KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIENS TRÄDGÅRD

Transkript

1 Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 24 KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIENS TRÄDGÅRD FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV GENOMGÅNG AV DUMPMASSOR SAMT KARTERING AV GRAVFÄLTET RAÄ 223, STOCKHOLMS STAD LENA HOLMQUIST & ANDREAS VIBERG 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 MÅLSÄTTNING... 1 FORNLÄMNINGSMILJÖ OCH TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 1 GENOMGÅNG AV DUMPMASSOR I OCH VID GRÄVD GROP... 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 4 KARTERING AV OREGISTRERADE GRAVAR SAMMANFATTNING... 6 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 REFERENSER... 8 Foto på framsida: Studenterna Tove Lindberg och Christina Karlsson förbereder undersökning med slingram vid Kungl. Vetenskapsakademien. Foto: AFL.

3 Inledning Under år 2008 genomförde Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) vid Stockholms universitet seminariegrävningar i Kungl. Vetenskapsakademiens (KVA) trädgård i Frescati, Stockholms stad. Undersökningarna föranleddes av att det under 2001, i samband med trädgårdsarbete, påträffades delar av ett mänskligt skelett. Stockholms stadsmuseiförvaltning gjorde under 2002 därefter en undersökning av platsen och kunde konstatera att det rörde sig om en förhistorisk begravning. Vid utgrävningen påträffades ytterligare två skelett som undersöktes samtidigt. Eftersom det ansågs att gravarna inte var utsatta för något exploateringshot fick de ligga kvar efter avslutad dokumentation och undersökning. Gravarna återundersöktes 2008 och togs då upp enligt önskan från Länsstyrelsen i Stockholm. I samband med AFL:s fältarbeten i trädgården upptäcktes ytterligare tre oregistrerade gravar på en mindre gräsmatta nedanför KVA:s huvudbyggnad. Vid samma tidpunkt gjordes en utvidgning av parkeringsplatsen intill gräsmattan med gravarna. Därvid kom en av gravarna att skadas vid markberedningen för parkeringen. I det utökade fornlämningsområdet finns dessutom i västra delen av KVA:s trädgård, en större grävd grop ca 10 m i diam. När dessa schaktningsarbeten gjordes är inte känt. Eftersom gropen ligger i närheten av skelettgravarna i KVA:s trädgård kunde det förmodas att det på platsen funnits ytterligare gravar. Det var därför angeläget att undersöka dumpmassorna i och runt gropen. En anmälan om gropen gjordes till Länsstyrelsen Målsättning Som framgår av inledningen så var det angeläget att vidta förundersökningsåtgärder inom området för gravfält Raä 223. Efter en besiktning på platsen anmodade Länsstyrelsen AFL att följande åtgärder skulle göras: 1. Dumpmassorna från den grävda gropen i den västra delen av KVA:s trädgård skulle gås igenom. 2. En kartering av alla ovan mark synliga gravar tillhöriga det utvidgade gravfältet Raä 223 skulle göras. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Frescati-området runt och intill Kungl. Vetenskapsakademin är rikt på fornlämningar främst i form av järnåldersgravfält (Fig. 1). Norr om KVA:s huvudbyggnad finns bevarade ett antal gravar. De utgör resterna efter ett gravfält vilket undersöktes på 1910-talet i samband med att den s.k. Vetenskapsstaden uppfördes. De är belägna i ett område väster om Roslagsvägen E18 och inom Vetenskapsakademiens trädgård och på delar av parkeringsplats. Gravfältet bestod av högar och stensättningar och undersöktes 1911 och låg på den höjd (10 m ö h) där Vetenskapsakademiens byggnader kom att uppföras. Norr om Vetenskapsakademiens tjänstebostäder undersöktes ytterligare ett antal gravar som saknade markering ovan jord. I trädgårdslanden ned mot järnvägsspåren för Roslagsbanan vid 5-meterskurvan påträffades ytterligare skelettrester. Delar av gravfältet kan med andra ord ha varit strandanknutet. 1

4 Sammanlagt undersöktes 7 skelettgravar och 10 brandgravar. Gravarna dateras till vikingatid/tidig medeltid. (Thålin -Bergman 1984, Fennö & Dyhlén-Täckman 2005:7). Som ovan nämnts påträffades i Vetenskapsakademins trädgård 2001 ytterligare begravningar bestående av tre individer. De undersöktes 2002 och återundersöktes vid seminariegrävningar I samband med Stockholms stadsmuseums utgrävningar upptäcktes i sluttningen nedanför parkeringen till Vetenskapsakademiens huvudbyggnad ytterligare fem gravar. Dessa finns utmärkta på en karta i undersökningsrapporten (Fennö Dyhlén-Täckman 2002:17). Resultaten från geofysikaliska undersökningar och provgrävningar som genomförts i samband med undersökningarna 2008 visade inte några spår efter ytterligare gravar i trädgårdsområdet (Fennö & Dyhlén-Täckman 2002, Holmquist & Viberg 2015). Vetenskapsakademiens trädgård har varit flitigt brukad under århundradenas lopp och bortodling kan vara förklaringen till att det inte påträffades ytterligare gravar. Fig. 1 Registrerade fornlämningar i Frescati-området vid Vetenskapsakademien och Stockholms universitet (efter FMIS). Karta: Andreas Viberg. Genom KVA:s trädgård går en gångväg som delar området i en västlig och en östlig del. Trädgården är inhägnad mot väster, norr och öster av ett staket och en häck. I sluttningen nedanför parkeringen till KVA:s huvudbyggnad finns många stora träd som ek, lönn och tall samt ett tätt buskage. Där finns idag 8 synliga gravhögar (Fig. 2). Gravarna är svåra att upptäcka p g a den täta växtligheten. Bland gravarna står på en stensatt yta en piskställning av metall. Den östra sidan av trädgården domineras av en fruktodling med ett 30-tal träd. På den östra sidan finns 8 träd och bärbuskar. 2

5 Fig. 2 Gravhögar synliga i sluttningen nedanför parkeringen vid Kungl. Vetenskapsakademien. Foto: AFL. Genomgång av dumpmassor i och vid grävd grop Nedanför sluttningen i den SV delen av KVA:s trädgård fanns en grävd öppen grop med dumpmassor liggande på kanterna runtomkring. Enligt uppgifter så var det en påbörjad dammanläggning. Eftersom gropen låg i närheten av de 2002 undersökta skelettgravarna så kunde det inte uteslutas att det även där kunde finnas rester av gravar. Avståndet till skelettgravarna var 13 m. Gropen var ca 10 X 10 m stor med ett största djup av 2,5 meter. Gropen var grävd ned till berggrunden (Fig. 3). Fig. 3 Grävd grop i den SV delen av Vetenskapsakademiens trädgård. Foto: AFL. 3

6 Metod och genomförande De lösa dumpmassorna på gropens kanter gicks igenom och sållats med ett såll med maskvidden 0,5 cm. Gropens kanter rensades från växtlighet och de lösa massorna togs bort med spade. Därefter rensades schaktväggarna med skärslev (Fig. 4). Även dessa massor sållades igenom. Stratigrafin bestod i huvudsak av ett 30 cm tjockt lager med matjord och därunder varvig styv lera. Vid undersökningen framkom inte något som kunde tyda på lämningar efter förhistoriska eller medeltida gravar. De föremål eller rester som påträffades var samtliga av recent karaktär dvs. från efterreformatorisk/historisk tid. Föremålen påträffades i matjordslagret och var mer frekvent förekommande mot botten av lagret. Bland de påträffade föremålen kan nämnas bitar av taktegel, glasbitar, trasiga järnföremål, ben från djur (slaktavfall) och delar av brandskadade kontorsmöbler. Dessa tillvaratogs inte utan återdeponerades i gropen. Efter avslutad undersökning skottades jordmassorna ned i gropen. Gropen blev endast i mindre utsträckning igenfylld men den har senare lagts igen gropen och markytan är återställd. Fig. 4 Schaktväggen framrensad i den grävda gropen. Foto: AFL. Kartering av oregistrerade gravar Nedanför huvudingången och uppfarten till KVA:s byggnad finns en stenmur och nedanför den en gräsmatta. Gräsmattan är ca 65 X 25 m stor och ligger invid en parkering. På gräsmattan växer 6 stora ekar och intill muren finns rhododendronbuskar. Där står också en stenpelare med ett bronshuvud föreställande Anders Retzius. I samband med AFL:s fältarbeten upptäcktes på gräsmattan tre oregistrerade gravar i form av flacka stensättningar. Den sydligast belägna är 10 m i diam. och de andra två är 6 respektive 7 m i diam. med en höjd av 0.3-0,4 m (Fig. 5). På den mellersta av graven växer en av ekarna. 4

7 Samtidigt som seminariegrävningarna pågick 2008 gjorde KVA en utvidgning av parkeringsplatsen som finns i direkt anslutning till gräsmattan. En av de tre gravarna blev då skadade i kanten av markarbeten (Fig. 6). Dessa gravar har utgjort en del av det borttagna gravfältet under Vetenskapsakademiens huvudbyggnad och som haft en fortsättning med gravarna i sluttningen ned mot KVA:s trädgård och de lägre liggande skelettgravarna (nu senast undersökta 2008). Fem av dessa gravar karterades av Stadsmuseum i samband med deras undersökningar. Vid AFL:s kartering kunde ytterligare tre iakttagas och dessa har lagts in på den nyupprättade kartan och gravfältets har därmed kommit att utökas. Karteringen gjordes med hjälp av totalstation. Fig. 5 Karta med nyupptäckta gravar tillhörande gravfält Raä 223. Förslag till ny avgränsning av fornlämningen. Karta: Andreas Viberg. 5

8 Fig. 6 De nyupptäckta gravarna inom gravfält Raä 223 vid Vetenskapsakademien. Foto: AFL. Sammanfattning Under 2008 genomförde Arkeologiska forskningslaboratoriet seminariegrävningar i Kungl. Vetenskapsakademiens trädgård. Grävningarna var en direkt fortsättning av de som Stockholms stadsmuseum tidigare gjort 2002 av tre skelettgravar inom gravfält Raä 223. Gravfältet är tidigare delundersökt, på 1910-talet i samband med uppförandet av Vetenskapsstaden. Då grävdes ett 20-tal gravar ut. I samband med AFL:s fältarbeten upptäcktes ytterligare gravar invid en parkering norr om KVA:s huvudbyggnad. Tre av dem är belägna söder om parkeringen på en mindre gräsmatta och tre av dem norr om i sluttningen ned mot KVA:s trädgård. Där finns ytterligare fem synliga gravhögar som tidigare karterats av Stockholm stadsmuseum. I samband med undersökningarna noterades även en grävd grop i trädgårdens västra del som låg 13 m SV om de undersökta skelettgravarna. Med anledning av detta gjordes en förundersökning i form av: 1. genomgång av dumpmassor intill en grävd grop 2. en kartering av de synliga gravarna inkluderande tre nyupptäckta Vid genomgången av dumpmassorna i den grävda gropen framkom inga lämningar efter förhistoriska/tidigmedeltida gravar. Det påträffades enbart fragmenterade föremål som skärvor av taktegel, glasskärvor och brandpåverkade kontorsmöbler. Det intensiva markutnyttjandet i trädgården kan ha orsakat bortodling av eventuella skelettgravar. I samband med fältarbetena upptäcktes oregistrerade gravar invid en parkeringsplats nedanför KVA:s huvudbyggnad. En karta med de idag synliga gravarna inom Raä 223 har upprättats och en ny utsträckning av gravfältet har föreslagits. Förundersökningens syften kan därmed sägas vara uppfyllda. 6

9 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr Tillstånd till arkeologisk förundersökning dnr Tidsperiod Ansvarig projektledare Lena Holmquist Övriga deltagare Studenter: Richard Blücher, Birgit Fylling, Christina Karlsson, Anders Larsen, Tove Lindberg, Annesophie Ohlberger, Elina Palomäki, Joakim Schultzen Koordinatssystem RT gon V Dokumentationshandlingar Digitala handlingar och foton förvaras vid Arkeologiska forskningslaboratoriet 7

10 Referenser Fennö, H. & Dyhlén-Täckman, Vetenskapsakademiens trädgård.. Stockholms stad, RAÄ 223. Arkeologisk undersökning Arkeologisk rapport 2005:6. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. Holmquist, L. & Viberg, A Kungliga Vetenskapsakademiens trädgård. Stockholm stad, RAÄ 223. Arkeologiska undersökningar 2008, Etapp 2. Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 23. Stockholms Universitet. Stockholm. 8

11 ISSN