PLAN FÖR VERKSAMHETS- OCH KVALITETSUTVECKLING. Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. antaget

Transkript

1 PLAN FÖR VERKSAMHETS- OCH KVALITETSUTVECKLING Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet antaget

2 INLEDNING En ökad internationalisering och en intensifierad diskussion om kvalitet i forskning och undervisning utgör en del av bakgrunden till att strategisk verksamhetsutveckling under senare år betonats starkt inom universitets- och högskolevärlden. Det gäller också på Göteborgs universitet. 1 Universitetets uppgifter är att förvalta, förmedla och utveckla kunskap, dvs. att undervisa och forska. Uppgifterna skall utföras i aktiv samverkan med omgivande samhälle och med bibehållen akademisk frihet och integritet. En genomtänkt och förankrad plan för (1) vilka prioriteringar man avser göra i verksamheten, (2) hur man ska uppnå satta mål och (3) hur man systematiskt ska följa upp prioriteringar och mål blir ett viktigt instrument i verksamhetsutvecklingen. Detta dokument för kvalitetsutveckling är antaget av Psykologiska institutionens styrelse Det är en beskrivning av målen för de olika verksamheterna vid institutionen samt av hur vi avser att arbeta för att nå målen. Dokumentet kan ses som en upprättad kvalitetsbudget för ett verksamhetsår. Efter verksamhetsårets slut skall arbetet utvärderas i ett kvalitetsbokslut och dokumentet revideras inför det kommande budgetåret. Den årliga översynen av kvalitetsarbetet förväntas ge en indikation på i vilken mån arbetet bedrivits på ett framgångsrikt sätt. UTVECKLINGSARBETETS INNEHÅLL Psykologiska institutionen har en verksamhet som omfattar undervisning (psykologprogram, psykoterapiprogram, fristående kurser, forskarutbildning), forskning och samverkan. Institutionen omsätter ca 80 MSEK per år 2. Grundutbildningen omfattar ca 900 helårsstudieplatser och det finns ca 1500 studenter registrerade på institutionen. Forskarutbildningen har ett femtiotal forskarstuderande. Externa forskningsmedel utgör ca 30 procent av institutionens totala omsättning. Följande aspekter av institutionens verksamhet omfattas av utvecklingsarbetet: Primära 1. Forskning 2. Utbildning Grundnivå och avancerad nivå Forskarnivå 3. Samverkan Sekundära; strukturella förutsättningar 4. Organisation 5. Personal 6. Ekonomi 7. Arbetsmiljö 8. Likabehandling 9. Internationalisering 10. Miljö och hållbar utveckling 1 Se exempelvis dokumenten Strategisk plan , Plan för kvalitetsarbetet Redovisade siffror gäller verksamhetsåret

3 1. Forskning Forskningen vid institutionen skall uppfylla högt ställda kvalitetskrav och skall ha siktet inställt på att publiceras i såväl nationella som internationella sammanhang. Forskningen vid institutionen skall präglas av öppenhet som möjliggör och stärker såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen. Denna öppenhet underlättar tvärvetenskapligt orienterad samverkan, vilket på sikt bidrar till teoriutveckling inom det egna ämnet. Institutionens forskning skall också komma till uttryck på alla nivåer i den utbildning som ges. För att främja kvalitetsutvecklingen är det viktigt att institutionen verkar för att den samlade forskningsproduktionen blir föremål för såväl intern som extern kollegial granskning. Internt sker detta framför allt genom handledning, seminarier och diskussioner inom forskargrupper. Externt sker granskningen bland annat av anslagsansökningar och inför publicering i vetenskapliga tidskrifter. Institutionen stöder forskningsansökningar från medarbetare och möjliggör nedsättning i tjänst inom ramen för erhållna forskningsmedel. I linje med samhällsvetenskapliga fakultetens principer erhåller lärare tid för kompetensutveckling och forskning; befordrade professor 30 procent och övriga lärare 10 procent. 2. Utbildning Utbildningen skall stimulera de studerandes förmåga till analys, syntes och kritiskt tänkande. Undervisningens uppläggning och genomförande skall präglas av öppenhet, intellektuell nyfikenhet och ömsesidig respekt. I styrdokumentet Göteborgs universitet 2010 (DnrG8 3348/08) anges att: Högskolornas verksamhet ska enligt högskolelagens (HL) 1 kap. 2 kännetecknas av utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Vidare skall verksamheten, enligt 3, bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Institutionens kunskapssyn 3, som beslutades i institutionens styrelse , och som gäller för institutionens alla utbildningar, fångar upp grundförutsättningarna för god kvalitet i utbildningen vid universitetet. Akademisk undervisning bygger på vetenskaplig grund. Det betyder att vad som förmedlas i kurslitteratur, vetenskapliga originalarbeten och muntligt presenterad undervisning är kunskap som grundats i kritisk och öppen prövning av resultat inhämtade med vetenskaplig metodik.... Allt vetande som förmedlas i kurslitteratur och i undervisning är i strikt mening preliminär.... Yttrandefrihet, frihet att formulera frågeställningar och intellektuell hederlighet, är ledstjärnor i det arbetet och medel i kunskapsutvecklingens tjänst

4 Inom grundutbildningen skall studenten bibringas vikten av denna kunskapssyn och delvis kunna tillämpa den, på avancerad nivå skall studenten kunna tillämpa den på egna problemställningar och inom forskarutbildningen kunna bidra till kunskapsutvecklingen. Målen för varje kurs och delkurs anges i kursplaner, som fastställs av fakultetsnämnd på förslag av institutionsstyrelsen 4. Kursutbudet skall uppdateras varje år med hänsyn till olika intressenters behov, den forskning som bedrivs vid institutionen samt söktryck. Avstämning skall göras av uppnådda prestationer. Det skall göras återkommande uppföljningar av studerande som avbrutit sina studier. Av uppföljningen skall framgå i vilken utsträckning orsakerna till studieavbrott kan hänföras till faktorer på institutionen. Grundnivå och avancerad nivå Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå skall följa de mål som anges i Högskolelagen 5 Grundnivå och avancerad nivå omfattar psykologprogrammet, psykoterapeutprogrammet, fristående kurser och uppdragsutbildningar. Alla kurser skall utvärderas av såväl studerande som kursansvariga varje gång de ges. Studierektor, kursansvariga, berörda lärare och respektive beredningsgrupp skall ta del av utvärderingarna. I beredningsgrupperna skall finnas företrädare för de studerande. Skriftliga sammanställningar skall hållas tillgängliga för de studerande. Varje kurs och varje program skall göras till föremål för översyn och granskas på kursledarträffar varje år. I översynen ingår bland annat frågor som rör pedagogiska förhållningssätt, krav och examination, samordning och planerat utvecklingsarbete. Institutionens olika program och fristående kurser skall återkommande utvärderas med avseende på relevansen för de studerandes framtida arbetsmarknad. På GUL (Göteborgs universitets lärandeplattform) skall aktuell kursplan, gällande schema och tentamina från senaste två åren finnas tillgängligt. Verksamheten vid institutionens utbildningsmottagning syftar till att ge de studerande på psykolog- och psykoterapeutprogrammet nödvändig praktisk erfarenhet av psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Arbetet skall bedrivas under kontinuerlig handledning i enlighet med Svenska Psykologförbundets etiska principer och Socialstyrelsens före-skrifter. För utbildningsmottagningen finns ett särskilt kvalitetsdokument 6. 4 Ansvars-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten 5 HL 1 kap. 8, 9 6 Kvalitetsdokument för psykoterapiverksamheten, Psykologiska institutionen, GU

5 Forskarutbildning Utbildningen på forskarnivå skall följa de mål som anges i Högskolelagen 7. Nya forskarstuderande skall ges en god introduktion i institutionens forskarutbildning, forskning samt i viktiga funktioner vid institutionen. Alla kurser inom forskarutbildningen skall utvärderas av de studerande i anslutning till att kursen ges. Studierektor, berörda lärare och forskarutbildningsnämnd skall ta del av utvärderingarna. Skriftliga kursvärderingar skall hållas tillgängliga för de studerande. Handledningen av varje forskarstuderande samt doktorandens avhandlingsarbete planeras och utvärderas av handledare och doktorand i samband med de årligen upprättade individuella studieplanerna. De studerande skall ges möjlighet att under avhandlingsarbetets gång ventilera delar av sitt arbete på allmänna institutionsgemensamma seminarier. För att säkerställa doktorsavhandlingars kvalitet skall samtliga forskarstuderande först framlägga en licentiatuppsats. Manuset till licentiatuppsats granskas av intern eller extern granskare innan forskarutbildningsnämnden fastslår datum för seminariet. För varje seminarium finns två opponenter en senioropponent (med minst docentkompetens) och en junioropponent (forskarstuderande som själv är licentiat). Manus till doktorsavhandlingar skall ha granskats av extern sakkunnig innan forskarutbildningsnämnden kan tillstyrka att avhandlingen får framläggas. Intervjuer, enligt särskilt framtaget formulär, skall genomföras kontinuerligt med doktorander som avslutat sin forskarutbildning. 3. Samverkan De som är intresserade av utbildningsfrågor eller av psykologisk forskning skall på ett enkelt sätt kunna få en grundläggande orientering i institutionens verksamhet och lätt nå enskilda befattningshavare. Enligt Högskolelagen 8 skall samverkan ske med det omgivande samhället och information spridas om verksamheten. Både när det gäller forskning och utbildning skall ett utbyte ske mellan olika intressenter: Institutionen har ett antal kurser inom ramen för sitt utbud som riktar sig till yrkesverksamma och till studenter vid andra institutioner. Institutionen bidrar också aktivt till att rekrytera doktorander med extern finansiering från andra organisationer. Många av de problem som adresseras inom forskningen vid institutionen har direkt samhällsrelevans och är av tillämpbar art. Inom ramen för forskningsprojekt sker därför ofta samverkan med organisationer utanför universitetet. 7 HL 1 kap. 9 a 8 HL 1 kap. 2 5

6 Institutionens hemsida skall hållas uppdaterad. Varje år skall sammanställas en Annual Report som innehåller sammanfattningar (abstracts) från olika slag av forskningstexter som producerats vid institutionen. Varje år skall sammanställas Pågående forskning, som är en sammanfattning av de aktuella forskningsaktiviteterna vid institutionen. 4. Organisation Inom organisationen skall en anda skapas som gör det gemensamma uppdraget tydligt. I det ingår bland annat att: organisationsstrukturen är tydlig, ändamålsenlig och stödjer uppdragets genomförande verksamhetsmålen är tydliga, kända och accepterade av institutionens medarbetare 9 fördelningen av ansvar och befogenheter är tydlig och ändamålsenlig Psykologiska institutionen leds av en prefekt och två ställföreträdande prefekter. Prefekten är verksamhetschef och ansvarar för institutionens ekonomi, förvaltning och personal. Prefektens övergripande verksamhets- och arbetsgivaransvar, inklusive kvali-tetsansvar och strategiska överväganden, kan ej delegeras. Vid prefektens frånvaro övertar ställföreträdande prefekterna dennes ansvar och befogenheter. Prefekten verkar för en utveckling av institutionens undervisnings- och forskningsverksamhet genom ett nära samarbete med såväl studierektor/-er och lärare som forskningsledare. För att sörja för personalens rätt till delaktighet och insyn i olika beslutsprocesser finns ett system uppbyggt av områdes- och beredningsgrupper. Beredande grupper hanterar frågor som rör tjänster, budget, psykologprogrammet och fristående kurser. I institutionsstyrelsen återfinns representanter för samtliga personalkategorier och för institutionens studenter. De fackliga organisationerna har dessutom närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Tillsammans med studierektor utgör prefekt och ställföreträdande prefekter institutionens ledningsgrupp. Till denna adjungeras regelbundet chefsadministratören och personaladministratören. Institutionens organisation framgår av figuren nedan. 9 Uttrycket medarbetare syftar i detta dokument på anställd personal vid institutionen. 6

7 Psykologiska institutionen Psykologprogram Forskarutbildningsnämnden Programnämnden för psykoterapeututbildningen Utbildningskliniken Klinikledning Prefekt & två ställföreträdande prefekter Studierektor Chefsadministratör Personaladministratör Prefektbeslut Institutionens ledning Institutionsstyrelse (IS) Prefekt är ordförande IS beslut Budget Tjänsteberedning Fristående kurser Beredningsgrupper för ledningen Ämnesgruppen (studenter) Föreståndare för de fyra områdesgrupperna Doktorandgruppen Institutionens områdesgrupper för forskning och undervisning Hälsa, handikapp och åldrande Utvecklings- och personlighetspsykologi Arbets- och organisationspsykologi Kognition, socialpsykologi & motivation Likabehandlingsombud, miljöombud, arbetsmiljöombud och internationalisering Prefektens informationsansvar tillgodoses bland annat genom månatlig skriftlig information, (Psykinfo), regelbundna möten med föreståndarna för institutionens områdesgrupper, lärarmöten (i samverkan med studierektor) och personalkonferenser. Personaladministratör ansvarar för regelbundna möten med teknisk-administrativ personal. Planering och uppföljning av verksamheten sker dels kontinuerligt, dels vid återkommande avstämningar såsom bokslut över budget och prestationsutfall samt uppföljning och revision av olika handlingsplaner. 5. Personal För att medarbetarna skall kunna utföra sina arbetsuppgifter krävs att: medarbetarna har lämplig kompetens och upplever sina arbetsuppgifter som meningsfulla ledningen 10 har kännedom om medarbetarnas kvalifikationer och ambitioner samt om hur de uppfattar sitt arbete Vid institutionen finns 122 medarbetare med anställning 11. Av dessa har ett drygt 70-tal lärartjänster eller tjänst som forskare. Till detta kommer psykologer och doktorander. Slutligen omfattar gruppen teknisk-administrativ personal 15 medarbetare. Majoriteten av lärarna bedriver forskning, de flesta av dem med stöd av egna forskningsmedel. Den allmänna kompetensen hos lärarna är alltså god, vilket bidrar till goda förutsättningar för att kvaliteten på undervisningen skall bli hög och vara i linje med institutionens kunskapssyn. 10 Med uttrycket ledningen avses prefekt samt övriga anställda med arbetsledande funktion

8 Samma förhållande gäller för teknisk-administrativ personal. Deras kompetens är god och ändamålsenlig för de uppgifter som ingår i deras arbete. För att få en balans mellan kraven på ämnets utveckling, en stark forskningsanknytning i undervisningen och en tydlig koppling till yrke och yrkesutövning i psykolog-programmet skall institutionen även i framtiden huvudsakligen för lärartjänster anställa disputerade personer/lektorer. Samtidigt ställer professionsutbildningen till psykolog krav på att lärare för vissa moment skall vara legitimerade psykologer. Önskvärt är att dessa också är disputerade, men rekryteringsbasen för personer med denna kombination är liten. Institutionen verkar för att bredda rekryteringsbasen, bland annat genom att tillsammans med Västra Götalandsregionen och där verksamma psykologer öka intresset för att söka till forskarutbildning. Stundande pensionsavgångar medför nyrekrytering. Med tanke på de långa ledtiderna, och därmed förknippade svårigheter att rekrytera, behöver strategier för rekrytering utvecklas. Detta skall ske i samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten. Anställningsfrågor som skall behandlas i styrelsen bereds i institutionens tjänsteberedningsgrupp. I gruppen skall varje områdesgrupp samt studenterna vara representerade och dess ledamöter utses av styrelsen. Medarbetarsamtal genomförs vartannat år med samtliga anställda. Tjänstgöringsplaner upprättas en gång per år i samband med arbetsplanering. 6. Ekonomi Ekonomiska prioriteringar skall vara väl underbyggda och förankrade på institutionen. Målet är att institutionens ekonomiska förutsättningar för att bedriva forskning, utbildning och samverkan i ämnet skall vara goda. Ekonomiska frågor som skall behandlas i styrelsen bereds i institutionens budgetgrupp. Budgetgruppen skall ha en allsidig sammansättning och dess ledamöter utses av styrelsen. Underlagen till budgetgruppens sammanträden, och även budgetberedningsprocessen, skall ha en utformning som underlättar ledamöternas möjligheter att ta ställning till ekonomiska frågor. Institutionsstyrelsen skall inför varje verksamhetsår ta ställning till en budget för institutionen, samt i det löpande styrelsearbetet under året besluta om eventuella större korrigeringar. Styrelsen föreläggs ekonomisk rapport kvartalsvis samt en redovisning av föregående års ekonomiska resultat efter budgetårets slut. 7. Arbetsmiljö Institutionens mål för arbetsmiljöarbetet framgår av Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet

9 Institutionens arbetsmiljömål fastställs i särskild arbetsmiljöplan som årligen revideras av styrelsen. 8. Likabehandling Institutionens mål framgår av Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen Institutionens likabehandlingsmål fastställs i särskild likabehandlingssplan som årligen revideras av styrelsen i anslutning till Samhällsvetenskapliga fakultetens likabehandlingsplan eller på förslag av likabehandlingsansvarig vid institutionen. 9. Internationalisering Institutionens internationaliseringsmål framgår av internationaliseringsplanen 14. Institutionens internationaliseringsmål fastställs i särskild internationaliseringsplan som årligen revideras av styrelsen. En beskrivning av de olika slag av internationella kontakter som förekommit lämnas till styrelsen vartannat år. 10. Miljö och hållbar utveckling Institutionens verksamhet omfattas av den plan som finns vid samhällsvetenskapliga fakulteten. 15 Institutionen har ingen egen plan för miljö och hållbar utveckling. SÄRSKILDA KVALITETSINSATSER 2010 Under 2010 kommer institutionen att särskilt arbeta med följande: 1. Forskning En sammanställning görs av forskningsansökningar och utfall under år 2009 För att stärka forskningen inom psykologutbildningen implementeras instrument för systematisk utvärdering av behandling vid studentmottagningen 2. Utbildning Grundnivå och avancerad nivå Ett utvärderingsinstrument tas fram och prövas med avseende på relevansen för de studerandes framtida arbetsmarknad Masterprogram arbetas fram inom missbrukspsykologi respektive samhällspsykologi Psykoterapiutbildning i KBT (kognitiv beteendeterapi) med inriktning mot vuxna arbetas fram 13 Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen Internationaliseringsplan 15 Samhällsvetenskapliga fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

10 Forskarnivå Uppföljningar skall göras av de studerande direkt efter avslutad forskarutbildning Med början år 2010 genomförs uppföljningar av samtliga som disputerat med 5 års intervall 3. Samverkan Riktat informationsmaterial i form av folders om pågående forskning och utbildning Blänkare på hemsidan Plan utvecklas för långsiktlig och hållbar samverkan mellan institutionen och Västra götalandsregionen, t ex kliniska lektorat, forskar-ptp (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) 5. Personal Rekrytering av nya lärare 6. Ekonomi Utreda effekterna av universitetets nya oh-modell 7. Arbetsmiljö Se särskild plan 8. Likabehandling Se särskild plan 9. Internationalisering Översyn av internationaliseringarbetet 10. Miljö och hållbar utveckling Se särskild plan 10

11 Förteckning över relaterade dokument Ansvars-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalitetsdokument för psykoterapiverksamheten, Psykologiska institutionen, GU 2009 Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet 2010 Samhällsvetenskapliga fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen Internationaliseringsplan 11