Tobaksplantage och garverikar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tobaksplantage och garverikar"

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2000:47 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås. Västergötland, Alingsås, RAÄ 239 Carina Bramstång

2

3 UV VÄST RAPPORT 2000:47 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås. Västergötland, Alingsås, RAÄ 239 Carina Bramstång Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, Kungsbacka Tel Fax Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Utgrävningen pågår intill Frälsningsarméns lokaler. Foto: Carina Bramstång. Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:47 ISSN Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

5 Innehåll Inledning 7 Historisk bakgrund 7 Kvarteret Hägern 2 10 Kvarterets 1800-tals byggnader 14 Tidigare arkeologiska undersökningar 15 Undersökningens syfte och metodval 15 Förundersökningen 16 Slutundersökningen 20 Anläggningsbeskrivningar 20 Fynden 23 Sammanfattande diskussion 24 Källor 25 Administrativa uppgifter 26 Bilaga. Fyndlista från slutundersökning 27 Figurförteckning 29 Tabellförteckning 30 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 5

6 V ä n e r n V ä t t e r ALINGSÅS Göteborg D a n m a r k Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med Alingsås stad i Västergötland markerad. 6 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

7 Inledning Riksantikvarieämbetet har utfört en arkeologisk undersökning i Kvarteret Hägern i Alingsås. Orsaken till undersökningen var Frälsningsarméns planer på en tillbyggnad till sina lokaler. Platsen är belägen nära hörnet Norra Ringgatan Torggatan, i utkanten av det äldre stadsområdet, inom fornlämningen Raä 239. Exploateringsområdet omfattade ca meter plus några rörschakt i kv. Hägern 2. Ett äldre trähus ut mot Torggatan hade rivits för att bereda plats för nybygget. Det rivna huset saknade källare och var nergrävt i äldre kulturlager. Ytan skulle schaktas ut här till ett djup av 2 meter, och en källarvåning anläggas i den nya byggnaden. Då resterande del av exploateringsytan endast kom att beröras genom ett mindre rörschakt undersöktes denna yta ej närmare. Vid undersökningen iakttogs rester efter två skilda bebyggelseskeden. Dels påträffades en grupp med träkar. Träkaren var resterna efter den garveriverksamhet som idkats på platsen. Fynd av bl.a. kalk, bark och läder gjordes i karen. Dels påträffades en äldre byggnadsnivå en dryg halvmeter under träkaren. Nivån utgjordes av en stenlagd plan golvyta omgärdad av större syllstenar. På den plana stenlagda ytan iakttogs rester efter brädor som täckt ett golv. De fynd som tillvaratogs härrör till stor del från den hantverksamhet som idkats på platsen under och 1800-talet. Historisk bakgrund I Alingsås möter sydvästra Västergötlands skogsbygder det inre landskapets slättbyggd, och detta strategiska läge utnyttjades till uppförandet av den stora borg på en udde i säveån, som går under namnet Stynaborg. Själva kyrkbyn Alingsås var belägen precis där vägarna till Gamla och Nya Lödöse korsades, vilket ökade dess betydelse som mötes- och marknadsplats. Grundandet av Alingsås stad går tillbaka till krigshändelserna mellan Sverige och Danmark åren Efter att ha förstört det nyanlagda Göteborg år 1611 erövrades Älvsborg, Gullberg och Nya Lödöse av danskarna året därpå. Gustaf II Adolf begav sig i början av juni 1612 till Västergötland för att försöka hejda danskarnas framfart och den 29 juni anlände kungen Alingsås. Alingsås gårdar härjades svårt av både danska och svenska härar. Knäredfreden 1613 gjorde slut på striderna men riksgränsen kom att gå genom Mjörn fram till 1619, då Älvsborgs lösen till fullo erlades samma år som Alingsås fick stadsprivilegier (Hylander 1989:18 f., Sawyer 1984:122 f.). Trots att Alingsås fick stadsrättigheter redan år 1619 så utfärdades inte de formliga privilegierna förrän år 1639 av Drottning Kristina. I privilegierna fick staden sitt vapen (fig. 3), en hjort, stående under ett träd (Ewald 1951:5). Förbindelserna mellan Nya Lödöse och Alingsås går tillbaka till talet då Nya Lödöse hade tillstånd till en frimarknad förordnad i Alingsås vilken drogs in 1593 på egen begäran. I Räkenskaper för Elfsborgs lösen 1615 presenteras en förteckning över de borgare från Nya Lödöse som på platsen för brända och utplundrade gårdar i Alingsås fick flytta till denna handelsplats högre upp vid Säveån. Medräknat familjen bör antalet inflyttade från Nya Lödöse uppgå till mellan personer (Hylander 1989:18 f., Sawyer 1984:122 f.). Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 7

8 Fig. 2. Karta med kvarter- och gatunamn utmärkta över Alingsås stad. Den nu undersökta ytan, kv. Hägern 2, är markerad i grått. De arkeologiskt undersökta platserna i Alingsås som nämns under rubriken tidigare undersökningar är utsatta med siffror. 1) Kyrkoparken. 2) Kv. Hägern 4. 3) Kv. Liljan. 4) Kv. Hjorten. 5) Kv. Storken. Fig. 3. Alingsås äldsta sigill från år Bilden är hämtad ur Bolin 1920:48. Två premisser ligger alltså till grund för byn Alingsås utveckling. Främst Alingsåsbygdens strategiska läge vid korsande kommunikationsleder. Därefter den tidiga regionala marknadshandeln, som mot 1500-talets slut antog internationella mått. Staden Alingsås grundande blev en naturlig följd av centralmaktens ihärdiga försök att reglera handeln i allmänhet och gränshandeln i synnerhet. Genom att upphöja byn Alingsås till köpstad, legaliserades handeln här, och därmed kunde myndigheterna utöva en effektivare kontroll. Nya Lödöse hade spelat ut sin roll som handelsstad i och med Göteborgs grundande, och kanske kan också Alingsås delvis ses som arvtagare till Nya Lödöse (Sawyer 1984:126). Alingsås fick sin storhetstid som stad med Jonas Alströmer. Han är bl.a. känd för att ha propagerat för potatisen som maträtt och var den förste som 8 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

9 Fig. 4. Wilhelm Kruses karta från 1726 med den undersökta ytan i kv. Hägern 2 markerad. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 9

10 odlade den i större skala här i landet. På sin gård Nolhaga började han 1724 att odla nolor som han kallade potatisen. Medicinalväxter, färgväxter och tobak odlades också direkt utanför staden. Han startade också ett ylleväveri. Alströmers manufakturier bestod av band-, strump- och klädesväveri, nål-, tapet- och hattmakeri, färgeri, ullkammning och tobaksspinneri. Tobaksspinneriet tillverkade såväl rök- som tuggtobak och snus. I anslutning till tobaksspinneriet låg tobaksplantaget med tre torkhus norr om Norra Ringgatan. Råvaran räckte sällan varför man försökte intressera borgarna i Alingsås och bönderna på landet utanför staden att odla tobak för Manufaktursocietetens räkning. För eldfarans skull var pipbruket beläget utanför staden på Nolhagas ägor. Den enda av Manufakturverkets många verksamhetsgrenar, som var riktigt vinstgivande var tobaksspinneriet. För dess produkter var det aldrig några avsättningssvårigheter och den delen av verksamheten tillförde Manufakturverket kontanter i så pass stor utsträckning att det i stort sett räckte till alla avlöningarna. De läderfabriker som fanns i Alingsås på 1700-talet tillhörde framförallt enskilda personer. Garverinäringen var beroende av vattendrag och rik tillgång på ekbark vilket gjorde Alingsås till en ypperlig plats för ändamålet. Skinn- och läderfabriken som tillhörde Alströmers privategendom hade en mästare och 5 andra arbetare. Men redan 1768 avstannade skinn- och läderfabriken (Nyman 1890:40, Bolin 1920:177). Kvarteret Hägern 2 Den äldsta kända stadskartan över Alingsås är Wilhelm Kruses karta från Den undersökta ytan på kv. Hägern 2 låg då utmed Nolgatan och söder om prästgårdens ägor (fig. 4). Vid denna tid hade endast en del av stadsområdet tagits i anspråk för bebyggelse. Efter Wilhelm Kruses karta upprättades år 1728 en karta med tomter avdelade (fig. 5). Den nu undersökta ytan motsvarar här tomt 21. I beskrivningen till denna karta står att läsa om tomt 21: Fehlas mycken förbättring, varit för Borgaren Anders Andersson tillhörig, som den medelst fattigdom måst försälja till en [.]man som den ännu äger, men hyres af manufacteurs svarfare. Tomten har alltså ägts av Borgaren Anders Andersson, men på grund av den svårlästa skriften kan jag inte riktigt uttyda till vem Anders Andersson sålt tomten som i sin tur hyrt ut den till manufakturiet. Av ovanstående skrift framgår inte klart om tomten är bebyggd eller inte, men det är dock troligt att så är fallet då tomten uthyres till en manufacteurs svarfare. Carl von Linné beskriver Alingsås stad i sin Västgötaresa: Alingsås... är aldeles anlagd och bygd med räta och stenlagda gator, såsom en stad; 4 gator gå långsåt staden i öster och wäster, af hwilka den tredje ligger på ömse sidor om floden, som flyter igenom staden: utom desse är ringgatan, som innesluter staden på alla 4 sidor, af lika längd; men denne gatan är dock allenast på inre sidan bebygd. Hwart quarter af staden är delt uti 4 lika tomter, på hwilka husen äro bygde wid hörnen, men i centro af quarteret, där tomterne stöta tilsammans, är en commun Brunn för alla 4 tomterna.... Husen i Staden äro merendels små trähus, til et par wåningars högd... (Linné 1747). 10 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

11 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 11 Fig års karta efter Wilhelm Kruse, nu med tomter avdelade. I förklaringen till kartan framgår bl.a. vilka personer som innehar varje tomt. Texten som är inflikad i kartan är en kopia på vad som står att läsa om tomt 21.

12 Fig. 6. Stadskarta utförd av Striedbeck år 1750 med den undersökta delen av kv. Hägern 2 markerad. 12 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

13 Fig. 7. Forsells karta över staden Alingsås avmätt 1769 t.h. och ett senare stadsplaneförslag utformat år 1876 av Th Wästfelt. På Forsells karta från 1769 motsvarar platsen för undersökningsområdet delar av tomt nummer 56, vilken sedermera övergår till att bli tomt nummer 48 på senare kartor. Efter stadsbranden 1749 förändrades gatunäten och tomterna i stadsplanen något, bl.a. anlades nya gator utanför det tidigare planerade området. Stadskartan från år 1750 visar att hela området innanför stadsgränsen är indelat i tomter. Lillån är nu omlagd för att passa in i det nya gatunätet och tomter är indelade och bebyggda söder därom. Anders Timan Kvarteret Hägern finns utlagt för första gången på stadskartan från år 1750 benämnt som D och avdelat i fyra tomter. Den nu undersökta ytan återfinns på den östra delen av kvarteret, tomt nr 4 (fig. 6). Av Striedbecks karta framgår att två av de fyra tomterna var bebyggda vid den här tiden. Halva tomt 4 var bebyggd och andra halvan av tomten användes för tobaksplantering. Tomten ägdes nu av sämskemakare Timan. Första gången denne man nämns är i husförhörslängden år Där står det att läsa om en sämskomakare Timan som bor på en tomt nummer 62 med hustrun Christina, svärmodern Kirstin och lärogossen Anders. I husförhörslängden från år 1748 påträffas en 23 årig gesäll på bandväveriet som heter Anders Timan vilken torde vara samma person. En tomt nummer 62 finns utmärkt på 1728 års karta (fig. 5). På en karta avmätt år 1769, av Forsell (fig. 7), finns ytterligare en tomt nummer 62 på ungefär samma ställe. Då tomternas numrering och beteckningar i Alingsås ändrats ett flertal gånger är det svårt att säga vilken av dessa två tomter som åsyftas ha bebotts av Anders Timan. År 1749 eldhärjades flera av dom östra kvarteren, däribland tomt nummer 62 utmärkt på 1728 års karta. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 13

14 I beskrivningen till Striedbecks karta från 1750 framgår också att alla tomter i detta kvarter var avbrända. Kanske är det efter branden 1749 som Anders Timan flyttar tvärs över gatan och bosätter sig på tomt nummer 4 i kvarteret D (Hägern 2). Tillsammans med ett drygt fyrtiotal andra manliga Alingsåsbor blev Anders Timan år 1768 antagen som borgare i staden (Bolin 1920:171). I husförhörslängen från åren så bor sämskomakaren Anders Timan på Nordgatan (vilken sedemera blev Drottninggatan) med sin hustru Chatarina Wikström, barnen Johan Petter, Fridrich och Anna Stina. En son som hette Jonas samt svärmor Kirstin Hagberg var avlidna. Denna adress skulle kunna stämma in på både tomt nummer 62 och på tomt nummer 56/48 (se 1769 års karta). Enligt 1773 års ägolängd äger Anders Timan Sterbhus tomt nummer 48, men han avlider strax därefter. I husförhörslängen från åren framgår att Timans änka Ovisa Wikström bor med sin dotter Anna Stina Timan på Stora gatan, tomt nummer 59, på Jonas Bengtssons gård. Änkan och dottern verkar nu ha flyttat och i husförhörslängden från åren bor änkan och dottern fortfarande kvar. Uppgifterna i husförhörslängderna är ibland missvisande och kanske i vissa fall felaktiga (t.ex. byter Timans hustru namn tre gånger, såtillvida inte Timan byter hustru tre gånger om) men det mesta tyder på att sämskomakaren Anders Timan med familj först bodde på tomt 62 (efter 1728 års karta) och flyttade därefter till kvarter D, tomt 2 (1750 års karta), efter stadsbranden Där bodde familjen kvar fram till Anders Timans död. Kvarterets 1800-tals byggnader Det är osäkert vad som sker med tomt 48 i slutet av 1700-talet. Husförhörslängder saknas delvis för denna period. Under större delen av 1800-talet präglas området av garveriverksamhet. På Th Wästfelts karta från år 1876 är de flesta för dagens Alingsås så karaktäristiska tvåvåningshusen i trä redan uppförda. Troligen byggdes trähuset på kv. Hägern 2 efter 1881 då garveriverksamheten upphörde på platsen. Flerfamiljshuset mot Drottninggatan finns kvar än idag, men huset mot Ringgatan revs i samband med att frikyrkobyggnaden i sten uppfördes åren Huset mot Torggränden står delvis kvar, däremot har nu halva detta hus rivits i samband med Frälsningsarméns tillbyggnad till sina lokaler. Lindquistska garveriet Tre generationer Lindquist karduanmakare och garveri fabrikörer ska ha idkat garveriverksamhet i angränsning till det nu undersökta området under 1800-talet. Karl Karlsson, sedemera Lindquist, (f ) var på slutet av 1700-talet lärling men fick ett eget ämbete innan Hans son Johan Lorens Lindquist (f ) övertog verksamheten efter sin far. Gården där garveriet låg ska ha byggts om samma år som fadern dog. En tredje generation Lindquistare, Axel ( 1877) och Herman ( 1868), drev garveriet gemensamt fram till 1868 då Herman Lindquist dog. Axel Lindquist övertog garveriet ensam, samt ytterligare ett garveri Lugnet vid Säveån, och drev dessa fram tills han avled De båda garverierna drevs sedermera av en Axel Jhonsson fram tills denne sköt sig Därefter upphörde garveriverksamheten på kv. Hägern 2 och Lugnet övertogs av Alingsås garveri AB. 14 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

15 Tidigare arkeologiska undersökningar Ett fåtal arkeologiska undersökningar har genomförts i Alingsås. De som gjorts har haft karaktären av provschaktgrävningar (se fig. 2). Karaktäristiskt för Alingsås är de tunna och torra kulturlagren och avsaknaden av organiskt material. Fynden har huvudsakligen bestått av keramik, glas och kritpipor. Detta förhållande kan förklaras på flera sätt: området har varit glest bebyggt, den sandiga marken har inneburit att organiskt material snabbt dränerats bort och renhållningen i staden har sannolikt varit god, d.v.s. man har forslat bort sopor och avfall innan de har hunnit bilda kulturlager (Rosén, projektplan). År 1985 utförde Älvsborgs länsmuseum en undersökning i stadskyrkan Christine kyrka. Då påträffades gravar från ca grävdes ett antal sökschakt i kyrkoparken. Bebyggelsespår från slutet av 1600-talet fram till 1800-talet dokumenterades (Ekre 1986). I kvarteret Hägern gjorde Älvsborgs länsmuseum en förundersökning 1991, då man bl.a. dokumenterade spår efter byggnader som inte var riktade mot dagens gatunät. Detta tolkades som att de tillkommit före branden En del av fyndmaterialet ansågs kunna dateras till 1600-talets senare del (Älveby 1991). En arkeologisk förundersökning i kvarteret Liljan genomfördes 1992 av RAÄ UV Väst, varvid 1700-talskeramik påträffades och spår efter äldre gårdsytor. Detta område bedömdes ha saknat bebyggelse under 1600-talet (Stibéus 1993). Den senaste undersökningen gjordes 1996, då en del av kv. Hjorten förundersöktes. Undersökningen visade att området troligen inte bebyggts förrän under 1800-talet (Rosén, projektplan). Två förundersökningar har alltså gjorts intill det nu aktuella området. Vid båda undersökningarna hittades lämningar från 1700-talet, kanske också senare delen av 1600-talet. Lämningarna var dock av så ringa omfattning att inga vidare undersökningar ansågs motiverade. Undersökningens syfte och metodval Syftet med den arkeologiska undersökningen var att gräva och dokumentera byggnadsrester och kulturlager inom kv. Hägern 2. Vidare undersöka vilken datering dessa har och vilken spegling fornlämningsbilden ger denna del av Alingsås. En viktig frågeställning är i vilken utsträckning de äldre kartornas uppgifter om förekomst eller icke förekomst av tomtindelningar och bebyggelse speglar verkliga förhållanden. Tidigare undersökningar i staden har visat, dels att bebyggelse kan ha funnits i ett område innan det stadsplanerades (se t.ex. kv. Hägern 4), dels att stadsplanerade områden inte nödvändigtvis har innehållit bebyggelse på alla tomter (se t.ex. kv. Hjorten). Den nu genomförda undersökningen tyder på att det som idag utgör kv. Hägern 2 kan ha varit bebyggd redan innan själva kv. Hägern lagts ut. Området slutundersöktes genom att ytan schaktades av med grävmaskin på det tilltänkta exploateringsområdet. De olika byggnadslagren togs fram Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 15

16 med hjälp av maskin i ett par sekvenser och grävdes sedan ut för hand. Lämningarna i schakten rensades fram och dokumenterades, fynden togs tillvara och schaktväggarnas profiler dokumenterades. Dokumentationen gjordes för hand av praktiska omständigheter. Studier av historiskt källmaterial, i form av äldre kart- och arkivstudier, har utförts inom slutundersökningen. Stor hjälp med arkivstudier har vi erhållit från Monica von Brömsen och Gösta Sandberg på Alingsås museum, samt Tomas Samuelsson på Folkrörelsernas arkiv i Alingsås. Förundersökningen På den del av kv. Hägern 2 som vetter ut mot Torggatan fanns som tidigare nämnts ett äldre trähus med två våningar byggt på senare delen av talet. Huset saknade källare och var nergrävt i äldre kulturlager. För att bereda plats för nybygget revs halva detta hus veckan innan förundersökningen påbörjades. Resten av byggnaden stod kvar utan yttervägg mot grävningsytan. För att undvika sättningar i denna fastighet fick vi inte gräva närmare än 1,5 meter från huset och med en schaktlutning på en viss procent. Detta begränsade placeringen av schakten något, tillsammans med de stora vattenledningar som gick tvärs genom undersökningsområdet. N Schakt 2 Frälsningsarméns byggnad Fig. 8. Schaktplan över befintliga byggnader samt planerad tillbyggnad, med schakt ett och två utmärkta från förundersökningen. Skala 1:200. Resterande del av äldre trähus Schakt 1 10 m Torggatan 16 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

17 Två schakt grävdes vid förundersökningen. Det första schaktet (1) grävdes diagonalt mot Torggatan där huset rivits. Det andra schaktet (2) grävdes längre in mot gården, också detta diagonalt mot Torggatan. Där huset stått återstod endast en yta med sönderbrutet murbruk samt en delvis murad grundkant. Rester efter ett träkar påträffades direkt under murbruket i schakt 1. Träkaret var skadat i toppen. Skadan kan ha tillkommit i samband med nedläggningen av garveriet och byggnationen av trähuset på senare delen av 1800-talet. Schakt 1 grävdes rakt igenom träkaret (kar 4) och under karet framkom ytterligare en konstruktion, nu i form av en stenlagd yta. Profilen dokumenterades (se fig. 9). I schakt 2 påträffades en kraftig murrest. Den var uppbyggd av mellan 0,3 0,9 m stora tillhuggna stenar. Muren, vars längdsträckning gick i nordsydlig riktning, var i det närmaste två meter bred och 2,4 m hög. Ett parti i mitten av muren, mellan stenarna, var fyllt med sentida material som tegelsten, mindre sten och lite annat bråte som t.ex. glas. En liten eau de Cologne flaska i glas tillvaratogs här. På flaskan stod att läsa; RUE de la CLOCHE, No 4711 á Cologne. Denna murrest bör ha utgjort en grund till ett hus med en annan riktning än dagens byggnader. Huset måste ha föregått frälsningsarmens byggnad uppförd och trähuset byggt utmed Torggatan under senare delen av 1800-talet. Fyllningen i muren bör ha tillkommit vid ett Trottaor 1 Husgrund 2 3 Murbruk 6 5 Träbrädor L = Lera S = Sten = Kalk Skiktad sand 10 Stengolv Sjösand Fig. 9. Profil över förundersökningsschakt 1 mot söder. Skala 1:25. 1) Torggatans trottoar. 2) Rest av Husgrund. 3) Murbruk. 4) Humusblandad sand. 5) Träbrädor. 6) Innanmätet på karet var fyllt med humus- och lerinblandad sand, enstaka stenar och ett hörne med kalk. 7) Kalk. 8) Trägolv. 9) Lera. 10) Skiktad sand. 11) Stengolv. 12) Orörd sand. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 17

18 Fig. 10. Profil över förundersökningsschakt 2 mot norr. Skala 1:40. 1) Påfört grus. 2) Lager med gatsten. 3) Stenar i muren. 4) Fyllning med tegel, små sten och grus. 5) Mörkfärgad sand, nergrävningskant. 6) Ljus sand Fig. 11. Träkar 1 och 2 grävdes ut för hand medan övriga ytor grävdes med hjälp av grävmaskin. På fotot syns Carina Bramstång och grävmaskinist Kjell Wallgren. Foto: Louise Olsson. 18 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

19 Fasad mot frälsningsarmens byggnad Trottoar utmed Torggatan Förundersökningsschakt Släntad ej utgrävd del Planritning över avbaningsschaktet Kar 3 Kar 1 Kar 4 Kar 5 med anläggningarna utritade. De kvadratiska träkaren ligger som ett övre skikt, där under den stenlagda ytan som Kar 6 framkom en dryg halv meter under botten på träkaren. Skala 1:80. Kar 2 N Husfasad Fig. 13. De sex iakttagna träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar i trä och lera och de var dessutom formerade så att de bildade en hästsko liknande form. På fotot är Louise Olsson i färd med att gräva ut träkar1. Till vänster på fotot syns träkar 2 och till höger kar 4, som påträffades redan vid förundersökningen. Foto: C. Bramstång. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 19

20 senare tillfälle, kanske vid uppförandet av Frälsningsarmens huvudbyggnad som måste ha krävt omstrukturering av hela gården. Slutundersökningen Vid slutundersökningen avbanades återstoden av grundläggningen till det rivna huset. När ytan rensats från resent virke och murbruk framkom tämligen omedelbart ytterligare rester av rektangulära träkar. Risken för sättningsskador på fastigheten söder om schaktet förelåg även vid slutundersökningen och schaktkanterna fick släntas kraftigt mot huset där. Träkaren grävdes ut för hand medan övriga ytor avbanades ytterligare med gräv maskin. Den stenläggning som iakttagits vid förundersökningen frilades och rensades fram för hand. Anläggningsbeskrivningar Träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar. Rester efter sammanlagt 6 träkar iaktogs vid slutundersökningen placerade i en hästskoliknande kvadratisk form. Fyra träkar var någorlunda intakta medan två var delvis skadade, förmodligen söndergrävda vid ledninggsdragningar till fastigheten. Träkaren var omgärdade av en grusig sand som övergick i fin sjösand under. Karens yttermått mätte omkring 1,8 2 1,20 m. Väggarna bestod av diagonalt lagda fastspikade plank som mätte ca 0,25 m i bredd. Insidan av väggarna var behandlade med kalk och på utsidan var de täckta med en upp till 1 decimeter tjock vägg av lera. Dessutom var golvets insida belagt med kalk och underminerat av 1 decimeter tjock lera. Ett träkar (kar nr. 4) dokumenterades delvis redan vid förundersökningen och grävdes därför inte ut för hand utan med maskin. Däremot undersöktes kar 1 och 2 mer detaljerat. Träkar 3, 5 och 6 grävdes inte alls. Kar 3 var förstörd av ledningsdragningar för fjärrvärme och kar 5 och 6 låg för nära det delvis rivna huset i söder. Risken för sättningsskador i den kvarvarande delen av fastigheten begränsade åtkomsten. Träkar 1 Konstruktionsdetaljer: Träkaret var byggt med ihop spikade plankor. Det var upp emot 2 m långt och 1,2 m brett med ett djup på mellan 0,7 0,8 m. Det hade förstärkts med hörnstolpar inne i karet. Hörnstolparna var mellan 0,12 0,13 m breda och ca 0,8 m långa. De var fastspikade i väggarna från både inoch utsidan. Väggarna var behandlade med kalk, liksom planken och golvtiljona. Utanför karet har väggarna klätts med lera. Likaså under karets botten låg ett 0,15 0,16 m tjockt lager med lera. Ovanpå detta lerlager hade golvbrädorna placerats. Inuti kar 1 påträffades framförallt i karets södra ände ett 0,1 m tjockt lager med behandlat skinn. En hel del horn och ben tillvaratogs också ibland dessa skinnrester. Förutom detta insamlades ett antal kakelplattor, en mängd keramik, glas, 1 trasig munblåst glaskupa, 1 spelmarker av horn, glaskärl, kniv, spik och andra redskap. Träkar 2 Konstruktionsdetaljer: De olika träkaren var uppbyggda på ungefär samma sätt och var delvis sammanhängande. Kar 2 var byggt diagonalt ut från kar 1, 20 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

21 Fig. 14. I förgrunden syns en del av det behandlade skinn som tillvaratogs i Träkar 1. Det mörka på fotot, Träkar 2, ligger direkt bakom, vägg i vägg. Foto: Carina Bramstång. 2 2 L 1 L 3 L L L L L L L 4 L L L L L 5 Vinkel mot Kar 1 Fig. 15. Profil av Träkar 2 mot norr. Skala 1:25. 1) Träbrädor 2) Hörnstolpar 3) Spik 4) Lera 5) Sand Fig. 16. På denna närbild av Träkar 2 syns flera av konstruktionsdetaljerna som kalket på insidan väggarna och hörnstolparna. Foto: Carina Bramstång. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 21

22 utskjutande mot väster (se fig. 14). Det mätte ca 1,8 m på längden och var ca 1,20 m brett med ett djup på upp emot 0,8 m. Även detta kar var förstärkt med fastspikade hörnstolpar, ca 0,12 m breda och 0,9 m långa. Karet var på samma sätt behandlat med kalk och omgärdat av lera som kar 1. Fyndmängden i kar 2 var ej lika stor som i kar 1 och framför allt saknades den stora mängd skinn som kar 1 innehöll. Fynd som samlades in från kar 2 var främst keramik och glas. Till stor del bestod keramiken av B-gods. B-gods med glasyr i olika färger och i form av blomdekor, slinga och prickmönster. Glasskärvor tillvaratogs efter dricksglas eller annan behållare, fönsterglas och både brunt och grönt buteljglas, liksom en spegel, cm stor. Putsfragment förekom med brun och grön dekor och kakelrester med vit glasyr samt porslin med vit och blå glasyr. Metall föremål sågs också, främst spik samt delar av kritpipor. Ben, av förmodad gnagare, grävdes fram samt en kotand mm. Stengolvet Stenläggningen som iakttagits redan vid förundersökningen rensades fram så långt det var möjligt. Vi fick aldrig fatt i begränsningen åt söder och öst. I öst fortsatte stenläggningen in i schaktväggen åt Torggatan till och i söder gick den vidare in under den släntade schaktväggen mot trähuset. En del av själva golvytan hade också skadats vid förundersökningen då stenar grävts bort med grävskopa. Det går därför inte att säga hur stort och omfattande stengolvet varit. Den yta som blev framrensad mätte i alla fall 2 3 m. Stenarna var lagda i en kvadratisk form delvis omgärdade av större syllstenar som Fig. 17. På den plana stenläggningen låg resterna av ett trägolv av plank lagda i östvästlig riktning. Golvet omgärdades av kantställda syllstenar. Stengolvet motsvarar förmodligen äldsta bebyggelse på tomten. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-talsbyggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Foto: Carina Bramstång. 22 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

23 stack upp högre än själva golvet. De kantställda syllstenarna var långsmala och placerade med långsidan mot golvets kant. De mätte ca 0,2 m på bredden, upp emot 0,4 m på höjden och mellan 0,25 0,7 m på längden. Stenarna i golvet varierade i storlek från 0,1 m upp till ca 0,4 m. En del av dom var plana och flertalet var lagda med den planaste sidan upp. Ovanpå stengolvet låg resterna av ett trägolv lagt i väst-östlig riktning. Det var delvis förmultnat men bitvis syntes trästrukturen efter jämnt lagda plank. Stengolvet kan ha utgjort ett källargolv i en äldre byggnad på tomten som kanske rivits i samband med att träkaren placerades på platsen. Fynden Läder och sämskinn De behandlade läderbitarna som tillvaratogs i karen var skurna i små bitar om ca 0,05 0,2 m. Efter att de torkats mättes den totala vikten läder till drygt 22 kilo, varav så gott som allt påträffades i kar 1. Några analyser av lädermaterialet fanns det ej något utrymme för inom de ekonomiska undersökningsramarna. Kritpipor Kritpipor är ett användbart kronologiskt hjälpmedel för en snävare datering av tals kulturlager i stadsarkeologiska sammanhang. Men de kritpipsfynd som nu gjorts på kvarteret Hägern har tyvärr inte uppvisat någon daterbar dekor eller stämpelmarkering. På tomterna intill har däremot många fynd av dekorerade kritpipor gjorts enligt boende i kvarteret och dessa kritpipor ska vara tillverkade på pipbruket i Nolhaga i utkanten av Alingsås. Troligt är därför att de rester efter kritpipor som nu är funna på tomt 4 är inhemska produkter. Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 20 Garverikar 1 På botten Kritpipor, 6 delar Garverikar 1 Strax utanför Kritpipor, 2 delar 6 38 K-lager Kritpipdelar, 13 st Grop K-lager Kritpipdelar, 2 st 2 52 Golv K-lager Kritpipor, 4 delar varav en med dekor Garverikar 2 Kritpipor, delar av 8 Tabell 1. Tabellen visar mängden kritpipor som tillvaratogs vid undersökningen. Keramik och porslin Rödgods, den vanligaste typen av keramik i sexton- och sjuttonhundratalslager, s.k. B-gods, har tillverkats i Alingsås under 1700-talet, varför en del pottskärvor som nu påträffats kan vara regionala produkter. I träkar 1 samlades sammanlagt 241 gram rödgods in och i kar 2 påträffades närmare ett och ett halvt kilo. Rödgodset är så pass allmänt förekommande under denna tidsperiod och utformningen varierar relativt lite varför de i regel inte är så användbara att datera stadslager med, mer än sånär på ett par hundra år. Porslin är då en mer pålitlig dateringskälla, då den ger en snävare datering bakåt i tiden. I kar 1 påträffades tre skärvor importerat kinesiskt porslin. Fyndnummer 1 är en skärva från en riktig raritet. Detta porslin kom till Svergie först omkring år Skärvan kommer från ett tefat med växtmotiv Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 23

24 i sepia och rostrött. Men det som gör den dyrbarare än kinesiskt massimporterat porslin är den svåra teknik som ligger bakom det pålagda guldet ovanpå glasyren (muntlig uppgift Göte Nilsson-Shönborg). Fyndnummer 2 är en del av ett fat med den mer traditionella färgsättningen med blå dekorering. Också denna skärva dateras till mitten av 1700-talet och ca 25 år framåt. Även en skärva efter en liten skål hittades i kar 1, fyndnummer 3, med ett landskapsmotiv i den vanliga blå dekoren. Utsidan på denna skål har dock haft en bataviabrunglasyr. Denna skärva dateras till ca I kar 2 sågs förutom rödgodset endast en skärva fajans och en skärva flintgods med blå glasyr som dateras till sent 1700-tal. Ovanpå golvet, det s.k. källargolvet, tillvaratogs en skärva med kinesiskt porslin (fyndnummer 53). Skärvan kommer från en liten kopp, pagod, glaserad med den vanliga blå dekoren och dateras till åren Därutöver påträffades en flintgodsskärva från en tallriksbotten som kan dateras till sent 1700-tal samt en porslinsskärva med tryckt mönster varför den dateras till 1800-tal. Keramik, fajans, porslin och kakel har det gemensamt att brukningstiden ofta är lång, formerna mångskiftande och långlivade, men tidpunkten för depositionen i kulturlagret är vanligen svår att bestämma nogrannare än inom en femtioårs period. När ostindiskt porslin används för datering får man ha i åtanke att porslinet ofta är i omlopp under lång tid och dessutom är brukningstiden längre för dessa värdefulla varor. Brukningstiden är t.ex. betydligt kortare för rödgods som får ses som en förbrukningvara. Sammanfattande diskussion Det var vanligt att kålgårdar och åkergärden med nyttoväxter omgav mindre städer och Alingsås var inget undantag. Vad som var speciellt med Alingsås angränsande utmarker var att de under 1700-talet till så stor del bestod av tobaksplantage. Likaså var många tomter i Alingsås till hälften uppodlade med tobak eller trädgårdsväxter. Som tidigare nämnts (se Sämskemakare Timan) var norra halvan av tomt D:4 (nuvarande kv. Hägern 2) till hälften bebyggd kring år 1750 resterande bestod av tobaksplantering. Detta är det första skriftliga belägget för en bebyggelse på tomten men troligtvis har tomten varit bebyggd dessförinnan, i alla fall från början av 1700-talet. Det fyndmaterial som tillvaratagits på platsen är ej äldre än några år före Den arkeologiska lämning som skulle kunna motsvara äldsta bebyggelse, på nuvarande kv. Hägern 2, är det stengolv som påträffades knappt 2 meter under dagens gatunivå. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-tals byggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Min hypotes är att 1700-talsbyggnaden har rivits och källarutrymmet har därefter fyllts med sand i vilken träkaren sedan har grävts ner. Rivningen bör ha skett i samband med att gården byggdes om år Ett fynd begränsar källargolvets användning framåt i tiden och det är en porslinsskärva, funnen i kulturlagret direkt ovanför golvet, med ett tryckt mönster som inte tillverkades förränn på 1800-talet. 24 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

25 Något som inte kunnat förklaras helt är den murrest efter en husgrund som påträffades vid förundersökningen. Den var lagd i en annan längdriktning än de nuvarande byggnaderna på tomten och det äldre stenlagda källargolvet. Muren var dessutom mycket mäktig, 2 meter bred och 2,4 meter hög, eller snarare djup då den påträffades under dagens markyta. Antingen kan detta förhållande förklaras med att markytan har höjts kraftigt genom att sandmassor påförts muren eller, mer troligt, så har muren grävts ner något. Murresten kan vara en lämning efter det äldsta byggnadsskedet på tomten, något som talar för det är att den ligger så djupt, men denna kraftiga mur kan också ha tillkommit omkring 1834 då gården ska ha byggts om och byggnaden som tillhört det stenlagda källargolvet rivits. Då har garveriverksamheten krävt mer utrymme, träkaren har grävts ner i sanden och kanske har då en ny byggnad uppförts på tomten. När garveriet sedan upphör efter 1881 så byggs tvåvåningshuset i trä utmed Torggränden och efter det har knappast någon byggnad stått kvar ovan murresten. Källor Bolin, Gustaf Adolf Bidrag till Alingsås stads historia. Ekre, Rune Rapport över provgrävning för anläggning av ytjordsvärme i Alingsåskyrkopark. Manus. Älvsborgs länsmuseum. Ewald, Gustaf Alingsåsbygden. Historiska platser och minnesmärken, kyrkor och gårdar m.m. Alingsås. Hylander, Carl Alingsås från hedenhös till Lea-Karl. Glimtar ur Alingsåstraktens drygt tiotusenåriga historia. Alingsås. Linné, Carl von Västgötaresa. Nyman, F. W., Det Alingsås som gått. Nytryck (faksimil). Alingsås Rosén, Christina. Projektplan för kv. Hägern, Alingsås. Arbetshandling Rosén, Christina. Manus. Arkeologisk förundersökning i kv. Hjorten 15 17, Alingsås stad, Västergötland. Manus på redaktion. Sawyer, Birgit och Peter Innan Alingsås blev stad. En västsvensk gränsbygds äldsta historia. Alingsås. Stibéus, Magnus Arkeologisk förundersökning inom kv. Liljan 1 i Alingsås. RAÄ UV Väst Internrapport 1993:10. Älveby, Kristina Rapport från slutförd förundersökning av kv. Hägern 4 inom fornl. 239 i Alingsås k:n. Manus. Älvsborgs länsmuseum. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 25

26 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: , Länsstyrelsens dnr: , Personal: Arkeologer Carina Bramstång, Louise Olsson och grävmaskinist Kjell Wallgren. Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 7C 5b, edition 2-Nov x 6427,7 y 1305,25. Koordinatsystem: rikets. Höjdsystem: rikets. 26 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

27 Bilaga. Fyndlista från slutundersökning Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 1 Garverikar 1 Porslin, fat (tefat), vit glasyr med sepia-, roströd- och guldfärgad dekor växtmotiv 2 Garverikar 1 Porslin, fat, vit ljusblå glasyr med blå dekorering 6 3 Garverikar 1 Porslin, skål, vit glasyr med blå dekorering, bataviaglaserad utsida, landskapsmotiv 4 Garverikar 1 Pimpsten 5 5 Garverikar 1 Bark 6 6 Garverikar 1 B-gods, rött, brun dekor 60 ca 7 Garverikar 1 Buteljglas, brunt Garverikar 1 B-gods, rött, brun glaserad insida och brun-, beige- och grönfärgad glasering på utsidan 9 Garverikar 1 På botten Söndrig, glasflaska, liten, kvadratisk i 2 delar. På nederdelen av flaskan står engelsk text...land -...ASSAR -...INAD -...UINE [= GENUINE] 10 Garverikar 1 Glas, plant (fönsterglas) Garverikar 1 B-gods, rött, gul glasyr Garverikar 1 På botten Glas, flaska i 2 delar, hela mynningsbiten Garverikar 1 Glas, mynningsdel till liten flaska 7 14 Garverikar 1 På botten B-gods, rött 105 ca 15 Garverikar 1 Ben/horn, kohorn ett tiotal i varierande storlek 700 ca 16 Garverikar 1 Träbit, tillskuren kilformad Garverikar 1 Metallföremål, bl.a. spik, plattor, rörformad bit Garverikar 1 På botten Tegel, rött Garverikar 1 Metall, spik m.m. 500 ca 20 Garverikar 1 På botten Kritpipor, 6 delar Garverikar 1 Glas, förmodligen buteljglas, grön färg Garverikar 1 På botten Bark Garverikar 1 Strax utanför Kritpipor, 2 delar 6 24 Garverikar 1 Mot botten Metall, plattor Garverikar 1 På botten Metall, spik m.m Garverikar 1 Horn, kohorn Garverikar 1 Metall Garverikar 1 Ben Garverikar 1 På botten Trä Garverikar 1 Ben Golv K-lager Kol 32 Grop K-lager Metall, del av redskap Grop K-lager Glas, fönster 7 34 Grop K-lager Porslin, kinesisk import, glasyr: blå dekor på vit botten 1 35 Grop K-lager B-gods, mynningsbit 8 36 Grop K-lager Glas, mynningsbit, förmodligen flaska 5 37 Golv K-lager Porslin, tryckt mönster, vit glasyr med blå dekor K-lager Kritpipdelar, 13 st Grop K-lager Ben Grop K-lager Kritpipdelar, 2 st 2 41 Golv Mellan stenarna Träbit Grop K-lager Kakel gjort av tegel, med vit glasyr Golv Mellan stenarna Murbruk, prov 4 44 Golv K-lager Glas, grön butelj Golv K-lager Tegel K-lager B-gods, brun glaserad insida Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 27

28 Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 47 K-lager Glas, förmodl. genomskinlig flaska 2 48 K-lager Ben, brända 2 49 K-lager Glas, mynning med mönster ränder 5 50 K-lager Glas, grönt buteljglas 70 ca 51 Golv K-lager Flintgods, tallriksbotten Golv K-lager Kritpipor, 4 delar varav en med dekor Golv K-lager Porslin, liten kopp, s.k. pagod, vitglaserad med blå dekor 3 54 K-lager Metall, spik 200 ca 55 Golv K-lager Glas, fönsterglas Golv K-lager Glas, brunt buteljglas Golv K-lager Metall, spik K-lager Läder 2 59 Garverikar 2 Glas, skärvor efter dricksglas, fot 5 60 Garverikar 2 Glas, brunt 3 61 Garverikar 2 Glas, ev. fönsterglas 1 62 Garverikar 2 Glas, grönt buteljglas Garverikar 2 Glas, grönt glas med beläggning 2 64 Garverikar 2 B-gods med blomdekor slinga Garverikar 2 B-gods med roströd glasyr och vita diagonala ränder på utsidan av de 2 krukskärvorna 66 Garverikar 2 B-gods med gul glasyr med brunt mönster på insidan krukskärvorna Garverikar 2 Putsfragment med brun och grön dekor 5 68 Garverikar 2 B-gods med brun och gul glasyr 3 69 Garverikar 2 B-gods, 2 mynningsbitar som passar ihop med mönster, glasyren borta Garverikar 2 Kakelrester med vit glasyr 4 71 Garverikar 2 B-gods, med grön, gul och brun röd glasyr Garverikar 2 Fajans + flintgods med vit och blå glasyr Garverikar 2 Spegel, cm stor Garverikar 2 B-gods, brun glasyr 200 ca 75 Garverikar 2 Ben, av förmodad gnagare 8 76 Garverikar 2 Kritpipor, delar av 8 77 Garverikar 2 Läder 4 78 Garverikar 2 B-gods, prickmönster, svag glasyr Garverikar 2 Ben, bl.a. kotand m.m Garverikar 2 B-gods, hank och mynning bl.a. brun glasyrbotten med beige och grön dekor 81 Garverikar 2 B-gods, mynningar m.m., brun och beige glasyr Garverikar 2 B-gods, övrig 400 ca 83 Garverikar 2 Metall, främst spik 375 ca 84 Garverikar 1 Metall, spik m.m. 800 ca 85 Garverikar 1 Rödgods och tegel m.m Garverikar 1 Tegelsten avbruten Garverikar 1 Tegelsten avbruten Garverikar 1 Tegelsten avbruten Garverikar 1 Tegelsten avbruten Garverikar 1 Läder, sämskskinn ca Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

29 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med Alingsås stad i Västergötland markerad Fig. 2. Karta med kvarter- och gatunamn utmärkta över Alingsås stad. Den nu undersökta ytan, kv. Hägern 2, är markerad i grått. De arkeologiskt undersökta platserna i Alingsås som nämns under rubriken tidigare undersökningar är utsatta med siffror. 1) Kyrkoparken. 2) Kv. Hägern 4. 3) Kv. Liljan. 4) Kv. Hjorten. 5) Kv. Storken Fig. 3. Alingsås äldsta sigill från år Bilden är hämtad ur Bolin 1920: Fig. 4. Wilhelm Kruses karta från 1726 med den undersökta ytan i kv. Hägern 2 markerad Fig års karta efter Wilhelm Kruse, nu med tomter avdelade. I förklaringen till kartan framgår bl.a. vilka personer som innehar varje tomt. Texten som är inflikad i kartan är en kopia på vad som står att läsa om tomt Fig. 6. Stadskarta utförd av Striedbeck år 1750 med den undersökta delen av kv. Hägern 2 markerad Fig. 7. Forsells karta över staden Alingsås avmätt 1769 t.h., och ett senare stadsplaneförslag utformat år 1876 av Th Wästfelt. På Forsells karta från 1769 motsvarar platsen för undersökningsområdet delar av tomt nummer 56, vilken sedermera övergår till att bli tomt nummer 48 på senare kartor Fig. 8. Schaktplan över befintliga byggnader samt planerad tillbyggnad, med schakt ett och två utmärkta från förundersökningen Fig. 9. Profil över förundersökningsschakt 1 mot söder. Skala 1:25. 1) Torggatans trottoar. 2) Rest av Husgrund. 3) Murbruk. 4) Humusblandad sand. 5) Träbrädor. 6) Innanmätet på karet var fyllt med humus- och lerinblandad sand, enstaka stenar och ett hörne med kalk. 7) Kalk. 8) Trägolv. 9) Lera. 10) Skiktad sand. 11) Stengolv. 12) Orörd sand Fig. 10. Profil över förundersökningsschakt 2 mot norr. Skala 1:40. 1) Påfört grus. 2) Lager med gatsten. 3) Stenar i muren. 4) Fyllning med tegel, små sten och grus. 5) Mörkfärgad sand, nergrävningskant. 6) Ljus sand Fig. 11. Träkar 1 och 2 grävdes ut för hand medan övriga ytor grävdes med hjälp av grävmaskin. På fotot syns Carina Bramstång och grävmaskinist Kjell Wallgren. Foto: Louise Olsson Fig. 12. Planritning över avbaningsschaktet med anläggningarna utritade. De kvadratiska träkaren ligger som ett övre skikt, därunder den stenlagda ytan som framkom en dryg halv meter under botten på träkaren Fig. 13. De sex iakttagna träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar i trä och lera och de var dessutom formerade så att de bildade en hästsko liknande form. På fotot är Louise Olsson i färd med att gräva ut Träkar 1. Till vänster på fotot syns Träkar 2 och till höger kar 4 som påträffades redan vid förundersökningen. Foto: Carina Bramstång Fig. 14. I förgrunden syns en del av det behandlade skinn som tillvaratogs i Träkar 1. Det mörka på fotot, Träkar 2, ligger direkt bakom, vägg i vägg. Foto: Carina Bramstång Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 29

30 Fig. 15. Profil av Träkar 2 mot norr. Skala 1:25. 1) Träbrädor. 2) Hörnstolpar. 3) Spik. 4) Lera. 5) Sand Fig. 16. På denna närbild av Träkar 2 syns flera av konstruktionsdetaljerna som kalket på insidan väggarna och hörnstolparna. Foto: Carina Bramstång Fig. 17. På den plana stenläggningen låg resterna av ett trägolv av plank lagda i östvästlig riktning. Golvet omgärdades av kantställda syllstenar. Stengolvet motsvarar förmodligen äldsta bebyggelse på tomten. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-talsbyggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Foto: Carina Bramstång Tabellförteckning Tabell 1. Tabellen visar mängden kritpipor som tillvaratogs vid undersökningen Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

31 Riksantikvarieämbetet har utfört en arkeologisk undersökning i Kvarteret Hägern i Alingsås. Vid undersökningen iakttogs rester efter två skilda bebyggelseskeden. Dels påträffades en grupp med träkar. Träkaren var resterna efter den garveriverksamhet som idkats på platsen. Fynd av bl.a. kalk, bark och läder gjordes i karen. Dels påträffades en äldre byggnadsnivå en dryg halvmeter under träkaren. Nivån utgjordes av en stenlagd plan golvyta omgärdad av större syllstenar. På den plana stenlagda ytan iakttogs rester efter brädor som täckt ett golv. De fynd som tillvaratogs härrör till stor del från den hantverksamhet som idkats på platsen under och 1800-talet. ISSN

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Carina Bramstång Plura UV RAPPORT 2012:67

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:50 Strömsholms slott Schaktningar för elkablar och bergvärme Antikvarisk kontroll Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Arkeologisk Schaktkontroll

Arkeologisk Schaktkontroll Arkeologisk Schaktkontroll I samband med ingrepp i fornlämningen RAÄ Umeå stad 128:1 i kvarteret Heimdal i centrala Umeå. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Nina Granholm 2012 Västerbottens Museum

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Kvarteret Jeriko. Arkeologisk för- och slutundersökning

Kvarteret Jeriko. Arkeologisk för- och slutundersökning Arkeologisk för- och slutundersökning Kvarteret Jeriko Arkeologisk för- och slutundersökning med anledning av nybyggnation i kvarteret Jeriko. Sofia församling, Jönköpings stad, RAÄ 50. Jönköpings kommun,

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Värme i Gällersta kyrka

Värme i Gällersta kyrka ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Värme i Gällersta kyrka Gällersta kyrkobol, Gällersta socken Örebro kommun, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Borgmästaregatan m fl

Borgmästaregatan m fl UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Borgmästaregatan m fl RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-3982-2005 Göran Tagesson UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003 Adelgatan 4 Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053

Läs mer

FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2

FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:04 FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm och Anders Altner FJÄRRKYLA, ETAPP 1 OCH 2 Arkeologisk

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 Rapport 2011:10 Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 VA vid Nykvarn RAÄ 241 Kungsbro 1:49 och 1:449 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun

Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Rapport 2013:21 Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Per Sarnäs Rapport 2013:21 Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 1 Färlöv 76:10 m fl.,

Läs mer

Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME

Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME Arkeologisk förundersökning 2013 Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME RAÄ Onslunda 39:1, Onslunda socken i Tomelilla kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:2 Lars Jönsson Arkeologisk

Läs mer

Bredbandsnät i Stjärnorp

Bredbandsnät i Stjärnorp Rapport 2013:87 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Bredbandsnät i Stjärnorp RAÄ 7, 14, 58, 148, 153 m fl Stjärnorps socken Linköpings kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Prakthus i Gamla stan?

Prakthus i Gamla stan? Prakthus i Gamla stan? Arkeologisk förundersökning 2012 Akacian 19, Kalmar socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:13 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 23 Lyckan 36, Åhus socken

Läs mer

Förundersökning i kvarteret Hovslagaren, Enköping

Förundersökning i kvarteret Hovslagaren, Enköping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:15 Förundersökning i kvarteret Hovslagaren, Enköping Arkeologisk förundersökning Fornlämning RAÄ 26:1-2 Kvarteret Hovslagaren Centrum 2:3 Enköpings socken Enköpings

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Rapport 2010:76 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Nykil 3:1 Nykils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik () för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 Datum: 2012-11-22 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Joakim Alström

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till

Läs mer

FU Ödsmål 377. Rapport 2006:6. Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377. Rune Bark/Joakim Åberg

FU Ödsmål 377. Rapport 2006:6. Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377. Rune Bark/Joakim Åberg FU Ödsmål 377 Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377 Rune Bark/Joakim Åberg Rapport 2006:6 FU Ödsmål 377 1 FU Ödsmål 377 Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ

Läs mer

Grunden till en träkyrka?

Grunden till en träkyrka? Grunden till en träkyrka? Arkeologisk förundersökning runt Bredestads kyrka inför dräneringsgrävning, Bredestads socken i Aneby kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:03

Läs mer

Patrik Gustafsson Patrik Gustafsson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Undersökningsområdets geografiska belägenhet är markerat med

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Att installera bredband via fiber

Att installera bredband via fiber Att installera bredband via fiber 1 Så här går installationen till Det är viktigt att du har koll på de olika stegen och vad som förväntas. Läs igenom allt material och om du känner dig osäker över något

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad

Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad Arkeologisk förundersökning, Raä nr 68 Skara stad Skara kommun Catharina Henriksson Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:36 Raä nr 68, Skara

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Kv Laxen i Norrköping

Kv Laxen i Norrköping Kv Laxen i Norrköping Bebyggelselämningar och spår efter hantverksaktiviteter från 1600-tal till 1800-tal i kvarteret Laxen Särskild arkeologisk undersökning inom fornlämning RAÄ 96 (stadslager) i kvarteret

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Kalmar, kv. Mästaren. II. Utgrävning sommaren 2009. Projektledare Göran Tagesson. RAÄ, Linköping. För datering hänvisas till Datera en kritpipa som kan hämtas hem från www.ttmuseum.nu. 282. Skaftfragment

Läs mer