Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
|
|
- Maj-Britt Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smittskydd/vårdhygien Juni Uppdaterad, mars-2013 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA HYGIENRUTINER... 5 Handdesinfektion... 5 Handtvätt... 5 Handskar... 5 Skyddskläder... 6 Stänkskydd... 6 PERSONLIG HYGIEN... 7 Händer... 7 Arbetsdräkt... 7 Hår... 7 Smycken... 7 Skoskydd... 8 RENHETSGRADER... 9 Rent... 9 Höggradigt rent... 9 Sterilt Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter DESINFEKTION Spoldesinfektor Diskdesinfektor Desinfektion av medicinteknisk utrustning Desinfektion av ytor och inventarier STÄDNING Dammsugare Slutstädning TVÄTT AVFALL Konventionellt avfall Farligt avfall SÅROMLÄGGNING Ren eller steril rutin Steril rutin Ren rutin URINKATETER SONDMATNING LIVSMEDELSHYGIEN
2 BLODBUREN SMITTA HYGIENRUTINER VID MAGSJUKA Utbrott av magsjuka CLOSTRIDIUM DIFFICILE CALICIVIRUS, ÄVEN KALLAD NOROVIRUS ELLER VINTERKRÄKSJUKA ROTAVIRUS RESISTENTA TARMBAKTERIER ESBL VRE Hygienrutiner vid resistenta tarmbakterier MRSA SKABB
3 Hygienrutiner Detta dokument beskriver hur man kan förhindra smittspridning i särskilda boenden och hemsjukvård. Kompendiet beskriver inte det tekniska genomförandet av varje moment. För detta hänvisas till Vårdhandboken på Inledning Förord Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är många och kan innebära risk för smittspridning. Även inom kommunal organisation är kontakterna mellan olika professioner stor, det är därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard". Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården. Den 2 februari 2009 anställdes en hygiensjuksköterska mot kommunal hälso- och sjukvård på Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland. Tjänsten finansieras av samtliga nio kommuner i Sörmland. Hygiendokumentet är utarbetat av hygiensjuksköterskan i samråd med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmlands kommuner. Smittskydd/Vårdhygien Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland är en infektionsförebyggande enhet med uppgift att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor i samhället och inom sjukvården. Arbetet är länsövergripande och det sker genom epidemiologisk övervakning, information, utbildning, utbrottshantering och myndighetsutövning. Vi arbetar med att: ge rådgivning i vårdhygieniska frågor informera och undervisa vårdpersonal i ämnet vårdhygien utarbeta hygienrutiner medverka vid inspektion av vårdhygienisk standard kartlägga utbrott övervaka infektionsläget ge rådgivning vid inköp av medicintekniska produkter/apparater ge rådgivning vid om -/nybyggnationer av vårdlokaler 3
4 Smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (t.ex. virus, bakterier) kan utveckla en infektion men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från friska smittbärare. Smittvägar Med smittvägar menas på vilket sätt mikroorganismer överförs mellan människor. Nedan ges några exempel på olika smittvägar. Flera olika smittvägar kan ibland förekomma parallellt. Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor, ex: hepatit B, C, hiv. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av stora tunga droppar som sprids inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna som bär med sig smittämnen når ögon, nässlemhinna eller munslemhinna, ex calicivirus, förkylning. Kontaktsmitta Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer, ex hudinfektioner, skabb. Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning eller blod. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen, ex calicivirus, MRSA. Livsmedelsburen smitta Smittämnen överförs via livsmedel eller vatten, ex campylobacter, salmonella, listeria. Luftburen smitta Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Droppar från luftvägarna torkar ihop till mindre droppkärnor och sprids till luften och inandas, ex vattkoppor, influensa, tuberkulos. Tarmburen smitta Smittämnen utsöndras med tarminnehållet och når munnen med direkt eller indirekt kontakt eller via livsmedel eller vatten, ex calicivirus, clostridium difficile, hepatit A. Övrigt se Vårdhandboken på under Smitta och smittspridning. 4
5 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare mellan vårdtagare via personalens händer och kläder I basala hygienrutiner ingår handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt handskar skyddskläder stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel innan du vårdar vårdtagaren och före rent arbete som t.ex. köksarbete eller hanterar ren tvätt. Desinfektera händerna efter vårdarbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml. Gnid in medlet överallt på händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, i tumgreppet och avsluta med underarmarna. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med flytande tvål endast när händerna är synligt smutsiga eller känns kladdiga. Torka händerna med fabriksrent papper, det är viktigt att händerna är torra innan du avslutar med handdesinfektion. Vid misstanke om magsjuka skall händerna alltid tvättas före handdesinfektion då alkohol inte har full effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Handskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Desinfektera händerna innan du tar fram handskarna. Det är viktigt att händerna är torra innan handskarna tas på. Handskar ska bytas mellan rent och smutsigt arbete. Handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Handskar ska bytas mellan vårdtagarna. Handskar ska inte desinfekteras. Handskarna kastas direkt efter användning. Handskar går lätt sönder och händerna kan förorenas när handskarna tas av, därför måste händerna desinfekteras efter det att handskarna tagits av. 5
6 Val av handskar Skyddshandskar av plast skall ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Plasthandskar kan användas vid korta, torra arbetsmoment. Undersökningshandskar av Vinyl eller Nitril är smidigare och har bättre passform. Exempel på arbetsmoment när handskar ska användas: direktkontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor blodprovstagning injektioner omläggning av sår hjälp med nedre toalett Nitrilhandskar rekommenderas när kontakt med desinfektionsmedel som Ytdesinfektion Plus eller Virkon används under längre tid. Skyddskläder Skyddskläder av tyg eller plast kan användas. Den ska inte ha långa ärmar som försvårar korrekt desinfektion av underarmarna. Syftet är att skydda arbetsdräkten mot förorening och väta. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas: hjälp med personlig hygien omläggning av sår bäddning hantering av smutstvätt sugning av luftvägar köksarbete städning Plastförklädet slängs efter användning. Skyddskläder av tyg skall bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Ett munskydd i kombination med skyddsglasögon, eller ett visir, kan användas som stänkskydd. Vid sugning av luftvägar skyddar det då till exempel mot luftvägssekret. Blodprovstagning vid känd eller misstänkt blodburen smitta. 6
7 Personlig hygien Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, handeksem eller psoriasis på händer eller underarmar ska du alltid rapportera det till enhetschef eller motsvarande som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Har du diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion ska du inte tjänstgöra. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Händer Naglarna ska vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar eller nageldekorationer får inte förekomma i vårdnära arbete. Det är inte möjligt att hålla en god handhygien samt att långa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskarna. Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Arbetsdräkt Hår Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt, syftet är att kunna göra en korrekt handdesinfektion möjlig. Arbetsdräkten bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Den ska användas endast på arbetsplatsen. Kortärmad ren tröja/skjorta får användas under. Arbetsdräkten ska bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt. Tvätt ska ske i minst 60 C på arbetsplatsen eller på ett av verksamheten anlitat tvätteri. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Huvudduk fästes upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduken byts dagligen och tvättas i minst 60 C. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien. Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. 7
8 Skoskydd Skoskydd skall i möjligaste mån inte användas pga ökad risk för kontamination av händer då man tar av sig skoskydden efter användandet. Detta kan tvärtom öka smittspridningsrisken. Personal som arbetar i ordinärt boende kan vid behov då de inte vill ta av sig sina ytterskor vid besök, använda sig utav skoskydd. Dessa är engångs och skall kasseras efter användandet. Viktigt att desinfektera händerna i direkt anslutning till avtagande av skoskydden Övrigt se Vårdhandboken på under Basala hygienrutiner och personlig hygien. AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. SOSFS 2007:19 Föreskrift Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. 8
9 Renhetsgrader Olika behandlingar eller ingrepp kräver olika grader av renhet hos det material eller den utrustning som skall användas. Detta med hänsyn till den eventuella infektionsrisk som kan uppstå vid ingreppet/behandlingen. Medicintekniska produkter är produkter som bl.a. används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder. I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. Exempel: blodtrycksmanchetter rollatorer, rullstolar och lyftar enkla förbrukningsartiklar som katetrar och andra sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar som datortomograf När det gäller kraven på renhet delas de medicintekniska produkterna in i tre renhetsgrader, rent höggradigt rent sterilt. Rent Begreppet rent innebär att något är för ögat synligt rent. Produkter i denna grupp får beröra endast intakt hud. Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, rollatorer mm Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Om produkterna använts vid vård, undersökning eller behandling av en vårdtagare med pågående infektion där det finns risk för smittspridning skall de desinfekteras i samband med rengöringen. Höggradigt rent Begreppet höggradigt rent betyder att produkterna har behandlats så att de är fria från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Instrument och produkter som inte ska tränga igenom hud och slemhinnor utan bara komma i beröring med dessa ska vara höggradigt rena. Exempel: Pincett, sax, kompresser, absorptionsförband. Om produkterna inte är avsedda för engångsbruk måste de desinfekteras mellan varje användning. Bästa resultat för att uppnå höggradigt rena föremål är att rengöra och desinfektera dem i en diskdesinfektor. 9
10 Sterilt Sterilitet innebär att instrument och produkter ska vara fria från levande mikroorganismer. Med det menas att sannolikheten att en livskraftig mikroorganism finns på eller i produkten är lika med eller mindre än en på en miljon. Kravet ställs på produkter som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas av vätskor som tillförs områden som normalt är sterila. Exempel: kirurgiska instrument, kanyler, infusionsaggregat. För att en produkt skall betraktas som steril måste den genomgå en steriliseringsprocess. En vanlig steriliseringsmetod inom vården är ångautoklavering. Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att produkten används: ska förvaras åtskilt ska förrådshållas i torra och dammfria utrymmen ska skyddas från direkt solljus, fukt, damm samt onödigt plock av personalhänder, annars kan livslängden på produkterna förkortas. även på boendet bör dessa produkter förvaras torrt och rent, separerade utifrån renhetsgrad i olika skåp t.ex. i behandlingsrummet, eller i ett avskilt förråd ska förvaras i stängt skåp eller i ett avskilt rum som inte används som genomgångsrum medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad får inte förvaras på golvet All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer Utse om möjligt en person som är ansvarig för förrådet. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter omges av flera förpackningar: 10
11 Transportförpackningar och samförpackningar tfp sfp Transportförpackningar av wellpapp tillverkas av återvinningspapper och kan innehålla stora mängder mögelsporer. Förpackningarna blir även smutsiga då de transporteras i lastbilar, står på lastbryggor och behandlas tämligen omilt. Brytning av transportförpackningar ska därför inte ske där avdelningsförpackningarna förvaras eller där vårdtagaren vistas. Då förpackningarna bryts ska arbetsdräkten skyddas med skyddskläder. Handtvätt och handdesinfektion ska ske innan avdelningsförpackningen hanteras. Avdelningsförpackning afp Sterila, höggradigt rena och rena produkter ska förvaras i sina avdelningsförpackningar, väl åtskilda, oavsett om kompaktförråd, hyllor eller trådkorgar används. Undvik plastbackar/s.k. fixbackar, eftersom de leder till onödig förorening av pfp. Sterila produkter placeras så att de äldsta produkterna hamnar längst fram för att undvika att hållbarhetstiden går ut. Produktförpackningar pfp Avdelnings- och produktförpackningar ska hanteras så lite som möjligt för att inte bli slitna, eller förorenade med mikroorganismer. Lägg inte över produktförpackningar i annan avdelningsförpackning än den de levererades i. Produktförpackning förvarad i sin ursprungliga avdelningsförpackning har i allmänhet en hållbarhet på 5 år (kontrollera märkningen). Produktförpackning tagen ur sin ursprungsförpackning har en kortare hållbarhetstid. Vanligen brukar man räkna med 1 år på grund av att den oftare hanteras med risk att förpackningen skadas. Därför rekommenderar vårdhygien i Sörmland att produktförpackningar med sprutor, kanyler, kompresser, urinkatetrar tas ur avdelningsförpackningen i direkt anslutning till användning. Om man förvarar dessa produkter i t ex stickvagn väska eller liknande avsedd för ändamålet bör man räkna med en hållbarhet på en månad Höggradigt rena instrument kan förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna ska kunna rengöras/desinfekteras i diskdesinfektor. Omläggningsvagn, narkosbord, stickvagn mm Små närförråd på vagnar, i korgar eller brickor förorenas lätt. Rutiner för översyn och rengöring ska finnas. All hantering av sterila och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer. Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags - en veckas användning. Produkterna ska inte trängas ihop i påsar eller burkar. Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet. 11
12 Övrigt se Vårdhandboken på under Medicintekniska produkter, Medicinska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter, hantering, förvaring, hållbarhetstider och grafiska symboler, Steriliseringsmetoder. Transportförpackning, Avdelningsförpackning, Produktförpackning Svensk förening för vårdhygien- FYFFE 12
13 Desinfektion Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider smitta. Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter användning. Föremål som desinfekteras blir höggradigt rena. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel. Det finns två olika typer av värmedesinfektorer: spoldesinfektor diskdesinfektor Båda dessa typer av maskiner är avsedda för flergångsartiklar som tål hög temperatur. Spoldesinfektor Spoldesinfektorn kan ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är kort, några minuter och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme. Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma t.ex. bäcken med avföring, urin och toalettpapper. Spoldesinfektorn är främst avsedd för t ex. sugflaskor, bäcken och urinflaskor. Enligt standarden för SS-EN ISO är en spoldesinfektor inte avsedd för instrument. Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad. Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller skall dokumenteras och signeras. Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt handhavande av maskinen. Diskdesinfektor Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion. Processtiden är längre än i spoldesinfektorn. Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor. Gods och instrument som används vid ren rutin skall enbart processas i diskdesinfektor. Diskdesinfektorn är avsedd för instrument, skålar etc. Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad. Processkontroll ska utföras en gång per år samt vid reparation. Alla kontroller ska dokumenteras och signeras. Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt handhavande av maskinen. I samtliga desinfektionsrum ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och stänkskydd. 13
14 Desinfektion av medicinteknisk utrustning Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol-/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel (PeraSafe, Dax Ytdesinfektion Extra, VirKon), se vidare tillverkarens anvisning för valt medel. Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring. Rengöring skall ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste (mer info på Smittskydd/Vårdhygiens hemsida/ Rätt medel). Desinfektion av ytor och inventarier Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbetet och ska alltid utföras omedelbart vid spill av t.ex. blod, urin, avföring eller sårsekret. Tillvägagångssätt: Tag rikligt med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid Dax Ytdesinfektion Plus på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Vid större förorenade ytor används ett desinfektionsmedel VirKon. 14
15 Städning Syftet med städning är att hålla lokaler rena och estetiskt tilltalande. I välstädade lokaler är det lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt material. Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. Kvalitén på städningen är beroende av vilka verksamheter som förekommer i de olika lokalerna. Dålig städning kanske säger något om hur verksamheten fungerar i andra avseenden. En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp. All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Grundläggande regler vid städning Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning eller vårdarbete. Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar. Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det behövs. Städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren. Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med Dax Ytdesinfektion Plus. Akut nedsmutsning (spill osv) Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då städpersonalen inte är närvarande (om städpersonal finns). Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv) Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd ett alkoholbaserat rengöringsmedel, Dax Ytdesinfektion Plus. Inkontinensskydd och kateterpåsar Läggs i en soppåse som knyts ihop och sedan i en sopsäck. Vanliga papperskorgar är inte någon förvaring för använda inkontinensskydd och kateterpåsar. Medicinsk utrustning/apparatur Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinsk utrustning/- apparatur. Städmetoder De lämpligaste städmetoderna beror bland annat på nedsmutsningsgraden. Minsta möjliga dammuppvirvling ska eftersträvas. Både fuktiga och torra städmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar och syntetmoppar) är effektiva för att binda damm. 15
16 De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och ingrodd smuts. Våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter, t ex mögelbildning, halkrisk mm. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Städning av vårdtagarens rum/lägenhet Städa först köksenhet, sängbord, säng och möbler i rummet. Rengör stoppade möbler och textilier regelbundet enligt tillverkarens anvisningar. Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet. Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen. Städa golvet och börja städa längst in i lokalen och arbeta ut mot dörren. Byt dukar och moppar/skurdukar mellan varje rum/lägenhet. Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när städningen är avslutad. Städning av toalett/våtutrymme Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen. Låt medlet verka. Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt: Spegel samt ovanpå lampa. Dörrhandtag. Handfat kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet. Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare. Papperskorgen töms och ny insatspåse sätt in. Desinfektera toalettborstar och eventuella behållare regelbundet. Toaletten: - rengörs invändigt med toalettborste, toalettstolen spolas återigen - sitslock och sittring avtorkas på båda sidor - spolknapp avtorkas - toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill toalettstol. - toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med torkduk - toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot mitten, och ut mot dörren. 16
17 Dammsugare Torr- och fuktmoppning är den städmetod som medför minsta möjliga dammuppvirvling och där redskapen är lätta att rengöra. Att föredra framför dammsugning. Vid tillfällen där dammsugare krävs (mattor, stoppade möbler etc) gäller följande alternativ: 1. vårdtagaren tillhandahåller egen dammsugare 2. gemensam dammsugare (se instruktion nedan) 3. centraldammsugare (se instruktion nedan) Vid känd smitta, t ex MRB, Clostridium difficile samt vårdtagare med stora hudlesioner (t ex psoriasis, sår, infekterade eksem): Använd endast rumsbunden dammsugare, gäller även övrig städutrustning. Vårdtagaren ska då tillhandahålla egen dammsugare samt övrig städutrustning. Vid dammsugning används skyddsförkläde samt handskar. Gemensam dammsugare Gemensam dammsugare ska rengöras regelbundet, se rengöring Rutin för hur ofta påse och filter ska bytas/rengöras ska finnas Centraldammsugare Slang och munstycke rengörs regelbundet, se rengöring Rengöring Rutin ska finnas där rengöringsfrekvens samt rengöringsmetod framgår. Slangen Rengör slangen minst 1 gång i månaden med lämpligt rengöringsmedel (hör med tillverkaren vad som rekommenderas, det är inte säkert att den tål ytdesinfektionsmedel utan det viktiga är att den rengörs mekaniskt i alla veck). Rengör även vid synligt smuts. Munstycket Ta bort ludd och synligt smuts. Inspektera munstycket efter användning. Kontrollera vilket rengöringsmedel som kan användas. 17
18 Slutstädning Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/hemmet. Madrass med fast plastklädsel: Madrass med plastskydd: Icke tvättbar kudde med plastskydd: Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Tvättbar kudde: Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel (DAX Ytdesinfektion Plus). Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt förorenad. Kassera kudden. Tvättas. Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren. Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel (Dax Ytdesinfektion Plus). Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder Användarens ansvar Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående, för allmänt underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. Trots att hjälpmedel som används i hemmet tillhör kommunen eller landstinget är det användaren som svarar för rengöringen. Det är av stor betydelse att hjälpmedlen är väl rengjorda innan de återlämnas till hjälpmedelscentral/förråd. Det är viktigt med regelbunden skötsel och rengöring. För all rengöring gäller att datum ska dokumenteras. Det underlättar om en person är ansvarig för detta. Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.) Individuellt förskrivna gånghjälpmedel rengörs med rengöringsmedel och vatten minst 1 gång/månad, samt om vårdtagaren flyttar. Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med rengöringsmedel och vatten mellan vårdtagarna. Om hjälpmedlet förorenas med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med alkoholbaserat rengöringsmedel (Dax Ytdesinfektion Plus). Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov. Infekterad vårdtagare: torka av med alkoholbaserat rengöringsmedel (Dax Ytdesinfektion Plus). 18
19 Rullstolar Rengörs med rengöringsmedel och vatten, kontrollera speciellt hjul och hjulnav där mycket smuts kan fastna och göra hjulen kärva. Även på armstöden, där man tar med händerna, kan föroreningar fastna. Rullstol med klädsel av vävplast: Hela rullstolen tvättas med allrengöringsmedel och vatten. Om den är förorenad med kroppsvätskor, använd alkoholbaserat rengöringsmedel (Dags Ytdesinfektion Plus). Rullstol med klädsel av textil: Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Om stolen inte har avtagbart textilöverdrag och det är förorenat med kroppsvätskor överväg att kasta det. Enstaka fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum. Individuellt förskrivna rullstolar rengörs minst 1 gång/månad Rullstolar som används av flera vårdtagare rengörs minst 1 gång/månad samt avtorkas efter varje användning på sits och armstöd. Infekterad vårdtagare: rullstolen torkas av med alkoholbaserat rengöringsmedel (Dags Ytdesinfektion Plus). Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar: Rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat rengöringsmedel (Dax Ytdesinfektion Plus) efter varje användning. 19
20 Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer och skall därför hanteras så att smittspridning undviks. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt. I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och skyddskläder. Det är viktigt att smutsig och ren tvätt hålls åtskilda i tvättstugan. Allmänt Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas i minst 60 C. Normallångt tvättprogram skall användas. Tvätt som endast tål 40 C eller lägre temperaturer tvättas separat och blandas inte med andra vårdtagares tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C. Tvätten torkas direkt i torkskåp eller torktumlare. Förvaring Tvätten bör förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättsäck/korg. Smutstvätt från infekterad vårdtagare Exempel: smittsam diarrésjukdom, känd MRB, känd blodsmitta. Tvätten förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett. Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätta helst vid lägst 60 C. Tvätt från infekterad vårdtagare tvättas alltid separat. Gemensam tvättmaskin kan användas. Smutstvätt från infekterad vårdtagare som skickas till tvätteri tas om hand enligt tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och förflyttas därefter till vårdtagarens rum/lägenhet. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i den smutsiga tvättsäcken/korgen. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten kan tvättas i samma maskiner som vårdtagarens. Arbetsdräkten tvättas skilt från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på tvätteri. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare. Övrigt se Vårdhandboken på under Smutstvätt. 20
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merBasala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merHygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
Smittskydd/vårdhygien 2015-11-13 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Nilsson Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA HYGIENRUTINER...
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs merHygienregler för Landstinget Dalarna
Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa
Läs merVårdhygien - Basala hygienrutiner
Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merHygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
Smittskydd/vårdhygien Juni 2010 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Hygiensjuksköterska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Läs merHygienkonferens våren 2012
Hygienkonferens våren 2012 Program Strama - vad har det med vårdhygien att göra? Astrid Danielsson Tvätt - hur hanteras ren och smutsig tvätt? Marianne Janson Förråd - hur hanteras förrådet och varorna?
Läs merRiktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merHygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
Smittskydd/vårdhygien Uppdaterad januari 2015 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Spångberg Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar...
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merDetta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.
Bild 1: Bild 2: Att säkerställa processen handlar om att säkerställa alla moment: Basala hygienrutiner, hantering och förvaring av material från förråd till patient samt förutsättningar i patientens närmiljö.
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merRenhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Renhetsgrader och Förråd Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Steril medicinteknisk produkt En medicinteknisk produkt får märkas med ordet steril eller symbolen STERILE när sannolikheten att en livskraftig
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merSkinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun
Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merRenhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Renhetsgrader och Förråd Ren Oren Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Renhetsgrader inom sjukvården Ren Höggradigt ren Steril Avser främst medicinteknisk utrustning och instrument som vi använder inom
Läs merArbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merKVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...
KVALITETSSÄKRING av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland Datum:... Kommun:... Boende... Enhet... Sammanställt av nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merTillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Läs merFastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg
1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för
Läs merVårdhygien rutin och ansvar
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten
Läs merMAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.
Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merSmittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merRenhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion
Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merVårdhygien rutin och ansvar
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten
Läs merTalarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merTalmanus Basala hygienrutiner
Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning
Läs merUppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merDEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering
DEL 2 Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering 2 Definition på renhetsgrader Rent Uppnås genom en process, som avlägsnar främmande material (ex. smuts, organiskt
Läs merTvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015
Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015 Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merBasala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till
Läs merBasala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Läs merUtbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.
Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merVårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,
Vårdhygien Västra Götaland 2017 Strama o Vårdhygien utbildning, 2017 Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga
Läs merHygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län
Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merStäd, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
Läs merMedicintekniska produkter
Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merVå rdhygieniskå rutiner
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 1 (7) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2017-04-01 Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat:
Läs merHygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
Smittskydd/vårdhygien Uppdaterad maj 2015 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Nilsson Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4
Läs merUtbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.
Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället
Läs merHygieniska frågor vid planering och hantering av förråd
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merHygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län
Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga
Läs merHandledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter
Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merVårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till
Läs mer