Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala"

Transkript

1 Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2015

2 2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning Smittvägar Basala hygienrutiner och personlig hygien Smycken Infekterade sår hos personal Handhygien Handdesinfektion Handtvätt Handskar Kläder Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent Höggradigt rent Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer19 Daglig kontroll och underhåll Årlig kontroll Dagligt underhåll av spoldesinfektor Dagligt underhåll av diskdesinfektor Kemisk desinfektion Sterilt Förvaring av höggradigt rent och sterilt I vårdtagarens hem Rena rutiner vid sårbehandling Allmänna tvättrutiner... 33

3 3 Omhändertagande av ren tvätt Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt av personalens arbetsdräkt Avfall Vanligt (konventionellt) avfall Smittförande/kliniskt avfall Livsmedelshantering Sondmatning Sondtyper Skötsel av sond Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang41 9. Urinkateter och urinuppsamlingssystem Hantering av urinflaskor (och bäcken) Kateterisering av urinblåsan Ren rutin vid insättning av kvarliggande kateter Daglig skötsel av kvarvarande kateter Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) Urinuppsamlingssystem Blåssköljning Suprapubisk urinkateter Urostomi Injektioner och infarter Skötsel av perifer venkateter - PVK Skötsel av central venkateter - CVK Skötsel av subkutan venport - SVP Skötsel av percutan central venkateter - PVCK (ex picc-line) 48

4 11. Andningsvård Rensugning av luftvägar Skötsel av trachealkanyl Syrgasbehandling Inhalationsterapi Rengöring (städning) Akut nedsmutsning (spill, osv) Rengöringsmetoder Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet Rengöring av toalett/våtutrymme Slutrengöring Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Blodsmitta Tvätt Rengöring/desinfektion Avfall Åtgärder vid tillbud Hepatit B (HBV) Hepatit C (HCV) Humant immunbristvirus (hiv) Magsjuka Bakgrund Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka Intagningsstopp Definitioner för riktlinjerna Åtgärder vid magsjuka i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende

5 5 Slutdesinfektion med Klorin Vårdrelaterad magsjuka Lista vårdtagare och personal Stoppskylt (Bilaga 2) Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka (bilaga 3). 79 Mag-tarminfektion hos personal Clostridium difficile Bakgrund Vårdtagare med misstänkt/konstaterad CD Antibiotikaresistenta tarmbakterier Bakgrund Vårdtagare med VRE/ESBL MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Bakgrund Vårdtagare med MRSA Rengöring och desinfektion Screening (provtagning) och smittspårning av resistenta bakterier Provtagning Smittspårning inom kommunala boendeformer Laboratorieprover Tuberkulos (TBC) Bakgrund Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster Influensa

6 24. Skabb Bakgrund Symtom Smittspridning Behandling Vårdtagare med skabb Rengöring/desinfektion Tvätt Avfall Löss Bakgrund Huvudlöss Bakgrund Symtom Smittspridning Vårdtagare med löss Vägglöss Bakgrund Smittspridning Symtom Åtgärd Litteratur Författningar

7 Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län 7 All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner räknas som vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder under hälso- och

8 8 sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument är ett styrande dokument för Uppsala läns samtliga kommuner, fastlaget år 2009 i TKL; Tjänstemän i kommuner och landsting, och syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under våren Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttidsoch växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på Vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Uppsala län. Nytt i denna version är den förteckning på 10 punkter som anger det som varje vårdgivare inom särskilda boenden har skyldighet att tillhandahålla och genomföra enligt beslut i TKL den 5 december Detta beslut är förankrat hos länets samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor och hos Smittskyddsläkaren. Vårdgivare inom särskilda boenden för äldre ska ha 1. Målsättningen att följsamhet till basal hygien är 100% All vårdpersonal ska följa föreskriften om basal hygien SOSFS 2007:19 Förutsättningar att följa föreskriften till basal hygien behöver finnas i form av handsprit nära vårdplatser, tillgång till arbetsdräkt som kan bytas varje dag samt flytande tvål och pappershanddukar nära tvättställ. 2. Hygienombudsorganisation Hygienombud ska utses inom varje organisation och hygienombuden ska delta i vårdhygiens utbildningar. MAS skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten som vårdhygien kallar till. 3. Regelbundna hygienronder I samråd med vårdhygien upprättas en plan för hygienronder som regelbundet redovisas av vårdgivaren om och när de utförts. 4. En spoldesinfektor ska finnas på varje avdelning eller minst på varje våningsplan beroende på hur avdelningarna är placerade. En diskdesinfektor ska finnas per äldreboende.

9 9 5. Korrekt förrådshantering ska ske enligt FYFFE (www.sfvh.se) Skötsel av spol- och diskdesinfektorer kräver kunskap och rutiner. Ledningen ansvarar för att säkerställa att personal har tillräcklig utbildning och att hållbara rutiner upprättas oavsett var spol- eller diskdesinfektorn står uppställd. 6. Lokaler som används för vård och omsorg måste enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) (www.sfvh.se) eniskstandard/vardlokaler 7. Tillgång till e-utbildning i basal hygien, t.ex. Hygienutbildning i primärvården. Denna utbildning bör först omarbetas och anpassas till kommunal vård och omsorg. 8. Utföra egenkontroller Vårdgivaren ska utföra regelbunden registrering av följsamhet till basal hygien samt infektionsregistrera enligt Socialstyrelsens rekommendationer som anges i God hygienisk standard i kommunal vård, omsorg och hemsjukvård Möjligheter till förbättringsarbete. 9. Redovisa en långsiktig plan för hygienarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011: Uppföljning Redovisa om och när vårdhygienisk egenkontroll eller hygienrond genomförts. Redovisa deltagande i vårdhygiens nätverksträffar och utbildningsinsatser. Redovisa deltagande i aktiviteter arrangerade av vårdhygien.

10 10 Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade m.m. är välkomna att kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Samtliga hygiensjuksköterskor och hygienläkare på Vårdhygien arbetar med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg. För kontakt med hygiensjuksköterska, ansvarig för specifik verksamhet, se vårdhygiens hemsida: Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad helgfri måndag-fredag kl Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vid akuta frågor efter kontorstid, kontakta infektionsklinikens bakjourläkare på Akademiska sjukhuset via växeln ( ). Vårdhygien direkt :

11 11 1. Att förhindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter utan sedan snabbt faller ned och hamnar på föremål, ytor eller marken. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner.

12 12 Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus (vinterkräksjukevirus). Luftburen smitta Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar, ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum, via ventilation etc. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk.

13 13 Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt t.ex. via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.

14 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård (SOSFS 2007:19). Den revideras nu (2014), vissa nyheter tas med i denna reviderade version. Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 14 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Handskenor bör inte förekomma. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de

15 15 inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller naglar av konstgjort material. Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt samt före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper.

16 16 Ge också vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Skyddshandskar ska användas under ett specifikt arbetsmoment, vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Om du inte nyligen har desinfekterat dina händer, gör det innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar

17 17 Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Plastförklädet/skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.

18 18 3. Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum.

19 19 Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion (smittrening) med fuktig värme vid C under cirka en minut är en effektiv, ekonomisk och miljövänlig metod för att avdöda mikroorganismer och därmed förhindra smittspridning. Desinfektionsfasen ligger i slutet av programmet efter rengörings- och sköljningsfasen. Desinfektion sker genom att föremålen utsätts för ånga (spoldesinfektor) eller hetvattensköljning (diskdesinfektor). I moderna spoldesinfektorer är desinfektionstemperaturen minst 80 C under minst 1minut, för diskdesinfektorer 90 C i 1 minut eller 10 minuter vid 80 C. Temperatur- och tidsuppmätningar sker automatiskt. Vid störd funktion avbryts körningen och maskinens display felindikerar. Kontakta tekniker maskinen får inte användas förrän felet har åtgärdats. Det är av stor vikt att rengöringsprocessen är kontrollerad i spol och diskdesinfektorer eftersom grundlig rengöring av flergångsprodukter är förutsättning för att efterföljande desinfektion/sterilisering ska bli effektiv. Ansvarig chef för verksamheten ansvarar för att all personal som använder desinfektorer får utbildning avseende skötsel, tillåten godstyp, korrekt lastning samt att den dagliga tillsynen utförs. I huvudsak används två olika typer av värmedesinfektorer i vården, båda regleras av SS-EN ISO SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Dessa standarder gäller vid upphandling och funktionskontroll. Spoldesinfektor har utslagsfunktion (jmf toalett) och är konstruerad för rengöring och smittrening av enkelt gods som bäcken och urinflaskor. Diskdesinfektor saknar utslagsfunktion (jmf hushållsdiskmaskin) och har en längre arbetstid som är nödvändig för rengöring och desinfektion av instrument. Det är av stor vikt att daglig kontroll och underhåll fungerar för att gods och instrument ska uppnå avsedd renhetsgrad (höggradigt rent).

20 20 Kom ihåg att utrustningen är avsedd för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar i hårt material som tål hög temperatur och inte rostar, t ex rostfritt stål, aluminium, plast och glas instrument och gods (t ex för renrutin) får enbart processas i diskdesinfektor aldrig överlasta desinfektorn. Följ tillverkarens rekommendationer angående godsets placering rostigt material aldrig ska köras i maskinerna eftersom rost kan smitta mellan t ex instrument och maskin poröst material (textil, disktrasor, städmaterial etc.) inte får processas i desinfektorerna desinfektera händerna innan det desinfekterade godset tas ut ur maskinen. Dokumentation/Loggbok Vid varje desinfektor bör finnas en pärm (loggbok) märkt Kvalitetssäkring av desinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar till exempel bruksanvisning, konstruktionspapper. Dokumentation avseende reparationsarbeten. Protokoll för daglig tillsyn se bilagor för spol- respektive diskdesinfektor. Produktinformation om de disk- och sköljmedel som används. Namn på huvudansvarig/medansvariga på enheten, för att det dagliga underhållet utförs. Telefonnummer och namn på ansvariga för förebyggande underhåll och validering. Protokoll från förebyggande underhåll/valideringsprotokoll. Använd pärmen vid kommunikation med tekniker. Notera funktionsfelet, eventuella felkoder och tidpunkt för felanmälan, signera. Tillkallad tekniker läser detta och skriver in de fel som hittats, samt eventuella åtgärder.

21 21 Rengörings-/processkontroll Kontrollera att godset är synligt rent efter varje körning, det får inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontrollera att desinfektionstemperatur uppnåtts (indikator/lampa) Kontrollera om bottensil behöver rengöras. Har godset inte blivit rent trots daglig kontroll och underhåll kontrollera först om maskinen är felaktigt lastad. Om så inte är fallet kontakta tekniker för felsökning. Daglig kontroll och underhåll Spoldesinfektor Kontrollera att spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas och spjutens spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda kammare, lucka, avlopp och dörrpackning är rena rengör och avkalka vid behov. Datera och signera på listan som sparas i pärm/loggbok. Diskdesinfektor Kontrollera att diskarmarna kan rotera och är monterade åt rätt håll spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) inga föremål fallit ner på botten grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den eventuella insatser dockar ordentligt mot vattenanslutning. Datera och signera på listan. Spara i pärmen.

22 22 Årlig kontroll En gång per år ska förebyggande underhåll och validering av maskinerna utföras av behörig tekniker. Maskinerna ska även funktionstestas efter reparation.

23 23 Dagligt underhåll av spoldesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att spolmunstyckena lätt kan rotera att dysorna och spjutens spolhål är rena och inte igensatta att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) att avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda

24 24 Dagligt underhåll av diskdesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att diskarmarna kan rotera att spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida att rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) att inga föremål fallit ner på botten att grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den

25 25 När desinfektor saknas Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 9: Urinkateter och urinuppsamlingssystem. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedel på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (Klorin, LifeClean, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder, vid desinfektion av stora ytor eller då alkohol har sämre effekt. Kontakta Vårdhygien för råd om lämpligt medel.

26 26 Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral. Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9

Läs mer

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring Godkänt den: 2016-10-10 Ansvarig: Gäller för: Margareta Öhrvall Landstinget i Uppsala län Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring Innehåll Spoldesinfektor...2 Diskdesinfektor...2 Praktiska råd...2

Läs mer

1. Att förhindra smittspridning... 9. Smittvägar... 9. 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 12. Smycken... 12

1. Att förhindra smittspridning... 9. Smittvägar... 9. 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 12. Smycken... 12 Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2014 2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning... 9 Smittvägar...

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Anvisning för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer 141203 Anvisning primärvård Föremål och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning i

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...9

Läs mer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Värmedesinfektion Föremål och instrument som är avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion. Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Hygienkonferens våren 2012

Hygienkonferens våren 2012 Hygienkonferens våren 2012 Program Strama - vad har det med vårdhygien att göra? Astrid Danielsson Tvätt - hur hanteras ren och smutsig tvätt? Marianne Janson Förråd - hur hanteras förrådet och varorna?

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2014

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2014 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2014 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län Godkänt den: 2016-10-03 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Uppsala län Innehåll Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Uppsala

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Vårdhygien Stockholms län Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Självskattning genomförd vid Enhetens benämning. Vårdinriktning/Specialitet Verksamhetschef..

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet

Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet 1 (3) Vårdhygien Stockholms län Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet Datum 2013-11-04 Tid 13.00-16.00 Plats Närvarande Edsbergs äldreboende, Ulrikas gård Maria Jeppsson verksamhetschef, Marie-Louise

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län

Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2015-11-12 57/62 47 Riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län Syftet med riktlinjerna för basal hygien

Läs mer

20 OKTOBER 2015. Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57

20 OKTOBER 2015. Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57 Regionala riktlinjer för basal hygien inom kommunernas vård och omsorg i Norrbottens län 1/57 Innehåll 20 OKTOBER 2015 Inledning... 8 1. Att hindra smittspridning... 9 Smittvägar... 9 Direkt kontaktsmitta...

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Västmanland 2013 Innehållsförteckning Inledning 2 Smitta och smittvägar 3 Lokaler och utrustning 4 Basala hygienrutiner 5 Handhygien för brukare och besökare

Läs mer

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten

Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 40/47 28 Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten All vård och omsorg som bedrivs i kommunerna

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer