Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland"

Transkript

1 Smittskydd/vårdhygien Uppdaterad januari 2015 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Spångberg Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA HYGIENRUTINER... 5 Handdesinfektion... 5 Handtvätt... 5 Handskar... 5 Skyddskläder... 6 Stänkskydd... 6 PERSONLIG HYGIEN... 7 Händer... 7 Arbetsdräkt... 7 Hår... 7 Smycken... 7 Skoskydd... 8 RENHETSGRADER... 9 Rent... 9 Höggradigt rent... 9 Sterilt Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter DESINFEKTION Spoldesinfektor Diskdesinfektor Desinfektion av medicinteknisk utrustning Desinfektion av ytor och inventarier STÄDNING Dammsugare Slutstädning TVÄTT AVFALL Konventionellt avfall Farligt avfall SÅROMLÄGGNING Ren eller steril rutin Steril rutin Ren rutin URINKATETER SONDMATNING LIVSMEDELSHYGIEN Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 1 av 48

2 BLODBUREN SMITTA HYGIENRUTINER VID MAGSJUKA Utbrott av magsjuka CLOSTRIDIUM DIFFICILE CALICIVIRUS (ÄVEN KALLAD NORO- /SAPPOVIRUS ELLER VINTERKRÄKSJUKA) ROTAVIRUS RESISTENTA TARMBAKTERIER ESBL VRE vid resistenta tarmbakterier MRSA SKABB Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 2 av 48

3 Hygienrutiner Detta dokument beskriver hur man kan förhindra smittspridning i den kommunala vårdoch omsorgen. Kompendiet beskriver inte det tekniska genomförandet av varje moment. För detta hänvisas till Vårdhandboken på Inledning Förord Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är många och kan innebära risk för smittspridning. Även inom kommunal organisation är kontakterna mellan olika professioner stor, det är därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard". Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården. Den 2 februari 2009 anställdes en hygiensjuksköterska mot kommunal hälso- och sjukvård på Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland. I maj 2014 anställdes ytterligare en hygiensjuksköterska. Tjänsterna finansieras av samtliga nio kommuner i Sörmland. Hygiendokumentet är utarbetat av hygiensjuksköterskorna i samråd med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmlands kommuner. Smittskydd/Vårdhygien Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland är en infektionsförebyggande enhet med uppgift att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor i samhället och inom sjukvård och omsorg. Arbetet är länsövergripande och det sker genom epidemiologisk övervakning, information, utbildning, utbrottshantering och myndighetsutövning. Vi arbetar med att: ge rådgivning i vårdhygieniska frågor informera och undervisa vårdpersonal i ämnet vårdhygien utarbeta hygienrutiner medverka vid inspektion av vårdhygienisk standard kartlägga utbrott övervaka infektionsläget ge rådgivning vid inköp av medicintekniska produkter/apparater ge rådgivning vid om -/nybyggnationer av vårdlokaler Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 3 av 48

4 Smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (t.ex. virus, bakterier) kan utveckla en infektion men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från friska smittbärare. Smittvägar Med smittvägar menas på vilket sätt mikroorganismer överförs mellan människor. Nedan ges några exempel på olika smittvägar. Flera olika smittvägar kan ibland förekomma parallellt. Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor, ex: hepatit B, C, hiv. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av stora tunga droppar som sprids inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna som bär med sig smittämnen når ögon, nässlemhinna eller munslemhinna, ex calicivirus, förkylning. Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer, ex hudinfektioner, skabb. Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning eller blod. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen, ex calicivirus, MRSA. Livsmedelsburen smitta Smittämnen överförs via livsmedel eller vatten, ex campylobakter, salmonella, listeria. Luftburen smitta Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Droppar från luftvägarna torkar ihop till mindre droppkärnor och sprids till luften och inandas, ex vattkoppor, influensa, tuberkulos. Tarmburen smitta Smittämnen utsöndras med tarminnehållet och når munnen med direkt eller indirekt kontakt eller via livsmedel eller vatten, ex calicivirus, clostridium difficile, hepatit A. Övrigt se Vårdhandboken på under Smitta och smittspridning. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 4 av 48

5 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare mellan vårdtagare via personalens händer och kläder I basala hygienrutiner ingår handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt handskar skyddskläder stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt och rent arbete som tex. Köksarbete, hantering utav omläggningsmaterial eller ren tvätt. Desinfektera händerna efter vårdarbete, smutsigt arbete och användning av handskar. Handtvätt Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml. Gnid in medlet överallt på händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, i tumgreppet och avsluta med underarmarna. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Tvätta händerna med flytande tvål endast när händerna är synligt smutsiga eller känns kladdiga och när du själv varit på toaletten. Torka händerna med fabriksrent papper, det är viktigt att händerna är torra innan du avslutar med handdesinfektion. Vid misstanke om magsjuka skall händerna alltid tvättas före handdesinfektion då alkohol inte har full effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Handskar Desinfektera händerna innan du tar fram handskarna. Det är viktigt att händerna är torra innan handskarna tas på. Handskar ska bytas mellan rent och smutsigt arbete. Handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Handskar ska bytas mellan vårdtagarna. Handskar ska inte desinfekteras. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 5 av 48

6 Handskarna kastas direkt efter användning. Handskar går lätt sönder och händerna kan förorenas när handskarna tas av, därför måste händerna desinfekteras efter det att handskarna tagits av. Val av handskar Skyddshandskar av plast skall ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Plasthandskar kan användas vid korta, torra arbetsmoment. Undersökningshandskar av Vinyl eller Nitril är smidigare och har bättre passform. Exempel på arbetsmoment när handskar ska användas: direktkontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor direktkontakt med urin, avföring och kräkning omläggning av sår hjälp med nedre toalett blodprovstagning injektioner direktkontakt med läkemedel direktkontakt med desinfektionsmedel Nitrilhandskar rekommenderas vid kontakt med ytdesinfektionsmedel under längre tid och vid känd blodsmitta Skyddskläder Skyddskläder av tyg eller plast kan användas. Den ska inte ha långa ärmar som försvårar korrekt desinfektion av underarmarna. Syftet är att skydda arbetsdräkten mot förorening och väta. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas: hjälp med personlig hygien omläggning av sår bäddning hantering av smutstvätt sugning av luftvägar köksarbete städning Plastförklädet slängs efter användning. Skyddskläder av tyg skall bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Ett munskydd i kombination med skyddsglasögon, eller ett visir, kan användas som stänkskydd. Vid sugning av luftvägar skyddar det då till exempel mot luftvägssekret. Blodprovstagning vid känd eller misstänkt blodburen smitta. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 6 av 48

7 Personlig hygien Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, handeksem eller psoriasis på händer eller underarmar ska du alltid rapportera det till enhetschef eller motsvarande som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Har du diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion ska du inte tjänstgöra. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Händer Naglarna ska vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar eller nageldekorationer får inte förekomma i vårdnära arbete och i köksarbete. Det är inte möjligt att hålla en god handhygien samt att långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskarna. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Arbetsdräkt Hår Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt, syftet är att kunna göra en korrekt handdesinfektion möjlig. Arbetsdräkten bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Den ska användas endast på arbetsplatsen. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under. Arbetsdräkten ska bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Tvätt ska ske i minst 60 C på arbetsplatsen eller på ett av verksamheten anlitat tvätteri. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Huvudduk fästes upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduken byts dagligen och tvättas i minst 60 C. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien. Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Piercing på händer och underarmar innebär samma smittspridningsrisk som klocka och ringar och måste tas bort under arbetstid. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 7 av 48

8 Skoskydd Skoskydd skall i möjligaste mån inte användas pga ökad risk för kontamination av händer då man tar av sig skoskydden efter användandet. Detta kan tvärtom öka smittspridningsrisken. Personal som arbetar i ordinärt boende kan vid behov då de inte vill ta av sig sina ytterskor vid besök, använda sig utav skoskydd. Dessa är engångs och skall kasseras efter användandet. Viktigt att desinfektera händerna i direkt anslutning till avtagande av skoskydden Övrigt se Vårdhandboken på under Basala hygienrutiner och personlig hygien. AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. SOSFS 2007:19 Föreskrift Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 8 av 48

9 Renhetsgrader Olika behandlingar eller ingrepp kräver olika grader av renhet hos det material eller den utrustning som skall användas. Detta med hänsyn till den eventuella infektionsrisk som kan uppstå vid ingreppet/behandlingen. Medicintekniska produkter är produkter som bl.a. används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder. I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. Exempel: blodtrycksmanschetter rollatorer, rullstolar och lyftar enkla förbrukningsartiklar som katetrar och andra sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar som datortomograf När det gäller kraven på renhet delas de medicintekniska produkterna in i tre renhetsgrader, rent höggradigt rent sterilt. Rent Begreppet rent innebär att något är för ögat synligt rent. Produkter i denna grupp får beröra endast intakt hud. Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, rollatorer mm Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Om produkterna använts vid vård, undersökning eller behandling av en vårdtagare med pågående infektion där det finns risk för smittspridning skall de desinfekteras i samband med rengöringen. Höggradigt rent Begreppet höggradigt rent betyder att produkterna har behandlats så att de är fria från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Instrument och produkter som inte ska tränga igenom hud och slemhinnor utan bara komma i beröring med dessa ska vara höggradigt rena. Exempel: Pincett, sax, kompresser, absorptionsförband. Om produkterna inte är avsedda för engångsbruk måste de desinfekteras mellan varje användning. Bästa resultat för att uppnå höggradigt rena föremål är att rengöra och desinfektera dem i en diskdesinfektor. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 9 av 48

10 Sterilt Sterilitet innebär att instrument och produkter ska vara fria från levande mikroorganismer. Med det menas att sannolikheten att en livskraftig mikroorganism finns på eller i produkten är lika med eller mindre än en på en miljon. Kravet ställs på produkter som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas av vätskor som tillförs områden som normalt är sterila. Exempel: katetrar, kanyler, infusionsaggregat. För att en produkt skall betraktas som steril måste den genomgå en steriliseringsprocess. En vanlig steriliseringsmetod inom vården är ångautoklavering. Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att produkten används: ska förvaras åtskilt ska förrådshållas i torra och dammfria utrymmen ska skyddas från direkt solljus, fukt, damm samt onödigt plock av personalhänder, annars kan livslängden på produkterna förkortas. även på boendet bör dessa produkter förvaras torrt och rent, separerade utifrån renhetsgrad i olika skåp t.ex. i behandlingsrummet, eller i ett avskilt förråd ska förvaras i stängt skåp eller i ett avskilt rum som inte används som genomgångsrum medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad får inte förvaras på golvet All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer Utse om möjligt en person som är ansvarig för förrådet. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter omges av flera förpackningar: Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 10 av 48

11 Transportförpackningar och samförpackningar tfp sfp Transportförpackningar av wellpapp tillverkas av återvinningspapper och kan innehålla stora mängder mögelsporer. Förpackningarna blir även smutsiga då de transporteras i lastbilar, står på lastbryggor och behandlas tämligen omilt. Brytning av transportförpackningar ska därför inte ske där avdelningsförpackningarna förvaras eller där vårdtagaren vistas. Då förpackningarna bryts ska arbetsdräkten skyddas med skyddskläder. Handtvätt och handdesinfektion ska ske innan avdelningsförpackningen hanteras. Avdelningsförpackning afp Sterila, höggradigt rena och rena produkter ska förvaras i sina avdelningsförpackningar, väl åtskilda, oavsett om kompaktförråd, hyllor eller trådkorgar används. Undvik plastbackar/s k fixbackar, eftersom de leder till onödig förorening av pfp. Sterila produkter placeras så att de äldsta produkterna hamnar längst fram för att undvika att hållbarhetstiden går ut. Produktförpackningar pfp Avdelnings- och produktförpackningar ska hanteras så lite som möjligt för att inte bli slitna, eller förorenade med mikroorganismer. Lägg inte över produktförpackningar i annan avdelningsförpackning än den de levererades i. Produktförpackning förvarad i sin ursprungliga avdelningsförpackning har i allmänhet en hållbarhet på 5 år (kontrollera märkningen). Produktförpackning tagen ur sin ursprungsförpackning har en kortare hållbarhetstid. Vanligen brukar man räkna med 1 år på grund av att den oftare hanteras med risk att förpackningen skadas. Därför rekommenderar vårdhygien i Sörmland att produktförpackningar med sprutor, kanyler, kompresser, urinkatetrar tas ur avdelningsförpackningen i direkt anslutning till användning. Om man förvarar dessa produkter i t ex stickvagn väska eller liknande avsedd för ändamålet bör man räkna med en hållbarhet på en månad Höggradigt rena instrument kan förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna ska kunna rengöras/desinfekteras i diskdesinfektor. Omläggningsvagn, stickvagn mm Små närförråd på vagnar, i korgar eller brickor förorenas lätt. Rutiner för översyn och rengöring ska finnas. All hantering av sterila och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer. Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags - en veckas användning. Produkterna ska inte trängas ihop i påsar eller burkar. Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 11 av 48

12 Övrigt se Vårdhandboken på under Medicintekniska produkter, Medicinska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter, hantering, förvaring, hållbarhetstider och grafiska symboler, Steriliseringsmetoder. Transportförpackning, Avdelningsförpackning, Produktförpackning Svensk förening för vårdhygien- FYFFE Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 12 av 48

13 Desinfektion Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider smitta. Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel. Det finns två olika typer av värmedesinfektorer: spoldesinfektor diskdesinfektor Båda dessa typer av maskiner är avsedda för flergångsartiklar som tål hög temperatur. Spoldesinfektor Spoldesinfektorn kan ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är kort, några minuter och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme. Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma t.ex. bäcken med avföring, urin och toalettpapper. Spoldesinfektorn är främst avsedd för t ex. sugflaskor, bäcken och urinflaskor. Enligt standarden för SS-EN ISO är en spoldesinfektor inte avsedd för instrument. Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad. Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller skall dokumenteras och signeras. Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt handhavande av maskinen. Diskdesinfektor Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion. Processtiden är längre än i spoldesinfektorn. Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor. Gods och instrument som används vid ren rutin skall enbart processas i diskdesinfektor. Föremål som desinfekteras i diskdesinfektorn blir höggradigt rena. Diskdesinfektorn är avsedd för instrument, skålar etc. Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad. Processkontroll ska utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller ska dokumenteras och signeras. Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt handhavande av maskinen. I samtliga desinfektionsrum ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och stänkskydd. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 13 av 48

14 Desinfektion av medicinteknisk utrustning Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol-/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel (PeraSafe, Dax Ytdesinfektion Extra, VirKon), se vidare tillverkarens anvisning för valt medel. Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring. Rengöring skall ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste (mer info på Smittskydd/Vårdhygiens hemsida/ Rätt medel). Desinfektion av ytor och inventarier Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbetet och ska alltid utföras omedelbart vid spill av t.ex. blod, urin, avföring eller sårsekret. Tillvägagångssätt: Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Vid större förorenade ytor används ett desinfektionsmedel VirKon. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 14 av 48

15 Städning Syftet med städning är att hålla lokaler rena och estetiskt tilltalande. I välstädade lokaler är det lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt material. Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. Kvalitén på städningen är beroende av vilka verksamheter som förekommer i de olika lokalerna. Dålig städning kanske säger något om hur verksamheten fungerar i andra avseenden. En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp. All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Grundläggande regler vid städning Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning eller vårdarbete. Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar. Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det behövs. Städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren. Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Akut nedsmutsning (spill osv) Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då städpersonalen inte är närvarande (om städpersonal finns). Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv) Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Inkontinensskydd och kateterpåsar Läggs i en soppåse som knyts ihop och sedan i en sopsäck. Vanliga papperskorgar är inte någon förvaring för använda inkontinensskydd och kateterpåsar. Medicinsk utrustning/apparatur Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinsk utrustning/- apparatur. Städmetoder De lämpligaste städmetoderna beror bland annat på nedsmutsningsgraden. Minsta möjliga dammuppvirvling ska eftersträvas. Både fuktiga och torra städmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar och syntetmoppar) är effektiva för att binda damm. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 15 av 48

16 De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och ingrodd smuts. Våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter, t ex mögelbildning, halkrisk m m. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Städning av vårdtagarens rum/lägenhet Städa först köksenhet, sängbord, säng och möbler i rummet. Rengör stoppade möbler och textilier regelbundet enligt tillverkarens anvisningar. Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet. Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen. Städa golvet och börja städa längst in i lokalen och arbeta ut mot dörren. Byt dukar och moppar/skurdukar mellan varje rum/lägenhet. Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när städningen är avslutad. Städning av toalett/våtutrymme Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen. Låt medlet verka. Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt: Spegel samt ovanpå lampa. Dörrhandtag. Handfat kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet. Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare. Papperskorgen töms och ny insatspåse sätt in. Byt toalettborstar och eventuella behållare regelbundet. Toaletten: - rengörs invändigt med toalettborste, toalettstolen spolas återigen - sitslock och sittring avtorkas på båda sidor - spolknapp avtorkas - toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill toalettstol. - toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med torkduk - toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot mitten, och ut mot dörren. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 16 av 48

17 Dammsugare Torr- och fuktmoppning är den städmetod som medför minsta möjliga dammuppvirvling och där redskapen är lätta att rengöra. Att föredra framför dammsugning. Vid tillfällen där dammsugare krävs (mattor, stoppade möbler etc) gäller följande alternativ: 1. vårdtagaren tillhandahåller egen dammsugare 2. gemensam dammsugare (se instruktion nedan) 3. centraldammsugare (se instruktion nedan) Vid känd smitta, t ex MRB, Clostridium difficile samt vårdtagare med stora hudlesioner (t ex psoriasis, sår, infekterade eksem): Använd endast rumsbunden dammsugare, gäller även övrig städutrustning. Vårdtagaren ska då tillhandahålla egen dammsugare samt övrig städutrustning. Vid dammsugning används skyddsförkläde samt handskar. Gemensam dammsugare Gemensam dammsugare ska rengöras regelbundet, se rengöring Rutin för hur ofta påse och filter ska bytas/rengöras ska finnas Centraldammsugare Slang och munstycke rengörs regelbundet, se rengöring Rengöring Rutin ska finnas där rengöringsfrekvens samt rengöringsmetod framgår. Slangen Rengör slangen minst 1 gång i månaden med lämpligt rengöringsmedel (hör med tillverkaren vad som rekommenderas, det är inte säkert att den tål ytdesinfektionsmedel utan det viktiga är att den rengörs mekaniskt i alla veck). Rengör även vid synligt smuts. Munstycket Ta bort ludd och synligt smuts. Inspektera munstycket efter användning. Kontrollera vilket rengöringsmedel som kan användas. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 17 av 48

18 Slutstädning Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/hemmet. Madrass med fast plastklädsel: Madrass med plastskydd: Icke tvättbar kudde med plastskydd: Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Tvättbar kudde: Torka flödigt med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt förorenad. Kassera kudden. Tvättas. Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren. Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Känd smitta: I de fall vårdtagaren haft en känd smitta MRB (multiresistenta bakterier) eller Clostridium Diffficile bör rummet/ lägenheten smittstädas. (kontakta vårdhygien) Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Användarens ansvar Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående, för allmänt underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. Trots att hjälpmedel som används i hemmet tillhör kommunen eller landstinget är det användaren som svarar för rengöringen. Det är av stor betydelse att hjälpmedlen är väl rengjorda innan de återlämnas till hjälpmedelscentral/förråd. Det är viktigt med regelbunden skötsel och rengöring. För all rengöring gäller att datum ska dokumenteras. Det underlättar om en person är ansvarig för detta. Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.) Individuellt förskrivna gånghjälpmedel rengörs med rengöringsmedel och vatten minst 1 gång/månad Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) mellan vårdtagarna. Om hjälpmedlet förorenas med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 18 av 48

19 Rullstolar Rengörs med rengöringsmedel och vatten, kontrollera speciellt hjul och hjulnav där mycket smuts kan fastna och göra hjulen kärva. Även på armstöden, där man tar med händerna, kan föroreningar fastna. Rullstol med klädsel av vävplast: Hela rullstolen tvättas med allrengöringsmedel och vatten. Om den är förorenad med kroppsvätskor, använd ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Rullstol med klädsel av textil: Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Om stolen inte har avtagbart textilöverdrag och det är förorenat med kroppsvätskor överväg att kasta det. Enstaka fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum. Individuellt förskrivna rullstolar rengörs minst 1 gång/månad Rullstolar som används av flera vårdtagare rengörs minst 1 gång/månad samt avtorkas av med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) efter varje användning på sits och armstöd. Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar: Rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) efter varje användning. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 19 av 48

20 Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer och skall därför hanteras så att smittspridning undviks. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt. I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och skyddskläder. Det är viktigt att smutsig och ren tvätt hålls åtskilda i tvättstugan. Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas i minst 60 C. Normallångt tvättprogram skall användas. Tvätt som endast tål 40 C eller lägre temperaturer tvättas separat och blandas inte med andra vårdtagares tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C. Tvätten torkas direkt i torkskåp eller torktumlare. Förvaring Tvätten bör förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättsäck/korg. Smutstvätt från infekterad vårdtagare Exempel: smittsam diarrésjukdom, känd MRB, känd blodsmitta. Tvätten förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett. Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätta helst vid lägst 60 C. Tvätt från infekterad vårdtagare tvättas alltid separat. Gemensam tvättmaskin kan användas. Smutstvätt från infekterad vårdtagare som skickas till tvätteri tas om hand enligt tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och förflyttas därefter till vårdtagarens rum/lägenhet. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i den smutsiga tvättsäcken/korgen. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten kan tvättas i samma maskiner som vårdtagarens. Arbetsdräkten tvättas skilt från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på tvätteri. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare. Övrigt se Vårdhandboken på under Smutstvätt. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 20 av 48

21 Avfall Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all hantering av avfall. Avfall kan delas in i två huvudgrupper: 1. konventionellt avfall 2. farligt avfall Konventionellt avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat konventionellt avfall, jämförbart med vanligt hushållsavfall. Exempel: inkontinenshjälpmedel, använda förband, tomma urinuppsamlingspåsar, använda infusionsaggregat. Hantering: Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i kärl för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper. Avfallssäckar förvaras i soprum, sköljrum eller motsvarande med bra ventilation. Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas och förvaras. Material som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel får inte återvinnas. Farligt avfall Farligt avfall kan vara skadligt för hälsa och miljö. Vanligt förekommande farligt avfall inom vården är: smittförande avfall skärande/stickande avfall cytostatika och cytotoxiska läkemedel (för hantering se Vårdhandboken och AFS 2005:5) Smittförande avfall Smittförande avfall avser avfall som befaras medföra en större smittrisk än hushållsavfall och bedöms utgöra en fara för människors hälsa eller säkerhet genom att förorsaka infektioner. Smittförande avfall avser bl.a: skärande/stickande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor kraftigt nerblodat eller förorenat material från vårdtagaren Smittförande avfall läggs i avsedd godkänd behållare. Skärande/stickande avfall Som skärande och stickande avfall räknas t ex sprutor för engångsbruk med fast kanyl, kanyler för engångsbruk, rakblad, suturnålar, läkemedelsampuller. Skärande och stickande avfall läggs i avsedd godkänd behållare. Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas, märkas och förvaras. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 21 av 48

22 Övrigt se Vårdhandboken på under Avfall i vården, Konventionellt avfall, Farligt avfall. AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 22 av 48

23 Såromläggning Utför alla omläggningar aseptiskt det vill säga bevara det rena rent. Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all sårvård. Ren eller steril rutin Det är den behandlande läkaren som ordinerar ren eller steril omläggning. När det gäller övergripande sårrengöringsmetoder kan den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, besluta om och när ren rutin är praxis i verksamheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen. Steril rutin tillämpas för: operationssår som kräver omläggning under det första dygnet operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad infektionskänsliga patienter (vilka som ingår i denna kategori avgörs av den patientansvarige läkaren) Ren rutin Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena produkter. Ta fram de höggradigt rena instrument och utensilier som behövs. Uppdukning ska ske på rengjord och desinfekterad yta. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Kranvatten tas från ett tappställe som används ofta. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret Hantering av omläggningsmaterial Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden bibehålls från förpackning till vårdtagare. Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i stängd låda eller förpackning i t.ex. ett skåp. Används flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med pincett. Plockpincetten förvaras stående i t.ex. rostfri mugg eller cylinder. Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. Använt omläggningsmaterial som ska kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och slängs. Hanteras som konventionellt avfall. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 23 av 48

24 Hantering av instrument Använda flergångsartiklar, t ex. rondskålar, saxar och pincetter rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion Efter värmedesinfektion i diskdesinfektor: Öppna luckan och desinfektera händerna. Om instrumenten inte är torra, torka instrumenten med torkpapper eller liknande. Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Hållbarhetstiden för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Övrigt se Vårdhandboken på under Sårbehandling. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 24 av 48

25 Urinkateter Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som kommunal vård. Riskerna för urinvägsinfektion ökar väsentligt när man har en kvarliggande urinvägskateter (KAD). Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all kateterbehandling. Diskussion om ren och steril metod har pågått i ett antal år. Den handlar framför allt om hur materialet som används vid kateterisering ska vara beskaffat. Sterilitet innebär att produkten ska vara fri från levande mikroorganismer. Höggradigt ren innebär att produkten ska ha en mikrobiologisk renhet med en mikroorganism på tusen artiklar och vara fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Så länge renheten hos katetern som används bevaras fungerar både steril och ren metod. Vilken som används beror ofta på vilken typ av arbetsplats de lokala riktlinjerna ska gälla för. Det åligger verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) att se till att det finns lokala anvisningar. Ordination Inläggning och val av steril eller ren metod vid urinkateterisering ska ordineras av behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal. Steril metod Vid steril metod används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela insättningen. Ren metod Ren metod innebär att höggradigt rent material används med aseptisk teknik. Urinkatetern ska vara steril. Urinuppsamlingssystem: Slutet system som består av urinuppsamlingspåse med bottenventil, påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts minst en gång per vecka, vid kateterbyte samt vid behov. Märk påsen med datum för bytet. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Halvöppet system har en icke tömbar påse. Påsen byts när den är full eller vid behov. Om katetern beräknas ligga kvar i mer än 2 dygn rekommenderas en tömbar påse. Blåssköljning Blåssköljning utförs efter läkarordination med ordinerad spolvätska. Övrigt se Vårdhandboken på under Kateterisering av urinblåsa. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 25 av 48

26 Sondmatning Enteral nutrition, dvs. näring som tillförs via en sond till mag-/tarmkanalen, ordineras då vårdtagaren inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all enteral nutrition. Sondnäring 1. sterila produkter 2. icke-sterila produkter 1. Sterila produkter Är färdigberedda (industritillverkade) näringslösningar i ursprunglig flaska, burk eller motsvarande och hanteras på följande sätt: Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska, burk eller motsvarande ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges av tillverkaren. Öppnad flaska, burk eller motsvarande som stått i rumstemperatur i mer än fyra timmar ska kasseras. Storpåse som ges kontinuerligt kan "hänga" i 24 timmar om den inte kopplas ifrån brukaren/patienten - så fort den kopplas ifrån gäller fyra timmar. Se i övrigt fabrikantens rekommendationer. 2. Icke-sterila produkter Kan vara produkter i pulverform som blandas med vatten eller steril produkt som hälls över i annan behållare. Produkterna förvaras efter tillverkarens anvisningar. Tillförsel av icke sterila näringslösningar skall vara avslutad inom 4 timmar efter beredning. Förbrukningsartiklar Förbrukningsartiklar som används vid enteral nutrition är medicintekniska produkter, aggregat, sondsprutor, matningsslangar m.m. Produkterna ska vara CE-märkta enligt EU:s medicintekniska direktiv. Engångsprodukter ska inte återanvändas. Tillverkarens avsedda användning ska följas. Tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds (SOSFS 2001:12). Vilka aggregat och övriga tillbehör som ska användas avgörs av: näringsprodukt eller förpackning typ av sond eventuell sondmatningspump Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 26 av 48

27 Aggregat Aggregat är en engångsprodukt och får därmed inte återanvändas. Aggregatet byts: efter varje matningstillfälle vid intermittent tillförsel minst en gång per dygn vid kontinuerlig tillförsel när påsen är tom vid kontinuerlig användning av storpåse Sondspruta Sondspruta finns för både engångs- och flergångsbruk. Om sondsprutan är för flergångsbruk: Plocka isär och rengör i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten. Sprutan ska sköljas noggrant. Lufttorkas isärtagen och upprättstående. Förvaras torrt och dammfritt. Sprutan byts minst en gång per månad eller då den blivit trög, otät, repig eller missfärgad. Behållare till icke-steril produkt Behållare finns för både engångs- och flergångsbruk. Flergångsbehållare Rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Behållaren byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande funktion. Matningsslang till knapp Matningsslangen är för flergångsbruk. Efter varje måltid spolas matningsslangen först igenom med kallt vatten. Därefter diskas den med diskmedel och vatten. Använd sondmatningsborste till PEG. Skölj noggrant. Spruta igenom matningsslangen med luft. Låt lufttorka. Förvara matningsslangen i en ren och märkt plastpåse/plastburk med lock i kylskåp. Slangen byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande funktion. Övrigt se Vårdhandboken på under Enteral nutrition. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 27 av 48

28 Livsmedelshygien Vår mat kan bli en källa för smitta. Det är därför viktigt att lära sig hur olika mikroorganismer smittar och hur man förhindrar smittspridning via maten. Syftet med hygienregler vid livsmedelshantering är att: inga bakterier ska tillföras de bakterier som kan finnas i livsmedlet inte får möjlighet att föröka sig. Goda kunskaper inom livsmedelshygien är särskilt viktiga inom verksamheter där personalen alternerar mellan vårdande arbetsuppgifter och livsmedelshantering. Om enheten tillagar mat, förvarar, lägger upp och/eller serverar livsmedel för förtäring gäller livsmedelslagstiftningen. Det är den kommunala tillsynsmyndigheten som kontrollerar och godkänner att hanteringen av livsmedel sker på rätt sätt. Egenkontroll Det är ett krav i livsmedelslagstiftningen att alla som hanterar livsmedel ska ha någon form av egenkontroll. Ett egenkontrollprogram är ett skriftligt samlingsdokument där det beskrivs vilka rutiner och kontroller som finns för att säkerställa att livsmedlet är säkert att servera. Den som hanterar livsmedel: ska tillämpa noggrann handhygien, se avsnitt basala hygienrutiner/handhygien ska använda skyddsklädsel, se avsnitt basala hygienrutiner/skyddskläder får inte bära armbandsur, ringar eller andra smycken på händer eller underarmar vid hantering av oförpackade livsmedel s.k. piercning (smycken fastsatta i näsan, läppar, ögonbryn, öron eller annan plats) utgör ingen smittrisk om hålen är läkta får inte hantera oförpackade livsmedel vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna. Några viktiga punkter för enhetens kök: Viktigt att egenkontrollprogrammet är känt av alla som arbetar i köket och att rutinen följs. I samtliga kök ska det finnas tillgång till flytande tvål, handdesinfektionsmedel och pappershanddukar/torkpapper. Disktrasor ersätts med pappers-/engångsprodukter. Separat utrustning för städning av köket ska finnas. Husdjur får inte vistas i lokaler där livsmedel hanteras. Eftersträva att så få personal som möjligt sköter livsmedelshanteringen, avdela om möjligt en särskild person för köksarbete. Misstanke om livsmedelsburen smitta/matförgiftning ska omedelbart rapporteras till kommunens tillsynsmyndighet. Övrigt se Vårdhandboken på under Livsmedelshygien. Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813), EG-förordning 852/2004, Livsmedelsverkets vägledning om Hygien, Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden m.m. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 28 av 48

29 Blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor/sekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till en annan. Inom vård och omsorg finns anledning att iaktta försiktighet vid allt arbete som kan leda till kontakt med blod. Du kan aldrig vara säker på att en vårdtagare inte bär på en blodburen smitta. Betrakta därför allt blod som smittsamt. Till de vanligaste smittämnena hör hepatit B och C samt hiv. Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Smitta överförs inte genom kramar, luften, livsmedel, bestick, glas, porslin eller via gemensamma toaletter. Sociala kontakter eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder. Smittvägar stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål blod eller blodtillblandad kroppsvätska på skadad hud eller på slemhinna Stick- och skärskador kan uppkomma t.ex. vid hantering av använda kanyler. Risken för smitta via hud- och slemhinnekontakt är störst där stora mängder blod förekommer t.ex. i samband med operationer. Vid ett flertal tillfällen har smittspridning inträffat när injektionsläkemedel i flerdosförpackning använts till flera patienter. Använd endosförpackningar i första hand. Rutiner vid tillbud eller skada Vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller skadad hud: Desinfektera omedelbart, tag rikligt med alkohol, minst 70 %. Använd vad som finns tillgängligt, t.ex. handdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit. Vid stänk i munnen, skölj med alkoholen. Kläm inte, då riskerar du att sprida smittan i vävnaden. Vid stänk i ögonen, ta ut eventuella kontaktlinser: Skölj omedelbart, använd rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Rapportera omedelbart det inträffade till enhetschef/sjuksköterska. Följ lokal anvisning för stick-/skärskador. Gör en arbetsskadeanmälan. En bedömning av om det finns risk för blodburen smitta vid incidenten skall göras av behandlande läkare i varje enskilt fall. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 29 av 48

30 Rutiner vid blodprovstagning, injektion etc. Arbeta lugnt och metodiskt. Använd alltid handskar med god passform. Använd munskydd och skyddsglasögon/visir vid risk för stänk. Använd stickskyddade produkter Medtag avsedd behållare för skärande/stickande material. Lägg använt material direkt i behållaren. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på använd kanyl. Avfall Nerblodat avfall läggs i plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse. Hanteras som konventionellt avfall. Kraftigt nerblodat avfall skall tas omhand enligt lokal anvisning för smittförande avfall. Skärande/stickande avfall läggs i avsedd punktionssäker behållare. Även stickskyddade produkter skall kasseras i avsedd behållare Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av blod eller andra kroppsvätskor med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Till större ytor används ett desinfektionsmedel (VirKon). Rengöring/desinfektion av flergångsmaterial Desinfektera flergångsmaterial i spol-/diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion. Städning Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten. Tvätt Kraftigt nerblodad tvätt från person med känd blodsmitta tvättas separat, helst i 60 C. Gemensam tvättmaskin kan användas. Kraftigt nerblodad tvätt som skickas till tvätteri skall tas om hand enligt tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt. Övrigt se Vårdhandboken på under Blodburen smitta, Stickskärskador samt exponering för blod hos personal och Farligt avfall.afs 1986:23 Skydd mot blodsmitta. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 30 av 48

31 Hygienrutiner vid magsjuka Avfall Hanteras på sedvanligt sätt. Utöver de basala hygienrutinerna skall - alltid handtvätt med tvål och vatten utföras före handdesinfektion. - Kan långärmade plastförkläden användas vid hantering utav kräkning och diarré Besökare Informera besökare om smittrisken och vikten av god handhygien. Besökare rekommenderas att tvätta händerna före och efter besök. Handsprit bör finnas tillgängligt för besökare. Handhygien Informera vårdtagare om smittvägen och se till att han/hon får möjlighet/hjälp att sköta sin handhygien. Särskilt viktigt är att händerna tvättas efter toalettbesök samt före måltid. Måltider Informera restaurang/centralkök att avdelningen/sektionen/enheten har magsjuka. Särskild personal avdelas för mathantering. Inga arbetsuppgifter utanför mat- och kökshantering ska utföras av denna person under tiden förberedelser och matservering pågår. Personal som deltar i vården av potentiella smittbärare ska inte hantera mat på enheten. Tillämpa inte buffésystem eller självservering under utbrottet. Alla måltider till potentiella smittbärare ska serveras på rummet/lägenheten. Vårdtagare som äter i gemensam matsal informeras om vikten av en god handhygien. Disk diskas i enhetens diskmaskin. Handdiska inte. Överväg att använda engångsmaterial till potentiella smittbärare: engångsbestick, papperstallrikar och engångsmuggar. Provtagning Avföringsprover ordineras av behandlande läkare. Eventuell provtagning på nyinsjuknade bör ske så snart som möjligt (< 2 dygn från symtomdebut). Vid utbrott räcker det med prov från några representativa fall bland de insjuknade. Avvakta inte provsvar utan den kliniska bilden ska vara vägledande för fortsatt handläggning. Tänk på att ett negativt provsvar inte alltid utesluter infektion. Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av smittsamt material och kroppsvätskor med alkoholbaserat rengöringsmedel med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) Använd engångstrasa. Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland 31 av 48

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien 2015-11-13 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Nilsson Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA HYGIENRUTINER...

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Hygienkonferens våren 2012

Hygienkonferens våren 2012 Hygienkonferens våren 2012 Program Strama - vad har det med vårdhygien att göra? Astrid Danielsson Tvätt - hur hanteras ren och smutsig tvätt? Marianne Janson Förråd - hur hanteras förrådet och varorna?

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni 2010 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien Juni-2010. Uppdaterad, mars-2013 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion. Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015 Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg

Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg Västmanland 2013 Innehållsförteckning Inledning 2 Smitta och smittvägar 3 Lokaler och utrustning 4 Basala hygienrutiner 5 Handhygien för brukare och besökare

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Vårdhygien Stockholms län Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Självskattning genomförd vid Enhetens benämning. Vårdinriktning/Specialitet Verksamhetschef..

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad Tomas Tomas Wilhelmsson Hygiensjuksköterska Smittskydd Värmland Lagar och förordningar SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993:876

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Lagar och förordningar SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet

Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet 1 (3) Vårdhygien Stockholms län Skriftliga kommentarer till hygienrondsprotokollet Datum 2013-11-04 Tid 13.00-16.00 Plats Närvarande Edsbergs äldreboende, Ulrikas gård Maria Jeppsson verksamhetschef, Marie-Louise

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer