Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent
|
|
- Malin Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent De artiklar och insändare om pudersocker mot varroa som är införda i de senaste numren av Bitidningen har inneburit att många biodlare ställt mig frågor angående behandlingsmetoden. Jag ska i den här artikeln försöka ge en närmare belysning av olika aspekter kring behandling med florsocker; i första hand med utgångspunkt i det som skrivits i de nämnda artiklarna samt i de källor som dessa hänvisar till. Eftersom det lär finnas en rad missförstånd kring användningen av florsocker mot varroa, väljer jag att vara detaljerad i beskrivningen av de olika erfarenheter som finns med de olika behandlingsmetoderna. Den som vill sätta sig in i frågeställningen i detalj bör läsa hela artikeln. Den som är nöjd med en sammanfattning kan nöja sig med följande: Användning av florsocker har effekt på varroakvalster. Effekten är dåligt dokumenterad när det gäller behandling av bisamhällen och det finns inga studier som visar att florsocker fungerar över lång tid som enda behandlingsmetod, oavsett applikationssätt. Beroende på vilka mängder som används kan skador uppstå, i synnerhet på äggstadiet. Att behandla bisamhällen med florsocker är arbetsamt, ibland mycket arbetsamt. Med nuvarande kunskapsläge vill jag varna för att förlita sig på florsocker för bekämpning av varroakvalster, och detta gäller i synnerhet användning av det som enda bekämpningsmetod. Hur väl beprövad är användning av florsocker egentligen? Ett stort antal fördelar med pudersocker anges i artikeln Pudersocker ett sätt att bekämpa Varroa destructor (införd i Bitidningen 2005 nr. 9) och enligt artikelförfattaren är användning av pudersocker ett beprövat effektivt sätt att bekämpa Varroa destructor. I insändaren Vanligt pudersocker mot varroa (som var införd i Bitidningen 2005 nr. 7/8) sägs att många biodlare redan i dag framgångsrikt tillämpar bekämpning av varroakvalster med vanligt pudersocker och det hänvisas till: intressanta länkar på Internet för dem som själva vill försäkra sig om hur väl pudersocker fungerar. Förutom att det på den sidan refereras till olika studier ges det beskrivningar på hur man kan använda florsocker för diagnos respektive för behandling. I inledningen hänvisas till Kamran Fakhimzadehs doktorsavhandling och det sägs att han visat att metoden är mycket effektiv. Mer än 90% av kvalstren som sitter på de vuxna bin trillar, efter en riktig bepudring med pudersocker, ner och kan således avlägsnas från bisamhället ( Über 90 % der Milben, die an den erwachsenen Bienen anhaften fallen nach einer richtigen Bestäubung mit Puderzucker und können so aus dem Volk entzogen werden ). Såvitt jag vet har Fakhimzadeh hittills inte redovisat siffror beträffande effektiviteten vid behandling av bisamhällen med florsocker. Texten på hemsidan kan ge det intrycket att Fakhimzadeh har testat damm av ett antal olika ämnen och detta illustreras med ett diagram där effektiviteten av dessa redovisas. Här verkar författaren blanda ihop Fakhimzadehs undersökningar med de undersökningar som gjorts av Macedo & Ellis vid University of Nebraska. Preben Kristiansen, /9
2 Det är nämligen de senare som genomfört sådana undersökningar och diagrammet i fråga finns på där den såkallade sugar-roll technique beskrivs Den länken hänvisas det visserligen till, men det sker först i det följande avsnittet Zählung der Milbem mittels Puderzucker, där metoden som Macedo & Ellis utvecklat beskrivs. I sista avsnittet Bekämpfung der Milbem mittels Puderzucker beskrivs en metod som anges ha använts och vidareutvecklats av Dieter Schürer och Guido Schöb på grundval av en behandlingsmetod som beskrivs av Jim Fischer på Den metoden beskrivs också av Dieter Schürer i artikeln Erfarenheter av att använda pudersocker vid behandling mot Varroa destructor (Bitidningen 2005 nr. 9). Där sägs följande angående effektivitet: Sockerrullning i hink var helt uppenbart mycket effektivt, men alldeles för omständligt och arbetsamt och Det visade sig då vara nästan lika effektivt att hälla ca 125 gram pudersocker ovanpå ramarna i kupan (ca. 13 g per ramlist). Varken på hemsidan eller i artikeln anges det dock hur effektiv de två metoderna är, ej heller anges hur Schürer och Schöb beräknat effektiviteten. Enligt Schürer, började han och Schöb använda pudersocker mot varroa sommaren 2004 och han beskriver hur de genomförde behandlingarna då. Det finns ingen redovisning av hur behandling gjorts sedan dess, utan det anges enbart hur de avser göra under säsongen Hemsidan och artikeln redovisar således erfarenheter från mindre än en säsong. På den länken finns ett inlägg skriven av Jim Fischer, som anger att han började arbeta med florsocker efter att han läst en artikel av Kamran Fakhimzadeh publicerad i American Bee Journal Det ges bland annat anvisningar avseende vilken sorts socker som ska användas, hur det ska beredas och hur det ska appliceras i bisamhället. Varje ram i kupan lyfts upp, en i taget, och bina på varje ramsida ges ett par puffar florsocker med hjälp av en plastbehållare. Fischer anger att han arbetat med ett antal olika varroa pistoler och enligt honom är det bäst att använda en väldiskad torr babypuderdosa. Visserligen skriver Fischer att han kan intyga att han gjort sitt bästa för att reproducera Fakhimzadehs resultat och att han känner att han kan bekräfta och skriva under på dennas slutsatser ( I can state that I have done my best to "reproduce" his results, and I feel that I can confirm and endorse his findings. ). Men han anger ingenstans i texten hur effektiv metoden är. Inlägget är daterad 25 maj 2001, vilket innebär att det skrevs för drygt fyra år sedan. Vilka erfarenheter Fischer har gjort sedan inlägget skrevs har jag inte kunnat hitta någonting om på (hemsida för West Sound Beekeepers Association i staten Washington, USA). Men nederst på sidan står det så här (i min översättning): Jim tillägger denna efterskrift den 11 oktober Om Bob Stevens (från Betterbee) och hans medarbetare hade löst problemen med myrsyragelpaketet så hade jag hellre velat använda den metoden än att uthärda all det extra arbete som användning av pudersocker innebär. Eftersom problemen med myrsyragelpaketet inte kommer lösas varken i år eller till nästa år, så har jag nu ett gott öga till Brushy Mountain Bee Farm, som kommer att erbjuda en USA version av "Api-Life VAR". Att omväxla Api-Life med Apistan vartannat år kommer göra susen, och kommer inte ge resistens. Preben Kristiansen, /9
3 Dennis Murrell ger på den sidan en beskrivning av hur man tillverkar den såkallade Varroa blaster och hur han genomför behandling med en sådan. Han berättar att han, på grundval av sina observationer och erfarenheter, har bestämt sig för tre behandlingar med en vecka mellan varje behandling. Bepudring av bin med florsocker är enligt Murrell en effektiv alternativ behandling mot varroa, och han skriver att han använt avläggare för att beräkna behandlingarnas effektivitet under olika betingelser och tajmningar ( Nucs were used to determine the treatments effectiveness with various conditions and timings ). Någon redovisning av resultat beträffande effektiviteten finns dock inte på sidan, ej heller framgår det hur länge han hållit på att utvärdera behandling med florsocker. Murrells observationer beträffande florsockrets effekt på kvalstren, ett dammat kvalster är ett dött kvalster, överensstämmer förövrigt inte med alla de andra undersökningar beträffande den frågeställningen, som jag känner till. Kvalstren dör inte av att bepudras med florsocker, utan de trillar av bina och hamnar på bottnen. Om de ramlar genom ett nät kan de inte längre komma i kontakt med bin vilket innebär att de så småningom dör. Men om behandlingen genomförs i kupor med fast botten kan många av kvalstren ta sig tillbaka till bina, vilket då kommer innebära en mycket lägre effektivitet av behandlingen. I stycket Checking the mites står det att Country Rubes s farm har använt Apistan och nätbottnar i slutet av augusti varje år fram till det här året. Vårbehandling med ett kemiskt preparat har de inte använt de senaste fyra åren förutom punktbehandling på våren av mycket kraftigt angripna samhällen. Country Rubes tillämpar samma metod som Tom Dowda och det anges att de denna vår behandlar samhällena på det sättet 3 eller 4 gånger med 7 till 10 dagars intervall. Eftersom de fortfarande är i experimentfasen med pudersocker kommer de möjligen att fortsätta på det sättet i de kraftigast angripna samhällen fram till att det enbart finns få kvalster i nedfallet. De planerar att genomföra den typ av behandling igen i mitten av augusti i stället för Apistan. Eftersom det saknas uppgifter på länken om när den senast är uppdaterad går det inte att avgöra vad som avses med detta år (this year) och denna vår (this spring). Hursomhelst så är det mindre än en säsongs erfarenheter som redovisas och det finns ingen redovisning beträffande metodens effektivitet. Från den länken kan man ladda hem sammanfattningsdelen av Kamran Fakhimzadehs doktorsavhandling Detection of major mite pests of Apis mellifera and development of nonchemical control of varroasis från 2001, som bland annat grunder sig på de nedannämnda fyra artiklar om behandling med pudersocker. Fakhimzadeh, K., Potential of super-fine ground, plain white sugar dusting as an ecological tool for the control of varroasis in the honey bee (Apis mellifera). American Bee Journal 140(6): Preben Kristiansen, /9
4 Fakhimzadeh, K., Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials. Apidologie 32 (2001): Fakhimzadeh, K., Acute impact on the honey bee (Apis mellifera) after treatment by confectioner sugar and CO 2 for the control of Varroa destructor. American Bee Journal 141(11): Fakhimzadeh, K., The effects of powdered sugar varroa control treatments on Apis mellifera colony development. Journal of Apicultural Research 40(3-4): I det försöket som genomfördes i juli 1996 (redovisat i American Bee Journal 2000 nr. 6 och omnämnt i artikeln Pudersocker ett sätt att bekämpa Varroa destructor ) undersöktes hur stort nedfallet av kvalster var före och efter behandling med florsocker tillfört med hjälp av luft som pumpades genom en behållare med sockret. Behandling genomfördes i 12 samhällen som var uppdelade i tre grupper (A, B och C) om fyra samhällen i varje grupp. Grupp A behandlades 9 ggr med 3 dygns intervall, grupp B behandlades 5 ggr med 7 dygns intervall och grupp C behandlades 3 ggr med 14 dygns intervall. Florsockret tillfördes ovanifrån i varje låda och mängd per behandlingsstillfälle var g beroende på samhällets storlek. I bigården fanns ytterligare 12 samhällen, 6 som behandlades med ett kemisk bekämpningsmedel (grupp D) och 6 som inte behandlades (grupp E). Nedfallet av kvalster, som registrerades före och efter varje behandling, framgår av tabell 1 (avskrift från artikeln). Som det sägs i artikeln var det genomsnittliga dagliga nedfallet efter första behandlingstillfälle 56 och 47 ggr högre än före behandlingen i grupp A respektive grupp C. I grupp B var det enbart 4,5 ggr högre. Skillnaden i det genomsnittliga dagliga nedfallet före och efter behandling minskade under de följande behandlingar. Socker applikationer Grupp A, från (48 h) före behandling (BT) i (juli 1996) Grupp A, (24 h) efter behandling (AT) Grupp B, från (144 h) före behandling (BT) i (juli 1996) Grupp B, (24 h) efter behandling (AT) Grupp C, från (312 h) före behandling (BT) i (juli 1996) Grupp C, (24 h) efter behandling (AT) 1:a applikation 3,0* (2:a) 165,7 7,4* (2:a) 33,2 1,6** (3:e) 74,5 2:a - - 9,0 (5:e) 74,5 15,2 (9:e) 23,0 7,4 (17:e) 87,2 3:e ,2 (8:e) 81,7 12,5 (16:e) 51,7 18,5 (31:e) 68,7 4:e ,2 (11:e) 66,5 16,4 (23:e) 85,5 5:e ,5 (14:e) 131,0 20,7 (30:e) 53,2 6:e ,0 (17:e) 163,5 7:e ,0 (20:e) 123,2 8:e ,1 (23.e) 102,0 9:e ,0 (26:e) 106,2 Tabell 1: Genomsnittligt nedfall av kvalster per dag i varje grupp behandlat med socker (n=4) (tid (h) för byte av papper för uppsamling av kvalster). De beräknade värden är baserade på (*192 h) och (**216 h) från inlägget av alla uppsamlingspappren den 25 juni I den första kolumnen för varje grupp anges det genomsnittliga naturliga nedfallet före varje behandlingstillfälle. Den första insamlingsperioden för det naturliga nedfallet påbörjades 192 timmar före första behandling i grupp A och B; 216 timmar i grupp C. Det naturliga nedfallet efter första behandlingstillfälle anges för perioden från 24 efter behandlingen fram till nästa behandlingstillfälle (vilket för de tre grupperna är 48, 144 respektive 312 timmar). Som framgår av tabellen ökade det genomsnittliga naturliga dagliga nedfallet i alla behandlingsgrupperna under försöksperioden. T. ex var det genomsnittliga dagliga naturliga nedfallet 3,0 kvalster i grupp A före behandlingarna påbörjades och 48,0 kvalster före det nionde behandlingstillfälle. Detta visar enligt min bedömning att behandlingarna som genomfördes inte var tillräckligt effektiva för att hålla kvalstret stången. Observera förövrigt att Fakhimzadeh inte i tabellen anger nedfallssiffrorna för grupperna D och E. Preben Kristiansen, /9
5 Fakhimzadeh redovisar ett antal statistiska beräkningar som visar att nedfallet efter varje behandlingstillfälle är signifikant högre än före. Han nämner också att en plötslig minskning beträffande angreppsgraden på vuxna bin respektive täckt yngel noterades, men inga siffror som visar detta redovisas. Hur effektiv florsockerbehandling av bisamhällen är redovisas inte heller, vilket beror på att Fakhimzadeh hittills inte har genomfört undersökningar beträffande den frågan. Visserligen redovisar Fakhimzadeh, i artikeln Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials siffror beträffande effektiviteten av bepudring med florsocker. Den studien har dock inte gjorts i bisamhällen, utan i små enheter av vuxna bin som behandlades i glasburkar. Antal bin i varje glasburk (vars storlek var c:a 5 dl) var i genomsnitt 78 (mellan 49 och 107) och det genomfördes 7 olika behandlingar med 5 burkar i varje behandlingsgrupp. Den högste effektiviteten (91% enligt Fakhimzadeh) erhölls i grupp A där 5 g florsocker tillfördes direkt på bina genom det nätet som glasburkens öppning var försluten med. Omedelbart efter att sockret tillförts skakades burkarna varefter de rullades för att fördela sockerpartiklarna jämnt på alla bina. I tabell 2 (avskrift från artikeln) redovisas de sammanslagna resultaten för varje behandlingsgrupp beträffande effektivitet och bimortalitet 42 timmar efter behandling. Tabell 2. Effektivitet beträffande V. destructor kvalster nedslagning och bidödlighet 42 timmar efter bepudring av honungsbiprov med 25-40µm florsocker med eller utan förbehandling (bedövning) med CO 2 (resultat från experiment 1 där siffrorna från de 5 burkarna i varje behandlingsgrupp sammanslagits) Behandling Antal kvalster Antal bin som slogs ned som var kvar döda levande på bina A (direkt bepudring med 5 g socker) B (luftassisterad bepudring med 0,5 g socker) CA (CO 2 bedövning + A) CB (CO 2 bedövning + B) C (CO 2 bedövning) D1 (kontroll med bin som skakades och rullades) D2 (kontroll) Alla prov skakades och rullades efter bepudring (A, B, CA, CB) eller bedövning (C) I grupp A trillade 32 kvalster utav 36 ned från de totalt 377 bin som fanns i de fem burkarna, det ger, enligt mina beräkningar, en effektivitet på 88,9%. I kontrollgrupp D2 (ingen behandling) trillade 3 utav 32 kvalster av bina, vilket är 9,4%. Bidödligheten i grupp A och grupp D2 var 7,4% (28 av 377) respektive 0,3% (1 av 380). I de två övriga artiklar om florsocker som finns i Fakhimzadehs doktorsavhandling redovisar han resultaten av de undersökningar som genomfördes beträffande florsockers effekt på vuxna bin och bisamhällens utveckling. Som även nämnts ovan dog bin som behandlades med florsocker i ett av laboratorieförsöken i större omfattning än de som inte behandlades. När det gäller bisamhällens utveckling påvisades inga tydliga sidoeffekter av behandling med florsocker. I artikeln The effects of powdered sugar varroa control treatments on Apis mellifera colony development står det så här: The results suggest that powdered sugar treatment as described does not have any obvious side effect on the capped brood or the growth of the bee population. Observera att mängd florsocker som tillfördes vid varje behandlingstillfälle enbart var g. Preben Kristiansen, /9
6 The Dowda method I en notis införd i American Bee Journal 2004 nr. 5 ges en kortfattad beskrivning av The Dowda method. Det nämns att metoden tillämpas vid The Florida Department of Agriculture and Consumer Services Apiary Inspection Section när de ska samla in kvalster för försöksändamål. Metoden går ut på att tillföra 1/4 1/2 pund ( g) florsocker på bina i kakgatorna. Tunna plastskivor som lagts på kupbottnarna fångar kvalstren och florsockret som trillar ned. Enligt notisen finns några biodlare i Florida som hållit sina samhällen vid liv under flera år enbart genom att använda florsocker. Det anges dessutom att några biodlare numera använder Dadants Sucrocide under yngelfria perioder och sedan genomför uppföljande behandling med florsocker resten av året. Hayes ger en beskrivning av metoden i American Bee Journal 2005 nr. 1 och uppger att en nätbotten eller en uttagbar uppsamlingsskiva får de nedfallna kvalster ut varvid ett stort flertal av de exponerade kvalster tas bort ( A screened bottom or a removable collection board gets the fallen mites out and you have now removed a vast majority of varroa mites exposed ). Genom att behandla på det sättet en gång i veckan (i Florida) så behöver man, enligt Hayes, aldrig mer använda en kemikalie för att bekämpa varroa ( Do this once a week (in Florida) and you will never have to use a chemical in your colony for varroa control ). Det anges inga uppgifter om metodens effektivitet. Forskning om florsocker vid University of Nebraska Det finns andra än de ovannämnda som arbetet med florsocker. T. ex. påbörjade en forskargrupp vid University of Nebraska år 2000 ett projekt vars syfte var att undersöka hur effektivt damm/puder av olika ämnen är beträffande diagnos, uppskattning av angreppsgrad och behandling av varroa. Beskrivning av det projektet finns att läsa på dessa webbadresser: Resultaten är dessutom publicerade i bland annat dessa tre artiklar: Macedo, P.A., Wu, J. & Ellis, M.D Using inert dusts to detect and assess Varroa infestations in honey bee colonies. Journal of Apicultural Research. 40(1-2): 3-7 Aliano, N.P. & Ellis, M.D Only large amounts of powdered sugar applied directly to brood cells harms immature honey bees. Journal of Apicultural Research. 44(1): Aliano, N.P. & Ellis, M.D A strategy for using powdered sugar to reduce Varroa mite populations in honey bee colonies. Journal of Apicultural Research. 44(2): Användning av florsocker för diagnos Macedo & Ellis presenterade de första resultaten beträffande användning av florsocker för diagnos och uppskattning av angreppsgrad i American Bee Journal 2000 nr. 11. Prov (17 st.) om i genomsnitt 342 vuxna bin (min 260, max 451) behandlades med florsocker (1 tesked) i glasburkar som var försedda med nät i locket. Den genomsnittliga effektiviteten var 79,8% (min 70,0%, max 93,3%). I artikeln Using inert dusts to detect and assess Varroa infestations in honey bee colonies redovisas resultat av tre undersökningar: effektiviteten av damm av olika ämnen, kvalstrens överlevnad efter olika behandlingar och effektiviteten av diagnos med florsocker resp. eter. Av de sex ämnen som undersöktes (talkpuder, bakpulver, majstärkelse, fint socker, vetemjöl och florsocker) var florsocker effektivast (92,9 ± 5,5%), därnäst kom talkpuder (84,0 ± 5,6%). Mjöl var minst effektiv (ca. 20%). Varje behandlingsgrupp plus en kontrollgrupp Preben Kristiansen, /9
7 bestod av 4 burkar med i genomsnitt 318 bin i varje burk. Inga kvalster trillade ned i kontrollgruppen. Information om den här studien och användning av florsocker för diagnos finns även på: I undersökningen där florsocker jämfördes med eter för diagnos behandlades 47 prov om c:a 300 bin med 7 g florsocker/prov. Den genomsnittliga effektiviteten av florsocker i prov med låg mängd kvalster (1-5 per prov), medium mängd kvalster (6-30 per prov) och hög mängd kvalster (>30 per prov) var: 90,9 ± 4,8% (n=22); 87,8 ± 3,4% (n=16) respektive 82,2 ± 4,6% (n=9). Behandling av bisamhällen med florsocker I American Bee Journal 2004 nr 4 finns en sammanfattning av två studier där Aliano & Ellis har undersökt hur effektiv behandling med florsocker i större enheter av bin är. En grundligare redovisning av de studierna finns i artikeln A strategy for using powdered sugar to reduce Varroa mite populations in honey bee colonies. I den ena studien skakade de alla bin (ram för ram) från 14 samhällen ned i var sin låda (Langstroth uppstaplingslåda) som var försedd med nät i botten och topp. Därefter ströddes 225 g florsocker på nätet i varje låda och borstades med en biborste ned på bina. Lådan stöttes varsamt över ett ark vitt papper. Bina var instängda i 5-10 minuter varefter de släpptes ut framför flustret i den kupan de tagits från. Kvalster i nedfallet räknades; och i biprov, som togs före och efter behandling, beräknades antal kvalster per bi. Den genomsnittliga effektiviteten av behandlingen var 29,7 ± 5,4%. I den andra studien använde Aliano & Ellis en låda där enbart ovansidan var försedd med nät, dvs. bottnen var tät. Två av sidorna i lådan utgjordes av skjutbara väggar så att bina lätt kunde släppas ut ur lådan. Lådan kunde dessutom med hjälp av de skjutbara väggarna enkelt fästas till flustret på en kupa. Bina föstes från kupan in i lådan med hjälp av Bee Go (ett birepellerande medel i stil med bittermandelolja), och när alla bin hade lämnat kupan och gått in i lådan togs denna bort från kupan och stängdes. Därefter ströddes 225 g florsocker på nätet och borstades ned på bina; lådan skakades dessutom för att täcka bina så grundligt som möjligt med sockret. Efter 5 minuter vändes lådan upp och ner över ett ark vit papper, den gavs en lätt stöt och bina befann sig i lådan ytterligare minuter efter behandlingen. Det togs biprov för beräkning av antal kvalster per bi före behandling (innan bina föstes över i behandlingslådan), minuter efter behandling samt två dagar senare. Dessutom räknades antal kvalster i nedfallet. Behandling på det sättet genomfördes i 28 samhällen och den genomsnittliga effektiviteten var 76,7 ± 3,6%. Aliano & Ellis skriver att denna siffra kanske är en underskattning och att den möjligen varit högre om kuporna varit försedda med nätbotten för undersökning av de kvalster som trillade ned från bina efter att dessa kommit tillbaka till sina kupor (kvalster fortsätter att falla av bina i flera timmar efter en behandling). Detta kan naturligtvis inte avvisas, men faktum är att den effektivitetssiffra som de erhållit och redovisar är lägre än 90%. Det är ju intressant att effektiviteten av behandlingen i lådor med nät på två sidor var lägre än 30%. Aliano & Ellis anger att det kan bero på att mycket av sockret åker rakt genom lådan utan att fastna på bina. Dessutom var bina inte heller så jämnt täckta med socker som de var i lådorna med fast botten. Den lägre effektiviteten i lådorna med nät på två sidor kan, enligt Aliano & Ellis, även bero på att temperaturen i bimassan inte blir så hög och att tätheten, dvs. hur tätt bina klumpar ihop sig, också är mindre. Aliano & Ellis nämner att de genomfört undersökningar (opublicerade) som tyder på att högre bitäthet kan ge ett större nedfall av kvalster vid behandling med florsocker. Preben Kristiansen, /9
8 Effekt av behandling med florsocker på ägg och yngel I artikeln Only large amounts of powdered sugar applied directly to brood cells harms immature honey bees redovisar Aliano & Ellis resultat av de undersökningar de genomfört beträffande florsockers effekt på ägg och yngel. Undersökningarna genomfördes i 5 samhällen och i varje samhälle behandlades yngel i tre olika åldrar på tre olika sätt (vilket innebär att nio behandlingar genomfördes i varje samhälle). Varje åldersgrupp bestod av c:a 151 celler (som avgränsades med ringar av plast) och åldern på ynglet i de olika grupperna anges i artikeln som antal dagar efter att ägget har lagts: 2 dygn (vilket således är ett två dygn gammalt ägg), 5 dygn (två dygn gammal larv) och 8 dygn (5 dygn gammal larv). De tre behandlingarna som utvärderades för varje grupp var: inget socker (kontroll), 0,3 g och 0,6 g florsocker (mängd per ring om c:a 151 celler). Antal ägg och yngel i varje grupp räknades före respektive 24 timmar efter behandlingen. Både 0,3 g och 0,6 g florsocker gav ett signifikant större bortfall av ägg, 62,2 ± 5,1% respektive 86,1 ± 5,1%, i förhållande till gruppen av ägg som inte hade tillförts socker. Florsocker hade ingen negativ effekt på två dygn gamla larver (5 dygns åldersgruppen). Bortfallet av yngel i 8 dygns åldersgruppen (dvs. 5 dygn gamla larver) som behandlades med 0,6 g socker var 18,5 ± 4,5%, vilket är signifikant högre än i de två andra grupperna. Florsocker kan således leda till att yngel och i synnerhet ägg plockas bort av bina. I hur stor omfattning detta sker beror på mängden socker som hamnar i cellerna. Aliano & Ellis skriver i artikeln att mängderna som de undersökt effekten av sannolikt är högre än de mängder som hamnar i cellerna med de metoder som hittills beskrivits (vilka metoder de syftar på framgår dock inte). Å andra sidan rekommenderar de att biodlare använder metoder som minskar mängden av socker som kan hamna i celler med ägg och öppet yngel. En metod som de i det sammanhanget föreslår är metoden som de själva utvecklat och som beskrivits ovan. Förövrigt nämner Aliano & Ellis att observationer (ej publicerade) som de har gjort tyder på att den metoden som t. ex. Dowda tillämpar är ineffektiv och att den ger socker i yngelcellerna. Tidigare forskning om behandling med fint puder Det framställs som om behandling med fint puder är en ny grej. Så är emellertid inte fallet. Redan 1987 rapporterade Ramirez på en kongress i Brasilien att bepudring med mjöl visat sig vara effektiv för behandling av varroa. I artikeln Can Varroa mite be controlled with dust? som publicerats i tidskriften Apiacta 1989 berättar Ramirez om experiment han genomfört med fint puder av ett antal olika ämnen (bland annat florsocker). Enligt Ramirez skulle man kunna uppnå effektiv bekämpning av varroa genom 4-6 behandlingar med 4-7 dygns intervall. Han rekommenderade att behandlingarna genomförs när det är så lite yngel i samhällen som möjligt, och den mängd som anges är 1/2 dl per behandlingstillfälle (vilket motsvarar c:a 25 g florsocker). Ingemar Fries refererar till Ramirez i boken Biodling med varroakvalster (såväl i utgåvan från 1992 som i den från 1997). I utgåvan från 1992 skriver han så här: Tyvärr finns inga försök, där behandling av denna typ utvärderats över längre tid varför det är svårt att bedöma metodens värde. Enligt min uppfattning gäller i stort sett samma inställning i dag. Preben Kristiansen, /9
9 Varför inte rekommendera behandling med florsocker? Som åtskilliga undersökningen har visat så trillar det ned kvalster när man bepudrar bin med florsocker, men frågan är hur användbar behandling är i praktisk biodling. Jag avvisar inte att appliceringsmetoderna kan utvecklas så att effektiviteten kan ökas och arbetsinsatsen minskas. Men de appliceringsmetoder som finns beskrivna för närvarande är, enligt min bedömning, inte så effektiva att de utgör ett rejält alternativ, i synnerhet inte när man också tar tidsåtgången med i beräkningen. Hur lång tid en behandling med florsocker tar beror naturligtvis på den metod som används. Om man ska lyfta av varje låda och behandla varje ramsida med Murrells Varroa blaster lär det gå en del tid åt behandlingen. Murrell skriver ju också på sin hemsida att metoden är mycket arbetsintensiv. Om sockret läggs ovanpå ramlisterna i översta lådan och sedan borstas ned i kakgatorna med en biborste så blir tidsåtgången naturligtvis lägre. På hemsidan anges att Schöb kan behandla 20 samhällen på 30 minuter (vilket är 1,5 minuter per samhälle/behandlingstillfälle). Men eftersom det ännu så länge inte finns några resultat angående den metodens effektivitet så återstår frågan om man får lön för mödan. Den enda metod vars effektivitet har undersökts tillräckligt väl är den metoden som utvecklats av Aliano & Ellis. Det är dock också den metoden som tar längst tid att tillämpa. I artikeln A strategy for using powdered sugar to reduce Varroa mite populations in honey bee colonies. skriver de att de (två personer) kunde behandla mellan sju och nio samhällen på tre timmar. De anger att det är längre tid än vad det skulle gå åt för en biodlare eftersom de förutom behandlingen tog biprov, räknade kvalster och gjorde anteckningar. Oavsett detta så är metoden, enligt Aliano & Ellis, dock inte lämplig för en yrkesbiodlare. Däremot anser de att metoden lätt kan antas av biodlare med färre samhällen, i synnerhet när det gäller biodlare som försöker minska användningen av kemiska ämnen för varroabekämpning. Om så verkligen är fallet undrar jag över varför så få biodlare tillämpar bekämpning med borttagning av drönaryngel och spärrboxmetoden; ett ekologiskt bekämpningskoncept där inga kemiska ämnen används och som bevisligen förmår hålla kvalstren stången också över lång tid (svenska resultat finns från fem års studier). En annan aspekt som många biodlare intresserar sig för när det gäller val av behandlingsmetod är hur mycket behandlingen koster. I detaljhandeln koster 500 g florsocker kr, dvs. ett pris per kg på c:a 30 kr. Vid köp av 25 kg förpackningar hos grossist är priset per kg kr. I tabell 3 finns en översikt över hur mycket det kostar per behandling med tre av de beskrivna metoder beroende på om man köper florsockret i förpackning om 500 g eller 25 kg. Vid behandling med oxalsyra (droppmetoden) är priset för den sats som används per samhälle c:a 50 öre. Såvitt jag har förstått på signaler från olika håll i landet så börjar många biodlare numera fundera på att i fortsättningen bekämpa varroa enbart med florsocker. Det vore naturligtvis bra om varroa effektivt och enkelt kunde bekämpas på det sättet. Men enligt min bedömning har de olika metoderna/bekämpningskoncepten hittills inte utvärderats tillräckligt väl. Det är anledningen till att jag för närvarande inte rekommenderar behandling med florsocker. Tabell 3: Pris per behandling med florsocker vid olika mängder och vid storlek på förpackning om 500 g respektive 25 kg * Mängd som angetts av Fakhimzadeh på en poster han presenterade på Apimondia kongressen i Dublin. ** Mängd enligt Hayes i American Bee Journal 2005/1 Mängd florsocker Förpackningsstorlek per behandling 500 g 25 kg 25 g (Fakhimzadeh*) 0,75 kr. 0,32 kr. 125 g (Schürer och Schöb) 3,75 kr. 1,60 kr. 225 g (Dowda**) 6,75 kr. 2,85 kr. Preben Kristiansen, /9
Varroabehandling Per Thunman
Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende
Läs merAnteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN
Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby
Läs merHur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?
- Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster
Läs merEn sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar
Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och
Läs mer!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*
Bekämpning av varroa med tillåtna metoder inom ekologisk biodling Bisamhällets och varroakvalstrets utveckling bin 50 000 vuxna bin 5000 40 000 yngel 4000 30 000 3000 20 000 2000 10 000 1000 Temadag om
Läs merForskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Läs merMäta varroatillväxten i bisamhället
Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar
Läs merVarroabekämpning med ekologiska metoder
Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................
Läs merVarroakvalster och bisamhället
Gymnasiearbetsrapport Läsåret 2015/2016 Fotograf: Preben Kristiansen Redigerare: Hanna Norrman Hanna Norrman, Na13c Christina Klein, Na13c Emma Petersson, Na13c Caroline Lindvall, handledare Johan Jensen,
Läs merProjektet för varroaresistenta bin
Projektet för varroaresistenta bin Så här funkar det! Kvalsterhonan går ner i yngelcellen ca 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter att cellen täcks läggs det första ägget Fler ägg läggs sedan med
Läs merVarroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen
Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Fanny Mondet 1,2, Joachim R. de Miranda 3, Andre Kretzschmar 4, Alison R. Mercer 2, Yves Le Conte 1 (1) INRA, UR 406 Abeilles et Environnement,
Läs merDet är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare
Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora
Läs merEnkel Drottningförsörjning
Enkel Drottningförsörjning De flesta biodlare vill på ett kontrollerat sätt byta drottning i sina samhällen och har ibland behov av nödlösningar när ett samhälle oplanerat har blivit drottninglöst sent
Läs merCopyright: Eyvind Johansson, Se
Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra
Läs merVarroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga
Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga att kontrollera varroan Redan vid 50% VSH rensas en
Läs merHur få friska bisamhällen?
Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening
Läs merBihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet
Bihälsoplan 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet Placering Är mina bigårdar bra placerade? Vindskydd? Åtkomst?
Läs merBiodling Biodling 157
Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning
Läs merJordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling
Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung
Läs merBihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012. Stockholm, 12 mars 2013. Preben Kristiansen Bihälsokonsulent
Bihälsokonsulenten Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012 Stockholm, 12 mars 2013 Bihälsokonsulent Fördelning av medel inom NP 2012 Sveriges Biodlares Riksförbund Bihälsokonsulenten Adjungerad
Läs merVarroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade
Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige
Läs merMedlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!
Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer
Läs merInsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge
1 2 InsemTech - VSH 2012 (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge Idag 60-tal bisamhällen med VSHegenskap i olika kombinationer. 8 linjer
Läs merYrkesbiodlarkonferens 2014
Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning
Läs merYrkesbiodlarkonferens 2014
Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merKRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.
6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den
Läs mer.Varroa var står vi idag.
Särtryck ur Bi-NyhetsBrev. Nr. 32; december 2006.Varroa var står vi idag. Tidigare gällde att biodlingens största hot var varroa. Det har skett en förskjutning från varroa till virus och bekämpningssätt.
Läs merKvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?
2 3 Kvalstrets utveckling Kvalsterhonan går ner i yngelcellen 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter cellens täckning läggs det första ägget, obefruktat. Utvecklas till en hane Nya ägg med 30 timmars
Läs merDrönaren Våren Illustration: Carl Henriksson
Drönaren Våren 2017 Illustration: Carl Henriksson Ordförande har ordet Äntligen har vårvärmen börjat kännas i luften och vi har ett nytt bi-år framför oss. Den 27 mars åkte jag tillsammans med Lennart
Läs merAvläggarproduktion. - för utökning och avsalu
Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen
Läs merKartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar
Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012 Stockholm Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Kartläggning av vinterförluster
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2018:47 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Läs merVarroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin.
Varroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin. Sammanfattning Med fotografering och analys av biometriska data av yngelramar kan man under säsongen detektera även låga angreppsgrader
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS Nummer. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Läs merBin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner
Läs merVilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?
Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa? Målsättningen med projektet var att undersöka ämnen i atmosfären i bikupor under ett helt år. Vi ville se om dessa ämnen härstammar
Läs merJordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014
Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och
Läs merText: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen
Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs
Läs merBisamhället Januari Juni
Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt
Läs merSundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr
Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET Föreningens medlemmar och övriga intresserade inbjuds till SOMMARMÖTE 16 juni kl.14:00-17.00 hos Allstahonung Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr Ta med egen fikakorg
Läs merProjektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se
Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merDrönaren Våren Illustration: Carl Henriksson
Drönaren Våren 2016 Illustration: Carl Henriksson Ordförande har ordet Vi ser slutet på vintern och början på våren med dess omväxlande väder. Den svåraste tiden för bina. I föreningens bigård rensningsflög
Läs merHur får man friska bin i ekologisk biodling?
Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin
1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring
Läs merBitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis
Nr 3 Mars 2013 Bitidningen VSH i avelsarbetet Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis 1 Katalog 2012 gäller även 2013. Apistan & Apiguard säljs på Apotek. Ny slungare
Läs merConsumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Läs merSammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015
Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015 Det finns sex kategorier åtgärder och utfallet presenteras i en tabell per kategori. Tillgängligt belopp
Läs merColorTest 2000 Talande färgindikator med flera funktioner
ColorTest 2000 Talande färgindikator med flera funktioner Introduktion och kortfattad beskrivning Beskrivning av apparatens yttre ColorTest 2000, (kallas i fortsättningen CT), är ca 16 cm lång, 4 cm bred
Läs merGeorg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970
1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merLauri Ruottinen Jokioinen, Finland
Lauri Ruottinen Jokioinen, Finland lauri.ruottinen@hunajaluotsi.fi www.hunajaluotsi.fi +358 40 547 3652 De viktigaste föredragen på NBBC konferens i Helsingfors 28-29 januari En sammandrag av presentationer
Läs merVice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn
1 STYRELSE Ordförande Jan Samuelsson 0705-845791 jkhs@telia.com Vice ordförande Martin Persson 0706-647355 martinsapple@hotmail.com Sekreterare Magnus Nadèn 0709-395801 magnus.naden@telia.com Kassör Gunilla
Läs merProjekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår
Projekt Bikalendern Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för växter och djur, och samspelen dem emellan. I projektet Bikalendern vill vi skaffa oss kunskap, erfarenhet och verktyg som gör det
Läs merBiets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället
Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning
Läs merSÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen
SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade
Läs merDen senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se
Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12
Läs merBitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT
Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag
Läs merAnnonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.
Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.
Läs merSvensk Biavel ett nationellt samarbete
Svensk Biavel ett nationellt samarbete Stockholm 12 mars 2013 Metodutveckling varroatolerans 2011-2012 Redovisning Jordbruksverket fördelade 596 kkr till projekt som samordnades av Svensk Biavel. Under
Läs merDet är säkert fler än jag som
En cellsam historia Historien om våra mellanväggar ERIK ÖSTERLUND Har du nån gång funderat över varför våra vaxmellanväggar ser ut som de gör? Jag menar storleken på cellpräglingen. Inte har jag lagt ner
Läs merEnkätundersökning övervintring
A Firstname C Address D City E Postal Code F Email 1 Country Konferens om det nationella honungsprogrammet 2013 Enkätundersökning övervintring Konferens om det nationella honungsprogrammet 2013 Stockholm,
Läs merYour No. 1 Workout. MANUAL pro
Your No. 1 Workout MANUAL pro Innehåll/Contents Svenska Viktigt om säkerhet Specifikationer & delar Rekommenderade övningar 3 5 6-7 2 English Safety instructions Specifications & parts Recommended exercises
Läs merHej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!
Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen! Det känns mycket bra att vi lyckats skapa detta medlemsblad som informationskanal till er medlemmar. Inför årsmötet 5:e mars i år framkom tydligt att vi är
Läs merTunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope. Rolf Arndt Cambrex Karlskoga
Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope Rolf Arndt Cambrex Karlskoga Tunga metaller / Heavy metals Rolf Arndt -Quality Assurance Cambrex Karlskoga - Svenska Farmakopekommitten / Working Party
Läs merSynkronisering av kalenderdata
Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att
Läs merTeknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention
Läs merTitel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merStudieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället
Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället 1 Innehåll Inledning 3 1. Honungsbiet 4 Bisamhället som organism 4 Biets anatomi 4 2. Sjukdomsalstrande organismer, parasiter och
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs mer2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3
&RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP
Läs merDecember kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>
Allt Priserna kommer att öka på 1 JAN 2017 men om du beställer nu 2016 priser fortfarande håller NU TILLGÄNGLIGT den Apivox Auditor Apivox Auditor- en revolution inom biodlingen. Via din smartphone gör
Läs merTentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp
Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:
Läs merTänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.
Danmarks biodlare Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något. Är det rimligt att alla lär sig tre saker här idag? Vad
Läs merUppföljning av etiska krav
Uppföljning av etiska krav Uppföljning av stenprodukter i entreprenader Entreprenaderna upphandlade enligt LOU Inspektioner utförda under 2010 Fortsatt arbete under 2011 Samarbete Samarbete mellan Göteborg,
Läs merJaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Läs merBIPACKSEDEL FÖR. Polyvar 275 mg bikupestrip
BIPACKSEDEL FÖR Polyvar 275 mg bikupestrip 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND SOM ANSVARAR FÖR FRISLÄPPANDE
Läs merResultaten i sammanfattning
Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter
Läs merELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE
ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE En luftförvärmare är ett miljövänligare och framtidens sätt att värma upp ett rum. Med bara en låda och solljus kan en luftförvärmare värma upp ett helt rum, om inte
Läs merBitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa
Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen
Läs merLösenordsportalen Hosted by UNIT4 For instructions in English, see further down in this document
Lösenordsportalen Hosted by UNIT4 For instructions in English, see further down in this document Användarhandledning inloggning Logga in Gå till denna webbsida för att logga in: http://csportal.u4a.se/
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merPUTSARBETSBESKRIVNING
ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas
Läs merStatens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt
1(32) Dnr 6.8.16-3611/16 2018-02-15 Version till remiss Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt Vi har ändrat rubriken och
Läs merUtvärdering av NP
09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten
Läs mer- den bredaste guiden om Mallorca på svenska!
- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se
Läs merEn biodlares liv under 35 år
En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.
Läs merBIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Läs merSkötselråd. Frånluftsvärmepump Nibe Fighter 310P
BRF Taklöken Skötselråd Frånluftsvärmepump Nibe Fighter 310P Du som bostadsrättsägare i Brf Taklöken förutsätts sköta din frånluftsvärmepump själv. Om du inte utför regelbunden service på värmepumpen kan
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merBeijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12
Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
Läs merSÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen
SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och
Läs merFöreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -
Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i
Läs merTNS Sifo Navigare Digital Channels
Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns
Läs merLuftförvärmare. Vår idé och design. Mohammed Muhsin. För dig som gillar att återvinna och bygga!
För dig som gillar att återvinna och bygga! Luftförvärmare Mohammed Muhsin Vi i gruppen byggde en luftförvärmare av återanvänt materiel i detta projekt. För dig som inte vet hur en luftförvärmare ser ut
Läs merKARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
Läs mer