Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne"

Transkript

1 Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Studentkraft AB Malmö oktober 2009 Kontaktperson; Charlotta Heier 1

2 Sammanfattning Studentkraft AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län genomfört en kartläggning av stödet som Skånes kommuner erbjuder barn som växer upp i riskmiljö. Fokus för kartläggningen har varit gruppverksamhet under 2008 samt första kvartalet av Insamling av material har skett genom telefonintervjuer. Samtliga 33 kommuner i Skåne har intervjuats, och i flertalet har mer än en person uttalat sig. I 30 av Skånes 33 kommuner erbjuds någon form av barngruppsverksamhet. De kommuner som saknar egen verksamhet köper oftast tjänsten från en närliggande kommun. Förutom samverkan mellan kommuner så sker samarbete med olika frivilligorganisationer och med Svenska kyrkan. Kartläggningen visar att de mest använda metoderna i Skåne är Children are People too (CAP) utvecklad för svenska förhållanden samt Rädda barnens metod. Gruppledarnas utbildning varierar, men majoriteten har socionomutbildning i grunden. Alla gruppledare har dessutom utbildats i den metod som verksamheten använder sig av. I kartläggningen framkommer det att uppfattningen om huruvida det är lämpligt att blanda barn med olika problematik i samma grupp skiljer sig åt. En del menar att målgrupperna inte ska blandas, medan andra konstaterar att det går bra eftersom problemen ofta är relaterade till varandra. I de kommuner som idag erbjuder gruppverksamhet för barn i riskmiljö planerar man att fortsätta med detta. Verksamheten bedöms vara positiv för de barn som deltar, men kommunerna uppger att det är svårt att rekrytera barn till grupperna. Rekrytering sker idag främst genom samarbete med skolorna och information finns på kommunernas hemsida. 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 4 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö?... 5 Hur ser barngruppsverksamheten ut?... 6 Bakgrund... 6 Målgrupper... 6 Åldersindelning... 6 Organisation... 7 Samverkan... 7 Andra aktörer... 7 Familjecentral...7 Metoder... 7 Gruppledarnas utbildning... 9 Handledning... 8 Rekrytering av barn... 8 Marknadsföring... 8 Uppföljning....8 Framgångsfaktorer och svårigheter... 9 Finansiering och framtidsplaner... 9 Bilaga 1 Intervjumall...10 Bilaga 2 Barngruppsverksamheternas målgrupper...12 Bilaga 3 Metoder i barngruppsverksamheterna...13 Bilaga 4 Beskrivning av metoder

4 Inledning Skånska kommuner har under flera år kunnat ansöka om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för tidiga insatser för barn. Medlen syftar bl a till att utveckla stödverksamhet för barn, ungdomar och föräldrar i familjer där det förekommer missbruk, våld eller psykisk sjukdom. Det finns idag stödverksamheter i de flesta av Skånes kommuner men metod, omfattning och organisation skiljer sig åt. Majoriteten drivs numera utan statligt stöd. Syftet med kartläggningen är att klarlägga om och i vilken form stöd erbjuds till barn som växer upp i riskmiljö. Hur är gruppverksamheten organiserad, samarbetspartners, vilka metoder arbetar man utifrån, vilka framgångsfaktorer samt svårigheter kan man definiera och vilka framtidsplaner finns? Studentkraft AB har genomfört kartläggningen på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara komplett. Det kan förekomma gruppverksamhet som inte redovisas i materialet. Studentkraft AB ansvarar för innehållet i rapporten. Metod Telefonintervjuer har genomförts med 50 kommunanställda som på olika sätt arbetar med barn som växer upp i riskmiljö i Skåne. De har ägt rum mellan den fjärde mars och den sjätte april För att i görligaste mån få svar på samtliga frågor har i vissa kommuner flera personer intervjuats. Den definition på riskmiljö som används i kartläggningen är familjer/omgivning med drogmissbruk, psykisk ohälsa, våld eller andra svåra problem som påverkar barnen. Med barn menas i detta fall personer mellan 0 och 18 år. Samtliga intervjuade informerades om definitionen av barn och riskmiljö. Intervjumallen är framtagen av handläggare på sociala enheten på Länsstyrelsen i Skåne län (bilaga 1). 4

5 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö Samtliga kommuner i Skåne erbjuder någon form av enskilt stöd till barn som befinner sig i en riskmiljö. Stöd i grupp erbjuds i dagsläget i 30 av Skånes 33 kommuner. En av de tre kommunerna som idag saknar tillgång till barngruppsverksamhet har för avsikt att söka samarbete kring detta med annan kommun. Det har gjorts försök att starta grupper för barn med föräldrar som har missbruksproblem. Föräldrarna tillät ej barnen att delta så grupperna startade aldrig. En annan av dessa tre kommuner har tidigare haft grupper med flickor som växer upp i dysfunktionella familjer, med det blev svårt att rekrytera deltagare så verksamheten avslutades. Tre kommuner saknar helt egen barngruppsverksamhet men köper platser hos andra kommuner. Dessutom finns det kommuner som driver egna grupper för barn till separerade föräldrar, men köper övrigt gruppstöd från annan kommun. Anledningen till detta uppges vara att de är små kommuner. Det låga invånarantalet gör det svårt att rekrytera tillräckligt många barn för att starta egna grupper. De flesta av de kommuner som idag köper platser på annat håll var nöjda och konstaterade att de kommer att fortsätta samarbetet. För många av kommunerna har det varit svårt att ange hur många barn som deltagit i barngrupperna. Dock har 18 av de intervjuade kommunerna kunnat uppge att sammanlagt 304 barn deltagit under Vad gäller första kvartalet 2009 har 137 barn från 13 av länets kommuner deltagit i gruppverksamhet. Övriga kommuner har av olika anledningar inte kunnat besvara frågan, varför det totala antalet barn som deltar i gruppverksamhet inte går att fastställa. 5

6 Hur ser barngruppsverksamheten ut? Bakgrund Stöd till barn och ungdomar i form av gruppverksamhet startade under 1980-talet. I kartläggningen framkommer det att Children are People too (CAP), som anpassats till svenska förhållanden, är den metod majoriteten känner till och använder sig av. Målgrupper Barngruppsverksamheten vänder sig till barn som växer upp i någon form av riskmiljö. Den största gruppen är barn där någon nära anhörig missbrukar alkohol eller narkotika. Övriga grupper består av barn som befinner sig i en miljö där det brukas våld eller där det finns psykisk ohälsa hos närstående. På senare år har grupper för barn med föräldrar som är oense om vårdnaden tillkommit i mer än hälften av kommunerna. (bilaga 2) Kommunerna nämner också att det finns stödgrupper för exempelvis flyktingbarn med traumatiska upplevelser och för barn som mist någon i sin närhet och som är i behov av att bearbeta sin sorg. En kommun har grupper för barn där familjen erhåller socialbidrag och samarbetar med föreningar i kommunen kring barnens fritid. Majoriteten av verksamheterna vänder sig till flera målgrupper. Vanligast är att en kommun slår samman grupper av barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa och våld. De kommuner som inte blandar målgrupper är vanligtvis större invånarmässigt, än de kommuner som blandar barn från olika hemförhållanden. Stora kommuner har fler barn med liknande problematik. Dessa kommuner konstaterar dock att andra behov än det ursprungliga oftast visar sig efter att ett barn har varit i gruppen ett tag. Till exempel kan ett barn som befinner sig i en missbruksmiljö även behöva stöd på grund av psykisk ohälsa i familjen. Åldersindelning Hur indelningen åldersmässigt ser ut varierar från kommun till kommun. Vanligast är att grupperna följer en låg-, mellan- och högstadieuppdelning, med tillägget att man oftast ser till barnets individuella mognad och behov vid inplacering i gruppen. De flesta kommuner fokuserar verksamheten på barn i åldrarna 7-13 år, men även grupper för äldre tonåringar förekommer. 6

7 Organisation Samverkan I Skåne samverkar kommuner som har gruppverksamhet med andra förvaltningar inom den egna kommunen eller med andra kommuner. Majoriteten har svarat att de samverkar både inom och utanför kommunen. Flertalet av kommunerna är positiva till att samverka med andra kommuner kring gruppverksamheten. Det bedöms som givande och endast ett fåtal har uttalat att avstånden mellan kommunerna uppfattas som ett problem. Tvärtom uppfattar kommunerna att de föräldrar som uppmuntrar sina barn att ta del av gruppstödet inte ser det som ett problem att åka en längre sträcka, om det innebär att deras barn på så sätt får ta del av en gruppverksamhet. I sydvästra delen av länet driver sju kommuner i samverkan ett kriscentrum där det bl a erbjuds stöd i grupp för barn och tonåringar som har upplevt våld, hot och/eller bråk i familjen. Andra aktörer Svenska kyrkan och frivilligorganisationer som Lions och Röda Korset är exempel på andra som erbjuder barngruppsverksamhet. I vissa fall sker detta i samverkan med kommunen, i andra drivs det helt i egen regi. Den vanligaste samverkansparten för kommunerna är Svenska kyrkan. Samarbetet kan t ex handla om att kyrkan upplåter lokaler eller att kyrkans personal är med och leder verksamheten. Vem som då har huvudansvaret för verksamheten varierar. På Kriscentrum i Lund, som är en verksamhet som drivs av sju kommuner, samverkar man med såväl Svenska Kyrkan som Individuell Människohjälp (IM). Familjecentral Familjecentralen är en samlad verksamhet med syfte att ge stöd åt föräldrar som har barn under sex års ålder. Strukturen på familjecentralerna kan skilja sig åt hos respektive kommun. Vanligtvis erbjuder centralen föräldrar och deras barn kontakt med barnavårdscentral, babycafé, öppen förskola, rådgivning med stöd och samtal samt föräldragrupper. Familjecentralen är i regel ett samarbete mellan barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och förskola. 13 av 33 kommuner har svarat att de har minst en familjecentral i sin kommun. Två av dessa kommuner startade familjecentralen under 2009 och en har svarat att deras familjecentral i dagsläget inte är komplett. Etablerade barngrupper finns endast på två av de 13 familjecentralerna i Skåne. Två av kommunerna har svarat att gruppverksamhet tidigare bedrivits på familjecentralen, men har flyttats på grund av utrymmesbrist. I 20 kommuner har man idag inte någon familjecentral. Av dessa är det tre som svarat att det finns en politisk vilja att bygga upp en sådan. 7

8 Metoder Majoriteten använder sig av en utvecklad form av Children are People too (CAP). Rädda Barnens metoder (RB), Aggression Replacement Training (ART) och Hela människans metod Linus är andra metoder som används i barngruppsverksamheten (bilaga 3 och 4). Det är vanligt att kommunerna använder metoderna i något modifierad form. Gruppledarnas utbildning De flesta gruppledare har en socionomutbildning i grunden. De har också genomgått utbildning i den metod som gruppverksamheten använder sig av. Det är även vanligt att gruppledarna har pedagogisk erfarenhet t.ex. familjepedagog, socialpedagog, dramapedagog, behandlingspedagog eller specialpedagog. I en kommun är gruppledaren sjuksköterska med erfarenhet från arbete på barnavårdcentral. Handledning Efter att gruppledarna fått utbildning inom den specifika metoden som används i verksamheten, erbjuder 17 av de 24 kommunerna efterföljande handledning. Omfattningen varierar, vanligast är handledning i form av metodutveckling tre gånger per termin. I några av kommunerna får gruppledarna handledning en gång i månaden. Rekrytering av barn Rekryteringen till grupperna sker på olika sätt. Vanligast är att gruppledarna har kontakt med skolan, där personalen föreslår barn till verksamheten. Socialtjänsten och till en viss del även barnpsykiatrin, vuxenpsykiatrin och primärvården bidrar också till rekryteringen. När det gäller barn som bevittnar våld är polisen en viktig part. Rekrytering av barn sker även i samverkan med andra organisationer. Marknadsföring Majoriteten av kommunerna informerar om verksamheten på kommunens hemsida, men även via affischering och broschyrer utlagda på olika strategiska platser. En del gruppledare åker ut till skolor och berättar för lärare och rektorer om sitt arbete. Ett annat sätt att nå ut är att med skolans hjälp skicka ut information till samtliga föräldrar. Flertalet av kommunerna anser att de bör arbeta mer med marknadsföringen i framtiden. Däremot är det många som menar att även om gruppverksamheten marknadsförs så kan det finnas andra orsaker till svårigheten att rekrytera. En anledning kan vara att föräldrarna inte vill att deras barn ska gå med i gruppverksamheten. De är rädda för vad barnen ska avslöja. En annan orsak kan vara att vissa barn inte går med i gruppen för att de inte vill att deras kamrater ska veta att de får sådan hjälp. Uppföljning Fyra av kommunerna svarade att de hade utfört en uppföljning av gruppverksamheten. Tio kommuner svarade att de inte hade någon uppföljning och två var osäkra på om det hade varit någon uppföljning av verksamheten. Dessutom har några kommuner svarat att uppföljning inte har gjorts eftersom de har en pågående utvärdering, eller att de har nystartade grupper. Samtliga gruppverksamheter gör en mindre uppföljning där frågor ställs kring hur barnen har upplevt sin tid inom gruppen. Majoriteten av kommunerna har ett avslutningssamtal med föräldrarna, däremot har endast en kommun svarat att de har kontakt med barnen efter att verksamheten slutat. En del erbjuder barn att delta i verksamheten under flera perioder. 8

9 Framgångsfaktorer och svårigheter Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer med barngruppsverksamhet uppges vara att barn får tillgång till verktyg för att förstå och hantera sin situation. Barnen känner sig inte lika ensamma och blir mer öppna då de får träffa andra som lever under liknande förhållanden. Ofta hittar barnen nya vänner i gruppen. Att barnet deltar i en stödgrupp har också visat sig påverka hela familjen på ett positivt sätt. Det uppges som viktigt att barngrupperna pågår fortlöpande, eftersom ett uppehåll medför att det blir mycket svårare att rekrytera vid nästa tillfälle. Erfarenhetsutbyte mellan handledare från olika kommuner anses också som viktigt och utvecklande. Svårigheter En stor svårighet i dagsläget är lågkonjunkturen som medför risk för minskade resurser till gruppverksamheterna. De flesta kommuner har svarat att den främsta svårigheten med barngruppsverksamheten är rekryteringen av barnen. Detta upplevs också som mycket tidskrävande. Några uppger att det är tonåringar som är svårast att rekrytera. Däremot svarar andra att det inte är någon specifik åldersgrupp som är svår att rekrytera, utan som tidigare nämnts är rekryteringen mest beroende på vilket problem föräldern har. Barn till alkoholberoende samt psykiskt sjuka föräldrar är de svåraste grupperna att rekrytera. Det är avgörande hur informationen om verksamheten framförs till föräldrarna. Det gäller att få föräldrar att stödja sina barn i att delta i gruppverksamheten. En kommun erbjuder taxiresor för att hjälpa barnen att komma till barngruppsverksamhetens träffar. En del kommuner anser att det är svårt att uttala sig om både framgångar respektive svårigheter då det inte har gjort någon uppföljning av verksamheten. Finansiering och framtidsplaner Finansiering Majoriteten av kommunerna som idag har barngrupper har svarat att de inte hade kunnat starta sina verksamheter utan de statsbidrag som erhållits från Länsstyrelsen. En tredjedel bedrivs fortfarande med statligt stöd. Vid kartläggningstillfället uppgav elva kommuner att de hade statsbidrag till verksamheten, och att de även tidigare beviljats bidrag för detta. Framtidsplaner Samtliga kommuner i Skåne, som idag har barngruppsverksamhet, har planer på att fortsätta att erbjuda barnen stöd i grupp. Flertalet av kommunerna hoppas kunna utöka barngruppsverksamheten. De menar att barn med behov av denna typ av stöd finns. Genom en utbyggnad kan man ge en ökad möjlighet till barn med olika behov att få ta del av verksamheten. Dock ligger svårigheten i att hitta former för att rekrytera dessa barn. 9

10 Intervjumall Bilaga 1 Kartläggning av kommunernas stöd till barn som växer upp i riskmiljöer (missbruk, våld, psykisk ohälsa, ev. annat) Kommun: Uppgiftslämnare? Namn: Befattning: Telefon: E-postadress: Uppgiftslämnare? Namn Befattning: Telefon: E-postadress: Vilken form av stöd finns för barn som växer upp i riskmiljö? Enskilt stöd Gruppverksamhet Inget stöd finns Hur många barn som växer upp i riskmiljö får/har fått stöd? I dagsläget Under 2008 Enskilt stöd antal Stöd i grupp antal Vet ej Vet ej Hur många barn i er kommun har fram till 31 december 2008 fått stöd i grupp? Antal Vet ej Vilka åldersgrupper har ni gruppverksamhet för? Vilka målgrupper får stöd i grupp? Missbruk Våld Psykisk ohälsa Annat Är grupperna blandade? Vilka målgrupper blandas? Hur länge har gruppverksamheterna funnits? Vem håller i verksamheten? Kommun, frivilligorganisationer, kyrkan, privat, annat? Vilka metoder/program används? Vilken utbildning har ledarna för gruppverksamheterna? 10

11 Förekommer handledning av ledarna? Ja Nej Om ja - hur/av vem och i vilken omfattning? Samverkar ni med andra kommuner/förvaltningar i egna kommunen/ organisationer? Ja Nej Om ja - vem och på vilket sätt? Hur fungerar det? Berätta. Finansieras gruppverksamheten med hjälp av statsbidrag? Ja, både nu och tidigare Nej, inte nu men tidigare Nej, aldrig Hur marknadsförs verksamheten till personal i förskola/skola, socialtjänst, vårdcentral, och till allmänheten? (ex. hemsidan, skriftlig info, muntligt/möten) Hur rekryteras barnen till grupperna? Metod för rekrytering? Genom vem rekryteras barnen? (förskola/skola, primärvård, socialtjänst, organisationer mm) Har ni gjort någon uppföljning/utvärdering av verksamheten? Ja Om ja vem utvärderade, hur, resultat? (Rekvirera utvärdering till Länsstyrelsen) Nej Framgångar i det som ni idag bedriver? Problem med det som ni idag bedriver? Framtidsplaner vad gäller barngruppsverksamhet? Finns det familjecentral eller motsvarande i er kommun? Ja Nej Om ja, hur är den organiserad? Innehåll? Barngrupper? Övrigt 11

12 Barngruppsverksamheternas målgrupper Bilaga 2 Kommun Missbruk Våld Psykisk Ohälsa Annat Bjuv X* X* Barn till separerade Bromölla X X* X Burlöv X X* Båstad X* X* X* Eslöv X X*** X Barn till separerade Helsingborg X X X Skilsmässa och sorg Hässleholm X Barn till separerade Höganäs** Hörby X X*** X Höör X* X*** X* Klippan X X X Barn till separerade Kristianstad X Kävlinge X X*** Barn till separerade Landskrona X Barn till separerade Lomma X* X*** X* Lund X X*** X Barn till separerade Malmö X X X Barn till separerade Osby** Perstorp** Simrishamn X X X Barn till separerade Sjöbo X X Skurup X Barn till separerade Staffanstorp X* X*** X* Barn till separerade Barn till socialbidragstagare Svalöv X X X Barn till separerade* Svedala X* Tomelilla X X X Trelleborg X X X Barn till separerade Vellinge X Barn till separerade Ystad X Åstorp X Barn till separerade Ängelholm X Örkelljunga X X X Barn till separerade Östra Göinge X* *Upphandlar barngruppsplatser hos andra kommuner **Kommunen erbjuder ej barngruppsverksamhet ***Sju kommuner driver gemensamt Kriscentrum med bl a barngrupper 12

13 Metoder i barngruppsverksamheterna Bilaga 3 CAP* RB** ART*** Annat Har lagt upp ett eget program för barn till separerade föräldrar. Köper i Bjuv övrigt stödet från annan kommun. Bromölla X Burlöv Hela Människan/Linus Båstad Köper helt stödet av annan kommun Eslöv X X**** X Helsingborg X X Hela Människan/Linus Hässleholm X Höganäs Erbjuder ej stöd i grupp Hörby X X**** X Höör X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Klippan X X Kristianstad X Ersta Vändpunktens Utbildning Kävlinge X X**** Landskrona X X Lomma X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Lund X**** Malmö X Osby Erbjuder ej stöd i grupp Perstorp Erbjuder ej stöd i grupp Simrishamn X Sjöbo X Skurup X Staffanstorp X**** X Köper delvis stöd av annan kommun Svalöv X Svedala Köper helt stödet av annan kommun Tomelilla X Trelleborg X X Särskild metod för separerade barn Vellinge X X Ystad X Åstorp X Ängelholm X Örkelljunga X X Östra Göinge Köper helt stödet av annan kommun Metoderna används ibland i modifierad form *Children are People too (CAP) **Rädda Barnen (RB) ***Aggression Replacement Training (ART) ****RB metod Trappan används i den gemensamma verksamheten på Kriscentrum i Lund 13

14 Beskrivning av metoder Bilaga 4 CAP-metoden: CAP står för Children are People too och är ett amerikanskt stöd- och utbildningsprogram utformat för barn i familjer med sk kemiskt beroende (alkohol och narkotika). I Sverige har metoden utvecklats till att även inkludera problematik kring våld och psykiska sjukdomar i familjen. Syftet är att ge barnen kunskap om känslomässiga sjukdomar samt hur dessa påverkar alla i familjen. Programmet är manualbaserat och innehåller moment av lärande och övningar i syfte att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och lära sig nya handlingsstrategier. Barnet får möjlighet att dela sina tankar och erfarenheter med andra för att därigenom må bättre och kunna hantera en svår livssituation. De får hjälp att vända hopplöshet till hopp och se möjligheter till positiv utveckling för sin egen del. Hela Människan/Linus: Hela Människan är en ideell organisation med en kombination av tusentals frivilliga och över 400 anställda i förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. Barnstödet Linus är en verksamhet inom Hela Människan som vänder sig till barn och tonåringar som har föräldrar som missbrukar alkohol och narkotika. Metoden innebär att man arbetar i grupp inom fyra områden: leka, utvecklas, bearbeta och inte bara överleva. Deltagarna stärks i sin självkänsla och tränar sig i att fatta egna beslut. De lär sig att föräldrarnas missbruk inte beror på barnen och att de inte är ensamma om sina upplevelser. ART metoden: ART står för Aggression Replacement Training. Metoden består av tre delar: färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Den sociala färdighetsträningen består av femtio olika sociala färdigheter. Dessa färdigheter tränas i lektionsform men även i vardagliga situationer. Ilskekontrollträningen handlar om att lära sig självbehärskning och då inte minst att få kontroll på onödiga vredesutbrott och våldsamma handlingar. Man försöker därför lära barnen att det finns alternativ till de beteenden som kan leda till större konflikter. Till exempel att kunna uttrycka missnöje utan att tappa självbehärskningen. Moralträning handlar om barnets värderingar i olika etiska och moraliska frågor. Framförallt tränar man att visa omsorg och respekt för varandra. Rädda Barnen Rädda Barnen har funnits sen 1919 och arbetar med att stärka barns rättigheter i Sverige. Rädda Barnen arbetar med Barnkonventionen som grund och inriktar sig på att förändra situationen för de barn som har svårast att få sina rättigheter tillgodosedda. Arbetsmetoden Trappan är en modell för individuellt jagstödjande krissamtal som står på psykodynamisk grund men där arbetssättet i huvudsak är kognitivt. Målsättningen är att ge stöd till barn och ungdomar mellan 4-18 år som varit utsatta för familjevåld så att barnet kan förstå och få sammanhang i det som hänt. Barnet får möjlighet att sätta ord på känslor och tankar kring rädsla, ångest och förvirring. Delar av Trappans arbetsmaterial används idag även i gruppverksamhet med barn där målsättningen även är att barnen ska få möta andra barn som varit med om liknande händelser. Rädda Barnen har också utvecklat en metod för arbete i grupp med barn och ungdomar vars föräldrar missbrukar alkohol. Den utgår från handboken När mamma eller pappa dricker och tar i stort upp samma områden som ovan beskrivna metoder. 14

15 15

16 Studentkraft AB är ett konsult-, bemannings- och rekryteringsföretag som arbetar med talangfulla studenter och akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 med affärsidén att ge företag möjlighet att anlita studenter som konsulter vid sidan av deras studier. Idag erbjuder Studentkraft AB kvalificerade tjänster inom konsult, bemanning och rekrytering. Kartäggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne 16

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Välkomna till vårens Geodataseminarium Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683 NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling

Läs mer

Insatser för nyanlända ungdomar

Insatser för nyanlända ungdomar Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2005

Familjehemsplacerade barn 2005 Familjehemsplacerade barn 2005 Titel: Familjehemsplacerade barn 2005 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Jennie Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på

Läs mer

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013) Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer Stödet trädde i kraft den 15 november. 2017 finns 300 miljoner kr att fördela.

Läs mer

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter

Läs mer

Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner

Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner BESLUT 1 (4) Datum Diarienummer A. 2016-10-10 851 28845-2016 Länets kommuner, e-post: info@bjuv.se; burlovs.kommun@burlov.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunstyrelsen@eslov.se;

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP)

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) 1 Plats och tid: Grå, 2013-09-26 kl 13:15-16:30 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) Hans-Börje Andersson,

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Väldigt positiv ökning av de utländska gästnätterna... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne Copyright Martin Olsson Gästnätter i Skåne Rapport januari november 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska...

Läs mer

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Samarbete om dricksvatten i Skåne Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Copyright Studio e. Gästnätter i Skåne

Copyright Studio e. Gästnätter i Skåne Copyright Studio e Gästnätter i Skåne Rapport januari december 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4

Läs mer

Skåne läns författningssamling

Skåne läns författningssamling Skåne läns författningssamling Länsstyrelsen 12FS 2005:247 01-10:10 Utkom från trycket den 14 september 2005 Kungörelse om förbud enligt väglagen; utfärdad den 13 september 2005. Med stöd av 47 väglagen

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för tandvårdsstyrning Anneli Gurenius Handläggare 044-309 35 16, 0768-870 235 anneli.gurenius@skane.se Datum 2014-02-17 1 (6) Till kontaktpersoner för

Läs mer

Foto Malin Lauterbach. Gästnätter i Skåne

Foto Malin Lauterbach. Gästnätter i Skåne Foto Malin Lauterbach Gästnätter i Skåne Rapport januari-mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skånes utveckling... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Camping ökar mest...

Läs mer

Skåne fortsätter att växa

Skåne fortsätter att växa TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Maj 2013 Analyser: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson Kartlayout:

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Syfte med mötet Att tillsammans starta upp arbetet med avtalet Ge en gemensam bild av vart vi ska och varför Beskriva vad som händer

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne

Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne Mickael Tannus Gästnätter i Skåne Rapport januari 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bäst av de stora länen... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Stugbyar ökar

Läs mer

Foto: Malin Lauterbach. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport april

Foto: Malin Lauterbach. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport april Foto: Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport april 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014 Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd

Läs mer

Foto: Ulf Lindgren. Gästnätter i Skåne

Foto: Ulf Lindgren. Gästnätter i Skåne Foto: Ulf Lindgren Gästnätter i Skåne Månadsrapport juni 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Antalet utländska gästnätter fortsätter att

Läs mer

Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö kommun. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö kommun. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö kommun Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Ängelholm Ängelholm Åstorp Åstorps kommun Båstad Båstads Kommun

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer