Kabelschakt i centrala Örebro

Transkript

1 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2009:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kabelschakt i centrala Örebro Köpmangatan-Stortorget-Drottninggatan-Vasagatan Närke, Örebro stad, RAÄ 83 Annica Ramström

2

3 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2009:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kabelschakt i centrala Örebro Köpmangatan-Stortorget-Drottninggatan-Vasagatan Närke, Örebro stad, RAÄ 83 Dnr Annica Ramström

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 406, 70 4 ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 8 b Tel Fax uvbergslagen@raa.se 2009 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2009:3 ISSN Kart- och ritmaterial Andreas Fogelberg Utskrift UV Bergslagen Kartor ur allmänt karmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L993/3.

5 Innehåll Inledning... 4 Antikvarisk bakgrund... 4 Målsättning och Metod... 5 Undersökningsresultat... 5 Arkeologisk potential... 6 Referenser... 6 Administrativa uppgifter... 7 Bilagor Bilaga. Lagerbeskrivningar... 8 Figurer Fig.. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med schaktet markerat. Skala : Fig. 2. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med schakt och påträffade kulturlager markerade. Skala :

6 Under sommaren 2008 genomförde Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med en ledningsdragning genom centrala Örebro. Sammanlagt undersöktes en sammanhängde schakt som var 330 meter långt och 0,8 meter brett, djupet varierade mellan 0,35-0,6 meter. Inledning Under sommaren 2008 genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i centrala Örebro. Undersökningen föranleddes av en elkabeldragning som till stora delar gick i gamla ledningsschakt men även en nydragning gjordes. Ett sammanhängande schakt drogs från hörnet Nygatan/Köpmangatan längs med Köpmangatans östra sidan, vid Stortorget bytte schaktet till den västra sidan över torget för att svänga och följa torgets norra sida, schaktet fortsatte över Drottninggatan och längs med Vasagatans södra sida för att vid Ågatan byta till den norra sidan, se fig Undersökningen genomfördes av Bo Annuswer och rapporten har sammanställts av Annica Ramström. Uppdragsgivare var Eon Elnät AB Längs sträckning påträffades tre nedslag av antikvariskt intresse. Samtliga utgjordes av stadslager som låg förhållandevis ytligt. Endast ett av lagren kunde med hjälp av ett myntfynd dateras till 700-talets senare hälft. Vad dessa lager representerar går inte att utifrån undersökningens begränsade omfattning att avgöra. Antikvarisk bakgrund Örebro omnämns första gången i samband med ett donationsbrev ställt till Riseberga kloster utfärdat av jarlen Birger Brosa före år 202. I donationsbrevet skänker han jord, ett kvarnställe samt fiskerättigheter till klostret. Staden nämns också i det testamente Magnus Ladulås lämnade efter sig år 285. I testamentet omtalas att det har funnits ett mynthus i Örebro. Det är också först nu som det skriftliga materialet antyder att det finns ett stadsliknande samhälle vid Svartån. Den äldsta bebyggelsen har följt åsens sträckning och utvecklats i anslutning till ett antal gator och vägar. Det arkeologiska materialet visar att bebyggelsen längs gatorna har grupperat sig i avlånga, smala tomtliknande ytor. Samtidigt med att den äldsta bebyggelsen etablerades förefaller det som att arbeten med att fylla ut slänten närmast öster om åskrönet har påbörjats, antingen för att anlägga en gata eller för att utöka det förhållandevis begränsade utrymmet högst upp på åsen. De tidigare årens arkeologiska resultat kan sammanfattas med att expansionen av bebyggelsen har skett successivt utan egentliga avbrott, med början senast under 200-talets mitt och till medeltidens slut. Inga tomtstrukturer tycks ha förändrats under medeltiden, dock har bebyggelsen kontinuerligt förtätats. Under medeltiden uppfattas gatunät och bebyggelse ha anpassats efter åsen. En viss expansion äger rum under 500- och 600-talen, då åsens branta östsluttning genomgår en topografisk förändring med genomgripande utfyllnader i avsikt att skapa förutsättningar för ny bebyggelse. Den äldsta stadskartan upprättades av Johan Toring år 652. Kartan visar gatunätet och kvartersindelningen inom en areal om cirka 37 hektar. Vilka tomter som har varit bebyggda vid denna tid framgår inte av kartan. Stortorget och St Nicolaikyrka finns med på nämnda karta, torget är dock av betydligt mindre omfattning då än nu. En schaktningsövervakning i samband med arbeten längs Köpmangatans norra del visade att bebyggelselämningar återfanns i den södra delen, dvs. i området mot Stortorget. Dessa utgjordes av tre stenkällare och en träkällare. Dock fanns kulturlager från medeltiden längs hela den undersökta sträckningen. Den träkällare som påträffades 4 Kabelschakt i centrala Örebro

7 daterades till åren mellan 39 och 363 (Beronius Jörpeland 994). Undersökningar i kvarteren Bromsgården och Tryckeriet som båda ansluter mot Stortorget och Köpmangatan har visat medeltida lämningar. I kvarteret Tryckeriet har den äldsta bebyggelsen daterats till 200-talets mitt (Ljung 994) och för kvarteret Bromsgårdens del stammar de äldsta fynden från 200-talets andra hälft (Broberg & Hasselmo 98). I kvarteret Rådhuset har under de medeltida lämningarna påträffats rester efter vikingatida brandgravar, vilket har tolkats som rester av ett gravfält från yngre järnålder. På platsen fanns även föremål som kan sättas i samband med en förhistorisk boplats (Andersson 984). Kabeldragningen kom att gå genom de centrala delarna av Örebro vilka även var de centrala delarna under medeltid. Tidigare undersökningar har även visat att det i Rådhusets närhet finns lämningar från yngre järnålder. Målsättning och Metod Det övergripande syftet med schaktningsövervakningen var att bidra till den allmänna kunskapsuppbyggnaden i Örebro län medan den mer specifika målsättningen var att undersöka, dokumentera och tolka den aktuella delen av fornlämningen. Undersökningens lägsta krav var att klargöra: Förekomst av kulturlager, deras karaktär och ålder. Förekomst av anläggningar och en bedömning av typ, antal och ålder. Fyndinnehåll, som skulle inkludera en bedömning av fyndens typ, antal och ålder. Bedömning av fornlämningen bevarandegrad. Vid schaktningsarbetena medverkade en arkeolog. De lager och som framkom dokumenterades och fotograferades. Endast de delar som kom att beröras av arbetet undersöktes vilket medför att kulturlager kvarligger även inom ledningsschakten då dessa endast schaktades till det djup som ledningsarbetena krävde. Undersökningsresultat Den sammanlagda längden på schaktet som undersöktes uppgick till 330 meter. Schaktet som var sammanhängande var cirka 0,8 meter brett och upp till 0,6 meter djupt. Vanligen låg schaktdjupet mellan 0,3-0,4 meter. Schaktningen genomfördes mestadels i gamla ledningschakt och startade i hörnet Nygatan-Köpmangatan. Hela sträckningen från Nygatan och till Stortorget gick i gamla ledningsschakt. Inom denna sträckning framkom inget av arkeologiskt intresse i förhållande till det grävda djupet. Kulturlager kan dock finnas på andra djup. Kabelschakt i centrala Örebro 5

8 Schaktet fortsatte sedan över torget i nordsydlig riktning. I den här sträckningen låg den gamla ledningsdragning på ett äldre brungrått sandigt lager (L) som innehöll småsten och tegelfragment. Fyndinnehållet i lagret tillsammans med ett myntfynd gav en datering till 700-talets senare hälft. I den norra delen av torget svängde schaktet av i öst-västlig riktning och följde sedan torget upp till Drottninggatan. Ungefär mitt på torget framkom ytterligare ett lager (L2) som var brunsvart sandigt med inslag av småsten och tegel. Lagret skiljde sig markant från det övriga materialet i det äldre ledningschaktet. När Drottninggatan skulle korsas valdes en ny ledningsdragning istället för att följa den äldre. Här framkom, under ett påfört gruslager (L3), på ett djup av 0,5-0,6 meter ett svart sandigt grusigt lager som innehöll tegelkross, kalkbruk, sot och kolbitar. Arkeologisk potential I och med att större delen av det 330 meter långa schaktet gick i äldre ledningsschakt var de arkeologiska nedslagen få och ytterst begränsade tills in karaktär. Inget av de påträffade lagren behövde handgrävas då de äldre ledningarna vilade på desamma, det fick till följd att endast en ytbesiktning av lagren gjordes. Ur arkeologisk synvinkel är det endast möjligt att konstatera förekomst av kulturlager, dess karaktär och ålder kan inte bestämmas utifrån den begränsade undersökningen. Lagret som påträffades i den delen av schaktet som korsade Stortorget i nordsydlig riktning kan hjälpligt dateras till 700-talets andra hälft, dateringen är dock mycket osäker. Referenser Andersson, K En rest av Birger Brosas Horebro? Fjölnir 984:3. Uppsala. Beronius Jörpeland, L Arkeologisk förundersökning. Köpmangatan. Örebro. UV Stockholm rapport 994:5. Stockholm. Broberg, B & Hasselmo, M. 98. Under ett kvarter i Örebro. En arkeologisk undersökning i kvarteret Bromsgården sommaren 978. Bergslag och Bondebygd. Årsbok för Örebro läns hembygdsförbund och stiftelsen Örebro läns museum årg 35 medd XLVI. Örebro. Tingström, B Swedish Coins. An Illustrated Reference Book of Swedish Numismatics Stockholm. 6 Kabelschakt i centrala Örebro

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: Spridda dagar under sommaren Projektgrupp: Bo Annuswer. Underkonsulter: -. Exploateringsyta: 330 löpmeter. Undersökt yta: 330 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 05 43, 0F 4d, edition 2, x y Koordinatsystem: -. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: - Höjdsystem: -. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: digital planritning Fynd: Inga fynd. Kabelschakt i centrala Örebro 7

10 Bilagor Bilaga. Lagerbeskrivningar Lager Djup Innehåll 0,35-0,4 Ett brungrått sandigt lager som innehöll småsten och tegelfragment. Fynd: mynt. 2 0,35-0,4 Ett brunsvart sandigt lager med inslag av småsten och tegel. 3 0,5-0,6 Ett svart sandigt grusigt lager som innehöll tegelkross, kalkbruk, sot och kolbitar. 8 Kabelschakt i centrala Örebro

11 Figurer adhusg. gagatan - V. Bangatan 5 Vasatorget Örebro Östra Bangatan Vasa Rudbecksgatan str and gatan 2 bron Vasapl. ndg. Vasa- 2 9 gatan Nikolai- gatan gatan S. Str andg. 8 2 S:t Nikolai kyrka Konstmuseet Konserthuset Frimurare- holmen Ågatan Drottninggatan Färgaregr. Köpmang. 2 4 Teatern Storbron Rådhuset Slottet gatan 6 Kanslig. Länshuset Kanslibron Olaiplan Trädgårdsgatan Svartån 2 Oskars- Våghusbron Stortorget Engelbrekts- 3 gata gs- Slottsparken Badhus- Kyrko- Vasa- Fabriks- la- Fig.. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med schaktet markerat. Skala : Kabelschakt i centrala Örebro 9

12 Kulturlager 0 00 Meter Schakt Fig. 2. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med schakt och påträffade kulturlager markerade. Skala : Kabelschakt i centrala Örebro