Källarvalv på Stortorget i Örebro

Transkript

1 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Källarvalv på Stortorget i Örebro Närke, Örebro stad, RAÄ 83 Annica Ramström

2

3 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Källarvalv på Stortorget i Örebro Närke, Örebro stad, Stortorget, RAÄ 83 Dnr Annica Ramström

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel Fax uvbergslagen@raa.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2008:20 ISSN Kart- och ritmaterial: Anders Biwall, Andreas Fogelberg och Karlis Graufelds Utskrift : UV Bergslagen Kartor ur allmänt karmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1993/3.

5 Innehåll Inledning... 4 Antikvarisk bakgrund... 4 Målsättning och metod... 4 Undersökningsresultat... 5 Tolkning och arkeologisk potential... 6 Referenser... 7 Administrativa uppgifter... 7 Bilagor Bilaga 1. Lagerbeskrivningar... 8 Figurer Fig. 1. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 2. Utsnitt ur Örebro stadskarta med dels dagens schakt och dels Bertil Waldéns källare. Det större utsnittet visar en karta över Örebro från 1822, där det röda schaktet visar det nu dragna schaktet medan det blå visar källaren som hittades Skala 1: Fig. 3. Planritning, skala 1: Fig. 4. Profilritning av den södra schaktväggen, skala 1: Fig. 5. Profilritning av den norra schaktväggen, skala 1: Källarvalv på Stortorget i Örebro 3

6 Vid ledningsdragningar inför en komplettering av VA-nätet på Stortorget i centrala Örebro gjordes en slutundersökning i form av en schaktningsövervakning. En yta om cirka 31 m 2 kom att undersökas, inte i sin helhet utan endast de delar som kom att beröras av ledningsarbetena. Vid undersökningen påträffades vad som föreföll vara ett intakt källarrum. Källarvalvet, som var tunnvälvt, var byggt av kvaderhuggen sten. Undersökningens ringa omfattning gjorde det inte möjligt att datera valvet närmare än till historisk tid. De lager som grävdes bestod endast av rasmassor. I den norra delen av schaktet fanns ytterligare en tegelkonstruktion och i den södra delen fanns resterna efter flera brandlager. Inledning Inför en komplettering av VA-nätet på Stortorget i centrala Örebro har RAÄ, UV Bergslagen, genomfört en slutundersökning i form av en schaktningsövervakning. Undersökningen var belägen inom Örebro stads fornlämningsområde, RAÄ 83. Uppdraget genomfördes i slutet av maj 2008 av Bo Annuswer och Martin Edlund. Rapporten har sammanställts av Annica Ramström. Uppdragsgivare var Tekniska förvaltningen, Örebro Kommun. Antikvarisk bakgrund Undersökningsområdet är beläget inom stadens centrala delar, på Stortorget. Dagens torg lades ut efter den stora stadsbranden på 1850-talet då också en ny stadsplan infördes. För Örebro stad som helhet innebar det en rätning av både kvarter och gator så att staden fick en mer enhetlig kvartersindelning men det medförde också att några av de sista kvarvarande resterna efter det medeltida gatunätet försvann. För stadens centrala delar, där undersökningsområdet ligger, fick den nya stadsplanen ganska stora konsekvenser. Det innebar bland annat att Stortorget som tidigare slutat vid dagens Köpmangatan förlängdes ner till det som idag är Ängsgatan. I samband med torgets förlängning kom åtminstone ett stadskvarter att rivas, om inte i sin helhet så till en stor del. På 1930-talet sjönk en ångvält som arbetade med anläggningsarbeten på Stortorget ner genom taket på ett källvalv och fastnade. Bertil Waldén, som arbetade på länsmuseet, blev tillkallad. Han gick ner igenom hålet i taket och det visade sig att det fanns två helt intakta källarrum bevarade. Han utförde då en byggnadsarkeologisk undersökning av platsen. Dokumentation visar på två källarrum som var sammanbyggda med en gång. Valven var byggda av tegel med välvda fönsternischer, dörrar, trappor och golv. Enligt Martin Edlund, RAÄ UV Bergslagen, är den typen av valvbågar vanliga på hus från tidigt 1800-tal (muntlig uppgift). Det kan tilläggas att den kvartersindelning som gällde före branden på 1850-talet går tillbaka så långt som den äldsta kartan över Örebro. Målsättning och metod Målsättningen var att undersöka, dokumentera och tolka den del av fornlämningen som berördes av arbetet. VA-arbetet omfattade ett cirka 25 meter långt schakt med en bredd av upptill 2 meter, arbetet övervakades av en och vid behov två arkeologer. Djupet på schakten kom att variera utifrån anläggarens behov, vilket resulterade i schaktdjup på mellan 0,35-2,6 meter. Som djupast blev schaktet i den södra delen där det utvidgades till en yta. Den grundaste delen av schaktet kom att ligga i den norra delen där servisledningarna anslöt till ett serveringskök på torget. De lager och konstruktioner som framkom dokumenterades och fotograferades men endast de delar som kom att beröras av arbetet undersöktes vilket medför att samtliga konstruktioner samt delar av lagren inte är undersökta utan ligger kvar. Alla ritningar upprättades manuellt och arbetet dokumenterades med fotografier. 4 Källarvalv på Stortorget i Örebro

7 Undersökningsresultat I samband med byte och nydragning av vatten- och avloppsledningar till en servering på Stortorget (fig. 1) gjordes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. I den södra delen togs en yta om 27 m 2 upp till följd av byte av vattenledningar vilket föranledde att schaktet blev som djupast här. Utifrån ytan och mot norr gjordes en nydragning av vattenledningen till serveringen. Här drogs ett schakt som var 5 1 meter stort och 0,35 m djupt Längst mot norr i schaktet fanns, under ett 0,1 meter tjockt lager asfalt och ett 0,2 meter tjockt sandlager, en tegelkonstruktion. Denna konstruktion tolkas som antingen ett golv eller taket på ett källarvalv. Den lilla yta som täcktes av tegelkonstruktionen, 0,5 1,0 meter gör det inte möjligt att bedöma konstruktionen närmare (fig. 3). På den större ytan låg på ett djup av 1,2 meter, under asfalt, sand och raseringsmassor, ett källarvalv samt grundstenarna till en byggnad. Båda konstruktionerna var stående, valvet till en höjd av 1,7 meter och grundmuren till en höjd av 2,0 meter. Taket till källarvalvet var inte längre intakt och källaren var fylld av rasmassor. Vartefter schaktningsarbetena fortskred blottlades källaren i plan i hela dess bredd men inte dess längd. Källarens riktning följer inte det gatunät som lades ut efter stadsbranden på 1850-talet utan en äldre struktur. Källaren ligger med ena långsidan ut mot Gamla gatans riktning så som den ser ut på en stadskarta från 1822 (fig.2). Det tunnvälvda valvet var byggt av kvaderhuggen sandsten i storleken 0,3-0,4 0,15-0,2 meter. Även valvets sockelstenar var av huggen sandsten i storleken 1,0 0,1-0,15 meter. Själva källarrummet var åtminstone 4,5 meter brett medan endast cirka 4,5 meter av längden var synlig i schaktet. Den totala längden går inte att bestämma utifrån undersökningens begränsade yta. I den västra delen av valvets profil återfanns en tröskelsten i sandsten. I den östra delen fanns resterna efter byggnadens grundmur som bestod av naturstenar i storleken 0,2-0,4 meter i diameter. Då undersökningen endast skulle beröra de delar som togs i anspråk för den nya ledningen grävdes endast de ytor som var nödvändigt. Söder om byggnaden men i samma ledningsschakt gjordes en profilritning av den södra schaktväggen (fig. 5). Under ett 0,2-0,3 meter tjockt lager av asfalt och sand (L1) fanns ett 0,1-0,2 meter tjockt raseringslager med grus, tegel och kol (L2). Under detta fanns ett 0,1-0,2 meter tjockt brandlager (L3) som i sin tur överlagrade ett lager av grå lerig sand med resterna efter en eventuell syllstensrad samt en kullerstensläggning (L5). Detta lager överlagrade i sin tur ett 0,1-0,3 meter tjockt brandlager (L6) som bestod av gråsvart sand med rikligt av kol och sot. Detta lager täcktes i sin tur av ett 0,3-0,4 m tjockt markberedningslager (L7) som i sin tur överlagrade ytterligare ett brandlager (L8) som även innehöll vissa raseringsmassor. Under L8 fanns ett lager med humös sand med inslag av kol och sot vilket eventuellt kan representera ett äldre odlingslager eller aktivitetsyta. Under detta vidtog ett infiltrationslager som övergick i steril lera och åsmaterial. I den västra delen av profilen syns en större störning i form av en nedgrävning, vad den representerar går inte att avgöra utifrån den här undersökningen. Källarvalv på Stortorget i Örebro 5

8 Tolkning och arkeologisk potential Den framgrävda källaren är enligt det historiska kartmaterialet beläget inom tomt nr 9 och har så varit sedan 1782 års karta över Örebro. Först i och med den stora stadsbranden på 1850-talet kom tomten att försvinna och Stortorget att förlängs och ta tomt nr 9 och 10 i anspråk. År 1752 fanns Apotequet vid Stor Torget i Södra Staden på tomt nr 9. Det var ett hus av trä som låg med långsidan ut mot gatan, i övrigt saknades i stort sett bebyggelse på tomten. Till Apoteket hörde ytterligare en tomt som var en Botanisk Trä och Örtgård till qvadrat alnar samt vackert och välinrättat laboratorium. Man hade alltså inte behov av mer byggnader på tomten då resten av verksamheten bedrevs på ett annat ställe i staden. På 1822 års karta (fig. 2) syns tomten var fullt bebyggd och mer lik de stadsgårdar av trä som vanligtvis betecknas stadsgård. Det vill i det här fallet säga en helt kringbyggd gård med ett lider som leder in från Stortorget till en gårdsplan. Mellan 1782 och 1822 byggs hela gårdskomplexet om och ett stenhus uppförs. Det verkar för övrigt vara i det stenhusets källare som ångvälten fastnade på 1930-talet. Stenhuset antas vara gårdens mangårdsbyggnad. Stadskartan från 1844 visar en likartad bild som 1822 års karta. Källaren som undersöktes vid det här tillfället är enligt 1822 års karta belägen i en ekonomibyggnad och på karta från 1782 saknas bebyggelse på platsen för källaren. Arkeologiskt sett bör källaren antigen vara från tiden mellan 1782 och 1822 och uppförts i samband med att gården byggs om. När det gäller det historiska källmaterialet måste alltid ett källkritiskt perspektiv läggas till tolkning. I det här fallet är det fullt möjligt att samtliga byggnader inte finns med på den äldre kartan (1782) då det kan rör sig om en mindre byggnad, kanske i form av en kallmurad källare, som en jordkällare. Då källaren var inrasad och det som kom att undersökas var de rasmassor som källare fyllts med kunde det arkeologiska fyndmaterialet inte användas för en datering. Källaren och lagren kom aldrig att beröras av undersökningen utan kvarligger vilket i sin tur får till följd att det finns en möjlighet att källaren är äldre än det resonemang som förs ovan. Efter en analys av den södra profilväggen kan det konstateras att lagren till största delen utgöras av antingen brandlager, raseringslager eller markberedningslager. När det gäller markberedningslagren säger de inte mycket om platsen då jorden kan vara transporterad från annat håll. Kvar återstår två lager, L5 och L11. L5 är en bebyggelsesekvens mellan två brandlager, hur dessa två brandlager förhåller sig till varandra dateringsmässigt går inte att utröna utifrån den här undersökningen. När det gäller L11 är det ett lager som utgör en aktivitetsyta, möjligen en odlingsyta eller en på något sätt trampad och använd yta. Den arkeologiska potentialen i den här delen av staden ligger främst i torget/kvarterets orördhet i senare tid. I och med stadsbranden i mitten av 1850-talet och torgets förlängning har ingen åverkan på underliggande lager och strukturer gjorts under de senaste 150 åren. Hur mycket som berörts av branden och hur mycket som finns kvar är dock svårt att avgöra. Konstateras kan dock att källaren och dess grundmurar var i gott skick och inte nämnvärt berörda av branden. 6 Källarvalv på Stortorget i Örebro

9 Referenser Stockholms-Tidningen Stockholms Dagblad tisdagen den 16 oktober Stora torget i Örebro gömde på hemligt valv. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: maj Projektgrupp: Bo Annuswer och Martin Edlund. Exploateringsyta: 31 m 2. Undersökt yta: 31 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad F 4d, edition 2, x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 planritning i skala 1:50, 2 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. Källarvalv på Stortorget i Örebro 7

10 Bilagor Bilaga 1. Lagerbeskrivningar Lager Funktion Djup Innehåll 1 Markberedning 0,2-0,3 Brun sand 2 Raseringslager 0,1-0,2 Grått grus med tegel och kol 3 Brandlager 0,1-0,2 Svart sotigt grus med kol och tegelrester 4 Raseringslager 0,08 Tegelkross 5 0,2-0,4 Grått lerigt sandlager med inslag av småsten och tegel 6 Brandlager 0,1-0,3 Gråsvart sandlager med kol, sot och tegelkross 7 Markberedning 0,3-0,4 Gråsvart sandigt grus med stenmaterial i växlande storlek 8 Brandlager 0,1-0,3 Grått sandigt lager med småsten, kol, kolstråk och trärester 9? 0,08 Mörkgrå lera som var fet och sotig 10 Påfört 0,1 Sand och grus. Del av störning L14 11 Odlingslager? 0,1-0,2 Humös sand något sotigt med inslag av kol 12 Infiltration 0,1-0,2 Gråbrun siltig lera 13 Steril 0,1 Grågrön lera. Del av störning L Störning Nedgrävning 15 Åsen Runda småstenar och grus 8 Källarvalv på Stortorget i Örebro

11 Figurer Fig. 1. Utsnitt ur stadskarta över Örebro med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Apotekarens källarvalv på Stortorget 9

12 Fig. 2. Utsnitt ur Örebro stadskarta med dels dagens schakt och dels Bertil Walldéns källare. Det större utsnittet visar en karta över Örebro från 1822, där det röda schaktet visar det nu dragna schaktet medan det blå visar källaren som hittades på 1930-talet. 10 Apotekarens källarvalv på Stortorget

13 Fig. 3. Planritning skala 1:50 Apotekarens källarvalv på Stortorget 11

14 Fig. 4. Profilritning av den södra schaktväggen, skala 1: Apotekarens källarvalv på Stortorget

15 Fig. 5. Profilritning av den norra schaktväggen, skala 1:40 Lager Funktion Djup Innehåll 1 Markberedning 0,2-0,3 Brun sand 2 Raseringslager 0,1-0,2 Grått grus med tegel och kol 3 Brandlager 0,1-0,2 Svart sotigt grus med kol och tegelrester 4 Raseringslager 0,08 Tegelkross 5 0,2-0,4 Grått lerigt sandlager med inslag av småsten och tegel 6 Brandlager 0,1-0,3 Gråsvart sandlager med kol, sot och tegelkross 7 Markberedning 0,3-0,4 Gråsvart sandigt grus med stenmaterial i växlande storlek 8 Brandlager 0,1-0,3 Grått sandigt lager med småsten, kol, kolstråk och trärester 9? 0,08 Mörkgrå lera som var fet och sotig 10 Påfört 0,1 Sand och grus. Del av störning L14 11 Odlingslager? 0,1-0,2 Humös sand något sotigt med inslag av kol 12 Infiltration 0,1-0,2 Gråbrun siltig lera 13 Steril 0,1 Grågrön lera. Del av störning L Störning Nedgrävning 15 Åsen Runda småstenar och grus Apotekarens källarvalv på Stortorget 13