Beslut för grundskola och grundsärskola

Transkript

1 Beslut Norrköpings kommun Rektorerna vid Ektorpsskolan Beslut för grundskola och grundsärskola efter tillsyn i Ektorpsskolan i Norrköpings kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: , Fax:

2 2 (11) Tillsyn i Ektorpsskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Norrköpings kommun under 2012 och Ektorpsskolan besöktes av Skolinspektionen den 15,16 och den 22 maj Fakta om skolan Ektorpsskolan utgörs av två skolenheter med varsin rektor. Den ena enheten har elever i grundsärskolans årskurser 7 9 samt grundskolans årskurs 9. Den andra enheten har elever i grundskolans årskurser 7 och 8 samt två särskilda undervisningsgrupper, benämnda resursgruppen och kommunikationsklassen. Den senare är en kommungemensam verksamhet som tar emot elever från hela kommunen. På grund av skolans organisation och de gemensamma rutiner som finns avseende exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet mot kränkande behandling, har Skolinspektionen valt att fatta ett beslut som omfattar båda skolenheterna. Efter några år med förbättrade betygsresultat blev Ektorpsskolans resultat vårterminen 2012 lägre än året innan. Vårterminen 2012 var andelen elever som nådde målen i samtliga ämnen 65,7 procent och det genomsnittliga meritvärdet 190,5. Skolans resultat låg detta år betydligt under motsvarande värden för genomsnitten i kommunen respektive riket. Det går inte att urskilja ett bestämt mönster eller en tydlig trend vad gäller skillnader i resultat utifrån kön eller etnisk bakgrund. Som exempel kan nämnas att vårterminen 2012 var pojkarnas resultat högre än flickornas, både avseende andelen som når målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet. Vårterminen 2010 och 2011 var det genomsnittliga meritvärdet högre för både flickor och pojkar med utländsk bakgrund än motsvarande värden för flickor respektive pojkar med svensk bakgrund. År 2012 saknas jämförande värden i den nationella statistiken på grund av att för få antal elever ingick i populationen på Ektorpsskolan. Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer att utbildningen inom grundskolan och grundsärskolan tydligt är inriktad på målen i läroplanen. Undervisningen i grundskolan och grundsärskolan planeras och genomförs utifrån innehållet i kursplanerna. Lärarna använder bland annat pedagogiska planeringar för att klargöra målen för eleverna, genomföra undervisningen, bedöma lärandet och ge kontinuerlig återkoppling till eleverna på deras kunskapsutveckling. Personalen arbetar både internt och externt för att säkerställa att bedömningen och betygssättningen håller hög kvalitet. Rektorerna behöver emellertid vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att betygssättningen i samtliga ämnen och årskurser sker utifrån kraven i författningarna. Generellt sett beskrivs skolmiljön som trygg och såväl rektorerna som intervjuade elever och lärare uppfattar att kränkande behandling förekommer i liten utsträckning. Skolans insatser för att främja en miljö fri från kränkningar beskrivs i skolans likabehandlingsplan. För att säkerställa att de insatser som skolan genomför får avsedd effekt

3 3 (11) behöver insatserna tydligare kopplas och beskrivas utifrån en kartläggning och analys av förekomsten av kränkande behandling samt följas upp och förändras utifrån aktuella behov på respektive skolenhet. Personalen arbetar för att förbättra undervisningen utifrån synpunkter från eleverna, bland annat genom klassråd, lagråd och elevråd. Under läsåret diskuterar personalen i olika grupperingar olika aspekter av verksamheten och vilket resultat verksamheten uppnått. Uppföljningen av verksamheten behöver emellertid systematiseras och dokumenteras och ge en tydlig bild av måluppfyllelsen inom varje skolenhet. Inom ramen för detta arbete är det angeläget att personalen följer upp och analyserar kunskapsresultaten samt sätter resultaten i relation till den undervisning och det stöd som ges. Denna uppföljning och analys är viktig inte minst mot bakgrund av att skolans måluppfyllelse i årskurs 9, mätt genom andelen elever som nådde målen i samtliga ämnen och genomsnittligt meritvärde, är låg och försämrades mellan åren 2011 och Huvudmannens och skolenheternas arbete med att se till att eleverna vid Ektorpsskolan fullgör sin skolgång omfattas inte av föreliggande tillsyn. Anledningen är att detta arbete nyligen granskats av Skolinspektionen inom ramen för kvalitetsgranskningen om rätten till utbildning. Skolinspektionens bedömning framgår i beslut från den 22 mars 2013 med diarienummer :6496. Frågan om att fullgöra skolgången och rätten till utbildning på Ektorpsskolan är aktuell i ett anmälningsärende där Skolinspektionen fattat beslut den 3 juni 2013, diarienummer :1606. Genom beslutet förelägger Skolinspektionen Norrköpings kommun att vidta åtgärder så att elevens rätt till särskilt stöd och utbildning tillgodoses. Föreläggandet är förenat med ett vite. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Norrköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 november 2013 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Norrköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. - Säkerställa att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. - Se till att utformningen av inflytandet anges i planeringen av verksamheten. Enligt skollagen och läroplanerna ska elever ges inflytande över utbildningen. Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

4 4 (11) undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som genomförs som ett led i skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Tillsynen visar att eleverna på ett förtjänstfullt sätt ges inflytande över utbildningen genom klassråd, lagråd och elevråd. I dessa forum framför elever synpunkter på undervisningen, återkoppling ges till lärare som leder till förändringar. Dessutom framkommer i intervjuer med elever och lärare flera exempel på hur eleverna ges möjligheter till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Möjligheterna till inflytande framstår emellertid som beroende av vilken lärare eleverna har. I elevintervjuer ges exempel på hur eleverna velat vara med och påverka arbetssätt och redovisningsformer i vissa ämnen men inte getts någon möjlighet. Även den enkät som Skolinspektionen genomförde inför tillsynen visar att många elever upplever sitt inflytande över undervisningen som begränsat. Enkäten besvarades av 87 procent av skolans elever i årskurs 9. Av dessa anger 49 procent att det stämmer ganska bra att det bara är lärarna som bestämmer vad eleverna ska arbeta med på lektionerna. Ytterligare 30 procent anger att det stämmer helt och hållet. Rektorerna och lärare uppger i intervjuer att inflytandefrågor har tagits upp i arbetslagen i samband med diskussioner utifrån skolans egna enkätresultat. Däremot är elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen inte ett område som följs upp och analyseras på skolenhetsnivå. Skolenheterna har heller ingen gemensam planering för utformningen av inflytandet. Skolinspektionen bedömer att alla lärare inte arbetar tillräckligt för att eleverna ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vidare saknas en dokumentation av utformningen av elevinflytandet i båda skolenheternas planering av verksamheten. 4 kap. 4, 6, 9 och 14 skollagen Läroplan för grundskolan/läroplan för grundsärskolan, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Norrköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Säkerställa att skolenheternas plan mot kränkande behandling motsvarar författningarnas krav. Enligt skollagen ska varje huvudman se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Som en del av detta arbete ska det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behand-

5 5 (11) ling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det framkommer av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) med kommentarer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, att arbetet bör bedrivas så att planen återspeglar förhållandena i varje enskild skolenhet, samt bedrivas på ett sådant sätt att planen blir känd i verksamheten. Ektorpsskolan arbetar främjande och förebyggande för att motverka kränkande behandling av eleverna. I skolans likabehandlingsplan, tillika plan mot kränkande behandling, finns en översikt över det främjande och förebyggande arbetet under Arbetet beskrivs som ständigt pågående och det går inte att utläsa vilka insatser som skolan behöver sätta in för att förebygga kränkande behandling utifrån den kartläggning som genomförts. Det går heller inte att utläsa hur förgående års åtgärder har genomförts. Planen återspeglar inte förhållanden på respektive skolenhet, vilket kan försvåra för varje rektor att ta sitt ansvar för arbetet att främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Det framkommer av skolans likabehandlingsplan samt av intervjuer med personalen att elevrepresentanter görs delaktiga i arbetet med planerna. Skolan har rutiner för att informera samtliga elever om innehållet i planen. Av elevintervjuerna framkommer emellertid att många elever inte känner till planen vilket visar att skolans insatser för att göra planen känd bland eleverna inte varit tillräckliga. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att planen mot kränkande behandling inte uppfyller författningarnas krav. 6 kap. 6 och 8 skollagen och betygssättning Norrköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet och betygssättning. - Säkerställa att lärarna är väl förtrogna med regelverket som gäller för betygsättning. - Säkerställa att en skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling utformas i enlighet med författningarnas krav. - Säkerställa att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. - Säkerställa att elever och vårdnadshavare i grundsärskolan informeras om elevens rätt att erhålla ett allmänt studieomdöme.

6 6 (11) Lärarnas betygssättning i grundskolan Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Av prop. 2009/10:165 framgår att rektorn ska se till att lärarna är väl förtrogna med det regelverk som gäller och i övrigt får det stöd de behöver för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper. Tillsynen visar att skolan genomför insatser för att lärarna ska utveckla sin bedömarförmåga och sin förtrogenhet med kunskapskraven. Det framkommer emellertid av intervjuer med elever och lärare i grundskolan att dessa insatser behöver förstärkas och eventuellt differentieras. I vissa ämnen används inte det högsta betyget i samband med höstterminsbetyg i årskurs 7. Det finns bland lärare också en osäkerhet i att bedöma vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Vidare framkommer att det finns lärare som anser att de behöver mer tid för att tillsammans med kollegor diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Skolinspektionen bedömer att betygssättningen vid skolenheterna inte sker enligt författningarnas krav Skriftlig bedömning Enligt skollagen ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges i de fall ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. en ska undertecknas av läraren. Motiv för bestämmelsen om den skriftliga bedömningen ges i regeringens utvecklingsplan (Skr. 2001/02:188). Här anges att ett sådant dokument styrker den arbetsinsats som eleven har gjort och de kunskaper som eleven har, vilket är betydelsefullt för självkänsla och självbild. Den skriftliga bedömningen beskriver elevens studieutveckling, innehåller information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden samt redovisar vilka stödåtgärder som satts in. Det blir också en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs för att nå minst godkänt. Skolinspektionen har tagit del av skriftliga bedömningar från Ektorpsskolan daterade i juni Samtliga bedömningar utgår från tidigare kursplaner och är utformade på samma sätt oavsett ämne. Av bedömningen framgår alla de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret enligt kursplanen för respektive ämne. Målen är numrerade och under rubriken Följande mål har eleven uppnått anges de mål eleven uppnått genom att ange siffran för målet. Skolinspektionen konstaterar att skolans skriftliga bedömningar inte utgör en fullständig bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kursplanens mål och betygskriterier för ämnet (numera kunskapskrav). Detta eftersom bedömningen saknar en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till de delar av betygskriterierna/kunskapskraven som eleven inte nått.

7 7 (11) Skolinspektionen bedömer att skolans skriftliga bedömningar inte utformats i enlighet med författningens krav. Individuell utvecklingsplan Av skollagen framgår att vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. Läraren ska också sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Skolinspektionen har tagit del av individuella utvecklingsplaner som upprättats under läsåret 2012/2013. Utvecklingsplanerna innehåller omdömen som visar elevens kunskapsutveckling och utvecklingsmöjligheter i förhållande till kursplanerna. Däremot framgår sällan vilka insatser som behövs från skolans sida för att eleven ska nå så långt som möjligt enligt läroplanen. I sammanhanget kan träningsskolans individuella utvecklingsplaner framhållas som goda exempel, då de beskriver såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare och hur detta ska stimuleras av skolan. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte utformats i enlighet med författningens krav. Allmänt studieomdöme Enligt skollagen ska eleverna efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Intyget ska undertecknas av läraren. Eleverna i grundsärskolan får efter avslutad grundsärskola ett intyg. Någon information om rätten till ett allmänt studieomdöme ges inte till elever och vårdnadshavare. Skolinspektionen bedömer att information om rätten till allmänt studieomdöme inte ges till aktuella elever och deras vårdnadshavare. 3 kap. 14 skollagen 10 kap. 13 och 22 skollagen 11 kap skollagen Läroplan för grundskolan, 2.7 och betyg Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Norrköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Säkerställa att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras.

8 8 (11) Av skollagen följer att rektorn särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas. Vidare ansvarar rektorn för att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete, dvs. en planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Även av läroplanerna framgår att rektorn ansvarar för skolans resultat och att detta följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer (SKOLFS 2012:98) om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet framgår bland annat att rektorn bör se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analyser och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingssatser. Vidare bör rektorn skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Tillsynen visar att verksamheten i grundskolan och grundsärskolan följs upp och utvärderas i olika sammanhang och på olika sätt. Genom intervjuer med elever, lärare och rektorerna framkommer att det gemensamma kvalitetsarbetet framförallt bedrivs på arbetslags- och ämneslagsnivå. Arbetet dokumenteras av arbets- och ämneslagen samt redovisas för rektorerna. Vissa frågor lyfts vid de tillfällen då all personal på skolan är samlad, exempelvis diskussioner om skolans betygsresultat. Rektorerna vill utveckla arbetet så att det blir mer systematiskt och har tagit fram en kvalitetsårsplan som beskriver när olika avstämningar ska göras och vilka som berörs. Rektorerna sammanställer en skriftlig redovisning på enhetsnivå till huvudmannen av hur arbetet inom utvalda områden bedrivits under läsåret, exempelvis för att skapa trygghet och trivsel. I denna redovisning beskriver också rektorerna skolenhetens styrkor och svagheter. Det framkommer emellertid genom intervjuer med rektorerna och lärarna att det inte finns någon dokumentation på skolenhetsnivå av hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Därmed saknas ett underlag som beskriver hur väl de nationella målen, exempelvis att eleverna ska ges inflytande över utbildningen, uppnås på respektive skolenhet samt vilka utvecklingsinsatser som respektive rektor behöver ta ansvar för på sin skolenhet. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att skolenheternas kvalitetsarbete behöver bli mer systematiskt och dokumenteras på skolenhetsnivå. 4 kap. 4 6 skollagen Läroplanen för grundskolan/läroplanen för grundsärskolan, 2.8 Rektorns ansvar Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Norrköpings kommun en anmärkning. Norrköpings kommun ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 1 november 2013.

9 9 (11) Undervisning och lärande Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Det saknas ett skriftligt beslut av rektorn om att elever i grundsärskolan läser en kombination av ämnen eller ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. Enligt skollagen avgör huvudmannen för utbildningen om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden inom grundsärskolan samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas. I grundsärskolan finns elever som läser en kombination av ämnen och ämnesområden inom grundsärskolan samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. Såväl lärarna som rektorn är väl insatta i vilka anpassningar som görs utifrån elevens förutsättningar och samråd har skett med elevens vårdnadshavare. Anpassningarna godkänns av rektorn och registreras i kommunens elektroniska elevregister. Rektorn fattar emellertid inget skriftligt beslut. Skolinspektionen bedömer att det saknas beslut av rektorn om att elever i grundsärskolan läser en kombination av ämnen eller ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. Mot bakgrund av att de anpassningarna som görs är väl kända av lärarna och rektorn samt att inga förändringar av utbildningen görs utan att detta stäms av med rektorn bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar huvudmannen en anmärkning. 11 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Beslut om åtgärdsprogram fattas inte i enlighet med författningarnas krav. - Åtgärdsprogrammen anger inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet ska beslutas av rektorn. Rektorn kan överlåta denna beslutanderätt, förutom i de fall stödet innebär särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång.

10 10 (11) På Ektorpsskolan utarbetas åtgärdsprogram för samtliga elever som ges särskilt stöd. Skolinspektionen har tagit del av åtgärdsprogram som utarbetats på skolan under läsåret 2012/2013. Av åtgärdsprogrammen framgår vilka behoven är och hur de ska tillgodoses. Det framgår av tillsynen att åtgärderna följs upp och utvärderas. Dock saknas information i åtgärdsprogrammen om hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Detta måste tydligt framgå av ett åtgärdsprogram, redan då beslutet fattas. Rektorerna har överlåtit till skolans specialpedagog att fatta beslut om åtgärdsprogram, förutom i de fall stödet innebär särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Skolinspektionen har tagit del av beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp från höstterminen Elevens rektor har fattat beslutet. en till beslutet återfinns i bifogat åtgärdsprogram. Beslutet om åtgärdsprogram är emellertid fattat av specialpedagogen. Detta är inte överensstämmelse med författningarna eftersom rektorn i detta fall även ska besluta om åtgärdsprogrammet. Skolinspektionen bedömer därför att åtgärdsprogrammen inte beslutas och utarbetas helt enligt författningarnas krav. Ektorpsskolan uppmärksammar och utreder elevers behov av särskilt stöd och vidtar åtgärder för att tillgodose de behov som eleverna har. Ansvarsfördelningen är tydlig och arbetet dokumenteras i åtgärdsprogrammen. Därför bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar huvudmannen en anmärkning. Rektorerna förutsätts åtgärda bristen och någon redogörelse behöver inte lämnas till Skolinspektionen. 3 kap. 9 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredarna Sofia Lindstrand och Rut Hård af Segerstad. På Skolinspektionens vägnar Allan Westerdahl Enhetschef Eleonor Duvander Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (