Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län"

Transkript

1 Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

2 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10 Smittvägar Basala hygienrutiner och personlig hygien...13 Smycken Infekterade sår hos personal Handhygien Handdesinfektion Handtvätt Handskar Kläder Rent höggradigt rent - sterilt...17 Rent Höggradigt rent Spol- och diskdesinfektorer Kemisk desinfektion Sterilt Förvaring av höggradigt rent och sterilt I vårdtagarens hem Rena rutiner vid sårbehandling...24 Allmänna tvättrutiner Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt av personalens arbetsdräkt Avfall...29 Vanligt (konventionellt) avfall Smittförande avfall... 30

3 7. Laboratorieprover Livsmedelshantering Sondmatning...35 Sondtyper Skötsel av sond Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Urinkateter och urinuppsamlingssystem...38 Hantering av urinflaskor (och bäcken) Kateterisering av urinblåsan Ren rutin vid kvarliggande kateter Daglig skötsel av kvarvarande kateter Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) Urinuppsamlingssystem Blåssköljning Suprapubisk urinkateter Urostomi Injektioner, punktioner och infarter...42 Skötsel av central venkateter Skötsel av subkutan injektionsport (Port-A-Cath) Andningsvård...44 Rensugning av luftvägar Skötsel av trachealkanyl Syrgasbehandling Inhalationsterapi Rengöring (städning)...48 Akut nedsmutsning (spill osv)

4 4 Rengöringsmetoder Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet Rengöring av toalett/våtutrymme Slutrengöring Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Blodsmitta...54 Basala hygienrutiner Tvätt Avfall Rengöring/desinfektion Åtgärder vid tillbud Hepatit B (HBV eller inokulationshepatit) Hepatit C Diarré...59 Bakgrund Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka Intagningsstopp Definitioner för riktlinjerna Åtgärder vid tarmsmitta i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende Vårdrelaterad gastroenterit Lista vårdtagare och personal.. 67 Stoppskylt (Bilaga 2) Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka (bilaga 3) Mag-tarminfektion hos personal Clostridium difficile...71 Bakgrund... 71

5 5 Vård Rengöring och desinfektion MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus...73 Bakgrund Vård Rengöring och desinfektion Övriga resistenta bakterier...77 t.ex. VRE samt MRG (multiresistenta gramnegativa tarmbakterier), ex. ESBL-bildande bakterier Bakgrund Vård Urinuppsamlingssystem Rengöring och desinfektion Undersökning och behandling Provtagning för multiresistenta bakterier (MRB)...82 Beställning Provtagning Tuberkulos (TBC)...84 Bakgrund Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare Om en vårdtagare konstaterats ha tuberkulos Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster Influensa...89 Skydd mot direkt droppsmitta/stänk: Skydd mot luftburen smitta: Beställning av mun- och andningsskydd Beställning av andningsskydd FFP3:... 92

6 6 Ambulanstransporter Provtagning Smittspårning Vård av vårdtagare med misstänkt eller konstaterad influensa96 Personal Gravida Besökare Daglig rengöring och desinfektion av ytor Daglig rengöring och desinfektion av hygienutrymmen och golv97 Desinfektion av flergångsartiklar Desinfektion av hjälpmedel, t ex rullstolar, rullatorer, specialmadrasser, kilkuddar Tvätt Avfall Slutstädning Litteratur Författningar

7 Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län 7 All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner är vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för patienterna. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Nyligen utfärdades en ny patiensäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder

8 8 under hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under våren Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala län. Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade mm. är välkomna att kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Vi som arbetar inom vårdhygien med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg är: Inger Andersson, hygiensjuksköterska tel , Barbro Liss, hygiensjuksköterska tel , Birgitta Lytsy, hygienläkare tel

9 9 Fax Hemsida: Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad måndag-fredag kl Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vårdhygien direkt :

10 10 1. Att hindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som snabbt faller ned i luften och inte når längre än någon meter. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner. Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta)

11 11 Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus. Luftburen smitta Aerosoler bildas då fasta eller flytande ämnen upp i gas (vanligen luft) och uppkommer då en luftström hastigt passerar över ytor. Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från patienter med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk.

12 12 Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt till exempel via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner, kontaminerade handskar, men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.

13 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård (SOSFS 2007:19). Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 13 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna

14 14 om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Under långa naglar samlas mycket smittämnen, långa, vassa naglar riskerar dessutom att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Använd de av arbetsgivaren upphandlade produkterna Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt, före rent arbete och innan användning av handskar. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det

15 15 pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper. Använd inte desinfekterande tvål. Ge vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! 1.1.1Handskar Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Desinfektera händerna innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar

16 16 Plasthandskar: Dessa handskar är tunna, får lätt revor och har värmesvetsade sömmar som lätt spricker upp, och ska därför inte användas för hantering av kroppsvätskor. Plasthandskar är lämpliga för korta, torra arbetsmoment Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av vätskeavvisande/vätsketätt material. Plastförklädet / skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.

17 17 3. Rent höggradigt rent - sterilt 1.1.1Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten.

18 18 Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum Spol- och diskdesinfektorer Vid upphandling och funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorer gäller EU-standarder, SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Spoldesinfektorn I spoldesinfektorn (spolo) kan man tömma ur och spola ned smuts som t ex urin, avföring, smutsvatten. Därefter randspolas och sedan desinfekteras den ilagda utrustningen. Processen tar 4 10 min. Lämplig utrustning att använda i en spoldesinfektor är t.ex. bäcken, urinflaskor, handfat och skurhinkar. Kontrollera spolmunstyckena i maskinen efter varje användning. Rita ett nivåstreck på diskmedelsdunken och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger medel. 1 gång per månad skall spoldesinfektorn avkalkas med upphandlat medel. Ta på skyddshandskar och häll avkalkningsmedel på en engångs torktrasa. Torka ur apparaten insida och glöm inte insidan av locket och kanten runt packningen. Stäng locket och kör ett program. En gång per år samt vid reparation skall maskinen funktionstestas. Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 10: urinkateter och urinuppsamlingssystem. Diskdesinfektorn Diskdesinfektorn har inget stort avlopp och kan därför inte spola ner urin, avföring m.m. Diskprocessen tar ca minuter och omfattar kallsköljning, rengöring med varmt vatten och diskmedel, eftersköljning samt några minuters desinfektion med hett vatten (85-90ºC). Lämplig utrustning att rengöra i en diskdesinfektor är t.ex. instrument och material som varit i kontakt med vårdtagarens slemhinnor, sårsekret och blod vid omläggning och annan behandling. Varje dag kontrolleras att smuts inte täppt igen bottensil och hål i spolarmar samt att det finns tillräckligt disk- och sköljmedel. Rita ett nivåstreck på dunkarna och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger medel.

19 19 Har maskinen kalkavlagringar så kan sköljmedelsnivån behöva ändras. En gång per år samt vid reparation skall maskinen funktionstestas. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedlet på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel ( Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder eller då alkohol har sämre effekt. Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas.

20 20 I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs till sjukvården. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de ska användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen.

21 21 -Produktförpackning är en skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackning är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet skall användas. Förråd på vårdenhet, mottagning eller distriktsköterskelokal Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena dammfria skåp med dörrar. Rengöring av hyllorna ska ske en gång/månad både i skåp för sterila och höggradigt rena produkter. Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset. Utse en person som är ansvarig för förrådet. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer. Pappkartonger på golvet får inte förekomma. Sjuksköterskans väska För att på bästa tänkbara sätt transportera produkterna krävs en bra väska med många fack. Det krävs även bra rutiner och god disciplin. Väskan kan ses som ett miniförråd där man ska kunna transportera olika produkter åtskilda. Olika fack för sterilt, höggradigt rent och rent samt en kontorsdel. Väskan ska hålla så hög kvalitet att den är avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den blivit smutsig, dock minst en gång/ månad. Nya produkter Vid handhavande av sjukvårdsmateriel i väskan gäller följande: Smutsiga eller handskbeklädda händer får aldrig stoppas ned i väskan. Sterila produkter bör användas inom en vecka. Den sterila förpackningen måste vara hel, fläckfri och torr vid användningen. Öppnade förpackningar och läkemedel signeras och datummärks.

22 22 En daglig överblick och planering av väskans innehåll är lämplig för att i möjligaste mån endast ha dagsbehovet av material med sig. Använda produkter Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. Flergångsprodukter fraktas utanför väskan för att rengöras/desinfekteras på mottagningen. Engångsprodukter avvecklas direkt hemma hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse. Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare. Hemvårdspersonalens väska I vissa kommuner har hemvårdspersonalen en väska med sig vid hemtjänstärenden. Väskan ska alltid innehålla: Handsprit Undersökningshandskar Engångs plastförkläde En daglig överblick och påfyllnad av väskans innehåll bör göras innan man går ut. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 grader, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengöres alltid då den smutsats ned, dock minst en gång/ månad. Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan I vårdtagarens hem Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktiga i vårdtagarens eget hem som på mottagningen. Glöm inte att desinfektera händerna före all hantering av sjukvårdsprodukter. Vid behandlingar som utförs regelbundet är det lämpligt att ha en grundutrustning hemma hos vårdtagaren. Denna kan bestå av plastförkläde, undersökningshandskar, handdesinfektionsmedel och soppåsar.

23 23 Små förråd hos den boende kan förvaras i märkt plastlåda med lock. Verksamheten köper in plastlådor med lock som är avtorkbara med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Lådan kan förvaras i lämpligt skåp eller garderob. Packa plastlådan med ett mindre antal produkter i plastpåsar för högst en veckas användning. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Plastlådan ska rengöras minst 1 gång / månad genom avtorkning med ytdesinfektionsmedel. Använt material ska inte läggas tillbaka bland högradigt rena och sterila produkter. Instrument som lämnas hos vårdtagaren rengörs och torkas av med ytdesinfektionsmedel. Inget material får förvaras på golvet. Efter en avslutad behandlingsperiod kastas alla engångsprodukter och lådan rengörs.

24 24 4. Rena rutiner vid sårbehandling Bakgrund Rena rutiner innebär att rikligt med kroppstempererat, färsktappat kranvatten används höggradigt rena instrument används höggradigt rent såromläggningsmaterial används. Ordination Vilken typ av rengörings/omläggningsrutin (steril resp. ren) som ska användas för ett visst sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare. Därutöver kan även verksamhetschef fatta ett beslut om att ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Såromläggningsrutin dokumenteras i journalen. Förberedelser Innan införandet av rena rutiner på arbetsplatsen ska följande beaktas: personalen ska känna sig väl förtrogen med rutinens innebörd och utförande möjlighet ska finnas att åstadkomma och bevara instrument höggradigt rena möjlighet ska finnas att hantera omläggningsmaterial höggradigt rent. Rena rutiner används till: kroniska sår (ex. bensår och trycksår) förorenade sårskador operationssår, dock tidigast ett dygn efter operationen. Sterila rutiner används till: sår som står i förbindelse med djupare normalt steril vävnad ex. led eller bukhåla. operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns dränage samt om det vätskar eller blöder kraftigt.

25 25 Utförande Informera vårdtagaren om rutinen. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret. Vid såromläggning skall basala hygienrutiner tillämpas. Tänk även på att: inte lägga om sår samtidigt som det pågår bäddning, rengöring eller utdelning av mat göra uppdukning och omläggning individuellt för varje vårdtagare uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta arbeta aseptiskt och att inte gå omväxlande mellan rent och orent. Omläggningsmaterial förvara omläggningsmaterial torrt och dammfritt. tork, kompresser, absorptionsförband och omläggningsbindor finns i höggradigt ren multiförpackning där renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till vårdtagare. för att plocka material ur förpackningen använd desinfekterade händer eller plockpeang/pincett. återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. använt omläggningsmaterial läggs direkt i en soppåse som sedan knyts ihop och slängs i brännbart hushållsavfall. Instrumentvård Omhänderta flergångsmaterial, t ex tvättskålar, pincetter, saxar samt överblivet och smutsigt omläggningsmaterial omedelbart efter avslutad omläggning. Desinfektera flergångsmaterial i diskdesinfektor i första hand. Finns inte tillgång till diskdesinfektor kan ett acceptabelt höggradigt rent resultat uppnås antingen genom: mekanisk rengöring och därefter avtorkning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller, efter rengöring, att lägga

26 26 instrumenten i 10 minuter i alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, avsluta med att skölja med kranvatten. mekanisk rengöring och därefter kokning i kastrull med lock under minst 1 minut. engångsmaterial. Efter värmedesinfektion: öppna luckan och desinfektera händerna torka instrumenten med M-tork eller liknande. förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Hållbarhetstiden, oavsett metod, för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Används instrumenten inte inom denna tidsperiod rekommenderas förnyad desinfektion.

27 27 5. Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och därför måste hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk. Det är av största vikt att personalen har goda kunskaper om tvätthantering och att tvättmaskinen håller rätt temperatur. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Tillämpa basala hygienrutiner vid hantering av smutstvätt Allmänna tvättrutiner Lägg smutstvätten plagg för plagg direkt i tvättsäck eller på boendeenhet för särskilt boende, i tvättkorg. Samla ihop tvätten inne på rummet. Lägg aldrig tvätten på golvet. Lägg även våt tvätt i säcken eller korgen - lufttorka den inte. Om textilierna tvättas i en hushållstvättmaskin, tvätta helst vid lägst 60 o C. Tvätt som endast tål 40 C ska ej blandas med annan vårdtagares tvätt. Tvätten torkas alltid genast i torktumlare eller torkskåp. Särskilda rutiner gäller för smutstvätt förorenad med smittfarligt material Se till att smutsig tvätt inte kommer i kontakt med ren tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C. Omhändertagande av ren tvätt Tvätten sorteras på ren bänk. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i smutstvättsäcken/korgen. Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och ska inte förvaras i tvättstugan

28 Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska betraktas som smittförande och tvättas separat liksom tvätt från vårdtagare med känd smitta som t.ex. smittsam diarrésjukdom med symtom, känd smitta med resistenta bakterier (ex ESBL-bildande tarmbakterier, MRSA), skabb, löss eller utbredda hudskador. Förvaring Tvätten förvaras i vårdtagarens hygienutrymme och ska tvättas så snart som möjligt. Sortering Förorenad tvätt samt tvätt från infekterad vårdtagare ska tvättas i 60 C. Tvättas alltid separat, blandas ej med annan vårdtagares tvätt. Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst 60 C. Tvätt som skickas till tvätteri Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs i tvättsäcken. Dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd smitta eller ej. Kontakta anlitat tvätteri för anvisning Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten tvättas separat från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på tvätteri, dock kan samma tvättmaskin användas. Arbetsdräkten får inte tas hem och tvättas. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare.

29 29 6. Avfall Tänk på att allt avfall som lämnas till återvinning hanteras av personal i nästa led. Vi har alla ett ansvar för att deras arbetsmiljö förblir säker! För allt avfall som lämnas till återvinning gäller därför följande: Det får inte utgöra en smittrisk. Följ alltid hygienrutinerna! Det får inte innehålla hälso- eller miljöfarliga kemikalie- eller läkemedelsrester. Material som har varit i kontakt med vårdtagares kroppsvätskor får inte gå till återvinning. Endast tomma och rena plast- och glasförpackningar får lämnas till återvinning Vanligt (konventionellt) avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat brännbart hushållsavfall. Dit hör t.ex. Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Tomma blodpåsar Tomma behållare för infusionsvätska Använda infusionsaggregat Hantering av vanligt avfall Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper. Urinuppsamlingspåsar ska tömmas innan de kastas. Töm aldrig en fylld avfallspåse för att användas på nytt - tag alltid en ny

30 Smittförande avfall Smittförande avfall är sådant avfall som kan innebära smittfara för vårdtagare, personal, besökare på vårdinrättning och personer som hanterar avfallet. Dessutom ingår avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor. Hantering av smittförande avfall Exempel på smittförande avfall som kan tänkas förekomma inom den kommunala vården kan vara kraftigt nedblodat avfall. Använd: Engångsplastförkläde Undersökningshandskar Handdesinfektionsmedel Stänkskydd vid risk för stänk Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill. Skärande/stickande avfall Sprutor för engångsbruk med fast kanyl Kanyler för engångsbruk Knivblad Rakblad Lancetter för blodprovstagning Läggs direkt i slagtålig, fukttät, punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare. Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen. Åtgärder vid stick och skärskada se kap.blodsmitta

31 31 Miljöfarligt avfall T.ex. batterier läggs i därför avsedd behållare och får aldrig blandas med smittförande eller vanligt avfall. Kasserade läkemedel Tas omhand enligt särskilda rutiner, och får ej blandas med annat avfall. Rådgör med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).

32 32 7. Laboratorieprover Alla typer av prov måste hanteras och transporteras på ett betryggande sätt. Provets avsändare ansvarar för att det är korrekt förpackat och märkt. Då ett prov ska transporteras på allmän väg gäller speciella riktlinjer: Ett absorberande material som kan suga upp hela provvolymen vid läckage. En tät och skyddande transportförpackning, vilken kan utgöras av hylsa, burk eller låda. Läs om dessa riktlinjer på mikrobiologi Provtagningsanvisningar Remisser ska ej rullas runt provtagningskärlet utan förvaras i plastficka utanför provförpackningen. Blodprov från vårdtagare med känd eller på kliniska grunder misstänkt blodsmitta ska märkas Blodsmitta. Transportanvisningar utges av respektive laboratorium som också anvisar provtagningsmaterialet.

33 33 8. Livsmedelshantering Livsmedel kan orsaka sjukdom Om livsmedlet är förorenat med smittämnen. Om smittämnena haft möjlighet att föröka sig. Observera att äldre personer har nedsatt motståndskraft mot infektioner. Hygienregler för personal som arbetar med mathantering Basala hygienrutiner. Arbete som innebär alternerande mellan vård- och köksarbete: Engångsplastförkläde används alltid vid vårdnära arbete. Innan man går in i köket ska engångsförklädet tas av och händerna desinfekteras med handsprit. I köket sätter man på sig ett förkläde endast avsett för köksarbete. Kan gärna vara av tyg. Detta tvättas vid behov. Noggrann handhygien. Inga smycken eller nagellack vid hantering av livsmedel (nagellack kan lossna och hamna i livsmedlet). Naglar ska vara kortklippta. Rena arbetskläder, ev. hårskydd. Hantera ej livsmedel vid diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner alt. sår på händerna. Förvaring av kalla livsmedel Smittämnen tillväxer bäst inom temperaturintervallet +8 C till +60 C. Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnen växa till om de får tillräcklig tid på sig - var noga med hållbarhetsdatum! Förvara kylvaror vid högst + 8 C. Vissa känsliga livsmedel, ex. köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C. Läs av temperaturen i kylskåpet 1 gång/vecka. Ta ej fram mer mat än vad som går åt. Buffé- eller kaffevagn Servera helst färdigskivade produkter av ex. korv, ost och leverpastej. Lägg smörgåspålägg på kylbrickor med kylklampar. Släng överblivet smörgåspålägg lägg inte upp för stora mängder i taget.

34 34 Personalen ska hjälpa till med serveringen till vårdtagare som inte kan sköta sin personliga hygien eller har diarré, kräkningar eller infektioner. Hjälp gärna vårdtagarna med handhygien innan måltiden/fikastunden. Varmhållen lagad mat Ska hålla en temperatur på minst +60 C. Rekommenderas att inte ta fram mer mat än vad som går åt på 30 minuter. Kyl ned maten snabbt om den inte äts inom 2 timmar. Blanda inte nylagad mat med matrester. Frysta livsmedel Ska förvaras vid minst -18 C eller kallare. Vid denna temperatur sker ingen bakterieväxt och matvaror håller relativt länge. Läs av temperaturen i frysskåpet 1 gång/vecka. Hantering av redskap Använd noggrant rengjorda redskap. Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen. Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel, ex. rått kött, rå kyckling, fisk, grönsaker och tillagat kött. Ett tips är att använda bestämda färger på skärbrädorna för de olika livsmedlen.

35 35 9. Sondmatning För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner. Var noga med handhygienen vid hantering av sondmat och tillförselsystem Sondtyper Nasogastrisk sond Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken. Witzelfistel En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En tunnare kateter som läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden. Gastrostomiport s.k. Knapp Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en matningsslang vid matning Skötsel av sond Nasogastrisk sond Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Vatten ska tas från kallvattenkranen i enhetsköket. Om tempererat vatten önskas ska det värmas till rätt temperatur. Varmt/ljummet vatten från varmvattenkranen får inte användas. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Inspektera näsan varje dag, var observant på sår och/eller krustor. Vårdtagare med nasogastrisk sond behöver hjälp med munhygien flera gånger dagligen. Kateter i Witzelfistel eller PEG samt knappstomi Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen. Torka torrt. Byt förband dagligen samt vid behov.

36 36 Sondnäring Sondnäringar finns sterila och icke sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör väljas. Sterila produkter Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska eller burk. Sterila produkter som hälls över i annan behållare, eller blandas, övergår genom hanteringen till att bli icke steril. Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska eller burk ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24 timmar. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar. Icke sterila produkter Produkter i pulverform som blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i varmt/tempererat vatten ska kallvatten upphettas. Det är ej tillåtet att ta vatten ur varmvattenkranen. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar. Tillförsel av sondnäring Sondnäring kan ges: Kontinuerligt med aggregat. Intermittent med aggregat. Med sondspruta (då matning sker via knappstomi används dessutom en matningsslang kopplad till knappen). Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Aggregat Är engångsartikel som kasseras efter användningen. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn.

37 37 Behållare Flergångsbehållare diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Flergångsbehållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Engångsbehållare kastas efter varje matning. Sondspruta för matning och läkemedel Använd de sprutor (av flergångstyp) som är avsedda för sondmatning. Sondsprutan diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen och helst upprättstående. Sprutan kasseras då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät, dock minst en gång per månad. För läkemedel kan även engångsspruta användas. Matningsslang Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Därefter spolas den igenom med handdiskmedel och vatten. Slangen sköljs sedan noggrant. Spruta igenom med luft. Låt slangen lufttorka. Förvara slangen i en ren plastpåse i kylskåp mellan matningarna. Slangen kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad.

38 10. Urinkateter och urinuppsamlingssystem 1.1.1Hantering av urinflaskor (och bäcken) Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor. Om spoldesinfektor saknas kan följande förfaringssätt användas. 38 Urinflaskor Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel. Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Om spoldesinfektor saknas bör urinflaskor vara personbundna och kasseras efter varje vårdtagare. Bäcken Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet tömmes i toaletten och plastpåsen dras sedan av. Torka av hela bäckenet flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Kateterisering av urinblåsan Bakgrund Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under hela behandlingstiden Ren rutin vid kvarliggande kateter Utföres endast efter läkarordination. Använd höggradigt rent material, steril kateter samt steril gel. Personalen ska tillämpa basala hygienrutiner. Förberedelser Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen.

39 39 Manlig vårdtagare: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre del och vänta någon minut. Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några minuter. Kvinnlig vårdtagare: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 anestesigel i urinröret och vänta några minuter. Kateterisering För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. För manlig vårdtagare skall katetern föras in med hela dess längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan. Fyll ballongen enligt tillverkarens anvisningar. Koppla på tömbar urinuppsamlingspåse Daglig skötsel av kvarvarande kateter Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) RIK ordineras av läkare. Kateteriseringen utföres flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Förberedelser: Om personal utför RIK skall basala hygienrutiner tillämpas.

40 40 Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement får inte föras in med katetern. Tvätta vid behov. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Säkerställ att underlivet tvättas 1-2 ggr/dag. Risken finns att vårdtagarens slemhinnor blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. LOFRIC-kateter eller motsvarande hydrogelbehandlad kateter. Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen. För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. MIC-CATH kateter eller motsvarande förgelad kateter. För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. Urinuppsamlingssystem Tömbara påsar bör användas, för att minska infektionsrisken. Använd urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller då dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Tag på engångs plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Tag på undersökningshandskar. Töm eller byt påsen. Tag av handskarna och desinfektera därefter händerna.

41 Blåssköljning Blåssköljning utförs efter läkarordination. Steril spolvätska ska alltid användas till alla vårdtagare. Utförande Tag på engångs plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Tag på undersökningshandskar. Sköljning med sårspruta Använd steril engångs sårspruta. Häll upp vätskan i steril skål och dra därefter upp den i sprutan. Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida Suprapubisk urinkateter Suprapubisk urinkateter används ibland som alternativ till kvarliggande kateter. Skötsel Vårdtagare med suprapubisk kateter tvättar eller duschar som vanligt. Tvätta runt katetern, där det samlas sekret eller liknande, med ljummet vatten. Tvätta även katetern om det behövs. Lägg en kompress runt katetern, och fäst den med häfta. Desinfektera händerna före och efter arbetet Urostomi För urostomi och andra urinavledningssystem se Handbok för hälso- och sjukvård och ordinationer från sjukhuset.

42 Injektioner, punktioner och infarter Smittrisk föreligger vid alla former av injektioner, punktioner och infarter. Vårdtagarens hud Vårdtagarens hud ska desinfekteras före injektion och provtagning. Använd klorhexidinsprit. Spriten har snabb och god effekt mot alla mikroorganismer. Klorhexidin förlänger effekten av huddesinfektionen. Vid egengivning av insulin behöver huden inte desinfekteras. Tillämpa basala hygienrutiner. Injektion, provtagning eller insättande av perifer venkateter (PVK) Tag på undersökningshandskar. Desinfektera vårdtagarens hud flödigt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Skötsel av perifer venkateter En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet var timme. Använd ett förband som gör det möjligt att inspektera insticksstället. Inspektera minst 1 gång per dygn. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3:e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion. Infusionsvätskan ska förbrukas inom 12 tim, om ej annat angivits Skötsel av central venkateter Vid byte av förband Tag på engångs plastförkläde. Desinfektera händerna. Tag på undersökningshandskar. Gör rent och desinfektera insticksställe, hud och skänklar med Klorhexidinsprit 5 mg/ml.

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

1. Att förhindra smittspridning... 9. Smittvägar... 9. 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 12. Smycken... 12

1. Att förhindra smittspridning... 9. Smittvägar... 9. 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 12. Smycken... 12 Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2014 2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning... 9 Smittvägar...

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala

Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2015 2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning... 11 Smittvägar...

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion. Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Hygienkonferens våren 2012

Hygienkonferens våren 2012 Hygienkonferens våren 2012 Program Strama - vad har det med vårdhygien att göra? Astrid Danielsson Tvätt - hur hanteras ren och smutsig tvätt? Marianne Janson Förråd - hur hanteras förrådet och varorna?

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2014

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2014 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2014 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

20 OKTOBER 2015. Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57

20 OKTOBER 2015. Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57 Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57 Innehåll 20 OKTOBER 2015 Inledning... 8 1. Att hindra smittspridning... 9 Smittvägar... 9 Direkt kontaktsmitta...

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län

Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2015-11-12 57/62 47 Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län Syftet med riktlinjerna för basal hygien

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 40/47 28 Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten All vård och omsorg som bedrivs i kommunerna

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län Godkänt den: 2016-10-03 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län Innehåll Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Uppsala

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Vårdhygien Stockholms län Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Självskattning genomförd vid Enhetens benämning. Vårdinriktning/Specialitet Verksamhetschef..

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! 018-611 3902 Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer