Grafisk form TEXTKONTROLL

Transkript

1 Grafisk form Syftet med den grafiska utformningen är att locka till läsning. Därför är det viktigt att formgivningen är tydlig. Lustigheter, klurigheter, snygga ilder är också viktigt men kommer i andra hand. Frågan du alltid ska ställa dig när du är klar är: Fungerar den? Förstår läsaren med en sna lick vad jag vill ha sagt? För att formgivningen ska li ra krävs att text och ild har viss kvalitet. Därför örjar vi med det. TEXTKONTROLL MÅLGRUPPEN. Fundera över vilken typ av läsare (målgrupp) du vill nå och om texten passar för dem. Det är skillnad om du skriver för kompisarna i fotollslaget, för en yrkesgrupp, för att påverka politiker eller om du vill nå alla. Här några råd vad du ska tänka på när det gäller texten: RUBRIKEN ÄR VIKTIG. Det är ruriken och ilden som väcker läsarens nyfikenhet. Undvik att göra ruriken lång eller krånglig. Den kan visa vad det handlar om, men den kan lika ra förmedla en känsla om ämnet. Om du använder ingress i örjan kan du där förklara lite noggrannare. VIKTIGASTE FÖRST. Det rukar inte vara så många som orkar fram till slutet av en lång text. I längre texter kan det vara ra att starta med en ingress en förtext som kortfattat eskriver vad det handlar och som lockar läsaren till att vilja veta mer. TA BORT KRÅNGLIGHETER OCH STICKSPÅR. Min farfar som or i Spanien, som för övrigt har en syster som or i Enskede som (gäsp). VAR KONSEKVENT. Förkortningar, kommateringar, stor okstav i egennamn (Ikea eller IKEA) skall genomgående vara lika. DELA UPP TEXTEN I STYCKEN. Antingen genom indrag eller med lankrad. Mellanruriker är ättre att sätta ut senare i formgivningen. Då kan du lättare styra så att de kommer på lagom avstånd från varandra. Tre eller fyra mel- Ruriken ska synas ra Om du använder ingress ska den synas mer än rödtexten, men inte lika ra som ruriken. Den skrivs så att den väcker läsarens nyfikenhet. I långa texter ör du på något sätt markera att här örjar rödtexten i artikeln. Här har vi startat med en anfang. Det är också vanligt att man örjar med feta okstäver eller symoler som ring eller fyrkant. När du örjar ett nytt stycke gör du indrag i texten som vi gjort här. Här och var kan det dyka upp något ord som du vill framhäva, använd då kursiv eller fet stil. Mellanrurik Mellanruriken ska ge läsaren en vilopaus i långa rödtexter. Det är viktigt att den syns ra, är kort och har lite luft runt sig. Ett annat sätt att ge läsaren en paus är att lägga första orden i fet stil.

2 lanruriker per sida räcker. Syftet med mellanrurikerna är att lätta upp texten och ge läsaren ett andrum. De ör inte vara för långa, max fyra ord. Idag är det modernt att inte skriva ut mellanruriker. Istället sätter man de första orden i ett nytt stycke med feta okstäver. PUNKTA GÄRNA UPP INNEHÅLLET. Starta stycket med en punkt eller nummerföljd (1, 2, 3 osv.) eller inled varje stycke med samma ord när du radar upp saker. Repetition ger en känsla av ordning vilket hjälper läsaren. OM DU VILL BETONA ORD I TEXTEN. Då ör du välja kursiv eller fet stil (helst halvfet om det finns land dina stilar). Betona inte med stora okstäver (versaler) eller understrykningar. Det lir fult. KOLLA IGENOM TEXTEN EN GÅNG TILL. Innan du örjar med formgivningen måste du läsa igenom texten minst en gång till. Att ändra senare lir krångligt och tidsödande. LÅT NÅGON ANNAN LÄSA. Det är ra om någon annan än du själv gör en extra genomläsning. Fråga om han/hon förstår vad du vill ha sagt. PUNKTA UPP 1. Gör det enklare för läsaren. 2. Händer något annorlunda. 3. Radmatning så siffrorna vänsterställs. Skriv så du når ut med det viktiga. Undvik onödiga utvikningar. Använd ord som skapar ilder. Sök mönster i det som sägs. Siffror och punkter skapar ordning i texten. De används mest i faktarutor, men förekommer även i rödtexten. Det ska alltid vara ny rad när meningen är klar så att man ser ser dem tydligt under varandra. BILDER OCH TECKNINGAR ANVÄND DIGITALKAMERA. Leta fram ildidéer utifrån den färdiga texten. Om du gör det före texten är klar kan det li fel. Du kanske med stor möda valt fram en snygg passande ild till ett textstycke, som sen lir ortstruket på slutet. Med digitalkamera är det ganska enkelt att få fram riktigt ra ilder till ett illigt pris. Ta helst många ilder på samma motiv. Kontrollera direkt att några ilder livit ra. RÄTT UPPLÖSNING. Ställ in kameran på hög upplösning om du ska göra en trycksak. Tvärtom om du ska lägga ut den på ween. Du får plats med färre ilder vid hög upplösning, så ta ort dåliga ilder med jämna mellanrum. G RATISB I LDE R PÅ NÄTET. Börja med att skriva in ordet gratisilder i en sökmotor. Du hittar en hel del. Du kan också fråga ildyråer om du får använda deras ilder gratis. Som motprestation rukar de vilja att du skriver ut att de skänkt ilderna till dig. BILDBESKÄRNING ANGE FOTOGRAF. Skall alltid göras (såvida det inte är du som tagit ilden). Fotografens namn läggs redvid eller under ilden. Kan även läggas i slutet av ildtexten. BESKÄR BILDEN. Glöm inte ort att du alltid kan ta ort (eskära) delar av ilden senare i formgivningen. Så om du har en ra ild men det råkat komma med en ovidkommande sak i ildens kanter kan du lätt utesluta det. I regel rukar alla ilder li ättre efter eskärning. Genom att eskära ilden kan du få fram en mer spännande ild.

3 BILDERNA SKA KOPPLA TILL TEXTEN. De ska förstärka udskapet och locka läsaren till att stanna upp och vilja läsa vidare. Stickspår vad gäller ilder, är lika irriterande som i text. VARIERA MOTIVEN LETA FRAM MÅNGA BILDER. Fotografera eller leta fram lite fler ilder än vad du tror att du kommer att ehöva. Att hitta nya ilder när du håller på med formgivningen (layouten) ställer ara till krångel och förseningar. BILDERNA SKA SKILJA SIG ÅT I MOTIVEN. Om de lir för lika lir det trist. Välj helst lite olika typer av ilder: översiktsilder närilder, ljusa mörka, stad land, grodperpektiv fågelperspektiv etc. Bilder på människor och djur drar alltid till sig uppmärksamhet. TECKNINGAR. Med teckningar kan man förtydliga och överdriva detaljer för att öka förståelsen. Samtidigt uteslutes saker som är oväsentliga. Teckningar passar därför särskilt ra i instruktionsöcker, fågelöcker osv. I många dataprogram följer det med gratisteckningar, t.ex Clipart. Undvik dem. De används av många och är inte särskilt snygga. Att illustrera i Power Point kan ge ett ra resultat. Power Point illustrationerna kan klistras in i Word, däremot inte i andra mer avancerade program. Det lir mer variation om du kan hitta ilder med lite annorlunda perspektiv, t.ex underifrån eller ovanifrån. BILDBEHANDLING. Ofta ehöver ilden ehandlas för att den ska anpassas till tryck eller ween. Det görs i särskilda program som till exempel Photoshop. Där justeras land annat ildens färger och täthet. För ween räcker det med en täthet på 72 dpi. För de finaste tidningspappren krävs en täthet på 300 dpi. Vid tryckning sparas ilden i formaten tif eller eps. Om ilden ska visas på ween sparas den i jpeg eller gif (t.ex logotyper). Du ser på ändelsen att den sparats ner i rätt format, t.ex Huset.tif eller Huset.jpg. Bildehandling är inte lätt, men idag är det ganska många som ehärskar tekniken. Ta gärna hjälp av någon som kan. STILVAL ÖVERFLÖD AV STILAR. Stilvalet gör du när du är klar med texten och tagit fram ilder och teckningar. Det finns hundratals stilar. Flertalet kan du välja ort på en gång. Ofta är det rena fantasistilar eller skrivstilar som är framtagna för särskilda tillfällen, t.ex injudningskort eller affischer. TVÅ STILAR RÄCKER. Med många stilar ökar risken för att det känns rörigt. En stil för ruriker, mellanruriker och ildtexter och en för den löpande texten (rödtexten). Sen kan du välja varianter av dessa stilar för att få mer variation fet, halvfet, kursiv.

4 ANTIKVASTIL I TEXTEN. I den löpande texten (rödtexten) väljer du en antikvastil. Det är stilar med små seriffer fötter på linjerna. Serifferna gör att ögat leds i rätt riktning och läsaren tar sig snat igenom texten. Exempel på snygga fungerande antikvastilar är Garamond, Janson och Baskerville. Undvik stilen Times då den använts så mycket att många tröttnat på den. RAKA STILAR I FAKTATEXTER. Raka stilar (linjärer) passar ra som rödtext i rena faktaskrifter typ instruktionsöcker, telefonkataloger eller i affischer. De passar också ra i faktarutor och lir då en trevlig kontrast (rytning) mot den övriga rödtexten. Vid wepulicering är den raka stilen Verdana vanligast. TÄNK EFTER NÄR DU VÄLJER RUBRIKSTIL. Ruriken drar mer uppmärksamhet till sig än vad rödtexten gör. Därför ska du lägga ner lite extra tid i valet av rurikstil. Testa och känn efter. Valfriheten är större än när du väljer stil till rödtext. Raka (linjära) typsnitt passar ofta i ruriker eftersom de är tydliga, lättlästa och skiljer ut sig mot rödtextstilen (om du väljer en antikva). Exempel på snygga linjära typsnitt är Akzidenz och Futura. Om du vill ha en mjukare framtoning i ruriken, vilket passar när man är mer personlig, kan du använda samma stil som i rödtexten. Men ta helst en fet eller halvfet variant av rödtextstilen, så att den skiljer ut sig från rödtexten. VÄLJA STILAR Garamond Century Saon Janson Baskerville Caslon Exempel på antikvastilar som passar i rödtext. Akzidenz Akzidenz Franklin Gothic Franklin Gothic Futura Futura Gill Gill Univers Univers Interstate Interstate Exempel på linjärer som passar i ruriker, ildtexter och faktastil. BILDTEXTER OCH MELLANRUBRIKER I SAMMA STIL SOM RUBRIKER. Det rukar li snyggt om du sätter ildtexter, mellanruriker och feta startord med samma stil som ruriken. Testa gärna någon annan variant (fet, halvfet, kursiv) av stilen. UNDVIK STILAR MED STADSNAMN. Monaco, New York, Geneva etc är stilar som är helt anpassade för läsning på dataskärm. De är inte gjorda för tryck. STILSTORLEKAR BRÖDTEXTEN SKA INTE GÖRAS FÖR STOR. Ett vanligt fel är att man gör rödtexten alldeles för stor i tron att den ska li mer lättläst. Prova istället att från örjan göra den ganska liten och sen se till att det lir tillräckligt med luft mellan raderna. Börja till exempel med 9 pt (punkter=ett typografiskt mått) i rödtexten och minst 11 pt i radmellanrummet. Testa dig fram och gör utskrifter. Radmellanrummet görs alltid större än rödtexten eftersom det då lir enklare att yta rad när du läser. Eftersom varje stil har en egen utformning kan helhetsintryck och läsarhet kännas väldigt olika mellan två stilar fast de är lika stora. Prova dig fram.

5 RUBRIKEN KAN GÄRNA BLI STOR. Dels för att läsaren ska hitta den lätt, dels för att skilja ut den från rödtexten. INGRESSEN BETONAS MER ÄN BRÖDTEXTEN. Framhäv ingressen genom att göra den lite större och fetare än rödtexten. Ögat ska söka sig till den före rödtexten, men efter ild och rurik. MELLANRUBRIKER, BILDTEXTER OCH FAKTATEXT BÖR VARA UNGEFÄR LIKA STORA SOM BRÖDTEXTEN. Men som nämnts tidigare, gärna i någon fet eller halvfet variant av stilen. FORMGIVNING (LAYOUT) SÄRSKILDA DATAPROGRAM ANVÄNDS. Formgivaren använder sig av layoutprogram som Quark Xpress och Indesign för trycksaker och Dreamweaver för ween. De här programmen är dyra och ganska svåra att lära sig. Men man kan komma ganska långt i enklare program som Word. Ju senare version av Word du har desto mer layoutmöjligheter har du. TA HJÄLP. Kanske känner du någon som har ett layoutprogram. Ta gärna hjälp och styr aretet med de kunskaper du lärt dig här: Jag vill ha en stor ild i örjan, en stor, rak rurik som ska ligga under ilden, stilen ska vara osv. Sen testar ni er fram genom att öka och minska text, ild och rurik så att alansen känns ra. Prova även att flytta omkring ojekten. Samma text, ild och rurik kan se helt olika ut eroende på vem som gör det. UNDVIK LÅNGA RADER. Långa rader försämrar läsarheten eftersom ögat inte hittar tillaka till nästa rad. Rader på mer än tecken (inkl. mellanslag) är svåra att följa. Om du har jämn eller ojämn högerkant i textspalten spelar ingen större roll för läsarheten. När du använder korta rader ör texten vara ojämn i högerkant. Layoutprogrammen följer avstavningsreglerna och texten kan li "luckig" om du har jämn högerkant vid korta rader. LÅNG RUBRIK MED FLERA RADER. Iland händer det att det ehövs en lång rurik, en viktig regel är då att inte avstava orden. Låt prepositioner (i, och, på) hamna i örjan av en ny rad istället för i slutet. SPARA VIT YTA PÅ PAPPRET. Ha ordentligt med luft mellan texten/ilderna och papprets ytterkanter. Det här området, marginalen, ör minst vara 2 centimeter. Om du aretar på ett A4-format (vanligast i skrivare och kopiatorer) läggs texten i minst två spalter. Text i en spalt känns tätt och trist. Det lir svårt att variera sig. Ha luft (avstånd) runt rurik och ilder. Läsaren upptäcker viktiga saker enklare om de placeras lite friare. Rurik a Ingress Bild Brödtext a Brödtext Bildtext a a a Brödtext Brödtext Ett uppslag (två sidor) som visar hur text och ilder kan placeras på papperet. För att förenkla och skapa ordning placeras de efter en satsyta som man estämt i förväg. Satsytan (här visad som en lå pricklinje) är en osynlig ram som visar hur långt ut man ska placera ojekten. Ytan utanför satsytan kallas marginal. Avståndet i marginalen () ska alltid vara större än avståndet mellan de olika ojekten inne på sidan (a). Om man låter något ojekt, oftast ilden, gå utanför satsytan kallar man det för utfallande. Då ör den täcka hela marginalen, inte sluta mitt i. I örjan när man är osäker är det äst att hålla sig till satsytan. Senare kan man testa regelrott som t.ex utfallande. LAYOUT

6 BILDPLACERING. På första sidan ör du starta med en stor ild som du verkligen gillar. Den ör placeras nära ruriken. Ruriken och ilden avgör ofta om läsaren tänder till och vill gå vidare. Oftast väljer man att lägga ilden ganska högt upp på pappret, inte i otten. Tester visar att ögat startar sin rörelse vid en punkt strax ovanför mitten, inte i otten. De flesta ilder har en riktning i sig (ett träd upp och ner, en promenerande människa åt det håll han/hon går osv). Om det är ett uppslag (två sidor) ör ilden riktas in mot sidan. Annars känns det som den är på väg ut ur tidningen. Du kan frångå den här regeln i särskilda situationer. Vill du få fram en känsla av otrygghet eller ensamhet är det effektfullt om ilden är på väg ut ur tidningen (den tar sin egen väg lir ensam ). Om du aretar på en sida, t.ex ett flyglad, ör ildens riktning vara åt höger, det vill säga åt samma håll som man läser. Bilder placeras efter vad som finns på dem. Ett flygplan eller fågel upptill, en u-åt eller fisk nertill. Lägg de flesta och ästa ilderna på högersidan. När vi läddrar i en tidning håller vi den i vänsterhanden och läddrar med högerhanden. Tidningens högersida hamnar plant i handen och upptäcks först av ögat. Prova själv. Det är vetskapen om det här som gör att annonserna oftast placeras på högersidor. BILDRIKTNING Alla ilder har en riktning, dock oftast inte så tydlig som här. Vilken av ilderna ör inte placeras till höger på papperet? UNDVIK. Många ojekt på en sida (flera ilder + faktaruta + rurik + ) ser splittrat ut. Om du placerar allt i mitten eller i hörnen ser det stelent ut. Försök variera. Placera inte ihop text och ilder som inte har med varandra att göra. LINJERA. De olika ojekten (textlock, ilder, linjer och tonplattor) placeras efter en eller flera tänkta linjer. Det skapar ordning och hjälper läsaren. För att det inte ska li för likformigt kan du låta något ojekt sticka ut, inte linjera med de andra. (Det här är inte helt lätt. Man får inte glömma ort att formgivning är ett yrke där känslan kommer med åren). Att centrera (mittställa) allting är ett ra exempel på hur otroligt trist det kan li om man har för mycket ordning. LINJERING SKAPA KONTRAST. Med kontrast (olikheter) skapar du spänning och markerar vad som är viktigt. Några exempel: stor rurik rödtext antikvastil linjär färgad tonplatta svart text fotografi teckning stor ild liten ild stillsam ild rörelse FÄRG. Använd inte för många färger. Din trycksak ska inte li någon regnåge. Välj ut max. två färger som inte är för lika. Tonplattor med faktatext rukar li äst om du väljer en ljus färg i plattan och låter texten vara svart. Färgerna kan för- Om du linjerar de ojekt som finns på sidan hjälper du läsaren att orientera sig. Allt ehöver inte ligga i linje, men det mesta.

7 svagas i layoutprogrammen genom att välja en lägre procent av en färg. Undvik vit text på en mörk tonplatta. Det gäller särskilt om det handlar om långa texter. Resultatet lir svårläst och krävande för ögonen. Om du av någon anledning ehöver använda vit text ska du välja en rak (linjär) stil som är lite fetare och större än normalt. Undersökningar visar att vit text på lå, mörkrun eller på en djupt röd färgplatta har ättre läsarhet än andra färger. Färger har en symolisk laddning som du kan ta vara på: lå, lågrön kyla röd energi, aktivitet, negativt gulgrön lugn, harmoni grön rätt, positivt STOPP! Miljö Färger har stark symolisk etydelse. SLUTORD. Reglerna som jag redogjort för syftar till att ge dig en grund att stå på. Du får och ska naturligtvis ryta mot dem. Känner du till dem så tror jag inte att du kommer att ryta mot alla på en gång. Bara det är ett rejält kliv framåt. Lycka till Peter Björck Formgivare på Föreningen Skogen