Rr] Uppvidinge KOMMUN

Transkript

1 Rr] Uppvidinge KOMMUN Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Kommunfullmäktige Datum: Tid: Plats: Borgen, Lenhovda Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund Dnr /. 4. Svar på interpellation från Leif Hauge (V) till Åke Carlson och kommunstyrelsen Dnr A KF Pensionsregler för politiker - fritidspolitiker Dnr /. KS Årsredovisning 2012 Dnr /. KS Information från revisorerna om granslatingar 2012 Dnr Revisionsberättelse för 2012 samt ansvarsfrihet / / Presenteras på sammanträdet 9. Anmälan av medborgarförslag om att upprätta en karta över buller från vindkraftverk Dnr / Ingrid Hugosson ordförande Elin Beyersdorff sekreterare

2 [3^1 Uppvidinge V^KJy KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 4 (27) Sammanträdesdatum Dnr Allmänhetens frågestund Sammanfattning Korrmiunmllmäktiges sammanträde inleds med allmänhetens frågestund. Vid allmänhetens frågestund har närvarande åhörare möjlighet att ställa frågor till kommunfullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare. Vid dagens sammanträde ställer medborgare Kennet Karlsson följande frågor till oppositionen samt moderater, folkpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater: 1. Vill ni personligen ta ansvar för Uppvidinges avfolkning samt de övergrepp som görs på vår natur p.g.a. kapitalismen i Göteborg? 2. Vågar ni se ny teknik och forskning i vitögat eller skall ni basera era beslut på anföranden från en minoritet som förmodligen inte kommer att få plats i riksdagen efter valet? 3. Vill ni inte skaffa en modern uppfattrting och använda er av det kommande vetot? Vid dagens sammanträde ges inget svar. Frågorna besvaras vid korrrmunfullmäktige den 26 mars. Justerare Utdragsbestyrkande

3 /.Q KL. UPPVIDINGE KOMMUN Kommunlednlugsförvalhiingen Dlarlenr En. - t t t k d i c _i. J>j^^ LOÅD } trots 'UOJJL %h^chciis att <Ui Or- c cl %.ODT' 3JLAOM- K^ Ar- - J. O Al 1-2 _ A *) ' 'O / V asjuja.. 2flI é

4 I^Érl Uppvidinge SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 (22) KOMMUN Sanrmanttädesdatum Kommunstyrelsen Dnr Pensionsregler för politiker - fritidspolitiker Sammanfattning I arvodesreglerna finns reglerat hur pensioner för fritidspolitiker ska hanteras (KorrrmunfuILmäktige, , 15), Svante Uhhn har på uppdrag av personalchef Åsa Johansson tagit fram ett förslag på nya riktlinjer. Förslaget hanterar förlorad tjänstepension i förhållande till ersättmng för förlorad inkomst. Bakgrund Ärendet behandlades i personalutskottet den 25 oktober 2012, 41. På kommunstyrelsens sammanträde den 12 februari 2013, 16, återremitterades ärendet till kommunstyrelsens personalutskott den 27 februari med uppdrag att undersöka om förslag på riktlinjer går att förenkla, och vad det i så fall innebär. Kommunstyrelsens personalutskott beslutade på sammanträdet den 27 februari 2013 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna förnyat förslag till riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker. Beslutsunderlag Kornmunstyrelsen, , 16 Kommunstyrelsens personalutskott, , 13 Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker, Personalavdelningen och Skandia, Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker, Skandia, Kommunstyrelsens beslut Föreslå kommurunrllmäktige besluta godkänna förnyat förslag på rtittlinjer för pensionsersättxiing för fritidspohtiker. Beslutsexpediering Personalchef Personalutskottet Juste ra re Utdragsbestyrkande

5 ärende. Irfcl Uppvidinge SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (20) V-»Ky KOMMUN Sarnmanträdesdatum Kommunstyrelsens personalutskott Dnr Pensionsregler för politiker S ammanf attning I arvodesreglerna finns reglerat hur pensioner för fritidspolitiker ska hanteras (Konmiunfullmäktige, , 15) Svante Uhlin har på uppdrag av personalchef Åsa Johansson tagit ham ett förslag på nya riktlinjer. Förslaget hanterar förlorad tjänstepension i förhållande till ersättning för förlorad inkomst. Bakgrund Ärendet behandlades i personalutskottet den 25 oktober 2012, 41. På kommunstyrelsens sammanträde , 16, återremitterades ärendet till personalutskottet den 27 februari med uppdrag att undersöka om förslag på riktlinjer går att förenkla, och vad det i så fall innebär. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll, , 16 Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för Mtidspolitiker, Kommunstyrelsens personalutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Godkänna förnyat förslag till riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker. Justerare Utdragsbestyrkande

6 Uppvidinge K O M M O N Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker Riktlinjerna är framtagna i samverkan med Svante Uhlin, Skandia bank och försäkring Allmänt Förtroendevalda i kommunen med uppdrag som inte är på heltid eller betydande del av heltid, s.k. fritidspolitiker, har med stöd av 4 kap. 12 kommunallagen (SFS 1991:900) och rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting rätt till skälig ersättrring för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag. Med pension i den nyssnämnda bestämmelsen avses tjänstepension. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att ersättningen bör kunna schabloniseras för att undvika ett alltför administrativt betungande ersättningssystem. Dessa riktlinjer gäuer inte förtroendevalda som innehar uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som därmed omfattas av PBF, Pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Ersättning för förlorat intjänande av tjänstepension Ersättningen är en schablonberäknad ersättning som inte gör anspråk på att vara en exakt beräknad kompensation för eventuellt förlorat intjänande av tjänstepension för den förtroendevalde. Ersättrdngsnivån 4,5 procent har valts för att den motsvarar den avsättning till tjänstepension som görs till arbetstagare som omfattas av kollektivavtal om tjänstepension inom kommunsektorn. 1. Pensionsersättning uppgår till 4,5 procent av ersättning för förlorad arbetsinkomst som kommunen betalat ut till den förtroendevalde. 2. Pensionsersättningen betalas ut till den löpande i samband med att ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas ut. Pensionsersättningen jämställs i skattehänseende med lön, vilket bl.a. innebär att kommunen ska betala sociala avgifter på p ensionsersättningen. 3. Pensionsersättning ska utbetalas utan någon särskild begäran från den förtroendevalde. För rätt till pensionsersättning krävs inte att den förtroendevalde styrker förlust av tjänstepensionsintjänande. 4. Dessa bestämmelser träder i kraft från och med kalenderåret Kommunledningsförvaltningen Personalavdelningen

7 I - 1 Uppvidinge SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 23 (37) V?3r KOMMUN Sarnmanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr Pensionsregler för politiker - fritidspolitiker Sammanfattning I arvodesreglerna finns reglerat hur pensioner för hitidspolitiker ska hanteras (Korrrmunfuljmäktige, , 15) Svante Uhlin har på uppdrag av personalchef Åsa Johansson tagit fram ett förslag på nya riktlinjer. Förslaget hanterar förlorad tjänstepension i förhållande till ersätming för förlorad inkomst. Bakgrund Ärendet behandlades i personalutskottet den 25 oktober 2012, 41. Beslutsunderlag Personalutskottet, Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för fritidspohtiker, Yrkande Kent Helgesson (MP): Återremittera ärendet till personalutskottet den 27 februari med uppdrag att undersöka om förslag på riktlinjer går att förenkla, och vad det i så fall innebär. Ärendet behandlas åter på kommunstyrelsens sammanträde i mars. Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer proposition på Helgessons yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med yrkandet. Kommunstyrelsens beslut Återremittera ärendet till personalutskottet den 27 februari med uppdrag att undersöka om förslag på riktlinjer går att förenkla, och vad det i så fall innebär. Ärendet behandlas åter på kommunstyrelsens sammanträde i mars. Beslutsexpediering Personalchef Personalutskottet

8 UPPVIDINGE KOMMUN KommirnledningsförvaltaSagen J Skandia bank&försäkrinq Dlarlenr 2kH /l Utfärdare/ref Svante Uhlin Datum 9 oktober 2012 Sida 1(2) Klassificering Förslag på riktlinjer för pensionsersättning för fritidspolitiker Allmänt Förtroendevalda i kommunen med uppdrag som inte är på heltid eller betydande del av heltid, s.k. fritidspolitiker, har med stöd av 4 kap. 12 kommunallagen (SFS 1991:900) och rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag. Med pension i den nyssnämnda bestämmelsen avses tjänstepension. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att ersättningen bör kunna schabloniseras för att undvika ett alltför administrativt betungande ersättningssystem. Dessa riktlinjer gäller inte förtroendevalda som innehar uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som därmed omfattas av PBF, Pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Ersättning för förlorat intjänande av tjänstepension Ersättningen är en schablonberäknad ersättning som inte gör anspråk på att vara en exakt beräknad kompensation för eventuellt förlorat intjänande av tjänstepension för den förtroendevalde. För förtroendevalda som bedriver aktiv egen näringsverksamhet (egenföretagare) och s.k. fria yrkesutövare ärtjänstepensionsintjänandet inte direkt relaterat till inkomsten, något som gör det svårt att bedöma om förlust av pensionsintjänande har skett i sådana fall. En modell med schabloniserad ersättning passar därför inte i dessa fall. Istället ska sådana förtroendevalda ha rätt till ersättning för faktiskt förlorad avsättning till tjänstepension, i den mån detta belopp kan styrkas på ett för kommunen godtagbart sätt. Ersättningsnivån 4,5 procent har valts för att den motsvarar den avsättning till tjänstepension som görs till arbetstagare som omfattas av kollektivavtal om tjänstepension inom kommunsektorn. 1. Pensionsersättningen är 4,5 procent av den sammanlagda ersättning för förlorad arbetsinkomst som kommunen betalat ut under ett visst år till den förtroendevalde. 2. Ersättningen betalas ut kontant till den förtroendevalde en gång per år. Ersättningen jämställs i skattehänseende med lön, vilket bl.a. innebär att kommunen ska betala sociala avgifter på pensionsersättningen. 3. Begäran om ersättning görs senast vid utgången av mars månad året efter det år då ersättning för förlorad arbetsinkomst betalats ut. Den förtroendevalde ska kunna visa att förtroendeuppdraget medfört minskat Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm Org.nr:

9 Skandia bank& försäkring Utfärdare/ref Datum Sida Svante Uhlin 9 oktober (2) Klassificering tjänstepensionsintjänande. Det är tillräckligt att den förtroendevalde visar eller uppger vilket kollektivavtal om tjänstepension som han eller hon omfattas av i sin anställning. Storleken på förlusten av tjänstepension behöver dock inte styrkas. 4. Förtroendevalda som bedriver aktiv egen näringsverksamhet (egenföretagare) och s.k. fria yrkesutövare har, istället för sådan pensionsersättning som beskrivs ovan, rätt till ersättning för faktiskt förlorad avsättning till tjänstepension, d.v.s. det belopp som skulle ha avsatts till pension om förtroendeuppdraget inte hade fullgjorts, i den mån detta belopp kan styrkas på ett för kommunen godtagbart sätt. Ansökan om sådant belopp ska göras vid avgången, dock senast inom två år från det att förtroendeuppdraget upphörde. Sådan pensionsersättning betalas ut kontant till den förtroendevalde och jämställs i skattehänseende med lön. 5. Dessa bestämmelser träder ikraft från och med kalenderåret 2012 (under förutsättning att nödvändiga beslut fattas), på så sätt att den förtroendevalde senast i mars 2013, ska ansöka om ersättning avseende år Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm Org.nr:

10 [31 Uppvidinge VA]y KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 3 (3) Sammantiädesdatum Dnr Årsredovisning 2012 Sammanfattning Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till "god ekonomisk hushållning 7 '. Kravet på ekonomi i balans ska ses som ett mstrument för att säkerställa att varje generation bär kostnaderna för den service som generationen själv beslutar om och också.själv konsumerar. Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål för att styra den ekonomiska utvecklingen; Resultat efter finansnetto 6 miljoner kronor Finansieringsgrad av investeringar 100 % Sohditet Minst 50 % Samthga finansiella mål uppnås år För nämnder och kommunstyrelse finns ett antal verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som följs upp i årsredovisningen, av totalt 46 mål bedöms 22 vara helt eller delvis uppnådda. Måluppfyllelsen är inte tillhedsställande och samtliga nämnder arbetar med olika typer av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Beslutsunderlag Årsredovisning 2012 Tjänsteskrivelse, controller, Kommunstyrelsens beslut 1. Överlämna Årsredovisning 2012 till revisorerna. 2. Till kommunstyrelsens möte den 25 juni få en återrapportering från kommunens nämnder angående måluppfyuelsen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beslutsexpediering Ekonomichef Controller Revisorerna Kommunens nämnder Justerare Utdragsbestyrkande

11 'bil- arena e. Uppvidinge KOMMUN UPPVIDINGE KOM'. KoimnuDlediiingsfém;;' h [Dtaifenr Årsredovisning 2012 Sammanfattning Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till "god ekonomisk hushållning''. Kravet på ekonomi i balans ska ses som ett instrument för att säkerställa att varje generation bär kostnaderna för den service som generationen själ beslutar om och själv konsumerar. Kommunen använder sig att tre övergripande finansiella mål för att styra den ekonomiska utvecklingen; Resultat ef ter finansnetto 6 miljoner kronor Finansieringsgrad av investeringar 100 % Soliditet Minst 50% Samtliga finansiella mål uppnås år För nämnder och kommunstyrelse finns ett antal verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som följs upp i årsredovisningen, av totalt 46 mål bedöms 22 vara helt eller delvis uppnådda. Beslutsunderlag Årsredovisning 2012 Förslag till beslut 1. Överlämna årsredovisning 2012 till revisorerna 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Ekonomiavdelningen Silja Savela

12 Beslutsexpediering Socialnämnden Barn- och utbnowngsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Ekonomichef Controller Silja Savela Revisorerna Silja Savela Controller Ekonomiavdelningen Silja Savela

13 öjppvidinge Revisorerna UPPVIDINGE KOMMUN 1 Kommunledningsförvaltaingen 2013» jdlarlenr Sidan 1 av 2 TiU Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2012 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelse, nämnder och genom utsedd lekmannarevisor i kommunens bolag. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns tillräcklig intern kontroll samt åteixedovisning till fullmälctige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmälctiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granslcningen har genomförts med den imilctning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen och nämnderna har bedrivit sina verksamheter på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Samtidigt bedömer vi att styrelsens och nämndernas arbete med den interna kontrollen behöver systematiseras ytterligare. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat om. Vi bedömer att måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är låg. Endast 16 (35 %) av 46 mål har redovisats som uppnådda. Ansvarsfrihet Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse, nämnder, den gemensamma nämnden för lönesamverkan samt den gemensamma nämnden för överförmyndarverksamheten ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för år 2012 godkänns. Vi åberopar följande för vår bedömning: Vi har genomfört övergripande ansvarsgransloiingar, som innebär intervjuer med politiker och tjänstemän för styrelsen och samtliga nämnder.

14 Uppvidinge Sidan 2 av 2 Följande rapporter har avlämnats under revisionsåret: Gransloiing av barn- och utbildningsnämndens ledning och uppföljning Gransloiing av LSS - kvalitetssäkring av genomförandeplaner Gransloiing av den demokratiska processen - kallelser och protokoll Gransloiing av intern kontroll Gransloiing av delårsrapport Gransloiing av årsredovisning Vidare har en förstudie avseende arvode till de förtroendevalda genomförts samt en förstudie avseende kornmunens elavtal. Ovanstående rapporter från saldomniga har överlämnats fortlöpande till berörd styrelse eller nämnd och för kännedom till kornmunfullmälctiges presidium Åseda den 19 mars /> Georg Frisk Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisionsberättelse för Uppcom AB för år 2012 Gransloiingsrapport för Uppcom AB för år 2012 Revisionsberättelse för AB Uppvidingehus för år 2012 Gransloiingsrapport för AB Uppvidingehus för år 2012

15 Revisionsberättelse Till årsstämman i Aktiebolaget Uppvidingehus, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Aktiebolaget Uppvidingehus för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknirigsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Aktiebolaget Uppvidingehuss finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Aktiebolaget Uppvidingehus för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kalmar den 18 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Martina Holm Godkänd revisor

16 4/C Revisionsberättelse Till årsstämman i UppCom AB, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för UppCom AB för år Styrelsens och verkställande årsredovisningen direktörens ansvar för Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enhghet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av UppCom AB:s finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för UppCom AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kalmar den 18 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Martina Holm Godkänd revisor

17 Upp\it%dhus AB Osngin «64 Gi a nslcni n gs ra pp or t Mor åar 2012 Ja g har»granskat verksamheten timder år Granskningen har utförts enligt aktiebolagens Al kap. och god revisionssed I kommun al verksamhet. Jag har tagit del av styrelsens protokoll ra»fler år Jag har granskat följsamliieten mot kommunens fsreifcagsp^kcj och ägardirektiv för llppyidfnge kommuns aktöefoosag. Viåiim Ihar yeiksamkelen g ra n ska ts wtitrån bolagets bola^oatåiiiiig,raiil»eits0)tdiån i; för styrelsen, verkställande direktörns iitsrjmktion cxdh i^talkdithii Mor (dkwjfmäskréjp xoo4ering. Jag bedömer att bolagets yeiksttmlvet sotötts på ett äinlainållsenligl odli från ekonomisk synpimm 1iltfreds;tfilhi»de sitt. Denna gj^amskaim^irajpjxchl är sijppiiälitad m KJ<el amidlssoai- ar kommunfirilmäktige 3 UpgjyStfh^gefcfHirmran utsedd Jekmtann a revi s or i Uppvidii^gefhtns -ÅB.

18 Xiil årssfåninati i Uppcom AB Qrg ar Granskamgsrapp o rt för år W12 Jag bar granskat imiftiiihfiiiuiii nnsåer är 2 ÉL 'GratEskBiRgttBfcar ptféfete enligt afefåeijägebs 11 kap. <a.dk god veväsäosnsseå i famimmmi verksamhet. Jag bar tfeagit AbI s^rfseaas pnaidwli»måer år Jag.far granska! foljsaimiimtem wm hmmmmmesss fétaafag^pokcj <odh ägardirektiv för öjppvijliiige tomamhms aksefcoiag. Viöame Isar veäsain heten granskats Mifräfl Mlagets Wtegsarfraii^g, aiiifoieissfrähiig fe s ^ ä ö b,, verkslahaimle ÄieMöams insérambm <odh isesfiithlkfäate för ÄMWDfflHäsk srapperfceröig. Jag bedxnsnar attfoosagefe wrfearfiat skotts på ett aitåantåsseiiligt ocli ffiråas ek^bflrafek ^npitnto Ä&eäsifäiHaiBiie ssäit I>enwa.gB^Bsä oli g5i'a ^p@qlé: år rajpprättatå,w K}eH Itenielsstai- av kosnwpafiilänäkt^e i IJpprååiiKge k^ammern Mitseåd Maaairnatreviso r i öpjpcoro AR.

19 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledn ingsförva!te;in gen Årsredovisning UppCom AB 2012 uppcom Uppvidinge

20 UppCom AB Org. Nr Sida 1 (12) ÅRSREDOVISNING 2012 Styrelsen och verkställande direktören för UppCom AB (Org.nr ) får härmed avge årsredovisning för år Styrelsen Vid ordinarie bolagsstämma den 19 april 2011 anmäldes att kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun, för tiden intill ordinarie bolagsstämma 2015, valt följande styrelse: Ledamöter Ingemar Hugosson, Åseda, ordförande Åke Axelsson, Älghult, vice ordförande Michal Kubiak, Alstermo Jan Blad, Alstermo Niklas Jonsson, Åseda Suppleanter Anders Sjöstrand, Norrhult Fredrik Ymer, Norrhult Rolf Green, Lindshammar Peter Robrant, Lenliovda Rolf Arnesson, Åseda Verkställande direktör Verkställande direktör har varit Åke Johansson. Revisorer I enlighet med Kommunfullmäktiges beslut och UppCom AB:s beslut utsågs PwC AB, , med Martina Holm som huvudansvarig revisor, till revisionsbolag intill bolagsstämman enlighet med Kommunfullmäktiges beslut och UppCom AB: s beslut utsågs till lekmannarevisor, intill bolagsstämman 2015, Kjell Danielsson, Älghult med Elisabeth Gruvhagen, Fröseke som suppleant.

21 UppCom AB Org. Nr Sida 2(12) Firmatecknare Firman tecknas, förutom av styrelsen eller av VD enligt 8 kap 29 aktiebolagslagen, av Hugosson, Axelsson och Johansson, två i förening. Sammanträden Styrelsen har under kalenderåret 2012 hållit 9 protokollförda sammanträden. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten och ägarförhållanden UppCom AB är ett av Uppvidinge kommun helägt kommunalt företag med inriktning på att utveckla och tillhandahålla tjänster inom bredband, IT och telefoni, samt därmed förenlig verksamhet. Ägaren är bolagets dominerande kund men arbetet är också inriktat mot externa kunder. Väsentliga händelser under räkenskapsåret YT-verksamheten Liksom tidigare år har den övergripande uppgiften varit att ansvara för driften av Uppvidinge Kommuns IT-verksamhet. Antalet arbetsstationer som man driftar var vid årets slut 1061 st och serverparken uppgick till 65 st. Ett nytt system Thmlinc har installerats och testats av vårdpersonal. Testperioden har fallit bra ut och beslut att införa det på hela vård och omsorg har tagits. Testperiod med ny miljö för externa kunder har också utfallit väl och kommer under 2013 att säljas som tjänster av lokala IT-företag. Telefoni/Växeln Under året har en upphandling på mobiltelefoner och telefoniutrustning påbörjats. Arbetet med att få fler telefoner anslutna via ip fortsätter. Vid årets slut fanns 413 anknytningar som kommunen använder. Det kommunala bostadsbolaget Uppvidingehus AB och Älghults friskola är också våra kunder. Bredhand Utbyggnaden av stamfiber fram till Massamåla är klar. Investeringen ska ägas av kommunen som därmed ska betala investeringen. MassaNet byalag som ska kopplas in på fibern har fått klartecken för bidrag från Länsstyrelsen och kommer att påbörja sin grävning inom kort. Utbyggnaden av stammen kommer att ge ca fiberanslutningar. Uppvidingehus har anslutit 8 av sina fastigheter till fiber. I första skedet ska fibern endast användas av Sappa för leverans av TV till lägenhetsinnehavarna.

22 UppCom AB Org. Nr Sida 3 (12) Förhoppningen är dock att även kunna ansluta lägenheterna till fiber i framtiden via gjord investering. Radioutrustningen mellan Marhult och Herråkra byttes ut under året då den gamla utrustningen kraschade. Den nya utrustningen har högre kapacitet, 100 Mbit istället för 30 Mbit som den gamla klarade av. Två nya samförläggningar med E.ON har gjorts under året. Den ena går via Pilgatan och Bäckgatan i norra delen av Aseda medan den andra gjordes utmed Brunnsgatan i Aseda. Kanalisationen utmed Pilgatan är av vikt för Upp- Coms verksamlret då bolaget behöver en redundans för högre driftsäkerhet. Net4Mobility, ett samarbete mellan Tele2 och Telenor, har kopplat upp 2 av sina 4G-master till UppComs fiber. Förbindelsen går upp till Vetlanda där den lämnas av. 4 företag har under året beställt anslutning av sina fastigheter till fiber. På grund av vädret hann arbetet inte slutföras för tre av företagen under Alla tillstånd för att gräva är dock klara och så snart vädret tillåter kommer företagen att anslutas. Ekonomi och framtida utveckling En föryngring av serverlösningen kommer att ske under Med föryngringen följer ett avtal med Uppvidinge kommun som reglerar de ekonomiska mellanhavandena. Arbetet med att ta fram en ny LT-strategiplan har initierats av bolaget. En särskild arbetsgrupp är utsedd att ta ham ett förslag som sedan ska beslutas om av politikerna. Ett samarbete mehan UppCom AB och Uppvidinge kommun som gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden har förstärkts. Förslag till vinstdisposition TiU årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat jämte årets resultat kronor Styrelsen föreslår att den sammanlagda vinsten kronor, överförs i ny räkning.

23 UppCom AB Org. Nr Sida 4 (12) RESULTATRAKNING Not (Belopp i kr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning Not Rörelsens kostnader Personalkostnader Not Övriga externa kostnader Not Avskrivning av materiella anläggningstillgångar Not Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande Not 5 resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Not 6 Årets Resultat

24 UppCom AB Org. Nr Sida 5(12) BALANSRÄKNING Not (Belopp i kr) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Not 7 Inventarier, verktyg och installationer Not 8 Pågående nyanläggningar samt förskott Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Arbete för annans räkning Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 10 Not Summa Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

25 UppCom AB Org. Nr Sida 6(12) BALA IM S RA K N1N G (Belopp i kr) EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 13 Bundet eget kapital Aktiekapital (85 aktier kvotvärde kr) Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Not 14 Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader Not 15 Not Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

26 UppCom AB Org. Nr Sida 7 (12) KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Rörelseresultat Avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Erhållet bidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Amortering långfristiga skulder Minskning av likvida medel Ökning av likvida medel Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

27 UppCom AB Org. Nr Sida 8 (12) NOTER till Resultat- och balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-Reglerna). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justerade avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För de poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekomande fall tillgångens restvärde. Avskrivningarna redovisas separat i resultaträkningen. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar, I anläggningsklassen maskiner och andra tekniska anläggningar återfinns även förbättringar som gjorts på annans fastighet. Dessa skrivs av linjärt utifrån investeringens bedömda nyttjandeperiod. A vskrivningstider Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-30 år Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Leasinqavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal), Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först in-först ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som, efter individuell prövning beräknas bli betalt. Kasssaflödesanalys Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

28 UppCom AB Org. Nr Sida 9(12) NoM Intäkter Uppvidinge kommun Bredbandstjänster Övrigt Övriga intäkter FORA Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Löner Sociala och andra kostnader (varav pension) ersättningar (varav pension) Styrelse och vd (pension) Övriga anställda (pension) Summa Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2012 Antal på balansdag Antal på Varav män balansdag Varav män Styrelse VD Totalt Medeltalet anställda Män Kvinnor Totalt Not 3 Kostnader för revision Revisionsuppdrag Öhrlings Pricewaterhouse Coopers \

29 UppCom AB Org. Nr Sida 10 (12) Not 4 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Totalt årets avskrivningar Not 5 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel Not 6 Skatt på årets resultat Årets skattekostnad är noll kr då det i UppCom AB finns outnyttjade underskottsavdrag på tkr från tidigare år (tax 2013: tkr) Not 7 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp Omklassificering ifrån pågående Försäljning och utrangeringar Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljning och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ack avskrivning Utgående restvärde enligt plan Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning och utrangeringar 0 0 Utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljning och utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar Utgående ack avskrivning Utgående restvärde enligt plan Not 9 Pågående nyanläggningar samt förskott Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader 0, X. yf A fl

30 UppCom AB Org. Nr Sida 11 (12) Not 10 Kundfordringar Uppvidinge kommun Övriga kunder Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupen intäkt Interim kundreskontra AMV Skattekonto Ripe NCC Transportstyrelsen Pulsen Atea Dell e.fact interim o Not 12 Kassa och bank Ingår i kommunens koncernkonto Limit kr, (föreg. år kr) Not 13 Eget kapital Aktiekapital Reserv fond Balanserat resultat och årets resultat Summa eget kapital Eget kapital Årets resultat Eget kapital Årets resultat Eget kapital Not 14 Långfristiga skulder Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut , v' : --- Jr? fl/p*

31 UppCom AB Org. Nr Sida 12 (12) Not 15 Övriga kortfristiga skulder Utgående moms Källskatt Not 16 Upplupna kostnader Löneskatt Revision Eon Upplupen pension individuell del Semesterlöneskuld Balansränta Interim leverantörer Interim kundreskontra Interim e.fact Arbetsgivaravgifter Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. Aseda Ingemar Hugosson ordförande \ke Axelsson vice ordförande Jan Blad ' \ Niklas Jonsson Michal Kubiak Akc Johansson VD Vår revisionsberättelse har lämnats Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Martina Holm Godkänd revisor

32 p w c Revisionsberättelse Till årsstämman i UppCom AB, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi liar utfört en revision av årsredovisningen för UppCom AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av UppCom AB:s finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för UppCom AJB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kalmar den 18 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB y\(//hm--^ ffe kv-\ Martina Holm Godkänd revisor

33 Till årsstämman i Uppcom AB Org nr Granskningsrapport för år 2012 Jag har granskat verksamheten under år Granskningen har utförts enligt aktiebolagens 11 kap. och god revisionssed i kommunal verksamhet. Jag har tagit del av styrelsens protokoll under år Jag har granskat följsamheten mot kommunens företagspolicy och ägardirektiv för Uppvidinge kommuns aktiebolag. Vidare har verksamheten granskats utifrån bolagets bolagsordning, arbetsordning för styrelsen, verkställande direktörns instruktion och instruktion för ekonomisk rapportering. Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Denna granskningsrapport är upprättad av Kjell Danielsson- av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun utsedd lekmannarevisor i Uppcom AB. Älghult A. f 0 \ s i Kjell Danielsson

34 UPPVIDINGE KOMMUN KommuriledDingsfbrvalrn^^fin j Diarienr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 AB Uppvidingehus

35 1(24) AB Uppvidingehus Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 6 - balansräkning 7 - kassaflödesanalys 10 - noter 11 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

36 AB Uppvidingehus (24) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Bolaget registrerades 1972 efter sammanslagning av dåvarande bostadsstiftelserna i Uppvidinge kommun och är ett helägt kommunalt bostadsföretag. Styrelsen Styrelsens sammansättning har under året varit: Ledamöter Linda Arvidsson, Åseda, ordförande Jan Wernström, Åseda, vice ordförande Yvonne Wilhelmsson, Älghult Loucie Lindborg-Månsson, Klavreström Rolf Green, Korsberga Suppleanter William Andersson, Lenhovda Lars Pettersson, Alstermo Bengt-Göran Birgersson, Åseda Roland Karlsson, Lenhovda Jan-Olof Fransson, Lenhovda Verkställande direktör Verkställande direktör har varit Lars Lindahl. Revisorer Till revisionsbyrå utsågs på ordinarie bolagsstämma PricewaterhouseCoopers AB, som företräds av Martina Holm, godkänd revisor, Kalmar. Kjell Danielsson, Älghult, är av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun utsedd till lekmannarevisor, med Elisabeth Gruvhagen, Fröseke, som suppleant. Finnatecknare Finnan tecknas förutom av styrelsen eller verkställande direktören, av Arvidsson, Wernström och Lindahl två i förening. Sammanträde Styrelsen har under år 2012 hållit 11 protokollförda sammanträden. Organisationsanslutning: Bolaget är anslutet till arbetsgivarorganisationen FASTIGO (Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation) samt till branschorganisationen SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag). Dessutom är bolaget delägare i inköpsorganisationen FIBV (Husbyggnadsvaror). t//,,

37 AB Uppvidingehus (24) Fastighetsförvaltning Bolaget skall utveckla boendemiljöer i Uppvidinge kommun utifrån våra lokala förutsättningar och erbjuda prisvärda boendealternativ. Bolaget skall också vara en konkurrenskraftig förvaltare med långsiktiga perspektiv, korta beslutsvägar och en effektiv utförare. Servicekänslan skall prägla hela företaget vid möte med kunden. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har en fastighet avyttrats i förvaltningsuppdraget. Bolagets totalt förvaltade ytor uppgår därefter till ca kvm fördelade på egna fastigheter ca kvm varav ca kvm bostäder och ca kvm lokaler. Förvaltningsuppdraget åt Uppvidinge kommun uppgår till ca kvm varav ca kvm avser industrifastigheter. Utöver förvaltningsuppdraget har följande underhållsarbeten och nyproduktion utförts på uppdrag av Uppvidinge kommun. Nybyggnad av förråd gymnasiet Åseda, färdigställande av elevhall och bibliotek, Åseda samt ombyggnad och renovering av hemkunskapslokalen Asedaskolan. Ur tillskjutna medel för eftersatt underhåll har 3,5 miljoner förbrukats under Nya fönster har installerats i gymnastiksalen Nottebäcksskolan, mattbyte har utförts i matsalen Älghultsskolan samt ombyggnad av ventilationen på Lenhovdaskolan, Storköksprodukter har köpts in till Solgården, Norrhult. Fönsterbyte samt invändig målning har utförts i vårdcentralen, Lenhovda. Ny brandlarmscentral har installerats på Olofsgården, Åseda. Ombyggnad har också gjorts av hissar för att uppfylla nya krav. Renovering har utförts av lägenheten i Hovgård, Älghult. I bostadsförvaltningen har fasadmålning utförts på Norrhultsvägen 33 och 35 samt Industrigatan 1, Norrhult, Hasselvägen 18-28, Åseda och Häradsvägen 16, Älghult. Fönsterbyte har skett på Norrhultsvägen 33, Norrhult och Doktorsvägen 5, Alstermo. Takbyte har utförts på Norrhultsvägen 33, Norrhult och Hasselvägen 18-28, Åseda. Sedvanligt inre lägenhetsunderhåll har utförts med målning, tapetsering och renovering av badrum och kök samt underhåll av värme- och ventilationsanläggningar. Inventarier har anskaffats för kronor. Migrationsverket har drivit asylmottagning i oförändrad omfattning. Bolagets bostadsinnehav uppgår vid årsskiftet till 809 lägenheter varav 10 är upplåtna för annat ändamål samt fyra specialenheter för handikappomsorgen. Uthyrningsgraden var vid årets slut 96% (95%). Enligt styrelsebeslut har styrelsen sagt upp förvaltningsuppdraget med Uppvidinge kommun. Nuvarande avtal gäller till och med

38 AB Uppvidingehus 4(24) Ekonomi Underhåll och reparationer samt inköp av inventarier har självfinansierats. Långfristiga krediter är till 70% rörliga. Bolagets krediter är till större delen säkerställda mot kommunal borgen. Bolagets likviditet är placerad på kommunens koncernkonto. Vid driftnettovärdering av fastighetsbeståndet med ett direktavkastningskrav på 5%, överstiger detta det bokförda värdet. Hyresförhandlingar med Hyresgästförening Region Sydost har skett den 10 december 2012 gällande hyressättningen för år Detta resulterade i en höjning av varmhyran för bostäder med 13,15 kr/kvm (1,7%) och kallhyran med 10,80 kr/kvm (1,7%). Hyran för garage, carportar och uppställningsplatser samt förhandlingsbara lokaler höjs med 1,7%. Indexerade justeras med KPI. Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag Nettoomsättning tkr Resultat efter finansiella poster tkr Balansomslutning tkr Antal anställda st Soliditet % Kassalikviditet % Genomsnittlig skuldränta % Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 Framtida utveckling Företaget känner ett stort ansvar för och vill utveckla den egna marknaden efter de lokala förutsättningar som finns. Alla projekt måste dock föregås av en for bolaget affärsmässig bedömning innan beslut om investeringar tas. Det är en utmaning för alla aktörer att hitta lösningar på vår speciella marknad där förutsättningarna ändras hela tiden. Miljöfrågor De nya byggnationer som projekteras har det kalkylerats med någon form av solenergi, dels för att producera miljövänlig energi samt vara med och driva utvecklingen framåt. All inköpt el är ursprungsmärkt vindel.

39 AB Uppvidingehus 5(24) Bolagets energibesparingsutmaning med SABO har från 2007 sänkt energiförbrukningen med drygt 16%. Miljöpåverkan Bolaget bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Anmälningsplikten avser köldmedia. För transport av farligt avfall som uppkommer i egen verksamhet finns tillstånd beviljat för fem år i taget ( ) med vissa undantag, enligt avfallsförordningen 2001:1063. Förlängt tillstånd har sökts. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade medel Årets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att kronor i ny räkning överförs kronor

40 AB Uppvidingehus (24) Resultaträkning Not Hyresintäkter Extern fastighetsförvaltning Övriga intäkter 2, Fastighetskostnader Underhållskostnader Driftskostnader Administration Fastighetsskatt Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 5 6 7,8 9, 10, Summa fastighetskostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntebidrag Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets vinst

41 AB Uppvidingehus (24) Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materi el 1 a anl äggni ngstil 1 gångar Byggnader och mark Pågående ombyggnad avseende materiella anläggningstillgångar Balanslåneposter Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran Andelar i intresseföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Lager Kortfristiga fordringar Hyres- och kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Fönrtbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

42 AB Uppvidingehus (24) Balansräkning Eget kapital och skulder Eget kapital Not Bundet eget kapital Aktiekapital Uppskri vni ngs fond Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst Summa eget kapital Obeskattade reserver 24 Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för uppskjuten skatt 25 Summa avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 26,27 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 28 Aktuella skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder (4 it

43 AB Uppvidingehus 9(24) Balansräkning Not Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

44 AB Uppvidingehus 10(24) Kassaflödesanalys Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 31 Erhållen ränta Erhållna utdelningar Erlagd ränta Betald inkomstskatt Ökning/minskning varulager Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

45 AB Uppvidingehus (24) Noter Notl Redovisnings- och värderingsprinciper AB Uppvidingehus årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Uppskjuten skatt redovisas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnader mellan bokfört värde och skattemässigt värde. Uppskjuten skatteskuld samt uppskjuten skattefordran avseende temporära skillnader hänför sig till avskrivningsbara tillgångar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Fordon, maskiner och inventarier Balanslåneposter år 5 år 33 år Finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Hyresfordringarna har nedskrivits med befarad förlust.

46 AB Uppvidingehus (24) Varulager Varlagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager i förhållande till kortfristiga skulder. Not 2 Hyresintäkter Hyra Bostäder Lokaler Garage och bilplatser Hyresbortfall Bostäder Hyresrabatt på bostäder Lokaler Garage Uppvärmning Summa hyresintäkter

47 AB Uppvidingehus (24) Not 3 Hyreskontraktens löptider Lokaltyp Löptid Antal kontrakt Kontraktsvärde/år % av värdet Kommersiellt år år år år år efter år Summa Bostäder Övrigt Totalt Not 4 Övriga intäkter Ersättning från hyresgäster Övriga ersättningar Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Återvunna tidigare avskrivna fordringar Summa Not 5 Underhållskostnader 2012 Utfört underhåll I underhållskostnader ingår kostnader avseende förvaltningsuppdrag Utfört underhåll (V Of i fy U V7

48 AB Uppvidingehus (24) Not 6 Driftskostnader Riskkostuader Hyresgästmedel Skötselkostnader Reparationer Taxebundna kostnader Uppvärmning Summa I driftskostnader ingår kostnader avseende förvaltningsuppdrag Riskkostnader Skötselkostnader Reparationer Taxebundna kostnader Uppvärmning Summa Not 7 Administration Personal inkl styrelse och revision Lokalkostnader Kontorskostnader Summa

49 AB Uppvidingehus (24) Not 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Totalt Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män Totalt Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män Totalt

50 AB Uppvidingehus (24) Not 9 Balanslåneposter Bostadslåneposten Under 1990 ersattes de statliga ränte- och paritetslånen av s.k ersättningslån. Låneskulder per är kronor. Från 1994, har skattemässiga avskrivningar gjorts med 3% på ingångsvärdet. Ingående bokfört värde Årets avskrivning Summa Underhållslånepost Underhållslånen har enligt bestämmelserna i SFS 1979:314 i sin helhet bokförts som en tillgångspost i balansräkningen. Under 1990 ersattes lånen hos Länsbostadsnämnden av s.k. ersättningslån. Totalt under har kronor aktiverats, vilket ligger under bidragsunderlagct. Från 1994 har skattemässiga avskrivningar med 3% gjorts på ingångsvärdet , samt på gjorda investeringar under Därefter har på sålda fastigheter resterande belopp avskrivits i sin helhet. Under 2011 har en ny bedömning gjorts över posten utifrån nuvarande praxis, varmed posten omförts mot fritt eget kapital enligt gällande rekommendationer. Ingående bokfört värde Omfört Utgående bokfört värde 0 0

51 AB Uppvidingehus (24) Not 10 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Årets uppskrivningar Utgående restvärde enligt plan Bokfört värde byggnader i Sverige Bokfört värde mark i Sverige Taxeringsvärden byggnader i Sverige Taxeringsvärden mark i Sverige Not 11 Pågående ombyggnad avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

52 AB Uppvidingehus (24) Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp -Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar -Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 13 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar Ränteintäkter på likvida medel Räntor på kundfordringar Övriga ränteintäkter Summa Not 14 Räntekostnader Räntor på fastighetslån Räntor på leverantörsskulder Övriga räntekostnader Summa c Lfcd t'\ Yr SV

53 AB Uppvidingehus (24) Not 15 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Summa Not 16 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Summa Not 17 Andelar i intresseföretag Husbyggnadsvaror HBV Föreing Org nr Säte Stockholm Not 18 Varulager Värderat till anskaffningsvärde Underhållslager Bränslelager Summa

54 AB Uppvidingehus (24) Not 19 Övriga fordringar Bonusfordran HBV Övriga fordringar Summa Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna räntebidrag Förutbetalade räntekostnader Övriga poster Not 21 Likvida medel Banktillgodohavande ingår i koncernkonto. Beviljad kommunkontolimit uppgår till tkr (5 000 tkr). Not 22 Förändring av eget kapital Eget kapital Minskning av uppskrivningsfond Årets resultat Upp- Aktiekapital fond skrivn Eget kapital Aktiekapitalet består av 15 st aktier med kvotvärde Reservfond Övrigt Summa fritt eget eget kapital kapital i/uj m / - J

55 AB Uppvidingehus (24) Not 23 Uppskrivningsfond Ingående saldo Årets uppskrivning netto efter skatteeffekt Övrig överföring till fritt eget kapital Utgående saldo Not 24 Obeskattade reserver Periodiseringsfond taxeringen 2012 Periodiseringsfond taxeringen 2013 Summa Not 25 Uppskjuten skatt Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattemässigt ej avdragsgilla avskrivningar på uppskrivet värde på fastigheter Not 26 Ställda säkerheter För egna avsättningar och skulder Avseende Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Summa ställda säkerheter

56 AB Uppvidingehus (24) Not 27 Upplåning Räntebärande skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa Summa räntebärande skulder Förfallotider Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Summa Not 28 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Sociala avgifter Uttagsskatt Momsskuld Övriga skulder t-/

57 AB Uppvidingehus (24) Not 29 Upplupna kostnader och förutbctalda intäkter Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna räntekostnader Förskottsbetalda hyror Övriga poster Summa Not 30 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelse Fastigo Summa Not 31 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Avsättning till pensioner Summa

58 AB Uppvidingehus 24(24) Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. Lenhovda Xinda Arvidsson Ordförande C QM- «lan Wernström /Vice ordförande Loucie Lindborg-Månsson RölfGréén / "vonne Wilhelmsson Lars Lin^rir, ', ~ Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats PricewaterhouseCoopers AB Martina Holm Godkänd revisor

59 pwc Revisionsberättelse Till årsstämman i Aktiebolaget Uppvidingehus, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi liar utföll en revision av årsredovisningen för Aktiebolaget Uppvidingehus för är Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styreken och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Aktiebolaget Uppvidingehuss finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Aktiebolaget Uppvidingehus för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är alt med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser alt de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kalmar den 18 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Martina Holm Godkänd revisor

60 Till årsstämman i Uppvidigehus AB Org nr Granskningsrapport för år 2012 Jag har granskat verksamheten under år Granskningen har utförts enligt aktiebolagens 11 kap. och god revisionssed i kommunal verksamhet. Jag har tagit del av styrelsens protokoll under år Jag har granskat följsamheten mot kommunens företagspolicy och ägardirektiv för Uppvidinge kommuns aktiebolag. Vidare har verksamheten granskats utifrån bolagets bolagsordning, arbetsordning för styrelsen, verkställande direktörns instruktion och instruktion för ekonomisk rapportering. Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Denna granskningsrapport är upprättad av Kjell Danielsson- av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun utsedd lekmannarevisor i Uppvidingehus AB. Äkghult

61 Medborgarförslag UPPVIDINGE KOMMUN KommunledniugsfrirvaltmDgen Datum 25 Januari Till Dlarlenr Kommunalfullmäktige i Uppvidinge kommun Kommunhuset, Åseda Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som vi vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Vårt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel: Kommunal-Bullerkarta-f0r-Vindkraft.pdf Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I vårt medborgarförslag till Uppvidinge kommun, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning Nedanstående underskrifter

62 Medborgarförslag Namn: Susanne Karlsson Kennet Karlsson Adress: Fagraskruv 1, Åseda Fastighet: Fagraskruv 1:11 Namn: Catharina Svensson / Bengt Svep Adress: Ekhorva Gård, Åseda Fastighet: Ekhorva Namn: Jonas Svensson Mathila Jusmo Adress: Ekhorva Gård, Åseda Fastighet: Ekhorva

63 Medborgarförslag Datum 25 Januari 2013 Till Kommunalfullmäktige i Uppvidinge kommun Kommunhuset, Åseda Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som vi vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Vårt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel: Kommunal-Bullerkarta-for-Vindkraft.pdf Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en förtidig död. I vårt medborgarförslag till Uppvidinge kommun, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning Nedanstående underskrifter

64 Medborgarförslag ( yy/.y./.-«i(..4 Namn: Susanne Karlsson Kennet Karlsson Adress: Fagraskruv 1, Åseda Fastighet: Fagraskruv 1:11 Namn: Catharina Svensson Bengt Svensson Adress: Ekhorva Gård, Åseda Fastighet: Ekhorva Namn: Jonas Svensson Mathila Jusmo Adress: Ekhorva Gård, Åseda Fastighet: Ekhorva

65 Datum,«ll!.».LrJMJJ. Till Kommunalfullmäktige i W.p##.s/./..'iSf. kommun Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som jag vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Mitt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel eller via följande länk: httpv/vindbrukdalsland.se/bertil-persson-kommunal-bullerkarta-för-vindkraft.pdf Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och förtidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I mitt medborgarförslag till kommunen, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning Namnförtydligande::2^ ^ZfåzJx*»* ^SSOt? Adress: l/jflmmm... fåim

66 Telefonnummer: a.w.um.^y.

67 Datum : 1 ^ Till Kommunalfullmäktige i.uffifyå^^s: kommun Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som jag vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Mitt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel eller via följande länk: Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I mitt medborgarförslag till kommunen, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med yänlig hälsjiing Namnförtydligande:.. ^ T. i ^ / ^ Adress:..^öafeÄ^...4^^M.

68 Telefonnummer:

69 Datum 2^rJåfåå Till Kommunalfullmäktige i...uppy.k^.'.ogc kommun Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som jag vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Mitt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel eller via följande länk: Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I mitt medborgarförslag till kommunen, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone värje kvartal. Med vänlig hälsning.im^méuéi &OfLSxmu^^^>^ Namnförtydligande:i"l)iSÅrY^iri^.^...tLe.OX^kL^å.^.V^..)^ 0 0 Adress:.Vfårfe!?. vd k..^.qjå/sb3få... J

70 Telefonnummen0.^i7iP.5.?3

71 Datum Till Kommunalfullmäktige i kommun Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som jag vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Mitt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel eller via följande länk: Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I mitt medborgarförslag till kommunen, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning

72 Telefonnummer:..!...::... /..

73 Datum Till D9JL H Kommunalfullmäktige i. l kommun Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som jag vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Mitt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel eller via följande länk: Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: Slutledning: Med en bullerkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en förtidig död. I mitt medborgarförslag till kommunen, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning

74 Telefonnummer:

75 p 2;5 5 7,5 "}QW Karta: WindPRO map, UtskriftskaSa 1: Kartacenlrum RM Öst: Hord: k Nytt vindkraftverk '* Ljiidkänsllgt område Ljudberäknlngsniodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m's Höjd över havet från aktivt IlnjebbjeH Figur 4 - Buller från vindkraftverk i Uppvidinge kommun.

76 Till beslutande Myndighet rörande Eolus ansökan om att uppföra elindustri i Järnstadområdet Ödeshögs kommun. Vindkraft och hälsoeffekter. Rapporter om drabbade grannar till vindkraftverk ökar kontinuerligt i takt med den forcerade utbyggnaden. Problemet är internationellt. En ofta citerad rapport är Nina Pierpoints intevjustudie med 38 personer från 10 familjer boende i närheten av stora vindkraftverk (1,5-3,0 MW) i USA och som lett till begreppet The Wind Turbine Syndrome. De drabbade rapporterade en rad symptom såsom sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Det finns således starka belägg för att vindkraften har negativa effekter på hälsan, men samtidigt framförs kritik mot de citerade studierna. Det påpekas att studierna inte har något vetenskapligt upplägg; bl.a. att kontrollgrupper saknas, att ljudmätningarna inte har varit adekvata, att hälsostatus innan vindkraftsetableringen saknas. Samtidigt finns ett flertal exempel på där andra vetenskapliga rapporter ifrågasätts p.g.a. att studierna har beställts och finansierats av vindkraftsindustrin eller myndigheter, som har som mål att forcera utbyggnaden av vindkraft. Det finns dock data, som inte har ifrågasatts. Studier har visat att bullret från vindkraftverk är underskattat. Ljud från vindkraftverk stör mer än buller från både vägar och flyg vid motsvarande ljudstyrka. I enkätundersökningar uppger % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller vid nivåer på db(a). En viktig iakttagelse är dessutom att det värsta en närboende till vindkraftverk kan råka ut för är att inte bli trodd, vilket tyvärr är ett mycket vanligt fenomen inte minst i kontakten med myndigheter. Vidare finns ett klart samband mellan vindkraftsbuller och sömnstörningar. Det som saknas är epidemiologiska och longitudinella studier avseende vindkraftsbuller och risk för sjukdom. Däremot finns det ett flertal vetenskapliga studier, som belyser samma problematik. En mångårig och omfattande forskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har visat hur stressfaktorer påverkar hälsan och vilka mekanismer som ligger bakom. Stressfaktorer kan vara mycket varierande såsom psykiska, sociala och ekonomiska påfrestningar eller buller, skuggor och blinkande rödljus från vindlaaftverk. Även oro och ångest för sjunkande fastighetsvärden, försämrad livsmiljö, konflikter med markägare, vindkraftsindustrin och myndigheter kan ses som betydande stressfaktorer. Sida 1 av 3

77 Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi i longitudinella populationsstudier funnit att stressfaktorer leder till en störning i den neuroendokrina regleringen eller den s.k stressaxeln (HPA-axeln = hypotahalmus, hypofys, binjurar). Sambandscentralen i hjärnan hypothalamus reagerar på stress och signalerar till hypofysen, som i sin tur stimulerar binjurarna till insöndring av stresshormonet kortisol, Samtidigt sker en aktivering av det sympatiska nervsystemet, där stresshormonerna adrenalin och noradrenalin insöndras från binjurarna. Vid en kortvarig stressupplevelse exempelvis tillfällig rädsla/ilska noteras en övergående insöndring av stresshormoner, med snabbt övergående hjärtklappning, förhöjt blodtryck, blekhet samt ökad halt av glukos och fettsyror i blodet. Vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol, I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Det finns således klara paralleller mellan stresseffekter och sjukdomsutveckling i dessa studier och de stresseffekter, som ses hos individer, som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Problemet är att det tar 5-10 år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende vindkraftspåverkan. I detta sammanhang kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet i en epidemiologisk studie i England med hypotesen att dammet från asfalterade vägar var orsaken till ökad frekvens av lungcancer Det tog ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning orsakar hjärtsjukdom. Men det är först under senaste decenniet som våra politiker vidtagit åtgärder för ätt stoppa rökningen. Samma politiker och myndigheter måste nu lyfta frågan om vindkraften och dess negativa effekter för hälsan. Det finns ett flertal studier och utredningar angående ljudutbredningen från vindkraftverk, där inte minst det lågfrekventa bullret i frekvensområdet Hz och infraljudet i frekvensområdet 1-20 Hz har uppmärksammats på sistone. Bullret i dessa frekvensområden sprids längre och är mer accentuerat från större vindkraftverk enligt publicerade studier från Aalborgs universitet. Gränser för buller även i övriga frekvensområden bör utredas avseende hälsoeffekter. I avvaktan på resultat från vetenskapliga studier avseende vindkraftsbuller, dess utbredning och effekter på hälsan måste ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km förordas. Göran Holm Professor/Överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Sida 2 av 3

78 Referenser: Hypothalamic arousal, insulin resistance and Type 2 diabetes mellitus. Björntorp P, Holm G, Rosmond R. Diabet Med. 1999: Neuroendocrine disorders cause stress-related disease. "Civilization syndrome" is a growing heaith problem. Björntorp P, Holm G, Rosmond R. Läkartidningen 1999:893-6 Hypertension and the metabolic syndrome: closely related central origin. Björntorp P, Holm G, Rosmond R, Folkow B. Blood Press. 2000:71-82 A 5-year follow-up study of disease incidence in men with abnormal hormone pattern. Rosmond R, Wallerius S, Wanger P, Martin L, Holm G, Björntorp P. J. Intern. Med. 2003: Sida 3 av 3