Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning,

Transkript

1 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr Finansinspektionen Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (Anges alltid vid svar) Henrik Holmgren Stockholm P.O. Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning, DS 2008:34. Ju2008/4277/L2 Sammanfattning Finansinspektionen tillstyrker förslaget att integritetsskyddet för enskilda ska stärkas när kreditupplysning tillhandahålls ur en databas. Finansinspektionen delar inte utredningens åsikt att spridning av datadisketter, CD-romskivor eller andra s.k. tekniska upptagningar enligt YGL inte omfattas av det stärkta integritetsskyddet. Finansinspektionen avstyrker förslaget om att kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte ska få innehålla uppgift om betalnings försummelser om mindre belopp än Kronor. Finansinspektionen avstyrker förslaget om att uppgift om betalningsförsummelse avseende fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast inom ett år om betalningsförsummelsen avser en fordran på mindre än kronor. Finansinspektionen avstyrker förslaget om att en uppgift om att kreditupplysning lämnats om fysisk person som inte är näringsidkare (s.k. omfrågeuppgift), ska gallras senast efter ett år. Finansinspektionen tillstyrker att institut som använder eller avser att använda internmetoden enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar som regel får anses ha legitimt behov av kreditupplysningar, när dessa ska användas som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker. Finansinspektionen tillstyrker att även fortsättningsvis ska en kreditupplysningskopia sändas till den omfrågade när kreditupplysning lämnats ut till ett institut för kapitaltäckningsändamål. 1(5)

2 Kapitel 4 sidan 23. Finansinspektionen tillstyrker förslaget att integritetsskyddet för enskilda ska stärkas när kreditupplysning tillhandahålls ur en databas. Grundlagsskyddet enligt databasregeln i 1 kapitlet 9 YGL var avsett för situationer där massmediala redaktioner tillhandahåller allmänheten information ur en databas. Teknikutvecklingen och kringgående anpassningar hos de stora kreditupplysningsföretagen (dvs. att man inrättar en ansvarig utgivare och införskaffar ett utgivningsbevis) har skapat en situation där integritetsskyddet enkelt kan kringgås. Varken kreditupplysningsföretagen eller dess kunder (företrädesvis finansmarknadens aktörer) anser att situationen idag är tillfredsställande. Det är också Finansinspektionens uppfattning att integritetsskyddet bör återställas och att kreditupplysningslagens regler i dessa delar bör gälla även för kreditupplysningar som lyder under databasregeln i YGL. Kapitel 4 sidan 31. Finansinspektionen delar inte utredningens åsikt att spridning av datadisketter, CD-romskivor eller andra s.k. tekniska upptagningar enligt YGL inte omfattas av det stärkta integritetsskyddet. Enligt Finansinspektionen är diskett, CD- eller DVD-skivor datamedier som inte bör eller kan undantas från föreslaget om ökat integritetsskydd utan att integritetsskyddet därigenom blir enkelt att kringgå. Om s.k. tekniska upptagningar undantas kommer Finansmarknadens aktörer med stor sannolikhet att övergå till att abonnera på CD- eller DVD skivor och därigenom bl. a. undvika merkostnad för kopieplikt. Utredningens åtgärder riskerar därmed att helt neutraliseras och effekten blir att databasen på Internet enkelt ersätts med annat datamedium. Det stärkta integritetsskyddet som utredningen syftar till riskerar då att utebli. Utredningens åsikt öppnar även för att kreditupplysningsinformationen används för marknadsföring av finansiella tjänster utan att kopieplikt uppstår när CD- och DVD- skivor används som distributionsmedium. Någon legitimitetsprövning behöver i så fall inte göras och kopieplikten löses inte ut. Finansinspektionen anser inte att integritetskränkande information bör få utnyttjas i t ex urval av population för direktreklam, telefonförsäljning eller annat. CD- och DVD-skivor för detta ändamål tillhandahålls redan idag av kreditupplysningsföretagen, men bara avseende juridiska personer (som inte omfattas av integritetsskyddet). Med hjälp av utredarens redovisade åsikt öppnas möjlighet för kreditupplysningsföretagen att också tillhandahålla CD- eller DVD-skivor med känslig information om fysiska personer utan att kopieplikt uppstår och utan att legitimitetsprövning sker. Detta har hittills effektivt förhindrats eftersom marknadsföringsändamål inte är legitimt skäl och merkostnaden för kopieplikten inte gjort det mödan värt. Kapitel 5 sidan 37. Finansinspektionen avstyrker förslaget om att kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte ska få innehålla uppgift om 2

3 betalningsförsummelser om mindre belopp än Kronor. Utredningens förslag leder till att 4,6 miljoner betalningsanmärkningar skulle gallras ur kreditupplysningsföretagens register och fysiska personer som tidigare redovisade notering om betalningsförsummelse kommer att sakna sådan trots att försummelse föreligger. Statistik framtagen av ett av de större kreditupplysningsföretagen visar att 42,9 % av dessa personer inom 12 månader kommer att få nya noteringar om betalningsförsummelser hos kronofogdemyndigheterna. Dessa personer kommer således att rendera kreditförluster som kunde ha undvikits om det av kreditupplysningsregistren hade framgått de faktiska förhållandena. Denna oönskade utveckling drabbar inte enbart kreditgivaren utan givetvis i än högre grad kredittagaren som inte klarar att fullfölja sina åtaganden visavi kreditgivaren men som om tidigare betalningsförsummelse varit känd kanske inte medgivits ytterligare kredit. I slutänden leder förslaget till högre kostnader för kreditgivning, något som ytterst drabbar de kredittagare som sköter sina betalningar. Finansinspektionen anser att ett register som kan urskilja kreditsökande utan betalningsvilja eller betalningsförmåga gagnar finansmarknaden. Det är därför bra om kreditföretagens register kan rensas från ovidkommande betalningsförsummelser som korrekt visar på betalningsvilja eller förmåga. Finansinspektionen anser dock att det är mycket osäkert om en beloppsgräns är det rätta medlet att nå dit. Den statistik vi tagit del av ger inte vid handen att ett beloppskriterium är relevant urvalsgrund. Vi har inte kunnat få bekräftat att vare sig utredarens beloppsförslag, högre eller lägre belopp har något samband med vare sig betalningsvilja eller betalningsförmåga. Utredarens förslag och val av belopp tycks därför slå blint. Det visar det statistiska utfallet (42,9 %) som ligger iögonenfallande nära slumpens utfall (50 %). Med tanke på de ökade kostnaderna som förslaget skapar för finansföretagen (och i nästa led kredittagarna) så avstyrker vi därför detta. Finansinspektionen avstyrker förslaget om att uppgift om betalningsförsummelse avseende fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast inom ett år om betalningsförsummelsen avser en fordran på mindre än kronor. Det är korrekt att rent statistiskt en uppgift nära i tiden väger tyngre än en äldre uppgift. Dock tillkommer två faktorer som gör den till synes enkla analysen mer komplex. 1) Upprepat förfarande väger tyngre än enstaka beteende 2) Äldre uppgift om betalningsförsummelse har i sig stort värde, även utan aktuell upprepning. Finansinspektionen anser att värdet av information om upprepat beteende och information om noteringar som skett så sent som de tre senaste åren har så pass stor betydelse för kreditbedömare att de inte bör gallras tidigare än vad som sker idag (36 månader). Kapitel 6, sidan 47. 3

4 Finansinspektionen avstyrker förslaget om att en uppgift om att kreditupplysning lämnats om fysisk person som inte är näringsidkare (s.k. omfrågeuppgift), ska gallras senast efter ett år. Beteendet att på kort tid låna upp stora belopp från olika kreditgivare är givetvis en viktig signal vid kreditgivning och förhindrar överskuldsättning. Uppgift om tidigare ställda frågor är därför av stort värde för kreditgivarna. En kreditbedömare gör sällan eller aldrig sin kreditbedömning på enstaka informationer. Det är genomgående en samlad bedömning av många informationer som ligger till grund för att medge eller avslå en kreditansökan. Våra undersökningar ger vid handen att nära nog inga regelverk har omfrågeuppgift som enskild avslagsgrund. Oftast leder ett större antal frågor till en manuell prövning av kredittagaren, dvs. den automatiska hanteringen slås ut och kreditansökan behandlas manuellt istället. På samma sätt är marknadens generiska scorekort från ett av de största kreditupplysningsföretagen konstruerat så att omfrågeuppgifter hanteras olika beroende på situation. T ex vägs frågor från olika frågeställare olika, dvs. frågor från vissa kreditgivare ställda under kort tid slås samman och räknas som en enda fråga, frågor från frågeställare som traditionellt inte ses som kreditgivare (exempelvis energibolag) räknas inte alls vid kreditförfrågningar som rör vissa kreditslag osv. Enligt Finansinspektionen är bilden av uppgift om omfrågat företag inte korrekt presenterad av utredaren. Marknaden i stort hanterar denna information på ett ansvarsfullt sätt och informationen bedöms mångfacetterat. Det finns därför inte skäl att begränsa tillgången till denna information p.g.a. enstaka i ögonen fallande exempel på avarter eftersom den samtidigt anses vara (och statistiskt har visat sig vara) en av de starkaste informationerna när det gäller att urskilja betalnings- ovilja eller oförmåga. Kapitel 7, sidan 51. Finansinspektionen delar utredningens bedömning att institut som använder eller avser att använda internmetoden enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar som regel får anses ha legitimt behov av kreditupplysningar, när dessa ska användas som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker. Det saknas därför skäl att av denna anledning ändra 9 kreditupplysningslagen. Finansinspektionen delar utredningens åsikt att även fortsättningsvis ska en kreditupplysningskopia sändas till den omfrågade när kreditupplysning lämnats ut till ett institut för kapitaltäckningsändamål. En av hörnpelarna i kreditupplysningslagen är 11. En upplysning ska kostnadsfritt skickas till den omfrågade samtidigt som den lämnas ut till den som frågar. Finansföretagens behov av uppdaterad information för t ex kapitaltäckningsändamål ändrar inte villkoren i detta avseende. Finansinspektionen vill dock varna för att den på detta sätt minst årligen återkommande kopian på en upplysning som tagits av andra skäl än att den om- 4

5 frågade varit kreditaktiv kommer att skapa förvirring i en betydligt större krets än utredaren vill påskina på sidan 57 i utredningspromemorian (.trots att ett fåtal enskilda kommer att bli konfunderade. ). Det är därför av stor vikt att den förklarande text som genereras i just dessa kopior av kreditupplysningar utformas så att det tydligt framgår att skälet till att kreditupplysningen tagits är uppdatering av kreditföretagens register. Denna information till trots kommer Finansföretagen, Finansinspektionen, Konsumentverket och olika konsumentorganisationer på finansmarknaden att kontaktas av oroliga konsumenter som behöver information och förtydliganden. Om inte sådan förklarande text biläggs kopian av upplysningen som sänds till den omfrågade är risken mycket stor att förvirringen blir nära nog total, eftersom finansföretagen hittills vanligtvis utnyttjat möjligheten att uppdatera sina register med s.k. YGLupplysning utan kopia. Konsumenternas reaktion är därför förståelig om plötsligt kopior på upplysningar sänds ut i situationer där de tidigare inte skickats ut. Misstanke om bedrägerier, personnummerkapning eller direkt missförstånd är förståeligt i sådana fall. Med vänlig hälsning FINANSINSPEKTIONEN Erik Saers Generaldirektör Jan Fritsch 08/