MAGASIN. grundad Våren och sommaren Församlingsmöte. Kyrkoherden om det kommande året. Kyrkomusiken i Kristus Konungen.

Transkript

1 K A T O L S K A K R I S T U S grundad 1862 MAGASIN Våren och sommaren 2015 F Ö R S A M L I N G E N K O N U N G E N S Utgåvan Nr Församlingsmöte Kyrkoherden om det kommande året Kyrkomusiken i Kristus Konungen Förnyad kalk Berömda helgon, del 2: Mässtider under påsk 2015 Ungdomarnas pilgrimsresa till Spanien Fotbollsföreningen Katolska Skolan Notre Dame O, vilken kärlek! Marija stormtrivdes på katolska förskolan - och kom tillbaka som personal Församlingsmöte Infört i kyrkböckerna

2 sid. 2 Kyrkoherden om det kommande året: - Nu förbereder vi ungdomarna för Krakow 2016 Vi har hunnit en bra bit in i 2015 och arbetet i församlingen pågår för fullt. I år kommer det att satsas en hel del på församlingens ungdomar inte minst med Förra gången var det Rio. Sommaren 2016 blir resan inte lika lång, något som finansierande föräldrar förmodligen redan noterat med viss förnöjelse och tacksamhet. Världsungdomsdagarna firas i Krakow, vilket jämförelsevis är närmast nästgårds och underlättar både praktiskt, ekonomiskt och ur säkerhetssynpunkt. - Som det ser ut nu kommer SUK att abonnera ett tåg för dem som följer med, säger fader Tobias Unnerstål till Magasinet. Deltagarna reser från Göteborg ner till Czestochowa i södra Polen och klostret Jasna Góra, där de stannar de första dagarna. Sedan vidare till Krakow och världsungdomsdagarna och så avslutas resan med en vistelse i Tatrabergen på gränsen mellan Polen och Slovakien, där fader Vieslaw ordnat med boendet. Vad arrangemanget kommer att kosta vet vi ännu inte, men kyrkoherden understryker att man anstränger sig för att göra det så billigt som möjligt så att alla som vill kan följa med. Lika dyrt som Rio blir det i alla händelser inte. Det är relativt nära och det blir enkel kost och logi. - Mycket av ungdomsverksamheten i församlingen fram till sommaren 2016 kommer att vara inriktad på att förbereda ungdomarna inför Krakowresan, säger kyrkoherden. Den kommer att dominera helt och det innebär också att det blir två konfirmandresor i år, men ingen nästa. Både de ungdomar som konfirmeras i år, den 23 augusti, och de som konfirmeras nästa år genomför sina respektive resor denna sommar. syftet att förbereda dem inför de spännande och förhoppningsvis mycket givande Världsungdomsdagarna i Krakow nästa år. Innevarande termin samlas ungdomarna i Don Bosco-lokaliteterna på fredagseftermiddagar och kvällar samt en gång i månaden på söndagar efter 11-mässan. Där finns pingis- och biljardbord uppställda och det finns tid och utrymme att umgås och ha trevligt tillsammans. Det senare kan man även göra i studiecirklarna, som varit framgångsrika och gett mersmak. - Vi hoppas kunna sätta igång fler och hitta nya ämnen och infallsvinklar, säger fader Tobias. Det är mycket berikande. Överhuvudtaget är det av största vikt att ta del av församlingslivet på flera sätt, till exempel i studiecirklar eller genom att helt enkelt sätta sig ned tillsammans och reflektera över evangelierna. Det räcker inte med att bara gå i mässan en gång i veckan. Vi måste göra något mer. Se där, några riktlinjer inför det kommande året, ungdomsarbete och fördjupning av vår tro. På den svenska nationaldagen den 6 juni firas Corpus Cristi med mässa i lånade Vasakyrkan och procession genom staden. Biskop Anders är huvudcelebrant och senare på eftermiddagen blir det någon form av festiviteter i församlingshemmet och i mån av tjänlig väderlek på gården. Hur dessa utformas är ännu inget riktigt klart, så har ni trevliga och genomförbara idéer får ni gärna höra av er, hälsar kyrkoherden. Men vänta ett slag. Glömmer han inte något högst väsentligt? Jo, just det! Kyrkoherden fyller 50 år den 7 april! Och vi uppvaktar honom en dryg vecka senare, den 16 april, en fest i regi av Etikforum. Då firar vi tillsammans med biskop Anders kl mässan under vilken församlingens högt uppskattade Vokalensemble sjunger Messe Solenelle av Louis Vierne, efteråt håller biskopen föredrag och sedan blir det buffé och 50-årskalas i Astridsalen. Hurraropen skalla fader Tobias firas av alla! Av: Lars Brander Foto: Miranda Brander

3 D et är alltid med stor glädje jag sätter mig på tåget i Varberg för att åka till min tjänst som organist i Kristus Konungens församling. Efter snart ett år som organist i församlingen kan jag konstatera att verkligheten faktiskt har överträffat mina högt ställda förväntningar. Visst har det varit en del att sätta sig in i, visst finns det utmaningar och visst är det ofta ett ganska intensivt och krävande arbete, men framför allt är det en inspirerande och glädjefylld tillvaro att vara organist i Kristus Konungens församling! Jag tackar Gud för det uppdraget och jag vill också passa på att tacka för det varma mottagande jag har fått från er i församlingen! Här kommer lite information om det kyrkomusikaliska läget. Inför höstterminen startade vi en försångargrupp som ansvarar för att sjunga responsoriepsalmen och vissa andra partier i högmässorna, samt i en del 18-mässor på särskilda dagar, som t.ex. första fredagen i månaden och påbjudna helgdagar. Uppdraget sköts med stor ansvarskänsla och noggrannhet av dessa sångare. Finns fler som är intresserade av detta uppdrag, så kontakta gärna underteckad. I vår utmärkta körsal, Johannes Paulus-salen övar våra egna körer och dessutom Göteborgs Gosskör som regelbundet sjunger i våra mässor och under våren dessutom i två vesprar. Ett övergripande mål för körverksamheten är att åtminstone under terminstid (jul och påsk inkluderade!) ha körmedverkan i alla högmässor. Förhoppningsvis når vi dit om kanske ett år eller så. Församlingens två körer, Kyrkokören och Vokalensemblen, verkar sida vid sida. Den senare har sedan starten i höstas utvecklats till en ganska stor kör, för närvarande 27 sångare. Det första, lite större musikverk som Kyrkomusiken i Kristus Konungen sid. 3 kören tog sig an var Faurés Requeim, som sedan sjöngs i högmässan på Alla själars dag i höstas. Mycket högtidligt! I mitten av mars sjunger vokalensemblen John Stainer s The Crucifixion, en meditativt passionsverk över Kristi lidande och död. Vid orgeln sitter då stiftets musikkonsulent Ulf Samuelsson och dessutom medverkar bl.a. den förnämlige tenoren Martin Thörnqvist som solist. Delar av kyrkokören deltog i höstas i stiftets körfest i Vadstena, det var som tidigare mycket givande, och det var glada och inspirerade körsångare som kom tillbaka till Göteborg. Vi gjorde i höstas också en liten utflykt till Varberg med bl.a. ett konsertbesök på Varbergs teater. Det finns en del tankar om möjlig fortsatt utveckling och expansion av körverksamheten, men det är nog klokt att inte gå för fort fram... Med detta sagt: Oavsett förkunskaper och tidigare erfarenhet som körsångare: tveka inte att kontakta mig om du är intresserad av att sjunga i kör! Man kan alltid prova några gånger om man är tveksam till det hela. Dessutom kan det då och då finnas möjlighet till punktinsatser för den som inte annars tycker sig ha tid att vara med varje vecka; så gjorde vi inför julhelgen, då körerna tillsammans med andra intresserade bildade en julkör som träffades ett par gånger och övade särskilt för detta. Samuel Eriksson, organist Foto: Miranda Brander

4 sid. 4 Förnyad kalk en bild av bikten Fastetiden är väl förnyelsens tid framför många andra. Vi får förnya vår tilltro till Herrens ofantliga barmhärtighet, förnya våra föresatser att leva i hans efterföljd, förnya vår relation med varandra genom bot och försoning. Allt detta behövs för att vi ska kunna vara frimodiga i tron och kunna prisa Herrens storhet utan att vara falska i vårt sätt att vara, utan verkligen kunna sjunga den nya sången, prisa Herren, som S:t Augustinus uttrycker det. I dagarna har vi också fått förnya en av kalkarna som församlingen har i sin ägo. Kalken kallas för S:t Josefskalken eftersom det finns en fin medaljong på kalkens fot som visar den helige Josef med sitt attribut, den vita liljan. Vi brukar använda denna kalk tre eller fyra gånger per år, men det har blivit mer sällan de sista åren då den lutade betänkligt. Det såg ut som om man tryckt ner den på något så att foten blivit sned och därmed lutade också cuppan (själva koppen) så det blev svårt att använda den i mässfirandet. Kalken har förvarats i sakristians förråd väl skyddad i ett etui. Det visade sig att just etuiet var ett problem. Det var för litet. Så varje gång vi ställt tillbaka etuiet med innehåll i förrådet har vi påskyndat att kalkens lutning blev större. Detta uppdagades då jag tog med kalken till en expert på gamla metallföremål, Annmarie Christensson, som arbetar i Stockholm. Annmarie visade för mig hur kalken på grund av inbyggda spänningar i konstruktionen, kan komma att böja sig med åldern. Men att vi just påskyndat det hela genom behandlingen vi utsatte den för när vi placerade den i sagda etui. Hon genomförde då en del justeringar tillsammans med en beprövad silversmed så att kalken nu är nästan rak och bör klara sig i många år till. Hur gick det till? Man plockade isär kalken; rengjorde dess inre delar; lade till en stadgande silverbricka och satte ihop kalken igen. Är inte detta lite vad vi gör i bikten? Plockar isär oss (samvetsrannsakan); rengör (bekännelsen); och låter oss sättas ihop igen (avlösningen) för att kunna stå upprätta? Välsignelse till er alla och dem som är er kära, fader Tobias Även etuiet har förnyats och förbetrads. Nu får kalken plats.

5 sid. 5 INTRODUKTIONSKURS TILL DEN KATOLSKA KYRKANS LÄRA OCH LIV termin 1 för vuxna icke - katoliker och konvertiter Kursen syftar till att ge en god överblick av den katolska trosläran. Med utgångspunkt i den Katolska Kyrkans Katekes fördjupar vi oss i en tvåtusenårig obruten tradition för att kunna uppfylla den helige Apostlafursten Petrus uppmaning: Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp. 1 Pet 3:15 HT 2015 måndagar kl i Göteborgsrummet September 7 och 21 Oktober 5 och 19 November 2, 16 och 30 December 14 INTRODUKTIONSKURS TILL DEN KATOLSKA KYRKANS LÄRA OCH LIV termin 3 för vuxna icke - katoliker och konvertiter HT 2015 onsdagar kl i Göteborgsrummet September 9 och 23 Oktober 7 och 21 November 4 och 18 December 2 och 16 Varje tillfälle inleds med ett föredrag som följs av lite förfriskningar. Vi avslutar normalt kvällen med bön. Varmt välkomna! Kyrkoherde Tobias Unnerstål, BD, STL Johannesgården anordnar sammankomster under våren för par som vill gifta sig. Vi talar om äktenskapet från dess olika aspekter. Anmälan görs till Johannesgården telefon: Kostnad: 300 kr/par Frågor besvaras av Diakon Daniel Pauchard. ÄKTENSKAPSSKOLA Våren 2015 Onsdag 15 april och tisdag 21 april kl Onsdag 6 maj och onsdag 13 maj kl RELIGIONSUNDERVISNING -HT-2015 FÖRSKOLEKLASS - ÅK 7 16 augusti, 13, 27 september, 11, 25, oktober, 8 november, 6, 20 december. Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt.

6 sid. 6 Berömda helgon, del 2: Den heliga Birgitta tog Rom med storm Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt. Hon föddes rakt in i den senmedeltida svenska makteliten, giftes bort mot sin vilja och blev mor till åtta barn. Där skulle historien om Birgitta Birgersdotter kunnat sluta. Men hennes liv tog en ny vändning vid makens bortgång och Året var Platsen Alvastra kloster vid Ombergs fot i Västra Tollstads socken i Östergötland. En kylig februarivind drog fram över slätten och tunga moln gjorde dagen grå. Den 41-åriga Birgitta Birgersdotter stod sammanbitet tyst och blickade ned i sin döde make Ulf Gudmarssons grav. I 28 år hade de varit gifta. När äktenskapet ingicks 1316 hade hon inte varit mer än 13 år och helt emot att bli bortgift. Men fadern, lagman Birger Persson av Finstaätten, liksom den blivande maken hade insisterat. Och Birgitta hade inte haft något annat val än att ge efter. Ämnad för något annat Det hade blivit bättre än hon vågat hoppas. De första åren hade hon visserligen ställt krav på avhållsamhet med hänvisning till att hon var ämnad att leva som jungfru. Så småningom hade makarna ändå kommit varandra nära. De bodde på gården Ulfåsa vid sjön Boren i Östergötland och Birgitta födde åtta barn. Vid 47 års ålder hade Ulf avlidit. Nu stod hon vid hans grav. Hon hade uppfyllt sina plikter som maka och mor. Sakta drog hon av sig vigselringen hon burit på fingret, böjde sig lätt fram och släppte ned den på kistans rangliga lock. Döden hade skiljt dem åt. Nu var hon ämnad för något annat. Birgitta Birgersdotter var född 1303 i Uppland, sannolikt på Finsta sätesgård, som fadern Birger Persson 1283 förvärvat från Ragnhild Erlandsdotter. Modern hette Ingeborg Bengtsdotter, tillhörde Folkungaätten och var släkt med kungafamiljen då hennes far i sin tur var kusin med Magnus Ladulås. Med detta förnämliga släktträd kom Birgitta från början att tillhöra den senmedeltida makteliten i Sverige. Birger ägde många gårdar i Uppland, Södermanland, Östergötland och Småland. Ingen behövde vända på slantarna och man hade det efter tidens mått mätt oerhört gott ställt. När Birgitta var 11 år gammal dog hennes mor Ingeborg. Av de sju barn modern fött var tre alltjämt i livet. Att ta hand om dessa på egen hand var inget som föresvävade Birger Persson. Han skickade Birgitta till svägerskan Katarina Bengtsdotter på Aspanäs vid sjön Sommen i Östergötland. Här skulle hon komma att tillbringa de båda följande åren alltmedan fosterföräldrarna strategiskt planerade för hennes framtid. hennes levnadsöde förvandlades till ett av de märkligaste som står att finna. Arton år efter sin död kanoniserades hon 1391 av påven och idag känner vi henne som Den heliga Birgitta Europas skyddshelgon. Gyllene krona på huvudet Birgitta var ännu inte tonåring när det föreslogs att hon skulle ingå äktenskap med den unge lagmannen Ulf Gudmarsson. Förskräckt slog hon bakut. Hon hade inte en tanke på att bli någons hustru och bilda familj. I flera år hade hon haft visioner och uppenbarelser. Sju år gammal hade hon i en mycket avgörande sådan fått möta Jungfru Maria, som satte en gyllene krona på hennes huvud. Birgitta var helt inriktad på klosterlivet. Men de båda berörda familjerna ville med hjälp av ett äktenskap stärka sina maktpositioner. Birgitta tvingades att gifta sig stod bröllopet och här skulle hon mycket väl kunnat försvinna ut ur historien förvandlad till en anonym och dunkel person i barnkammare, kök och ladugård. Men Birgitta Birgersdotter var ämnad för mer än så. Sin ringa ålder till trots var det hon som från första stund angav tonen i hemmet och hon fattade alla beslut på grundval av sina himmelska uppenbarelser. Dessa gav henne mandat att bestämma och maken kunde inget annat göra än att foga sig.

7 Heliga Birgitta i Vadstenas klosterkyrka - den äldsta bevarade avbildningen av heliga Birgitta, skapad av lübeckaren Johannes Junge omkring år sid. 7 Hans unga hustru var en kristen mystiker, men också fru på Ulfåsa och den rollen växte hon alltmer in i. Gården låg på en udde med Borens vatten på tre sidor och framsidan mot land avskärmad av två vallgravar. Innanför dessa fanns ett större stenhus kompletterat med två byggnader i trä och utanför vallgravarna ytterligare ett antal trähus. Här födde Birgitta sina åtta barn Märta, Karl, Birger, Katarina, Bengt, Gudmar, Ingeborg och Cecilia - och uppfyllde därmed de plikter som ålagts henne, men glömde för den sakens skull aldrig sin andliga kallelse. Efter att ha ägnat familjen och barnen mer än ett och ett halvt decennium hade det blivit dags att vända blad. Cecilia föddes 1334 och fram på hösten följande år tog Birgitta farväl av Ulfåsa och flyttade till kung Magnus och drottning Blankas hov. Ut i Europa Det kan inte ha varit lätt att ha henne boende på slottet. Hon sa vad hon tyckte om allt och alla och förebrådde drottningen för hennes fåfänga. Samtidigt lämnade den fromhet hon utövade ingen oberörd. Inte ens den övergivne maken. Ulf Gudmarsson följde med sin hustru på åtminstone två pilgrimsresor, först till det relativt närbelägna Trondheim, som då kallades Nidaros, i Norge, sedan på ett vådligare äventyr ut i Europa och till Santiago de Compostela i Spanien. Under denna resa stiftade Birgitta bekantskap med politiska, religiösa och sociala förhållanden som ofta var diametralt motsatta den tryggare lunken i hemlandet. Digerdöden skulle slå till mot Europa först några år senare, men Hundraårskriget mellan Frankrike och England rasade och sedan franske kungen Filip IV tagit kontroll över kyrkan uthärdade påven sin babyloniska fångenskap i Avignon i Provence. Situationen gjorde Birgitta mycket upprörd. Men just då hade hon egna bekymmer på närmare håll. Maken Ulf insjuknade i staden Arras i Frankrike och befanns vara riktigt illa däran. Birgitta bad för hans hälsa och fick i en uppenbarelse se franska nationalhelgonet Sankt Dionysius, som lovade att hennes lagvigdes stund ännu inte var kommen. Inte riktigt än. Den skulle dock inte låta vänta på sig särskilt länge. Väl hemkommen dog Ulf på Alvastra kloster. Utan ringen på sitt finger vandrade Birgitta från hans grav mot ett helt annat liv. Hon hade förvandlats till en stormrik änka, men inledde sin gärning som en sådan med att dela ut egendomar till hågade arvingar och skänka bort rikedomar till de fattiga. Själv valde hon ett materiellt sett mycket enkelt liv vid klostret i Alvastra, där hon under bön, meditation och fasta ständigt fick nya uppenbarelser. Hon dikterade dem för sin biktfar, klostrets underprior Petrus Olai, som skrev ned uppenbarelserna på latin. Det blev så småningom 700 Himmelska uppenbarelser i sju böcker, vilka i tryckt form gavs ut första gången 1492, 119 år efter hennes död. Mothugg i Rom 1345 hade Birgitta äntligen gjort slag i saken och satt sig ned för att rita på ett andligt fundament och regler med syftet att grunda en ny klosterorder. Hon anade nog knappast att detta skulle bli själva ansatsen till språnget ut i världen. Men att enbart sätta upp regler för ett kloster räckte inte. Inte heller hjälpte det att kung Magnus följande år donerade den kungliga trädgården i Vadstena till ändamålet ifråga. Birgitta behövde ett godkännande av påven. Därför begav hon sig sent på hösten1349 mot Rom fast besluten att få sin vilja igenom. Hon anlände lagom till självaste jubelåret 1350, vilket varit hennes avsikt, och stötte genast på problem. Det första och största var att påven inte fanns på plats. Han hade i själva verket ända sedan 1309 residerat i franska Avignon. Det andra var att kyrkan bestämt sig för att inte inrätta fler ordnar. En sådan detalj var enklare, menade den handlingskraftiga Birgitta. Hon skulle nog kunna övertala kyrkan. Men då behövde hon ha påven på plats där han var ämnad att vara. Alltså i Rom.

8 sid. 8 Birgittaskrinet med heliga Birgittas reliker Birgitta flyttade som gäst in i kardinalpalatset vid kyrkan San Lorenzo in Damaso. Det blev hennes bas under tre år tills hon av en viss Francisca Papazuri skänktes ett eget förnämligt hus med fem kolonner vid Piazza Farnese, alldeles intill vad som idag är Campo dei Fiori. Här skulle Birgitta tillsammas med dottern Katarina och med Peter Olofson från Skänninge som biktfar stanna under resten av sitt liv. Rom blev hennes nya hemstad och hon fann sig av allt att döma väl tillrätta. Birgitta tog för sig och tog plats som få kvinnor vid denna tid. Hon läxade upp både präster och kardinaler, samlade in pengar till de fattiga och företog flera pilgrimsresor, bland annat till Assisi, där Franciskus, helgonförklarad 1228 av Gregorius IX, varit verksam. Hon besökte ytterligare ett antal vallfartsorter i söder och skrev ideligen brev till påven i Avignon. I dessa uppmanade hon honom att snarast återvända till Rom. Möjligen påpekade hon också att hon i en uppenbarelse sett påven och kejsaren mötas i Den eviga staden, något som för de flesta vid denna tid lät närmast absurt. När Birgitta förde saken på tal skrattade man. Till Det heliga landet Men 1368 återvände påven Urban V till Rom och den 21 oktober sammanstrålade han med kejsaren Karl IV. Birgitta hade fått rätt. Kardinalerna i Avignon hade valt Guillaume de Grimoard att efterträda Innocentius VI och han hade tagit sig namnet Urban då det bringat lycka åt flera av hans företrädare. Inte bara Birgitta tjatade på honom om att återvända utan det gjorde även, bland många andra, Katarina av Siena, poeten Petrarca och så just kejsaren, som tyckte det var på tiden att påven kom hem och läxade upp Milanos besvärlige härskare Bernabo Visconti. Urban V och Karl IV möttes i Rom och Birgitta måste ha varit hänförd, men lyckan blev kort. Påven kände sig nämligen inte trygg och återvände efter bara ett par år till Avignon, där han kort senare dog något som Birgitta för övrigt förutsagt att han skulle göra om han övergav Rom. Dessförinnan hade hon dock hunnit lämna över sina ordenregler till påven för granskning och han hade efter vissa justeringar godkänt dem den 5 augusti Birgitta kunde vara nöjd. Hon närmade sig nu 70 och borde rimligen börjat känna av sin tilltagande skröplighet. Ändå gav hon sig av på en sista pilgrimsresa, denna gång till Det heliga landet. Vadstena klosterkyrkas interiör med valvtak och mittskepp. Hon tog med sig dottern Katarina och sönerna Karl och Birger. Sällskapet gav sig av den 25 november 1371 och tog vägen om Neapel, där Karl avled i hjärtsvikt och begravdes i kyrkan St Croce. Under nästa seglats var man nära att lida skeppsbrott, men Birgitta hade inte en tanke på att ge upp och vända om. Hon tillbringade merparten av våren på Cypern och nådde den 11 maj 1372 fram till Jerusalem. Det var ett stort ögonblick för åttabarnsmamman från Ulvåsa. Hon besökte även Betlehem och Födelsegrottan innan hon begav sig tillbaka mot Rom. Under hemfärden insjuknade Birgitta i feber och krämpor och var mycket svag vid framkomsten våren Den 23juli avled hon i sin bostad. Birgitta begravdes temporärt i klosterkyrkan San Lorenzo in Panispena. Men givetvis skulle ordensgrundaren tillbaka till det nya klostret, som nu var under uppförande. Det hade tagit henne tre månader att resa från Sverige till Rom. Relikprocessionen hem med de skeletterade kvarlevorna 1374 tog sju och en halv månad. Överallt ville människor se henne, vidröra båren och höra om hennes uppenbarelser. Klostret i Vadstena stod klart 1384 och Katarina blev dess första abbedissa. Den 7 oktober 1391 helgonförklarades Birgitta i Rom av påven Bonifatius IX. Av: Lars Brander

9 Mässor och Gudstjänster under Påsk 2015 FÖRSAMLINGSKYRKAN, Parkgatan 14 Söndagen den 29 mars Palmsöndagen-Passionssöndagen Familjemässa Högmässa Mässa på polska Mässa på arabiska enligt maronitisk rit Mässa på kroatiska Mässa Mässa på engelska Torsdagen den 2 april Skärtorsdagen Läsningsgudstjänst och Laudes Mässa på arabiska enligt maronitisk rit Mässa till åminnelse av Herrens Nattvard Fredagen den 3 april Långfredagen-Herrens lidande och död Läsningsgudstjänst och Laudes Korsvägsandakt för barn Korsets liturgi Gudstjänst på arabiska enligt maronitisk rit Gudstjänst på polska Lördagen den 4 april Påskafton Läsningsgudstjänst och Laudes Matvälsignelse på polska kl & kl Matvälsignelse på slovenska kl Matvälsignelse på kroatiska kl Påskvaka på spanska i Övre salen Påskvaka Söndagen den 5 april Påskdagen - Kristi uppståndelse Familjemässa Högmässa Mässa på polska Mässa på arabiska enligt maronitisk rit Mässa på kroatiska Mässa Mässa på engelska Måndagen den 6 april Annandag påsk Högtidligt sjungen mässa på latin - missa cantata (1962) Mässa på polska Mässa på slovenska Mässa Mässtider under sommaren juni-juli-augusti måndag - fredag 8.00, 11.30, lördag 8.00, Söndag 9.30, 11.00, OBS! ev. ändringar kan förekomma i juli. Vänligen ring expeditionen. Botandakt med tillfälle till bikt på olika språk måndag 30 mars Bikt på kroatiska onsdag 18 mars JOHANNESGÅRDEN, Trollbärsvägen 16, Västra Frölunda Söndagen den 29 mars Palmsöndagen-Passionssöndagen Högmässa Torsdagen den 2 april Skärtorsdagen Mässa till åminnelse av Herrens Nattvard därefter tillbedjan sid. 9 Fredagen den 3 april Långfredagen-Herrens lidande och död Korsets liturgi Lördagen den 4 april Påskafton Påskvaka Söndagen den 5 april Påskdagen - Kristi uppståndelse Mässa Måndagen den 6 april Annandag påsk Mässa S:T JOSEFS KAPELL, Regementsvägen 5, i KVIBERG Söndagen den 29 mars Palmsöndagen-Passionssöndagen Högmässa på spanska Torsdagen den 2 april Skärtorsdag Mässa till åminnelse av Herrens Nattvard på spanska Fredagen den 3 april Långfredagen-Herrens lidande och död Gudstjänst till åminnelse av Herrens lidande och död på spanska Korsvägen (tillsammans med Nylöse församling) på spanska Lördagen den 4 april Påskafton Matvälsignesle Påskvaka på spanska Söndagen den 5 april Påskdagen - Kristi uppståndelse Mässa på spanska Mässa på italienska Måndagen den 6 april Annandag påsk Mässa på spanska

10 sid. 10 Precis som förra hösten stod ett gäng ungdomar denna morgon samlade på Göteborgs centralstation, tidigt så att solen knappt hunnit stiga upp, och väntade på att få ge sig av på pilgrimstågluff genom Spanien. Denna gång en aning mindre resegrupp på 23 personer (förra gången var vi 48) och med Gittan, Pater Staffan, Fader Fermin, Broder Markus och Clara Cavallin som ledare. Men något var annorlunda. Gittan var inte med! Birgitta hade nämligen blivit sjuk ett par dagar innan resan och var alldeles för dålig för att följa med från början. Det bestämdes att hon fick åka ikapp oss senare. Ungdomarnas pilgrimsresa till Spanien Men hur klarade vi de första dagarna utan Gittan? Allting måste ha varit kaos. Icke då, väl framme i Köpenhamn stod alla resedeltagare uppställda på rad i givakt. Vi fotograferade vår fina uppställning och skickade bilden till Gittan så att hon skulle känna sig lugn. I Köpenhamn fångade vi upp Fader Fermin från Malmö och vi kunde bege oss iväg till nästa stopp, som var Hamburg. Där firade vi resans första mässa. Vi reste genom Hamburg också 2013, men denna gång fick vi faktiskt uppleva själva staden med vår tågexpert Ivar Karlsson som guide. Ivar och hans fru följa med oss ända till Lourdes. Under vår promenad i Hamburg kom allas pilgrimsenergi igång och flera började skutta runt och sjunga psalmer från vårt sånghäfte medan andra plockade fram sina kameror och fotade allt vi passerade. Sedan var det dags att skynda sig tillbaka till stationen för att äta och ta nattåget till Paris. Innan vi gick och lade oss stod vi inklämda i en kupé och bad completorium. Ena dagen i Hamburg och nästa dag vaknar man upp i Paris! Folk som reser mycket i jobbet kanske inte tycker att det är så speciellt, men för mig som inte har rest så mycket förrän jag började åka med på dessa pilgrimsresor är det lika fantastiskt varje gång. Paris var som Hamburg bara en mellanstation. Vi firade mässan, åt mat och tog tåget vidare till vår första pilgrimsort, Lourdes. Vi anlände till Lourdes sent på kvällen och tog oss genom mörkret till sanktuariet. Vi beundrade processionerna och gick sedan och bad en rosenkrans framför uppenbarelsegrottan. Under pilgrimsresor måste man även ägna sig åt de praktiska detaljerna, som till exempel inmundigande av livsuppehållande föda. Nu var det dags att hitta ett ställe där vi kunde äta, vilket inte är så lätt när klockan närmar sig midnatt. Men innehavarna av en pizzeria förbarmade sig över oss, trots att de var på väg att stänga och vi fick en stor pizzafest mitt i natten! Jag, som varit i Lourdes tidigare, borde egentligen kunna hitta till sanktuariet utan några större problem. Men ändå lyckades jag och en vän gå vilse, inte bara en utan hela två gånger! När vi skulle tillbaka till hotellet för att åka vidare var vi nära att missa bussen, men vi hittade till sist vägen och vi hann besöka sanktuariet innan och köpa lite souvenirer. Vi lyckades dock inte ta en närmare titt på grottan eftersom det pågick en mässa just när vi var där. Nästa destination var Bilbao i Spanien, där vi skulle få äta tapas på fader Fermins brors restaurang. Fader Fermin hade varnat oss för broderns utseende. Han uppgavs se ut som en pirat. Och mycket riktigt såg han ut som en pirat. Bandana, foppatofflor, flugsvampsförkläde, ring i örat, stort skägg. Han var fantastisk. Och maten han serverade var minst lika fantastisk. Tapas kan man i och för sig äta i Sverige också, men det är en helt annan matupplevelse när man äter det i ursprungslandet. Vi tog en snabb titt på staden Bilbao, men sedan var det dags att sätta sig i den varma bussen för att åka vidare till Covadonga. Honnörsbilden från Köpenhamns station. Lugnande för Gittan.

11 Fader Fermin och hans bror. Fast inte i den ordningen sid. 11 Covadonga betyder Vår Frus Grotta och vid denna plats vanns det första slaget mot de invaderande morerna. Mätta som vi var sov vi större delen av sträckan dit och när vi kom fram hade det blivit mörkt. Fader Fermin lyckades i alla fall se till att vi fick fira mässa innan det var dags att åka vidare till Oviedo, där vi sammanstrålade med Gittan. Vi åt på McDonalds och avslutade dagen med att be completorium. Följande dag gick vi till katedralen San Salvador. En liten del av den ursprungliga byggnaden finns kvar och kallas för la Cámara Santa. Där bevaras reliker från den Heliga Staden, främst Jesu huvudduk som täckte hans ansikte när han låg i graven. Pilgrimer måste hålla tidsschemat och vi fick snart skynda vidare mot berömda Santiago de Compostela. Lite pilgrimskaos hör till och en deltagare lyckades med konststycket att tappa sitt pass i en soptunna medan en annan nära nog skrämde livet ur Gittan genom att låtsas trilla ned från en mur. Men levande komma alla tills sist fram till katedralen, där vi fick tillfälle att före mässan gå runt och se oss omkring. Här finns bland mycket annat ett enormt rökelsekar och jag rekommenderar er alla att åka dit bara för att stå under karet när det svingas genom kyrkan, så otroligt häftigt! Eftersom Santiago de Compostela var resans huvudmål var vi där hela dagen. Efter mässan hade vi ett litet födelsedagsfirande för Gittan. I present fick hon en tändare med helige Jacob på och som tårta fick hon två donuts staplade på varandra och med rökelse i som ersättning för ljus, man får ju ta vad man har. Sedan hade vi egen tid igen och alla passade på att köpa mängder av souvenirer samt att ytterligare se sig omkring i staden. Något jag förundras över varje gång är att se hur många vagnar det finns på torgen som säljer mängder av rosenkransar och helgonstatyetter, sådant skulle man aldrig se i Sverige. Nu vidare till nästa pilgrimsort som var Ávila, som brukar kalllas för stenarnas och helgonens stad. Det förra för att den omges av en stadsmur från medeltiden och eftersom den har flest romanska och gotiska kyrkor per capita i Spanien. Och Helgonens stad eftersom Teresa av Jesus kommer härifrån och likaså Johannes av Ávila, som är prästernas skyddshelgon. När vi hade fått höra av Gittan att Teresa av Jesus hade gått barfota hela vägen till ett kloster, då var det flera som såg ett tillfälle att samla pilgrimspoäng. Av med skorna, dags att promenera. En riktig pilgrimsresa görs med fördel utan skor! Skorna på igen och efter Ávila var det dags att åka till Zaragoza, ett ställe vi kort besökte också under förra årets resa. Denna gång hade vi mer tid att vara i kyrkan och kyssa pelaren där Maria har uppenbarat sig. Vi anlände till Zaragoza på kvällen. Halva resan var avverkad, men alla pilgrimer hade kvar sin energi och sprang runt och lekte i fontänerna. Dessutom bjöds vi på pizza på kvällen. En helt perfekt dag, enligt min mening. Trötta pilgrimer vilar på trappan i Santiago Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt. Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt.

12 sid. 12 Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt. Men det skulle bli ännu bättre. Nästa plats vi besökte var Torreciudad och jag skulle nog våga påstå att detta för de allra flesta var ett utav favoritställena under hela resan. Torreciudad är en pilgrimsort helgad till Jungfru Maria. När Opus Deis grundare, den helige Josemaría, var två år gammal var han allvarligt sjuk och läkarna kunde inte hjälpa honom. Det lilla barnet skulle dö. Men föräldrarna gav inte upp utan de bad till Gud att deras lille pojke skulle bli frisk. De lovade att i sådana fall ta med honom på en pilgrimsfärd till Torreciudad. Dagen efter var Josemaría helt frisk. Den nya helgedomen i Torreciudad byggdes senare under hans ledning. Det mirakel den helige Josemaría ville att alla pilgrimer skulle få erfara är omvändelse och inre frid, därav det stora antalet biktstolar i kyrkan. Torreciudad var en fantastisk upplevelse. Så gröna träd! Så blått vatten! Solen lyste! Som på ett semesterkort. Vi hade världens bästa guide, som skämtade med alla och gav mig en komplimang för min Beatleströja. Sånt gör en glad, ska ni veta. Vi fick dessutom kepsar välsignade av Johannes Paulus II. Det ni. Nu var det äntligen dags för min personliga favorit - Barcelona! Barcelona är lite mer utav en storstad och jag älskar storstäder. Vi kom dit på kvällen och fick egen tid till att äta. När man på kvällen utan ledare sitter med några väninnor på en uteservering i Barcelona, då känner man sig minsann stolt och vuxen! Dagen efter fick vi uppleva ett mirakel. Vi skulle förstås titta på la Sagrada Familia, men hade inte räknat med att det skulle kosta 12 per person och inte heller med den enorma kön in till katedralen. Ledarna blev alldeles förtvivlade, det här var ju en utav de viktigaste punkterna på hela resan. Till sist bestämdes det att de som ville se la Sagrada familia fick betala med egna pengar och vara beredda att stå i kö hela dagen. Alla ställde sig i kön. Vi bad, att om katedralens arkitekt Gaudi nu är ett helgon, så skulle vi få komma in på ett snabbare sätt. När vi hade stått och väntat en stund kom en vakt fram och frågade fader Fermin vad han gjorde i kön, han var ju präst och skulle ju inte behöva köa. Fader Fermin förklarade att han var här med ungdomsgrupp från Sverige och att han inte kunde lämna oss. Stunden senare var vi längst fram i kön och några vakter tog bild på vår flagga. Vi fick komma in gratis i kyrkan, och då menar jag den riktiga delen av kyrkan och inte bara turistattraktionen. Vi fick även träffa kyrkoherden, vi som trott att vi inte ens skulle få komma in! Tänk er vilket mirakel det här var för oss! Efter Barcelona var det bara en pilgrimsort kvar, nämligen Montserrat. Montserrat är ett bergmassiv som ligger några mil utanför Barcelona. Namnet betyder det sågtandade berget på katalanska och kommer av det karaktäristiska utseendet, som ravinerna ger. Här på Montserrat finns den mirakulösa svarta madonnan kallad La Moreneta, som betyder den mörkhyade. Enligt traditionen snidade den helige Lukas statyn, som kom till Spanien ca år 50 e.kr. Statyn ska sedan ha gömts undan för morerna i en grotta och återfanns sedan av några herdar år 880. Efter att folk har bett om Vår Fru av Montserrats förbön har många mirakel skett och alla pilgrimer som var med gick fram till statyn och bad. Efter Montserrat drog vi oss upp mot Norden och hemåt Sverige igen. Resan hade varit underbar och välbehövd för många, inte minst för mig själv. Så skönt att efter en lång, jobbig tid i skolan bara släppa allt och istället komma närmare Gud genom den gemenskap man har under dessa resor. Nu längtar jag till Polen år Text: Miranda Brander Foto: Fader Fermin Bedjande ungdomar i Torreciudad

13 sid. 13 Fotbollslaget Katolska Notre Dame vill vara en god plantskola Katolska - Notre Dame är fotballsföreningen som vågar tänja på gränserna. Det är nämligen inte bara bollspel men avser ägna sig åt utan också andra aktiviteter - och hela verksamheten utgår från ett strikt och genomtänkt regelverk: Respekt alla aktiva och ledare i föreningen skall visa respekt för varandra. De skall vidare arbeta aktivt för att få en miljö där alla kan utvecklas på ett positivt sätt. Samma respekt skall självklart också visas för såväl domare som motståndare och sponsorer. Katolska Notre Dame tar avstånd ifrån och verkar aktivt mot alla former av våld, rasism, dopning och drogmissbruk. Demokrati - alla medlemmar skall känna delaktighet, ansvar och inflytande. Vidare skall alla verksamma aktivt arbeta i en anda där ingen blir särbehandlad. Grunden i vår verksamhet skall vara etisk, demokratisk och fysiskt fostrande. Nyrekrytering nyrekrytering av ungdomar, ledare och andra skall främjas genom att ta alla tillfällen i akt att aktivt sprida positiv information om klubbens verksamhet. Detta kommer att ske dels med traditionella metoder som tidning, hemsida och nyhetsbrev, med okonventionella metoder som sportledningen anser vara relevanta för att sprida dels demokratiska idéerna vidare både i närområdet och i Storgöteborg Skolarbetet skolarbetet skall prioriteras i de fall idrotten kolliderar med skolan. Katolska Notre Dame skall samarbeta med skolan och vara en del av dess projekt för att ytterligare stärka de sociala värderingar som skolan försöker ge eleverna på vår skola. Integration & Jämnlikhet alla verksamma inom föreningen skall aktivt arbeta respektfullt med människor oberuende av religion, etnicitet, kultur och kön. Våra olikheter skall användas för att bygga en starkare förening och en starkare skola. Alla är Vi olika Alla är vi lika skall genomsyra verksamheten. Klubbkänsla ett av våra mål är att skapa en känsla av tillhörighet hos våra medlemmar där våra värdegrunder är något som alla ställer upp på. Man ska vara stolt över att vara aktiv och tillhöra Katolska Notre Dame. Man skall kunna se tillbaka på Katolska Notre Dame, som en god plantskola och ett positivt inslag under elevens uppväxt och skoltid. Av: Tony M

14 sid. 14 Getsemane! Sorg. Förtvivlan. Rädsla. Ångest. Så starkt att blodet svettades ur porerna. Fader, låt din vilja ske! Lydnad och ödmjukhet. Pryglandet! Ännu mera blod. Maria som skälvande stod tyst inför varje nytt slag av piskan. Jesu tystnad, ännu mer ödmjukhet. Dömd till döden! Jesus dömdes till döden. För vad? Av vem? Varför? Jo, vi vet! De skriftlärda och översteprästerna, judarna, Pontius Pilatus som inte vågade säga emot folket. Herodes som inte satte stopp för detta. Jesus föddes till att lida för din och min skull. Det var hans uppgift. Han skulle rädda och frälsa oss. Gud ville visa oss sin enorma kärlek. Därför dog han. Det förstår vi! Jesus tog på sig korset! Och vi tycker synd om Jesus. Det måste ha känts tungt för honom att ta det stora korset på sig. Han har ju redan fått utstå en sällan sedd hänsynslöshet när soldaterna pryglade honom så att köttet lossnade. Men han var redo. Han förberedde sig O, vilken kärlek! O, vilken kärlek underbar sann, aldrig har någon älskat som han...så börjar andra versen i en av våra kära psalmer. Jo, vilken kärlek! Du har säkert, liksom jag själv, funderat på detta många gånger. Hjärnan säger att denna kärlek inte kan jämföras med någonting annat. Ty, vem är så dåraktig att gå in i döden för någon annan? Och hur ska vi någonsin kunna förstå denna dårskap? Eller? Låt oss börja med att betrakta Jesu lidande. väl för detta då han natten innan i Getsemane bad om att Faderns vilja skulle ske. Och Jesus var ödmjuk och lydig! Jesus föll för första gången! Korset var tungt. Och vi tycker ännu mer synd om honom. Tankarna snurrar, tänk om han inte hade behövt göra detta? Det kanske hade funnits en annan utväg? Men Jesus var Jesus, han var stark och samlad. I honom fanns det ingen stolthet. Han reste sig igen och fortsatte. Han visste ju att han måste. För din och min, för kärlekens skull. För hela världens skull. Den blodiga och grumliga blicken mötte moderns blick! Vi vet, vi har läst om detta; genom Marias hjärta gick det ett svärd. En obarmhärtig smärta. Men Jesus fick kraft på nytt. Han visste att hans moder delade hans smärta. Maria visste att Jesus delade hennes smärta. De två förenades i smärtan. I en oändlig kärleksförening bar de varandras lidande och sorg. Delad sorg hälften sorg så Jesus fortsatte ännu en gång. Han fortsatte men snubblade igen. Korset kändes allt tyngre. För att Jesus skulle orka hela vägen fram till Golgata tvingade man en man, Simon från Kyrene, att hjälpa honom. Undrar vad Simons första tanke var! Varför just jag, kanske? Och i den gäckande folkmassan trängde sig en kvinna som förbarmade sig över Jesus och hans lidande fram. Veronika torkade Jesu ansikte! Vad modigt det var av henne! Och det var bra för strax därefter föll Jesus igen, för andra gången. Stackars Jesus, han måste verkligen ha varit helt slut vid det laget! Smädad, bespottad, förolämpad, blodigt slagen. Det var därför kvinnorna i folkmassan började gråta när de såg honom. De tyckte synd om honom. Skönt, det var ju i alla fall några som förstod att ingen människa skulle behöva gå igenom det som Jesus gick igenom. Korset blev allt tyngre och tyngre och Jesus orkade knappt mer. Han var så svag. Det djupa såret på hans axel smärtade något så vansinnigt, krafterna svek honom och han ramlade igen. Men vilan var inte långvarig. Snabbt var soldaterna framme för att med piskan påminna Jesus om den sista biten fram till Golgata. På Golgata avkläddes han och korsfästes. Stora trubbiga spikar. Och så dog Jesus! Vanärad! Utblottad! Fattig! Obetydlig! Om du har orkat läsa ända hit så har du säkert fått bilder i huvudet om hur detta kunde ha gått till. Vi har redan läst om och sett allt detta i böcker och i filmer, jo i bästa fall upplevt Jesu lidande om och om igen då vi i Bibeln läst om detta. Erfarenheterna är olika. Människor med mycket god inlevelse - och empatiförmåga kan så gott som känna stämningen i denna händelse som utspelade sig för nästan två tusen år sedan. Och det är bra. Det är Guds gåva, tror vi.

15 sid. 15 Men låt oss nu försöka betrakta Jesu lidande på korset. O, vilken kärlek, underbar, sann! Totalt övergiven och hjälplös, hånad, ensam, kraftlös, blodig, sargad... Det fanns inte en enda fläck på din kropp som inte blivit plågad... (Ur Den Heliga Birgittas femton böner till den lidande Kristus). Han som botade sjuka, blinda, lama och lytta. Han som återupplevde från de döda. Han som bara några få dagar innan välkomnades som en kung in i Jerusalem. Jesus gav hela sig själv. Han gav allt, han överlämnade sig fullständigt. Han lät sig plågas och frivilligt utstå all den enorma smärta. Tänk att han verkligen gjorde det! För din och min skull! Han som kunde ha stoppat allt. Tänk att han dessutom gjorde det i all ödmjukhet och av kärlek till oss! Vem kan försöka förstå detta? Tanken är svindlande. Om vi ens försöker förnimma den förflyttar vi oss till en annan dimension som är så skrämmande att vi skrikande snabbt flyr tillbaka till tryggheten och vår egen verklighet. Vi orkar inte. Vi står inte ut med smärtan, rädslan, ängslan. Vi står inte ut med att konfronteras med våra egna brister; feghet, likgiltighet, avundsjuka, egoism, stolthet, skam, skuldkänslor...! Istället flyr vi tillbaka till vår egen trygga verklighet där vi inte behöver ta itu med allt detta och med det enorma lidande som Jesus gick igenom orsakad av - just oss. Det ska vara bekvämt för oss! Det var inte de skriftlärda och översteprästerna som var skyldiga till Jesu död, inte ens Pilatus feghet eller Herodes obeslutsamhet. Det var du och jag. Vi, samma personer som också dagligen ber samme Jesus om nåd, om barmhärtighet, om hjälp i alla möjliga livssituationer. Vi skriker ut vår egen ångest till en som vi själva har korsfäst. Vi ber om hjälp och ropar när vi än behöver det och tar för givet att den samme Jesus som vi korsfäste och fortfarande dagligen gör med våra synder, ska förbarma sig över och bönhöra oss. Till honom ropar vi och söker hjälp och barmhärtighet hos. Och vi förväntar oss att bli bönhörda. Med all rätta; Be så skall ni få. Sök så skall ni finna. Bulta så skall dörren öppnas (Matt 7:7). O, vilken kärlek! Tala om att vända andra kinden till!! Och vi? Vi kanske kan fråga oss själva hur vi återgäldar allt detta? Hur och på vilket sätt visar vi vår tacksamhet till Jesus? Hur deltar vi i Guds plan för världens frälsning? Vad är vårt ansvar och hur pass engagerade är vi i Guds frälsningsplan? Kanske kan var och en av oss ställa sig samma fråga som Jesus ställde; Simon, Johannes son älskar du mig mer än de andra gör? (Joh. 21:15), om och om igen. Hur beredda är vi att älska Jesus i den nästa som är satt på vår väg? Och vem är min nästa? När jag frågade en grupp barn i 11 års ålder vem var vår nästa svarade ett av barnen: Min nästa är den som gör mig mest ont! Den som är elak mot mig. Det är min nästa, honom måste jag älska om jag vill älska Jesus på riktigt. Detta var solklart. Barnen fattar snabbt! Vi betraktade Jesus på korset och pratade om att man ska älska sin nästa. Så enkelt är det med barnen. Och Jesus? Han tog inte på sig korset! Han omfamnade det. Han höll hårt i det som den dyrbaraste dyrbarhet. Han älskade det. För din och min skull! Han drog och släpade det när krafterna sinade. Han stödde sig på korset, fick kraft igen och fortsatte. Hela vägen ut. Jesus är vår förebild! Det vill vi gärna tro. Vi är hans nästa. Han har älskat oss och våra synder in i döden. Han gör det fortfarande. Ovillkorligt! Hans rena och barmhärtiga hjärta bultar ständigt för oss. Hans milda kärleksfulla blick ropar ständigt till oss: kom till mig med dina synder, jag har redan löst in dem. Vi vet att Jesus är fysiskt närvarande i varje eukaristiskt firande, dagligen. Över hela världen. Och han säger: kom till mig, jag älskar dig! Och glöm inte att ta med dig din nästa! Så, vill du gå? Och vem är din nästa? Marija Jugovic Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt.

16 sid. 16 Marija stormtrivdes på katolska förskolan - och kom tillbaka som personal När Marija Knezevic började i Kindergarten hos skolsystrarna låg denna på Viktor Rydbergsgatan ovanför Götaplatsen. Idag återfinns Teresias Katolska Montessoriförskola i pittoreska Haga och systrarna är inte längre kvar. Men intentionen är densamma och när Marija efter nästan två decennier återvänder är det mycket hon känner igen och många ljusa minnen som kommer fram. Året var Marija Knesevic var fyra år gammal och hade således nått rätt ålder för att börja hos systrarna, som inte tog emot yngre barn än så. Dessa ska stanna hemma, menade man. Men från fyra år gick det bra och Marija stormtrivdes från första stund. - Jag trivdes verkligen jättebra, säger hon. Det var väldigt roligt. Systrarna tillämpade en specifik montessoripedagogik och vi lärde oss en massa saker helt enkelt genom lek. Då förstod vi kanske inte alltid vad det innebar, men man kom att uppskatta det efteråt. Marija stannade kvar tills hon sju år gammal började i ettan på Katolska Skolan av Notre Dame. Så småningom gick hon vidare till Samskolan och läste härefter Na-linjen på Hvitfeldska Gymnasiet, tyska sektionen. Det var under denna tid som hon första gången återvände till Teresias Katolska Montessoriförskola men nu som personal. - Jag gick ju i skolan, men hjälpte till under loven. Verksamheten hade flyttat från Viktor Rydbergsgatan till Haga, men annars var allt som förr förutom att systrarna återvänt till Tyskland, förstås. Annan personal med Bernadetta Dalecki i spetsen hade tagit över, men med samma intentioner och samma mål. När Marija Knezevic idag återvänder känner hon igen mycket. Kanske till och med det mesta. Hon bor numera i Frankfurt, där hon studerar finansiell matematik vid universitetet och arbetar på SEB. Men under hösten var hon tjänstledig för att hinna med ett antal tentor och då passade hon på tillfället att en dag i veckan gå in och jobba extra på sin gamla förskola. - När jag var barn hade vi ungefär samma material som de har idag, säger Marija. Det är samma mall, samma mönster, och Bernadetta försöker hålla fast vid systrarnas ursprungliga ambitioner. Det är en väldigt bra förskola, som hjälper de lite svagare barnen och förbereder alla inför starten i grundskolan. Just vad det gäller den övergången skiljer det sig dock lite grann från förr. Då gick barnen i förskolan tills de var sju år. Nu slutar de ett år tidigare. Nollan har kommit till och tidigarelagt starten i grundskolan. Men å andra sidan tar Teresias Katolska Montessoriförskola numera emot yngre barn än tidigare. I den lilla gruppen med för närvarande tolv barn går till 3-åringarna. I den stora med arton barn går 4- till 6-åringarna. - Det är en jättefin verksamhet i en fin och trygg miljö, säger Marija. Och det har varit väldigt kul att få komma tillbaka och jobba med barnen. Av: Lars Brander Montessoriförskola i Haga Skolgatan 23, Göteborg tel , mail info.theresias@gmail.com

17 sid. 17 Guds barn genom dopets sakrament Leopold FREDRIKSSON, Mateo LOZANCIC, Celeste Melisende Alexia Theresa DE LA CUADRA, Saga CORREA REBELLO, Freja Lauren IRANMANESH, Lucia Madonna Angelique ROSELLO, Mateo ZORICA, Paula SARE, Mattias Cristobal ROSIN, Rafael ADISHO, Tobias Heikki GRAN- BERG, Judit Maria Elisabet JARUTA, Isabella Maria KRCELJ, Valdemar SALVADOR JÄRUND, Klara Florence BOWRING, Nikolina Olivia ELOFSSON, Isabelle NGUYEN, Milton Michel Alexander SIMIC, Nils Jesper Jozef JOHANSSON, Allison Madeleine VALDIVIA NAVARRO, Melissa Nicole VAL- DIVIA NAVARRO, Antonio Joao Pedersen SOARES, Linnea Emilia ZORJAN, Emilio BOLLIS, Jonathan Jonas Gunnar PERSSON, Daniel Josef KORPAS, Casper Lars OFAMIN ER- IKSSON, Nilda Angelina Krystelle PERSSON, Ludmila HAN- DU, Luciana GHALY, Elsa Mary Elisabeth SEGERBLOM, Elio CHIDIAC, Alice Olivia ERIXON, Alexandra Cecilia Novalie SPINICCHIA, Khira Joesefin IVELJIC FORSEN, Oliver Olle BELLOMI, Vincent BENIGAR, Märta Agata Johanna LA- GERLÖF, Mariam ANTABI, Marcus SANTOS LOPES, Victoria YOUSIF, Antonio Oscar Michael Panduro SCHÖNBERG JEREZ Följande personer har mottagit konfirmationens sakrament Bengt CARLSSON, Jonatan BENGTSSON, Elio CHIDIAC, Mariam ANTABI, Victoria YOUSIF Infört i kyrkböckerna Genom äktenskapets sakrament förenade Philip Alois GLÜCKSMAN & Madeleine Alejandra RETA- MALES TORO, Daniel Stefan BEHRE & Maria Isabel DOS SANTOS, Bengt Ernst Hilding & Eugenia HELIN, Jose Antonio RIVERA GAJARDO & Olga ROJAS MELGAR, Mikael Tony JURCIC & Danijela ILIC, Bruno BIONDIC & Carolina Christina BERTA, Henrik Attila MIKULASI & Marta Marzena JOZWIAK, Damaso Manuel FERNANDEZ BLANCO & Valeria Andrea CANCINO VALENZUELA, Damiano Benedict Maria Horton OGNISSANTI & Eva-Henriette BANGUR Upptagna i Kyrkans fulla gemenskap Jonatan BENGTSSON Gud har kallat till sig Valentina MOURADIAN, Teresa GALAZKA, Eufrossina RA- MIREZ PERDOMO, Rudolf ARNS, Jozsef FRANKL, Rebecca EMPON, Ika PROROKOVIC, Elena RODRIGUEZ, Carlos Alberto TOMÉ, Ellen JONSSON, Mara KOSTEK, Drago MALETIC, Ivan HLAVSA, Erika POLAN, Fresia Juana ROD- RIGUEZ JOHANSSON, Lilian CHAVEZ, Angelo PENNISI, Andor GYURKO, Margareta BOIJA, Marcus ANDERSSON, Dicntchekenian ETIENNE, Susana SIMON Församlingsmöte Söndagen den 26 april efter Högmässan ca kl i Övre salen Rösträtt vid församlingsmötet har varje närvarande, konfirmerad församlingsmedlem som fyllt sexton år. Ett ärende som en röstberättigad församlingsmedlem vill att församlingsmötet skall behandla, måste lämnas skriftligen till kyrkoherden eller till vice ordföranden i församlingens pastoral- och ekonomiråd (Håkan Hammarén) senast en vecka före utsatt mötestidpunkt. Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt. Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt.

18 sid. 18 Sten Sturegatan 1B GÖTEBORG Bitr rektor: Mario Ognissanti Allmän kurs heltid På Sankta Elisabets folkhögskola kan du få intyg om grundläggande behörighet för studier vid universitet och högskola. Deltidskursen Vidgade vyer Riktar sig till daglediga och pensionärer. Kursen pågår mitt på dagen måndag-torsdag. Etikforum I samarbete med Kristus Konungens katolska församling. Programmet finns på hemsidan och i vapenhuset. Kvällsforum I samarbete med Kristus Konungens katolska församling. Bibelskola Göteborg är ett ekumeniskt samarbetsprojekt och har bibeln och den evangelisk-lutherska bekännelsen som grund. Kristna böcker - Katolska Prylar Välkommen till Sveriges bästa katolska butik, som säljer böcker, rosenkransar och en massa annat halveller helkyrkligt inte bara till kyrkomedlemmar här i Västsverige utan också till privatpersoner såväl som församlingar runtom i Norden. Vår nätbutik innehåller smakprover från vårt stora sortiment av rosenkransar, ikoner, dopljus, kors, helgonmedaljonger, rökelse, vykort & bilder, statyetter, 1:a kommuniongåvor m.m., och vad du än beställer skickas varorna till dig - det enda du behöver är en adress! Hittar du inte det du söker i nätbutiken är det bara att maila, så hjälper vi dig få tag i just det du vill ha. Vår fysiska butik ligger i Kristus Konungens församlingshem, precis bredvid Kyrkan i Göteborg. Vår verksamhet är en viktig kontaktyta med de som är nyfikna på Kyrkan förutom att du hemskt gärna får handla av oss är vi mycket tacksamma för alla era församlingar runtom i Norden. förböner och ert stöd! Respekts jourtelefon i vi lyssnar på dig! - Är det konflikt mellan din tro och ditt liv? - Känner du dig vilsen eller mår dåligt? - Har du svårt att veta vem du ska vända dig till? - Behöver du vägledning eller stöd när det gäller: relationer graviditet abort livets början livets slut... eller något annat livsområde? jourtelefon@respektlivet.nu SMS Den fysiska butiken: Ons, tors, fre: 12-18; Lördagar: 10-14; Söndagar Öppettider: LillaTherese.se: Dygnet runt! Kontakta oss gärna på telefon: eller via info@lillatherese.se Välkommen!

19 K A T O L S K A F Ö R S A M L I N G E N K R I S T U S K O N U N G E N ADRESSER & TELEFONNUMMER Pastorsexpeditionen Bankgiro , Postgiro Parkgatan 14, Göteborg. Öppet: Månd fred Lunchstängt e-post: kyrkoherde@kristuskonungen.se, exp@kristuskonungen.se Kanslist: Olga Urbanska Telefon Fax Församlingspräster och diakoner Kyrkoherde Tobias Unnerstål Kaplan Håkan Jerrhage Diakon Tomislav Knezevic Student och skolpräst Björn Göransson Övriga präster bosatta i församlingen Fr Kasimir Pawlak CP S:t Josefs kapell Regementsvägen 5, i KVIBERG FÖRSAMLINGENS ORDINARIE GUDSTJÄNSTER Mässtider: Måndag lördag 08.00, 11.30, Söndag 09.30, 11.00, 18.00, (mässa på engelska under studenttermin). Mässa på latin (1962) lördag kl enligt följande schema: 12, 26 september, 10, 24 oktober, 14, 28 november, 12, december, samt 26 december kl Tillbedjan Onsdag Rosenkransbön i kapellet Lördag Bikttider: Fredag och lördag eller efter överenskommelse. Johannesgårdens mässtider: Söndag För information: Nationella själasörjare Maroniter: Fr Georges Nehme Kaldéer: Fr Fadi Isho Hana Kroater: Fr Ilija Janjic Polacker: Fr Adam Piasecki OFM Cap Slovener: Fr Zvone Podvinski Spansktalande: Fr Jose Luis Retamales Italiensktalande: Fr Calogero La Loggia Lilla Therese Bokhandel sten Sturegatan 1A, Göteborg Telefon Fax Theresias katolska montessoriförskola Skolgatan 23, Göteborg Katolska skolan av Notre Dame Lilla Danska vägen 26, Göteborg Expedition: Telefon Rektor: Paddy Maguire Fax S:ta Elisabets folkhögskola sten Sturegatan 1A, Göteborg Rektor: Mario Ognissanti Johannesgården Trollbärsvägen 16, Västra Frölunda Intendent: diakon Daniel Pauchard Mässor på olika språk sid. 19 Arabiska enligt maronitisk rit 1:a, 3:e söndagen i månaden kl Kaldeiska 2:a, 4:e, 5:e söndagen i månaden kl Gheez 1:a lördagen i månaden kl Italienska Regementsvägen 5, Gamlestaden 2a: söndagen i månaden kl Kroatiska Lördagar kl 09.00, 2:a, 4:e, 5:e söndagen i månaden kl Polska 1:a fredagen i månaden & varje lördag kl 19.00, söndagar kl Slovenska 3:e söndagen i månaden kl Spanska Lördagar kl Regementsvägen 5, Gamlestaden Onsdagar kl , söndagar kl Ungerska 1:a söndagen i månaden kl På ungerska eller svenska med texter och sånger på ungerska. Teckenspråk 1:a lördagen i månaden kl Mässor som firas regelbundet varje månad 1:a söndagen kl Högmässa med gregoriansk sång Varje söndag kl Familjemässa

20 K A T O L S K A F Ö R S A M L I N G E N K R I S T U S K O N U N G E N Parkgatan Göteborg Tel exp@kristuskonungen.se BPOST Händelser i församlingen Besök vår hemsida Den uppdateras varje fredag. Alltid senaste nytt. Ungdomar och ledare på pilgrimsresa i Spanien. Bilden är från Torreciudad, läs mer inne i magasinet! Kristus Konungens kyrka har fått ny armatur, som ger ett på en gång både skarpare,veckrare och behagligare ljus.