Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala"

Transkript

1 Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2015

2 2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning Smittvägar Basala hygienrutiner och personlig hygien Smycken Infekterade sår hos personal Handhygien Handdesinfektion Handtvätt Handskar Kläder Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent Höggradigt rent Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer19 Daglig kontroll och underhåll Årlig kontroll Dagligt underhåll av spoldesinfektor Dagligt underhåll av diskdesinfektor Kemisk desinfektion Sterilt Förvaring av höggradigt rent och sterilt I vårdtagarens hem Rena rutiner vid sårbehandling Allmänna tvättrutiner... 33

3 3 Omhändertagande av ren tvätt Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt av personalens arbetsdräkt Avfall Vanligt (konventionellt) avfall Smittförande/kliniskt avfall Livsmedelshantering Sondmatning Sondtyper Skötsel av sond Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang41 9. Urinkateter och urinuppsamlingssystem Hantering av urinflaskor (och bäcken) Kateterisering av urinblåsan Ren rutin vid insättning av kvarliggande kateter Daglig skötsel av kvarvarande kateter Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) Urinuppsamlingssystem Blåssköljning Suprapubisk urinkateter Urostomi Injektioner och infarter Skötsel av perifer venkateter - PVK Skötsel av central venkateter - CVK Skötsel av subkutan venport - SVP Skötsel av percutan central venkateter - PVCK (ex picc-line) 48

4 11. Andningsvård Rensugning av luftvägar Skötsel av trachealkanyl Syrgasbehandling Inhalationsterapi Rengöring (städning) Akut nedsmutsning (spill, osv) Rengöringsmetoder Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet Rengöring av toalett/våtutrymme Slutrengöring Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Blodsmitta Tvätt Rengöring/desinfektion Avfall Åtgärder vid tillbud Hepatit B (HBV) Hepatit C (HCV) Humant immunbristvirus (hiv) Magsjuka Bakgrund Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka Intagningsstopp Definitioner för riktlinjerna Åtgärder vid magsjuka i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende

5 5 Slutdesinfektion med Klorin Vårdrelaterad magsjuka Lista vårdtagare och personal Stoppskylt (Bilaga 2) Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka (bilaga 3). 79 Mag-tarminfektion hos personal Clostridium difficile Bakgrund Vårdtagare med misstänkt/konstaterad CD Antibiotikaresistenta tarmbakterier Bakgrund Vårdtagare med VRE/ESBL MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Bakgrund Vårdtagare med MRSA Rengöring och desinfektion Screening (provtagning) och smittspårning av resistenta bakterier Provtagning Smittspårning inom kommunala boendeformer Laboratorieprover Tuberkulos (TBC) Bakgrund Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster Influensa

6 24. Skabb Bakgrund Symtom Smittspridning Behandling Vårdtagare med skabb Rengöring/desinfektion Tvätt Avfall Löss Bakgrund Huvudlöss Bakgrund Symtom Smittspridning Vårdtagare med löss Vägglöss Bakgrund Smittspridning Symtom Åtgärd Litteratur Författningar

7 Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län 7 All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner räknas som vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder under hälso- och

8 8 sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument är ett styrande dokument för Uppsala läns samtliga kommuner, fastlaget år 2009 i TKL; Tjänstemän i kommuner och landsting, och syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under våren Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttidsoch växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på Vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Uppsala län. Nytt i denna version är den förteckning på 10 punkter som anger det som varje vårdgivare inom särskilda boenden har skyldighet att tillhandahålla och genomföra enligt beslut i TKL den 5 december Detta beslut är förankrat hos länets samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hos Smittskyddsläkaren. Vårdgivare inom särskilda boenden för äldre ska ha 1. Målsättningen att följsamhet till basal hygien är 100% All vårdpersonal ska följa föreskriften om basal hygien SOSFS 2007:19 Förutsättningar att följa föreskriften till basal hygien behöver finnas i form av handsprit nära vårdplatser, tillgång till arbetsdräkt som kan bytas varje dag samt flytande tvål och pappershanddukar nära tvättställ. 2. Hygienombudsorganisation Hygienombud ska utses inom varje organisation och hygienombuden ska delta i vårdhygiens utbildningar. MAS skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten som vårdhygien kallar till. 3. Regelbundna hygienronder I samråd med vårdhygien upprättas en plan för hygienronder som regelbundet redovisas av vårdgivaren om och när de utförts. 4. En spoldesinfektor ska finnas på varje avdelning eller minst på varje våningsplan beroende på hur avdelningarna är placerade. En diskdesinfektor ska finnas per äldreboende.

9 9 5. Korrekt förrådshantering ska ske enligt FYFFE (www.sfvh.se) Skötsel av spol- och diskdesinfektorer kräver kunskap och rutiner. Ledningen ansvarar för att säkerställa att personal har tillräcklig utbildning och att hållbara rutiner upprättas oavsett var spol- eller diskdesinfektorn står uppställd. 6. Lokaler som används för vård och omsorg måste enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) (www.sfvh.se) eniskstandard/vardlokaler 7. Tillgång till e-utbildning i basal hygien, t.ex. Hygienutbildning i primärvården. Denna utbildning bör först omarbetas och anpassas till kommunal vård och omsorg. 8. Utföra egenkontroller Vårdgivaren ska utföra regelbunden registrering av följsamhet till basal hygien samt infektionsregistrera enligt Socialstyrelsens rekommendationer som anges i God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård Möjligheter till förbättringsarbete. 9. Redovisa en långsiktig plan för hygienarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011: Uppföljning Redovisa om och när vårdhygienisk egenkontroll eller hygienrond genomförts. Redovisa deltagande i vårdhygiens nätverksträffar och utbildningsinsatser. Redovisa deltagande i aktiviteter arrangerade av vårdhygien.

10 10 Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade m.m. är välkomna att kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Samtliga hygiensjuksköterskor och hygienläkare på Vårdhygien arbetar med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg. För kontakt med hygiensjuksköterska, ansvarig för specifik verksamhet, se vårdhygiens hemsida: Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad helgfri måndag-fredag kl Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vid akuta frågor efter kontorstid, kontakta infektionsklinikens bakjourläkare på Akademiska sjukhuset via växeln ( ). Vårdhygien direkt :

11 11 1. Att förhindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter utan sedan snabbt faller ned och hamnar på föremål, ytor eller marken. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner.

12 12 Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus (vinterkräksjukevirus). Luftburen smitta Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar, ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum, via ventilation etc. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk.

13 13 Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt t.ex. via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.

14 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård (SOSFS 2007:19). Den revideras nu (2014), vissa nyheter tas med i denna reviderade version. Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 14 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Handskenor bör inte förekomma. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de

15 15 inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller naglar av konstgjort material. Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt samt före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper.

16 16 Ge också vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Skyddshandskar ska användas under ett specifikt arbetsmoment, vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Om du inte nyligen har desinfekterat dina händer, gör det innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar

17 17 Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Plastförklädet/skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.

18 18 3. Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum.

19 19 Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion (smittrening) med fuktig värme vid C under cirka en minut är en effektiv, ekonomisk och miljövänlig metod för att avdöda mikroorganismer och därmed förhindra smittspridning. Desinfektionsfasen ligger i slutet av programmet efter rengörings- och sköljningsfasen. Desinfektion sker genom att föremålen utsätts för ånga (spoldesinfektor) eller hetvattensköljning (diskdesinfektor). I moderna spoldesinfektorer är desinfektionstemperaturen minst 80 C under minst 1minut, för diskdesinfektorer 90 C i 1 minut eller 10 minuter vid 80 C. Temperatur- och tidsuppmätningar sker automatiskt. Vid störd funktion avbryts körningen och maskinens display felindikerar. Kontakta tekniker maskinen får inte användas förrän felet har åtgärdats. Det är av stor vikt att rengöringsprocessen är kontrollerad i spol och diskdesinfektorer eftersom grundlig rengöring av flergångsprodukter är förutsättning för att efterföljande desinfektion/sterilisering ska bli effektiv. Ansvarig chef för verksamheten ansvarar för att all personal som använder desinfektorer får utbildning avseende skötsel, tillåten godstyp, korrekt lastning samt att den dagliga tillsynen utförs. I huvudsak används två olika typer av värmedesinfektorer i vården, båda regleras av SS-EN ISO SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Dessa standarder gäller vid upphandling och funktionskontroll. Spoldesinfektor har utslagsfunktion (jmf toalett) och är konstruerad för rengöring och smittrening av enkelt gods som bäcken och urinflaskor. Diskdesinfektor saknar utslagsfunktion (jmf hushållsdiskmaskin) och har en längre arbetstid som är nödvändig för rengöring och desinfektion av instrument. Det är av stor vikt att daglig kontroll och underhåll fungerar för att gods och instrument ska uppnå avsedd renhetsgrad (höggradigt rent).

20 20 Kom ihåg att utrustningen är avsedd för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar i hårt material som tål hög temperatur och inte rostar, t ex rostfritt stål, aluminium, plast och glas instrument och gods (t ex för renrutin) får enbart processas i diskdesinfektor aldrig överlasta desinfektorn. Följ tillverkarens rekommendationer angående godsets placering rostigt material aldrig ska köras i maskinerna eftersom rost kan smitta mellan t ex instrument och maskin poröst material (textil, disktrasor, städmaterial etc.) inte får processas i desinfektorerna desinfektera händerna innan det desinfekterade godset tas ut ur maskinen. Dokumentation/Loggbok Vid varje desinfektor bör finnas en pärm (loggbok) märkt Kvalitetssäkring av desinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar till exempel bruksanvisning, konstruktionspapper. Dokumentation avseende reparationsarbeten. Protokoll för daglig tillsyn se bilagor för spol- respektive diskdesinfektor. Produktinformation om de disk- och sköljmedel som används. Namn på huvudansvarig/medansvariga på enheten, för att det dagliga underhållet utförs. Telefonnummer och namn på ansvariga för förebyggande underhåll och validering. Protokoll från förebyggande underhåll/valideringsprotokoll. Använd pärmen vid kommunikation med tekniker. Notera funktionsfelet, eventuella felkoder och tidpunkt för felanmälan, signera. Tillkallad tekniker läser detta och skriver in de fel som hittats, samt eventuella åtgärder.

21 21 Rengörings-/processkontroll Kontrollera att godset är synligt rent efter varje körning, det får inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontrollera att desinfektionstemperatur uppnåtts (indikator/lampa) Kontrollera om bottensil behöver rengöras. Har godset inte blivit rent trots daglig kontroll och underhåll kontrollera först om maskinen är felaktigt lastad. Om så inte är fallet kontakta tekniker för felsökning. Daglig kontroll och underhåll Spoldesinfektor Kontrollera att spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas och spjutens spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda kammare, lucka, avlopp och dörrpackning är rena rengör och avkalka vid behov. Datera och signera på listan som sparas i pärm/loggbok. Diskdesinfektor Kontrollera att diskarmarna kan rotera och är monterade åt rätt håll spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) inga föremål fallit ner på botten grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den eventuella insatser dockar ordentligt mot vattenanslutning. Datera och signera på listan. Spara i pärmen.

22 22 Årlig kontroll En gång per år ska förebyggande underhåll och validering av maskinerna utföras av behörig tekniker. Maskinerna ska även funktionstestas efter reparation.

23 23 Dagligt underhåll av spoldesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att spolmunstyckena lätt kan rotera att dysorna och spjutens spolhål är rena och inte igensatta att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) att avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda

24 24 Dagligt underhåll av diskdesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att diskarmarna kan rotera att spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida att rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) att inga föremål fallit ner på botten att grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den

25 25 När desinfektor saknas Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 9: Urinkateter och urinuppsamlingssystem. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedel på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (Klorin, LifeClean, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder, vid desinfektion av stora ytor eller då alkohol har sämre effekt. Kontakta Vårdhygien för råd om lämpligt medel.

26 26 Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral. Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Västmanland 2013 Innehållsförteckning Inledning 2 Smitta och smittvägar 3 Lokaler och utrustning 4 Basala hygienrutiner 5 Handhygien för brukare och besökare

Läs mer

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 40/47 28 Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten All vård och omsorg som bedrivs i kommunerna

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! 018-611 3902 Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Uppdaterad januari 2015 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Spångberg Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar...

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien Antagen i socialnämnden 97 Riktlinje för vårdhygien Dokumentet utgår från Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m och Socialstyrelsens rapport Att förebygga

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni 2010 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(18) Hygienföreskrifter inom socialtjänst, LSS samt hälso- och sjukvård Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 72 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni-2010. Uppdaterad, mars-2013 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

FÖR SÄRSKILDA BOENDEFORMER I STOCKHOLMS LÄN

FÖR SÄRSKILDA BOENDEFORMER I STOCKHOLMS LÄN Landstingsstyrelsens förvaltning FÖR SÄRSKILDA BOENDEFORMER I STOCKHOLMS LÄN Foto: Elisabet Almqvist 2010. Redaktion: Hygiensjuksköterskor Elisabet Almqvist och Anita Johansson. Detta dokument finns att

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6 1 2 Sida Inledning.... 2 Allmänna hygienråd...... 3 Hygienråd vårdpersonal... 4 Smittvägar.. 5 Basala hygienrutiner. 6 Desinfektion och desinfektionsmedel... 7 6.1 Medicintekniska produkter (MTP)... 7

Läs mer

Riktlinje för vårdhygien

Riktlinje för vårdhygien SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2015-09-16 Riktlinje för vårdhygien INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2 2. Smitta och smittvägar 4 3. Basala hygienrutiner och personalhygien

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-11 Beslutad av 1(11) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinje

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Riktlinje för vårdhygien

Riktlinje för vårdhygien Riktlinje för vårdhygien sektor omsorg Färgelanda kommun Riktlinjen följer: Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg I NU-Sjukvårdens upptagningsområde Utarbetad av Vårdhygien, NU-sjukvården,

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg Innehållsförteckning sid. 1. Inledning 2 Mål Ansvar 2. Smitta och smittvägar 4 3. Basala hygienrutiner 5 4. Personalhygien 6 5. Olika

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde 1. Inledning... 3 2. Smitta och smittvägar... 5 3. Basala hygienrutiner... 6 4. Personalhygien... 7 5. Olika grader

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

[Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

[Uppsala ) KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG te, [Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Eva Andersson 2014-09-03 NHO-2014-0209.37 Nämnden för hälsa vård och omsorg Riktlinje för god vårdhygienisk standard

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

INLEDNING... 3 1:1 Vårdhygienens målsättning... 3 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3

INLEDNING... 3 1:1 Vårdhygienens målsättning... 3 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3 2012-04-03 Sidan 1 av 29 INLEDNING... 3 1:1 Vårdhygienens målsättning... 3 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3 2. ATT HINDRA SMITTSPRIDNING... 4 2:1 Basala hygienrutiner... 4 2:2 Personalhygien...

Läs mer

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta i ett labperspektiv 1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Hygienråd. För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Reviderad 2015-02-06

Hygienråd. För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Reviderad 2015-02-06 1 Hygienråd För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Reviderad 2015-02-06 2015-03-11 Sidan 2 av 33 Innehåll Innehållsförteckning för kommunal hälso-och sjukvård i Gävleborgs län 1. Inledning 2.

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer