Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Transkript

1 Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Studentkraft AB Malmö oktober 2009 Kontaktperson; Charlotta Heier 1

2 Sammanfattning Studentkraft AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län genomfört en kartläggning av stödet som Skånes kommuner erbjuder barn som växer upp i riskmiljö. Fokus för kartläggningen har varit gruppverksamhet under 2008 samt första kvartalet av Insamling av material har skett genom telefonintervjuer. Samtliga 33 kommuner i Skåne har intervjuats, och i flertalet har mer än en person uttalat sig. I 30 av Skånes 33 kommuner erbjuds någon form av barngruppsverksamhet. De kommuner som saknar egen verksamhet köper oftast tjänsten från en närliggande kommun. Förutom samverkan mellan kommuner så sker samarbete med olika frivilligorganisationer och med Svenska kyrkan. Kartläggningen visar att de mest använda metoderna i Skåne är Children are People too (CAP) utvecklad för svenska förhållanden samt Rädda barnens metod. Gruppledarnas utbildning varierar, men majoriteten har socionomutbildning i grunden. Alla gruppledare har dessutom utbildats i den metod som verksamheten använder sig av. I kartläggningen framkommer det att uppfattningen om huruvida det är lämpligt att blanda barn med olika problematik i samma grupp skiljer sig åt. En del menar att målgrupperna inte ska blandas, medan andra konstaterar att det går bra eftersom problemen ofta är relaterade till varandra. I de kommuner som idag erbjuder gruppverksamhet för barn i riskmiljö planerar man att fortsätta med detta. Verksamheten bedöms vara positiv för de barn som deltar, men kommunerna uppger att det är svårt att rekrytera barn till grupperna. Rekrytering sker idag främst genom samarbete med skolorna och information finns på kommunernas hemsida. 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 4 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö?... 5 Hur ser barngruppsverksamheten ut?... 6 Bakgrund... 6 Målgrupper... 6 Åldersindelning... 6 Organisation... 7 Samverkan... 7 Andra aktörer... 7 Familjecentral...7 Metoder... 7 Gruppledarnas utbildning... 9 Handledning... 8 Rekrytering av barn... 8 Marknadsföring... 8 Uppföljning....8 Framgångsfaktorer och svårigheter... 9 Finansiering och framtidsplaner... 9 Bilaga 1 Intervjumall...10 Bilaga 2 Barngruppsverksamheternas målgrupper...12 Bilaga 3 Metoder i barngruppsverksamheterna...13 Bilaga 4 Beskrivning av metoder

4 Inledning Skånska kommuner har under flera år kunnat ansöka om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för tidiga insatser för barn. Medlen syftar bl a till att utveckla stödverksamhet för barn, ungdomar och föräldrar i familjer där det förekommer missbruk, våld eller psykisk sjukdom. Det finns idag stödverksamheter i de flesta av Skånes kommuner men metod, omfattning och organisation skiljer sig åt. Majoriteten drivs numera utan statligt stöd. Syftet med kartläggningen är att klarlägga om och i vilken form stöd erbjuds till barn som växer upp i riskmiljö. Hur är gruppverksamheten organiserad, samarbetspartners, vilka metoder arbetar man utifrån, vilka framgångsfaktorer samt svårigheter kan man definiera och vilka framtidsplaner finns? Studentkraft AB har genomfört kartläggningen på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara komplett. Det kan förekomma gruppverksamhet som inte redovisas i materialet. Studentkraft AB ansvarar för innehållet i rapporten. Metod Telefonintervjuer har genomförts med 50 kommunanställda som på olika sätt arbetar med barn som växer upp i riskmiljö i Skåne. De har ägt rum mellan den fjärde mars och den sjätte april För att i görligaste mån få svar på samtliga frågor har i vissa kommuner flera personer intervjuats. Den definition på riskmiljö som används i kartläggningen är familjer/omgivning med drogmissbruk, psykisk ohälsa, våld eller andra svåra problem som påverkar barnen. Med barn menas i detta fall personer mellan 0 och 18 år. Samtliga intervjuade informerades om definitionen av barn och riskmiljö. Intervjumallen är framtagen av handläggare på sociala enheten på Länsstyrelsen i Skåne län (bilaga 1). 4

5 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö Samtliga kommuner i Skåne erbjuder någon form av enskilt stöd till barn som befinner sig i en riskmiljö. Stöd i grupp erbjuds i dagsläget i 30 av Skånes 33 kommuner. En av de tre kommunerna som idag saknar tillgång till barngruppsverksamhet har för avsikt att söka samarbete kring detta med annan kommun. Det har gjorts försök att starta grupper för barn med föräldrar som har missbruksproblem. Föräldrarna tillät ej barnen att delta så grupperna startade aldrig. En annan av dessa tre kommuner har tidigare haft grupper med flickor som växer upp i dysfunktionella familjer, med det blev svårt att rekrytera deltagare så verksamheten avslutades. Tre kommuner saknar helt egen barngruppsverksamhet men köper platser hos andra kommuner. Dessutom finns det kommuner som driver egna grupper för barn till separerade föräldrar, men köper övrigt gruppstöd från annan kommun. Anledningen till detta uppges vara att de är små kommuner. Det låga invånarantalet gör det svårt att rekrytera tillräckligt många barn för att starta egna grupper. De flesta av de kommuner som idag köper platser på annat håll var nöjda och konstaterade att de kommer att fortsätta samarbetet. För många av kommunerna har det varit svårt att ange hur många barn som deltagit i barngrupperna. Dock har 18 av de intervjuade kommunerna kunnat uppge att sammanlagt 304 barn deltagit under Vad gäller första kvartalet 2009 har 137 barn från 13 av länets kommuner deltagit i gruppverksamhet. Övriga kommuner har av olika anledningar inte kunnat besvara frågan, varför det totala antalet barn som deltar i gruppverksamhet inte går att fastställa. 5

6 Hur ser barngruppsverksamheten ut? Bakgrund Stöd till barn och ungdomar i form av gruppverksamhet startade under 1980-talet. I kartläggningen framkommer det att Children are People too (CAP), som anpassats till svenska förhållanden, är den metod majoriteten känner till och använder sig av. Målgrupper Barngruppsverksamheten vänder sig till barn som växer upp i någon form av riskmiljö. Den största gruppen är barn där någon nära anhörig missbrukar alkohol eller narkotika. Övriga grupper består av barn som befinner sig i en miljö där det brukas våld eller där det finns psykisk ohälsa hos närstående. På senare år har grupper för barn med föräldrar som är oense om vårdnaden tillkommit i mer än hälften av kommunerna. (bilaga 2) Kommunerna nämner också att det finns stödgrupper för exempelvis flyktingbarn med traumatiska upplevelser och för barn som mist någon i sin närhet och som är i behov av att bearbeta sin sorg. En kommun har grupper för barn där familjen erhåller socialbidrag och samarbetar med föreningar i kommunen kring barnens fritid. Majoriteten av verksamheterna vänder sig till flera målgrupper. Vanligast är att en kommun slår samman grupper av barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa och våld. De kommuner som inte blandar målgrupper är vanligtvis större invånarmässigt, än de kommuner som blandar barn från olika hemförhållanden. Stora kommuner har fler barn med liknande problematik. Dessa kommuner konstaterar dock att andra behov än det ursprungliga oftast visar sig efter att ett barn har varit i gruppen ett tag. Till exempel kan ett barn som befinner sig i en missbruksmiljö även behöva stöd på grund av psykisk ohälsa i familjen. Åldersindelning Hur indelningen åldersmässigt ser ut varierar från kommun till kommun. Vanligast är att grupperna följer en låg-, mellan- och högstadieuppdelning, med tillägget att man oftast ser till barnets individuella mognad och behov vid inplacering i gruppen. De flesta kommuner fokuserar verksamheten på barn i åldrarna 7-13 år, men även grupper för äldre tonåringar förekommer. 6

7 Organisation Samverkan I Skåne samverkar kommuner som har gruppverksamhet med andra förvaltningar inom den egna kommunen eller med andra kommuner. Majoriteten har svarat att de samverkar både inom och utanför kommunen. Flertalet av kommunerna är positiva till att samverka med andra kommuner kring gruppverksamheten. Det bedöms som givande och endast ett fåtal har uttalat att avstånden mellan kommunerna uppfattas som ett problem. Tvärtom uppfattar kommunerna att de föräldrar som uppmuntrar sina barn att ta del av gruppstödet inte ser det som ett problem att åka en längre sträcka, om det innebär att deras barn på så sätt får ta del av en gruppverksamhet. I sydvästra delen av länet driver sju kommuner i samverkan ett kriscentrum där det bl a erbjuds stöd i grupp för barn och tonåringar som har upplevt våld, hot och/eller bråk i familjen. Andra aktörer Svenska kyrkan och frivilligorganisationer som Lions och Röda Korset är exempel på andra som erbjuder barngruppsverksamhet. I vissa fall sker detta i samverkan med kommunen, i andra drivs det helt i egen regi. Den vanligaste samverkansparten för kommunerna är Svenska kyrkan. Samarbetet kan t ex handla om att kyrkan upplåter lokaler eller att kyrkans personal är med och leder verksamheten. Vem som då har huvudansvaret för verksamheten varierar. På Kriscentrum i Lund, som är en verksamhet som drivs av sju kommuner, samverkar man med såväl Svenska Kyrkan som Individuell Människohjälp (IM). Familjecentral Familjecentralen är en samlad verksamhet med syfte att ge stöd åt föräldrar som har barn under sex års ålder. Strukturen på familjecentralerna kan skilja sig åt hos respektive kommun. Vanligtvis erbjuder centralen föräldrar och deras barn kontakt med barnavårdscentral, babycafé, öppen förskola, rådgivning med stöd och samtal samt föräldragrupper. Familjecentralen är i regel ett samarbete mellan barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och förskola. 13 av 33 kommuner har svarat att de har minst en familjecentral i sin kommun. Två av dessa kommuner startade familjecentralen under 2009 och en har svarat att deras familjecentral i dagsläget inte är komplett. Etablerade barngrupper finns endast på två av de 13 familjecentralerna i Skåne. Två av kommunerna har svarat att gruppverksamhet tidigare bedrivits på familjecentralen, men har flyttats på grund av utrymmesbrist. I 20 kommuner har man idag inte någon familjecentral. Av dessa är det tre som svarat att det finns en politisk vilja att bygga upp en sådan. 7

8 Metoder Majoriteten använder sig av en utvecklad form av Children are People too (CAP). Rädda Barnens metoder (RB), Aggression Replacement Training (ART) och Hela människans metod Linus är andra metoder som används i barngruppsverksamheten (bilaga 3 och 4). Det är vanligt att kommunerna använder metoderna i något modifierad form. Gruppledarnas utbildning De flesta gruppledare har en socionomutbildning i grunden. De har också genomgått utbildning i den metod som gruppverksamheten använder sig av. Det är även vanligt att gruppledarna har pedagogisk erfarenhet t.ex. familjepedagog, socialpedagog, dramapedagog, behandlingspedagog eller specialpedagog. I en kommun är gruppledaren sjuksköterska med erfarenhet från arbete på barnavårdcentral. Handledning Efter att gruppledarna fått utbildning inom den specifika metoden som används i verksamheten, erbjuder 17 av de 24 kommunerna efterföljande handledning. Omfattningen varierar, vanligast är handledning i form av metodutveckling tre gånger per termin. I några av kommunerna får gruppledarna handledning en gång i månaden. Rekrytering av barn Rekryteringen till grupperna sker på olika sätt. Vanligast är att gruppledarna har kontakt med skolan, där personalen föreslår barn till verksamheten. Socialtjänsten och till en viss del även barnpsykiatrin, vuxenpsykiatrin och primärvården bidrar också till rekryteringen. När det gäller barn som bevittnar våld är polisen en viktig part. Rekrytering av barn sker även i samverkan med andra organisationer. Marknadsföring Majoriteten av kommunerna informerar om verksamheten på kommunens hemsida, men även via affischering och broschyrer utlagda på olika strategiska platser. En del gruppledare åker ut till skolor och berättar för lärare och rektorer om sitt arbete. Ett annat sätt att nå ut är att med skolans hjälp skicka ut information till samtliga föräldrar. Flertalet av kommunerna anser att de bör arbeta mer med marknadsföringen i framtiden. Däremot är det många som menar att även om gruppverksamheten marknadsförs så kan det finnas andra orsaker till svårigheten att rekrytera. En anledning kan vara att föräldrarna inte vill att deras barn ska gå med i gruppverksamheten. De är rädda för vad barnen ska avslöja. En annan orsak kan vara att vissa barn inte går med i gruppen för att de inte vill att deras kamrater ska veta att de får sådan hjälp. Uppföljning Fyra av kommunerna svarade att de hade utfört en uppföljning av gruppverksamheten. Tio kommuner svarade att de inte hade någon uppföljning och två var osäkra på om det hade varit någon uppföljning av verksamheten. Dessutom har några kommuner svarat att uppföljning inte har gjorts eftersom de har en pågående utvärdering, eller att de har nystartade grupper. Samtliga gruppverksamheter gör en mindre uppföljning där frågor ställs kring hur barnen har upplevt sin tid inom gruppen. Majoriteten av kommunerna har ett avslutningssamtal med föräldrarna, däremot har endast en kommun svarat att de har kontakt med barnen efter att verksamheten slutat. En del erbjuder barn att delta i verksamheten under flera perioder. 8

9 Framgångsfaktorer och svårigheter Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer med barngruppsverksamhet uppges vara att barn får tillgång till verktyg för att förstå och hantera sin situation. Barnen känner sig inte lika ensamma och blir mer öppna då de får träffa andra som lever under liknande förhållanden. Ofta hittar barnen nya vänner i gruppen. Att barnet deltar i en stödgrupp har också visat sig påverka hela familjen på ett positivt sätt. Det uppges som viktigt att barngrupperna pågår fortlöpande, eftersom ett uppehåll medför att det blir mycket svårare att rekrytera vid nästa tillfälle. Erfarenhetsutbyte mellan handledare från olika kommuner anses också som viktigt och utvecklande. Svårigheter En stor svårighet i dagsläget är lågkonjunkturen som medför risk för minskade resurser till gruppverksamheterna. De flesta kommuner har svarat att den främsta svårigheten med barngruppsverksamheten är rekryteringen av barnen. Detta upplevs också som mycket tidskrävande. Några uppger att det är tonåringar som är svårast att rekrytera. Däremot svarar andra att det inte är någon specifik åldersgrupp som är svår att rekrytera, utan som tidigare nämnts är rekryteringen mest beroende på vilket problem föräldern har. Barn till alkoholberoende samt psykiskt sjuka föräldrar är de svåraste grupperna att rekrytera. Det är avgörande hur informationen om verksamheten framförs till föräldrarna. Det gäller att få föräldrar att stödja sina barn i att delta i gruppverksamheten. En kommun erbjuder taxiresor för att hjälpa barnen att komma till barngruppsverksamhetens träffar. En del kommuner anser att det är svårt att uttala sig om både framgångar respektive svårigheter då det inte har gjort någon uppföljning av verksamheten. Finansiering och framtidsplaner Finansiering Majoriteten av kommunerna som idag har barngrupper har svarat att de inte hade kunnat starta sina verksamheter utan de statsbidrag som erhållits från Länsstyrelsen. En tredjedel bedrivs fortfarande med statligt stöd. Vid kartläggningstillfället uppgav elva kommuner att de hade statsbidrag till verksamheten, och att de även tidigare beviljats bidrag för detta. Framtidsplaner Samtliga kommuner i Skåne, som idag har barngruppsverksamhet, har planer på att fortsätta att erbjuda barnen stöd i grupp. Flertalet av kommunerna hoppas kunna utöka barngruppsverksamheten. De menar att barn med behov av denna typ av stöd finns. Genom en utbyggnad kan man ge en ökad möjlighet till barn med olika behov att få ta del av verksamheten. Dock ligger svårigheten i att hitta former för att rekrytera dessa barn. 9

10 Intervjumall Bilaga 1 Kartläggning av kommunernas stöd till barn som växer upp i riskmiljöer (missbruk, våld, psykisk ohälsa, ev. annat) Kommun: Uppgiftslämnare? Namn: Befattning: Telefon: E-postadress: Uppgiftslämnare? Namn Befattning: Telefon: E-postadress: Vilken form av stöd finns för barn som växer upp i riskmiljö? Enskilt stöd Gruppverksamhet Inget stöd finns Hur många barn som växer upp i riskmiljö får/har fått stöd? I dagsläget Under 2008 Enskilt stöd antal Stöd i grupp antal Vet ej Vet ej Hur många barn i er kommun har fram till 31 december 2008 fått stöd i grupp? Antal Vet ej Vilka åldersgrupper har ni gruppverksamhet för? Vilka målgrupper får stöd i grupp? Missbruk Våld Psykisk ohälsa Annat Är grupperna blandade? Vilka målgrupper blandas? Hur länge har gruppverksamheterna funnits? Vem håller i verksamheten? Kommun, frivilligorganisationer, kyrkan, privat, annat? Vilka metoder/program används? Vilken utbildning har ledarna för gruppverksamheterna? 10

11 Förekommer handledning av ledarna? Ja Nej Om ja - hur/av vem och i vilken omfattning? Samverkar ni med andra kommuner/förvaltningar i egna kommunen/ organisationer? Ja Nej Om ja - vem och på vilket sätt? Hur fungerar det? Berätta. Finansieras gruppverksamheten med hjälp av statsbidrag? Ja, både nu och tidigare Nej, inte nu men tidigare Nej, aldrig Hur marknadsförs verksamheten till personal i förskola/skola, socialtjänst, vårdcentral, och till allmänheten? (ex. hemsidan, skriftlig info, muntligt/möten) Hur rekryteras barnen till grupperna? Metod för rekrytering? Genom vem rekryteras barnen? (förskola/skola, primärvård, socialtjänst, organisationer mm) Har ni gjort någon uppföljning/utvärdering av verksamheten? Ja Om ja vem utvärderade, hur, resultat? (Rekvirera utvärdering till Länsstyrelsen) Nej Framgångar i det som ni idag bedriver? Problem med det som ni idag bedriver? Framtidsplaner vad gäller barngruppsverksamhet? Finns det familjecentral eller motsvarande i er kommun? Ja Nej Om ja, hur är den organiserad? Innehåll? Barngrupper? Övrigt 11

12 Barngruppsverksamheternas målgrupper Bilaga 2 Kommun Missbruk Våld Psykisk Ohälsa Annat Bjuv X* X* Barn till separerade Bromölla X X* X Burlöv X X* Båstad X* X* X* Eslöv X X*** X Barn till separerade Helsingborg X X X Skilsmässa och sorg Hässleholm X Barn till separerade Höganäs** Hörby X X*** X Höör X* X*** X* Klippan X X X Barn till separerade Kristianstad X Kävlinge X X*** Barn till separerade Landskrona X Barn till separerade Lomma X* X*** X* Lund X X*** X Barn till separerade Malmö X X X Barn till separerade Osby** Perstorp** Simrishamn X X X Barn till separerade Sjöbo X X Skurup X Barn till separerade Staffanstorp X* X*** X* Barn till separerade Barn till socialbidragstagare Svalöv X X X Barn till separerade* Svedala X* Tomelilla X X X Trelleborg X X X Barn till separerade Vellinge X Barn till separerade Ystad X Åstorp X Barn till separerade Ängelholm X Örkelljunga X X X Barn till separerade Östra Göinge X* *Upphandlar barngruppsplatser hos andra kommuner **Kommunen erbjuder ej barngruppsverksamhet ***Sju kommuner driver gemensamt Kriscentrum med bl a barngrupper 12

13 Metoder i barngruppsverksamheterna Bilaga 3 CAP* RB** ART*** Annat Har lagt upp ett eget program för barn till separerade föräldrar. Köper i Bjuv övrigt stödet från annan kommun. Bromölla X Burlöv Hela Människan/Linus Båstad Köper helt stödet av annan kommun Eslöv X X**** X Helsingborg X X Hela Människan/Linus Hässleholm X Höganäs Erbjuder ej stöd i grupp Hörby X X**** X Höör X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Klippan X X Kristianstad X Ersta Vändpunktens Utbildning Kävlinge X X**** Landskrona X X Lomma X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Lund X**** Malmö X Osby Erbjuder ej stöd i grupp Perstorp Erbjuder ej stöd i grupp Simrishamn X Sjöbo X Skurup X Staffanstorp X**** X Köper delvis stöd av annan kommun Svalöv X Svedala Köper helt stödet av annan kommun Tomelilla X Trelleborg X X Särskild metod för separerade barn Vellinge X X Ystad X Åstorp X Ängelholm X Örkelljunga X X Östra Göinge Köper helt stödet av annan kommun Metoderna används ibland i modifierad form *Children are People too (CAP) **Rädda Barnen (RB) ***Aggression Replacement Training (ART) ****RB metod Trappan används i den gemensamma verksamheten på Kriscentrum i Lund 13

14 Beskrivning av metoder Bilaga 4 CAP-metoden: CAP står för Children are People too och är ett amerikanskt stöd- och utbildningsprogram utformat för barn i familjer med sk kemiskt beroende (alkohol och narkotika). I Sverige har metoden utvecklats till att även inkludera problematik kring våld och psykiska sjukdomar i familjen. Syftet är att ge barnen kunskap om känslomässiga sjukdomar samt hur dessa påverkar alla i familjen. Programmet är manualbaserat och innehåller moment av lärande och övningar i syfte att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och lära sig nya handlingsstrategier. Barnet får möjlighet att dela sina tankar och erfarenheter med andra för att därigenom må bättre och kunna hantera en svår livssituation. De får hjälp att vända hopplöshet till hopp och se möjligheter till positiv utveckling för sin egen del. Hela Människan/Linus: Hela Människan är en ideell organisation med en kombination av tusentals frivilliga och över 400 anställda i förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. Barnstödet Linus är en verksamhet inom Hela Människan som vänder sig till barn och tonåringar som har föräldrar som missbrukar alkohol och narkotika. Metoden innebär att man arbetar i grupp inom fyra områden: leka, utvecklas, bearbeta och inte bara överleva. Deltagarna stärks i sin självkänsla och tränar sig i att fatta egna beslut. De lär sig att föräldrarnas missbruk inte beror på barnen och att de inte är ensamma om sina upplevelser. ART metoden: ART står för Aggression Replacement Training. Metoden består av tre delar: färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Den sociala färdighetsträningen består av femtio olika sociala färdigheter. Dessa färdigheter tränas i lektionsform men även i vardagliga situationer. Ilskekontrollträningen handlar om att lära sig självbehärskning och då inte minst att få kontroll på onödiga vredesutbrott och våldsamma handlingar. Man försöker därför lära barnen att det finns alternativ till de beteenden som kan leda till större konflikter. Till exempel att kunna uttrycka missnöje utan att tappa självbehärskningen. Moralträning handlar om barnets värderingar i olika etiska och moraliska frågor. Framförallt tränar man att visa omsorg och respekt för varandra. Rädda Barnen Rädda Barnen har funnits sen 1919 och arbetar med att stärka barns rättigheter i Sverige. Rädda Barnen arbetar med Barnkonventionen som grund och inriktar sig på att förändra situationen för de barn som har svårast att få sina rättigheter tillgodosedda. Arbetsmetoden Trappan är en modell för individuellt jagstödjande krissamtal som står på psykodynamisk grund men där arbetssättet i huvudsak är kognitivt. Målsättningen är att ge stöd till barn och ungdomar mellan 4-18 år som varit utsatta för familjevåld så att barnet kan förstå och få sammanhang i det som hänt. Barnet får möjlighet att sätta ord på känslor och tankar kring rädsla, ångest och förvirring. Delar av Trappans arbetsmaterial används idag även i gruppverksamhet med barn där målsättningen även är att barnen ska få möta andra barn som varit med om liknande händelser. Rädda Barnen har också utvecklat en metod för arbete i grupp med barn och ungdomar vars föräldrar missbrukar alkohol. Den utgår från handboken När mamma eller pappa dricker och tar i stort upp samma områden som ovan beskrivna metoder. 14

15 15

16 Studentkraft AB är ett konsult-, bemannings- och rekryteringsföretag som arbetar med talangfulla studenter och akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 med affärsidén att ge företag möjlighet att anlita studenter som konsulter vid sidan av deras studier. Idag erbjuder Studentkraft AB kvalificerade tjänster inom konsult, bemanning och rekrytering. Kartäggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne 16