Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne"

Transkript

1 Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Studentkraft AB Malmö oktober 2009 Kontaktperson; Charlotta Heier 1

2 Sammanfattning Studentkraft AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län genomfört en kartläggning av stödet som Skånes kommuner erbjuder barn som växer upp i riskmiljö. Fokus för kartläggningen har varit gruppverksamhet under 2008 samt första kvartalet av Insamling av material har skett genom telefonintervjuer. Samtliga 33 kommuner i Skåne har intervjuats, och i flertalet har mer än en person uttalat sig. I 30 av Skånes 33 kommuner erbjuds någon form av barngruppsverksamhet. De kommuner som saknar egen verksamhet köper oftast tjänsten från en närliggande kommun. Förutom samverkan mellan kommuner så sker samarbete med olika frivilligorganisationer och med Svenska kyrkan. Kartläggningen visar att de mest använda metoderna i Skåne är Children are People too (CAP) utvecklad för svenska förhållanden samt Rädda barnens metod. Gruppledarnas utbildning varierar, men majoriteten har socionomutbildning i grunden. Alla gruppledare har dessutom utbildats i den metod som verksamheten använder sig av. I kartläggningen framkommer det att uppfattningen om huruvida det är lämpligt att blanda barn med olika problematik i samma grupp skiljer sig åt. En del menar att målgrupperna inte ska blandas, medan andra konstaterar att det går bra eftersom problemen ofta är relaterade till varandra. I de kommuner som idag erbjuder gruppverksamhet för barn i riskmiljö planerar man att fortsätta med detta. Verksamheten bedöms vara positiv för de barn som deltar, men kommunerna uppger att det är svårt att rekrytera barn till grupperna. Rekrytering sker idag främst genom samarbete med skolorna och information finns på kommunernas hemsida. 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 4 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö?... 5 Hur ser barngruppsverksamheten ut?... 6 Bakgrund... 6 Målgrupper... 6 Åldersindelning... 6 Organisation... 7 Samverkan... 7 Andra aktörer... 7 Familjecentral...7 Metoder... 7 Gruppledarnas utbildning... 9 Handledning... 8 Rekrytering av barn... 8 Marknadsföring... 8 Uppföljning....8 Framgångsfaktorer och svårigheter... 9 Finansiering och framtidsplaner... 9 Bilaga 1 Intervjumall...10 Bilaga 2 Barngruppsverksamheternas målgrupper...12 Bilaga 3 Metoder i barngruppsverksamheterna...13 Bilaga 4 Beskrivning av metoder

4 Inledning Skånska kommuner har under flera år kunnat ansöka om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för tidiga insatser för barn. Medlen syftar bl a till att utveckla stödverksamhet för barn, ungdomar och föräldrar i familjer där det förekommer missbruk, våld eller psykisk sjukdom. Det finns idag stödverksamheter i de flesta av Skånes kommuner men metod, omfattning och organisation skiljer sig åt. Majoriteten drivs numera utan statligt stöd. Syftet med kartläggningen är att klarlägga om och i vilken form stöd erbjuds till barn som växer upp i riskmiljö. Hur är gruppverksamheten organiserad, samarbetspartners, vilka metoder arbetar man utifrån, vilka framgångsfaktorer samt svårigheter kan man definiera och vilka framtidsplaner finns? Studentkraft AB har genomfört kartläggningen på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara komplett. Det kan förekomma gruppverksamhet som inte redovisas i materialet. Studentkraft AB ansvarar för innehållet i rapporten. Metod Telefonintervjuer har genomförts med 50 kommunanställda som på olika sätt arbetar med barn som växer upp i riskmiljö i Skåne. De har ägt rum mellan den fjärde mars och den sjätte april För att i görligaste mån få svar på samtliga frågor har i vissa kommuner flera personer intervjuats. Den definition på riskmiljö som används i kartläggningen är familjer/omgivning med drogmissbruk, psykisk ohälsa, våld eller andra svåra problem som påverkar barnen. Med barn menas i detta fall personer mellan 0 och 18 år. Samtliga intervjuade informerades om definitionen av barn och riskmiljö. Intervjumallen är framtagen av handläggare på sociala enheten på Länsstyrelsen i Skåne län (bilaga 1). 4

5 Stöd till barn som växer upp i riskmiljö Samtliga kommuner i Skåne erbjuder någon form av enskilt stöd till barn som befinner sig i en riskmiljö. Stöd i grupp erbjuds i dagsläget i 30 av Skånes 33 kommuner. En av de tre kommunerna som idag saknar tillgång till barngruppsverksamhet har för avsikt att söka samarbete kring detta med annan kommun. Det har gjorts försök att starta grupper för barn med föräldrar som har missbruksproblem. Föräldrarna tillät ej barnen att delta så grupperna startade aldrig. En annan av dessa tre kommuner har tidigare haft grupper med flickor som växer upp i dysfunktionella familjer, med det blev svårt att rekrytera deltagare så verksamheten avslutades. Tre kommuner saknar helt egen barngruppsverksamhet men köper platser hos andra kommuner. Dessutom finns det kommuner som driver egna grupper för barn till separerade föräldrar, men köper övrigt gruppstöd från annan kommun. Anledningen till detta uppges vara att de är små kommuner. Det låga invånarantalet gör det svårt att rekrytera tillräckligt många barn för att starta egna grupper. De flesta av de kommuner som idag köper platser på annat håll var nöjda och konstaterade att de kommer att fortsätta samarbetet. För många av kommunerna har det varit svårt att ange hur många barn som deltagit i barngrupperna. Dock har 18 av de intervjuade kommunerna kunnat uppge att sammanlagt 304 barn deltagit under Vad gäller första kvartalet 2009 har 137 barn från 13 av länets kommuner deltagit i gruppverksamhet. Övriga kommuner har av olika anledningar inte kunnat besvara frågan, varför det totala antalet barn som deltar i gruppverksamhet inte går att fastställa. 5

6 Hur ser barngruppsverksamheten ut? Bakgrund Stöd till barn och ungdomar i form av gruppverksamhet startade under 1980-talet. I kartläggningen framkommer det att Children are People too (CAP), som anpassats till svenska förhållanden, är den metod majoriteten känner till och använder sig av. Målgrupper Barngruppsverksamheten vänder sig till barn som växer upp i någon form av riskmiljö. Den största gruppen är barn där någon nära anhörig missbrukar alkohol eller narkotika. Övriga grupper består av barn som befinner sig i en miljö där det brukas våld eller där det finns psykisk ohälsa hos närstående. På senare år har grupper för barn med föräldrar som är oense om vårdnaden tillkommit i mer än hälften av kommunerna. (bilaga 2) Kommunerna nämner också att det finns stödgrupper för exempelvis flyktingbarn med traumatiska upplevelser och för barn som mist någon i sin närhet och som är i behov av att bearbeta sin sorg. En kommun har grupper för barn där familjen erhåller socialbidrag och samarbetar med föreningar i kommunen kring barnens fritid. Majoriteten av verksamheterna vänder sig till flera målgrupper. Vanligast är att en kommun slår samman grupper av barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa och våld. De kommuner som inte blandar målgrupper är vanligtvis större invånarmässigt, än de kommuner som blandar barn från olika hemförhållanden. Stora kommuner har fler barn med liknande problematik. Dessa kommuner konstaterar dock att andra behov än det ursprungliga oftast visar sig efter att ett barn har varit i gruppen ett tag. Till exempel kan ett barn som befinner sig i en missbruksmiljö även behöva stöd på grund av psykisk ohälsa i familjen. Åldersindelning Hur indelningen åldersmässigt ser ut varierar från kommun till kommun. Vanligast är att grupperna följer en låg-, mellan- och högstadieuppdelning, med tillägget att man oftast ser till barnets individuella mognad och behov vid inplacering i gruppen. De flesta kommuner fokuserar verksamheten på barn i åldrarna 7-13 år, men även grupper för äldre tonåringar förekommer. 6

7 Organisation Samverkan I Skåne samverkar kommuner som har gruppverksamhet med andra förvaltningar inom den egna kommunen eller med andra kommuner. Majoriteten har svarat att de samverkar både inom och utanför kommunen. Flertalet av kommunerna är positiva till att samverka med andra kommuner kring gruppverksamheten. Det bedöms som givande och endast ett fåtal har uttalat att avstånden mellan kommunerna uppfattas som ett problem. Tvärtom uppfattar kommunerna att de föräldrar som uppmuntrar sina barn att ta del av gruppstödet inte ser det som ett problem att åka en längre sträcka, om det innebär att deras barn på så sätt får ta del av en gruppverksamhet. I sydvästra delen av länet driver sju kommuner i samverkan ett kriscentrum där det bl a erbjuds stöd i grupp för barn och tonåringar som har upplevt våld, hot och/eller bråk i familjen. Andra aktörer Svenska kyrkan och frivilligorganisationer som Lions och Röda Korset är exempel på andra som erbjuder barngruppsverksamhet. I vissa fall sker detta i samverkan med kommunen, i andra drivs det helt i egen regi. Den vanligaste samverkansparten för kommunerna är Svenska kyrkan. Samarbetet kan t ex handla om att kyrkan upplåter lokaler eller att kyrkans personal är med och leder verksamheten. Vem som då har huvudansvaret för verksamheten varierar. På Kriscentrum i Lund, som är en verksamhet som drivs av sju kommuner, samverkar man med såväl Svenska Kyrkan som Individuell Människohjälp (IM). Familjecentral Familjecentralen är en samlad verksamhet med syfte att ge stöd åt föräldrar som har barn under sex års ålder. Strukturen på familjecentralerna kan skilja sig åt hos respektive kommun. Vanligtvis erbjuder centralen föräldrar och deras barn kontakt med barnavårdscentral, babycafé, öppen förskola, rådgivning med stöd och samtal samt föräldragrupper. Familjecentralen är i regel ett samarbete mellan barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och förskola. 13 av 33 kommuner har svarat att de har minst en familjecentral i sin kommun. Två av dessa kommuner startade familjecentralen under 2009 och en har svarat att deras familjecentral i dagsläget inte är komplett. Etablerade barngrupper finns endast på två av de 13 familjecentralerna i Skåne. Två av kommunerna har svarat att gruppverksamhet tidigare bedrivits på familjecentralen, men har flyttats på grund av utrymmesbrist. I 20 kommuner har man idag inte någon familjecentral. Av dessa är det tre som svarat att det finns en politisk vilja att bygga upp en sådan. 7

8 Metoder Majoriteten använder sig av en utvecklad form av Children are People too (CAP). Rädda Barnens metoder (RB), Aggression Replacement Training (ART) och Hela människans metod Linus är andra metoder som används i barngruppsverksamheten (bilaga 3 och 4). Det är vanligt att kommunerna använder metoderna i något modifierad form. Gruppledarnas utbildning De flesta gruppledare har en socionomutbildning i grunden. De har också genomgått utbildning i den metod som gruppverksamheten använder sig av. Det är även vanligt att gruppledarna har pedagogisk erfarenhet t.ex. familjepedagog, socialpedagog, dramapedagog, behandlingspedagog eller specialpedagog. I en kommun är gruppledaren sjuksköterska med erfarenhet från arbete på barnavårdcentral. Handledning Efter att gruppledarna fått utbildning inom den specifika metoden som används i verksamheten, erbjuder 17 av de 24 kommunerna efterföljande handledning. Omfattningen varierar, vanligast är handledning i form av metodutveckling tre gånger per termin. I några av kommunerna får gruppledarna handledning en gång i månaden. Rekrytering av barn Rekryteringen till grupperna sker på olika sätt. Vanligast är att gruppledarna har kontakt med skolan, där personalen föreslår barn till verksamheten. Socialtjänsten och till en viss del även barnpsykiatrin, vuxenpsykiatrin och primärvården bidrar också till rekryteringen. När det gäller barn som bevittnar våld är polisen en viktig part. Rekrytering av barn sker även i samverkan med andra organisationer. Marknadsföring Majoriteten av kommunerna informerar om verksamheten på kommunens hemsida, men även via affischering och broschyrer utlagda på olika strategiska platser. En del gruppledare åker ut till skolor och berättar för lärare och rektorer om sitt arbete. Ett annat sätt att nå ut är att med skolans hjälp skicka ut information till samtliga föräldrar. Flertalet av kommunerna anser att de bör arbeta mer med marknadsföringen i framtiden. Däremot är det många som menar att även om gruppverksamheten marknadsförs så kan det finnas andra orsaker till svårigheten att rekrytera. En anledning kan vara att föräldrarna inte vill att deras barn ska gå med i gruppverksamheten. De är rädda för vad barnen ska avslöja. En annan orsak kan vara att vissa barn inte går med i gruppen för att de inte vill att deras kamrater ska veta att de får sådan hjälp. Uppföljning Fyra av kommunerna svarade att de hade utfört en uppföljning av gruppverksamheten. Tio kommuner svarade att de inte hade någon uppföljning och två var osäkra på om det hade varit någon uppföljning av verksamheten. Dessutom har några kommuner svarat att uppföljning inte har gjorts eftersom de har en pågående utvärdering, eller att de har nystartade grupper. Samtliga gruppverksamheter gör en mindre uppföljning där frågor ställs kring hur barnen har upplevt sin tid inom gruppen. Majoriteten av kommunerna har ett avslutningssamtal med föräldrarna, däremot har endast en kommun svarat att de har kontakt med barnen efter att verksamheten slutat. En del erbjuder barn att delta i verksamheten under flera perioder. 8

9 Framgångsfaktorer och svårigheter Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer med barngruppsverksamhet uppges vara att barn får tillgång till verktyg för att förstå och hantera sin situation. Barnen känner sig inte lika ensamma och blir mer öppna då de får träffa andra som lever under liknande förhållanden. Ofta hittar barnen nya vänner i gruppen. Att barnet deltar i en stödgrupp har också visat sig påverka hela familjen på ett positivt sätt. Det uppges som viktigt att barngrupperna pågår fortlöpande, eftersom ett uppehåll medför att det blir mycket svårare att rekrytera vid nästa tillfälle. Erfarenhetsutbyte mellan handledare från olika kommuner anses också som viktigt och utvecklande. Svårigheter En stor svårighet i dagsläget är lågkonjunkturen som medför risk för minskade resurser till gruppverksamheterna. De flesta kommuner har svarat att den främsta svårigheten med barngruppsverksamheten är rekryteringen av barnen. Detta upplevs också som mycket tidskrävande. Några uppger att det är tonåringar som är svårast att rekrytera. Däremot svarar andra att det inte är någon specifik åldersgrupp som är svår att rekrytera, utan som tidigare nämnts är rekryteringen mest beroende på vilket problem föräldern har. Barn till alkoholberoende samt psykiskt sjuka föräldrar är de svåraste grupperna att rekrytera. Det är avgörande hur informationen om verksamheten framförs till föräldrarna. Det gäller att få föräldrar att stödja sina barn i att delta i gruppverksamheten. En kommun erbjuder taxiresor för att hjälpa barnen att komma till barngruppsverksamhetens träffar. En del kommuner anser att det är svårt att uttala sig om både framgångar respektive svårigheter då det inte har gjort någon uppföljning av verksamheten. Finansiering och framtidsplaner Finansiering Majoriteten av kommunerna som idag har barngrupper har svarat att de inte hade kunnat starta sina verksamheter utan de statsbidrag som erhållits från Länsstyrelsen. En tredjedel bedrivs fortfarande med statligt stöd. Vid kartläggningstillfället uppgav elva kommuner att de hade statsbidrag till verksamheten, och att de även tidigare beviljats bidrag för detta. Framtidsplaner Samtliga kommuner i Skåne, som idag har barngruppsverksamhet, har planer på att fortsätta att erbjuda barnen stöd i grupp. Flertalet av kommunerna hoppas kunna utöka barngruppsverksamheten. De menar att barn med behov av denna typ av stöd finns. Genom en utbyggnad kan man ge en ökad möjlighet till barn med olika behov att få ta del av verksamheten. Dock ligger svårigheten i att hitta former för att rekrytera dessa barn. 9

10 Intervjumall Bilaga 1 Kartläggning av kommunernas stöd till barn som växer upp i riskmiljöer (missbruk, våld, psykisk ohälsa, ev. annat) Kommun: Uppgiftslämnare? Namn: Befattning: Telefon: E-postadress: Uppgiftslämnare? Namn Befattning: Telefon: E-postadress: Vilken form av stöd finns för barn som växer upp i riskmiljö? Enskilt stöd Gruppverksamhet Inget stöd finns Hur många barn som växer upp i riskmiljö får/har fått stöd? I dagsläget Under 2008 Enskilt stöd antal Stöd i grupp antal Vet ej Vet ej Hur många barn i er kommun har fram till 31 december 2008 fått stöd i grupp? Antal Vet ej Vilka åldersgrupper har ni gruppverksamhet för? Vilka målgrupper får stöd i grupp? Missbruk Våld Psykisk ohälsa Annat Är grupperna blandade? Vilka målgrupper blandas? Hur länge har gruppverksamheterna funnits? Vem håller i verksamheten? Kommun, frivilligorganisationer, kyrkan, privat, annat? Vilka metoder/program används? Vilken utbildning har ledarna för gruppverksamheterna? 10

11 Förekommer handledning av ledarna? Ja Nej Om ja - hur/av vem och i vilken omfattning? Samverkar ni med andra kommuner/förvaltningar i egna kommunen/ organisationer? Ja Nej Om ja - vem och på vilket sätt? Hur fungerar det? Berätta. Finansieras gruppverksamheten med hjälp av statsbidrag? Ja, både nu och tidigare Nej, inte nu men tidigare Nej, aldrig Hur marknadsförs verksamheten till personal i förskola/skola, socialtjänst, vårdcentral, och till allmänheten? (ex. hemsidan, skriftlig info, muntligt/möten) Hur rekryteras barnen till grupperna? Metod för rekrytering? Genom vem rekryteras barnen? (förskola/skola, primärvård, socialtjänst, organisationer mm) Har ni gjort någon uppföljning/utvärdering av verksamheten? Ja Om ja vem utvärderade, hur, resultat? (Rekvirera utvärdering till Länsstyrelsen) Nej Framgångar i det som ni idag bedriver? Problem med det som ni idag bedriver? Framtidsplaner vad gäller barngruppsverksamhet? Finns det familjecentral eller motsvarande i er kommun? Ja Nej Om ja, hur är den organiserad? Innehåll? Barngrupper? Övrigt 11

12 Barngruppsverksamheternas målgrupper Bilaga 2 Kommun Missbruk Våld Psykisk Ohälsa Annat Bjuv X* X* Barn till separerade Bromölla X X* X Burlöv X X* Båstad X* X* X* Eslöv X X*** X Barn till separerade Helsingborg X X X Skilsmässa och sorg Hässleholm X Barn till separerade Höganäs** Hörby X X*** X Höör X* X*** X* Klippan X X X Barn till separerade Kristianstad X Kävlinge X X*** Barn till separerade Landskrona X Barn till separerade Lomma X* X*** X* Lund X X*** X Barn till separerade Malmö X X X Barn till separerade Osby** Perstorp** Simrishamn X X X Barn till separerade Sjöbo X X Skurup X Barn till separerade Staffanstorp X* X*** X* Barn till separerade Barn till socialbidragstagare Svalöv X X X Barn till separerade* Svedala X* Tomelilla X X X Trelleborg X X X Barn till separerade Vellinge X Barn till separerade Ystad X Åstorp X Barn till separerade Ängelholm X Örkelljunga X X X Barn till separerade Östra Göinge X* *Upphandlar barngruppsplatser hos andra kommuner **Kommunen erbjuder ej barngruppsverksamhet ***Sju kommuner driver gemensamt Kriscentrum med bl a barngrupper 12

13 Metoder i barngruppsverksamheterna Bilaga 3 CAP* RB** ART*** Annat Har lagt upp ett eget program för barn till separerade föräldrar. Köper i Bjuv övrigt stödet från annan kommun. Bromölla X Burlöv Hela Människan/Linus Båstad Köper helt stödet av annan kommun Eslöv X X**** X Helsingborg X X Hela Människan/Linus Hässleholm X Höganäs Erbjuder ej stöd i grupp Hörby X X**** X Höör X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Klippan X X Kristianstad X Ersta Vändpunktens Utbildning Kävlinge X X**** Landskrona X X Lomma X**** Köper övrigt stöd av annan kommun Lund X**** Malmö X Osby Erbjuder ej stöd i grupp Perstorp Erbjuder ej stöd i grupp Simrishamn X Sjöbo X Skurup X Staffanstorp X**** X Köper delvis stöd av annan kommun Svalöv X Svedala Köper helt stödet av annan kommun Tomelilla X Trelleborg X X Särskild metod för separerade barn Vellinge X X Ystad X Åstorp X Ängelholm X Örkelljunga X X Östra Göinge Köper helt stödet av annan kommun Metoderna används ibland i modifierad form *Children are People too (CAP) **Rädda Barnen (RB) ***Aggression Replacement Training (ART) ****RB metod Trappan används i den gemensamma verksamheten på Kriscentrum i Lund 13

14 Beskrivning av metoder Bilaga 4 CAP-metoden: CAP står för Children are People too och är ett amerikanskt stöd- och utbildningsprogram utformat för barn i familjer med sk kemiskt beroende (alkohol och narkotika). I Sverige har metoden utvecklats till att även inkludera problematik kring våld och psykiska sjukdomar i familjen. Syftet är att ge barnen kunskap om känslomässiga sjukdomar samt hur dessa påverkar alla i familjen. Programmet är manualbaserat och innehåller moment av lärande och övningar i syfte att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och lära sig nya handlingsstrategier. Barnet får möjlighet att dela sina tankar och erfarenheter med andra för att därigenom må bättre och kunna hantera en svår livssituation. De får hjälp att vända hopplöshet till hopp och se möjligheter till positiv utveckling för sin egen del. Hela Människan/Linus: Hela Människan är en ideell organisation med en kombination av tusentals frivilliga och över 400 anställda i förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. Barnstödet Linus är en verksamhet inom Hela Människan som vänder sig till barn och tonåringar som har föräldrar som missbrukar alkohol och narkotika. Metoden innebär att man arbetar i grupp inom fyra områden: leka, utvecklas, bearbeta och inte bara överleva. Deltagarna stärks i sin självkänsla och tränar sig i att fatta egna beslut. De lär sig att föräldrarnas missbruk inte beror på barnen och att de inte är ensamma om sina upplevelser. ART metoden: ART står för Aggression Replacement Training. Metoden består av tre delar: färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Den sociala färdighetsträningen består av femtio olika sociala färdigheter. Dessa färdigheter tränas i lektionsform men även i vardagliga situationer. Ilskekontrollträningen handlar om att lära sig självbehärskning och då inte minst att få kontroll på onödiga vredesutbrott och våldsamma handlingar. Man försöker därför lära barnen att det finns alternativ till de beteenden som kan leda till större konflikter. Till exempel att kunna uttrycka missnöje utan att tappa självbehärskningen. Moralträning handlar om barnets värderingar i olika etiska och moraliska frågor. Framförallt tränar man att visa omsorg och respekt för varandra. Rädda Barnen Rädda Barnen har funnits sen 1919 och arbetar med att stärka barns rättigheter i Sverige. Rädda Barnen arbetar med Barnkonventionen som grund och inriktar sig på att förändra situationen för de barn som har svårast att få sina rättigheter tillgodosedda. Arbetsmetoden Trappan är en modell för individuellt jagstödjande krissamtal som står på psykodynamisk grund men där arbetssättet i huvudsak är kognitivt. Målsättningen är att ge stöd till barn och ungdomar mellan 4-18 år som varit utsatta för familjevåld så att barnet kan förstå och få sammanhang i det som hänt. Barnet får möjlighet att sätta ord på känslor och tankar kring rädsla, ångest och förvirring. Delar av Trappans arbetsmaterial används idag även i gruppverksamhet med barn där målsättningen även är att barnen ska få möta andra barn som varit med om liknande händelser. Rädda Barnen har också utvecklat en metod för arbete i grupp med barn och ungdomar vars föräldrar missbrukar alkohol. Den utgår från handboken När mamma eller pappa dricker och tar i stort upp samma områden som ovan beskrivna metoder. 14

15 15

16 Studentkraft AB är ett konsult-, bemannings- och rekryteringsföretag som arbetar med talangfulla studenter och akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 med affärsidén att ge företag möjlighet att anlita studenter som konsulter vid sidan av deras studier. Idag erbjuder Studentkraft AB kvalificerade tjänster inom konsult, bemanning och rekrytering. Kartäggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne 16

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Geriatriskt utvecklingscentrum

Geriatriskt utvecklingscentrum Geriatriskt utvecklingscentrum Kommunal äldreomsorg i Skåne Enkätundersökning om boende, resurser och insatser Foto: Eva Nordell Eva Nordell Sölve Elmståhl 2010 Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014

Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014 Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014 Det ska vi fira! Nu tar vi chansen att synliggöra barnkonventionen och hoppas med detta material inspirera till födelsedagsfirande runt om i Skåne! Nätverket

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS Kommunkontoret FÖREBYGGARPÄRMEN FLIK 9 1 (9) Hälsa, Trygghet, Säkerhet ATAD Prevention 2009-03-05 Hjälp i Lund Denna sida innehåller kontaktuppgifter och telefonnummer till en mängd olika verksamheter

Läs mer

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26 Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-11-26 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Flyttjänst Camilla Johnsson 1302617 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan

Läs mer

Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden

Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden 1 Folktandvårdens strategi Gruppinriktad prevention Barn i riskområde Riktade tandhälsoinsatser Individinriktad prevention Barn med sjukdomsaktivitet

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE SAMVERKANSAVTAL avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE mellan Kommunförbundet Skåne och Bjuvs Räddningstjänst AVTAL AVTALSPARTER Mellan Kommunförbundet Skåne med organisationsnummer 837600-9109, nedan kallad KFSK

Läs mer

Kvälls- och helgöppna vårdcentraler

Kvälls- och helgöppna vårdcentraler Kvälls- och helgöppna vårdcentraler Du vet väl om att din vårdcentral har öppet även kvällar och helger? Här hittar du alla de vårdcentraler som har öppet på kvällar efter klockan 17 samt på helgen. Ofta

Läs mer

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är ällar, företagserbjudanden och serar på att ge information och energianvändning. Du bestämut. Det finns tusentals möjlighema vad och hur mycket man vill holm av hushåll är välkomna i Klimatushåll som kan

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE #4av5jobb Skapas i små företag. SKÅNE Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Strukturomvandling i Skåne

Strukturomvandling i Skåne Strukturomvandling i Skåne - nedgång, omvandling och förnyelse Näringsliv Skåne Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Vi behöver en evidensbaserad utvecklingspolitik Dålig kunskap

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Skånetrafikens affärsmodell Våra värderingar Skånenytta KundSkap Tydlighet Glädje Tillsammans Vision Skånetrafiken

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta

Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta Värdkommunträff vår 2009 Läns-MBK Trelleborg 2009 Värdkommunträff höst 2009 Läns-MBK Höganäs 2009 Alternativnamn och Platsnamn Alternativnamn och Platsnamn

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Sammanställning av webbenkät hösten 2006 Sammanfattning Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem

Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem ENKÄTSAMMANSTÄLLNING Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se. Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se. Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten Läkemedel och miljö Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se Krav på nya läkemedel Effekt - kliniska prövningar på patienter Säkerhet - utvärdering täd på ådjur och människor ik Kvalitet - tillverkningsproceduren,

Läs mer

Hyllie Station/Malmö Arena

Hyllie Station/Malmö Arena Fastpris Person- och transport Fastpris Person- och transport Malmö Hyllie Station/Malmö Arena Arlöv 9 14 Rullande taxa 208 260 Bjärred/Borgeby/Flädie 24 22 460 690 435 544 *Bjärred/Borgeby/Flädie 19 25

Läs mer

Vad kan vi göra? Vad gör andra?

Vad kan vi göra? Vad gör andra? Vad kan vi göra? Vad gör andra? Nätverksskapande Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte Utrymmesbrist Begränsa transportsektorns klimatpåverkan Effektivare fordon, fartyg, flygplan Ökad andel förnybar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Innehållsförteckning Inledning och Beskrivning av sociala tjänster 2 Gruppverksamhet Myran 3 Gruppverksamhet Gnistan 3 Gruppverksamhet Skilda världar

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Utveckling av kvinnors företagande i Skåne

Utveckling av kvinnors företagande i Skåne Utveckling av kvinnors företagande i Skåne Sammanfattning Inledning Så här gick insamlingen till Del A Del B Del C Del D Del E Del F Del G Del H Statistik En allmän bild av befolkningen Företagare Attitydundersökningen

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV

KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV Hälsa och samhälle KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV EN UTVÄRDERING PÅ UPPDRAG AV KRISCENTRUM I MELLERSTA SKÅNE Utvärderingen genomfördes av studerande Helga Asgeirsdottir under april till juni

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse 2008 Innehållsförteckning Föräldratelefonen en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet Hur fungerar Föräldratelefonen?

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11 Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Kartläggning VÅLD I NÄRA RELATIONER Lund 2013-2014 Hur fungerar samverkan Pia Forsberg Kriscentrum mellersta Skåne Socialförvaltningen, Lunds kommun, 2014 Innehåll 1.Vadärvåldinärarelationer? 5 Inledning

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00. Enligt bilagda närvaroförteckning

Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00. Enligt bilagda närvaroförteckning Förbundsmöte 2011-05-13 1 (22) Plats och tid Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00 Beslutande Enligt bilagda närvaroförteckning Övriga deltagare Stig Ålund Marianne Ivarsson Utses att justera

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Jämställdhetsstatistik

Jämställdhetsstatistik Jämställdhetsstatistik 2 Titel: Utgiven av: Projektledare: Jämställdhetsstatistik Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen 205 15 Malmö

Läs mer

LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne.

LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne. LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne. Kriscentrum i mellersta Skåne har gjort en enkätundersökningen under våren 2014 I samverkan med kommunerna i Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma,

Läs mer

upprätthålla telefonjour för stöd och rådgivning till behövande personer guida de hjälpsökande att hitta rätt bland samhällets hjälpinstanser

upprätthålla telefonjour för stöd och rådgivning till behövande personer guida de hjälpsökande att hitta rätt bland samhällets hjälpinstanser Verksamhetsplanering 2014 1 Ängelholm 140202 Förslag till verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2014 Vision: Ett jämställt samhälle fritt från våld Syfte Kvinnojouren i Ängelholm är en ideell förening,

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden Ingemar Nilsson Servicedirektör 0702-37 57 61 ingemar.a.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-09-06 Dnr 99190000 0053 1998-0113 / 252C 1 (7) Försäljning av fastigheter

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne

Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa B skolår 9 skolår 6 gymnasiet år 2 1 2 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012

Läs mer

Utförlig projektbeskrivning

Utförlig projektbeskrivning Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar

Läs mer