SM-UTREDNINGEN REMISSFÖRSLAG. Remissförslag från Svenska Friidrottsförbundets Tävlingskommitté

Transkript

1 SM-UTREDNINGEN REMISSFÖRSLAG Remissförslag från Svenska Friidrottsförbundets Tävlingskommitté

2 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Kalendern... 4 SM-veckan... 4 Kalenderprinciper... 4 Hela sverige ska leva... 5 Grenprogram förutom löp-sm... 5 SM i vinterkast... 5 Löparnas tävlingsprogram... 6 Standaren... 6 Andra nyheter... 7 Friidrotts-SM... 7 Få De allra bästa att kunna vara med... 7 Kval-Final-eller A-B-final?... 8 Lagtävlingar... 8 Saker som inte behandlats i utredningen... 8 Appendix... 9 Dagsprogram... 9 Statistik SM-tävlingar Ett exempeltävlingsår enligt förslagets principer Från pilotundersökningarna

3 SM-UTREDNINGEN BAKGRUND Vid styrelsemötet den 13/ beslutade Förbundsstyrelsen (FS) att göra en utredning kring våra senior- SM-tävlingar, detta efter ett förslag från Tävlingskommittén (TäK). Det beslutades att TäK ska vara den instans som genomför SM-utredningen med målet att ha ett eventuellt styrelseförslag klart till Förbundsårsmötet TäK inledde med att göra en pilotstudie med inspel från föreningsledare i stora och små föreningar, elitaktiva, elittränare samt andra representanter som SDF m fl. TäK genomförde också ett seminarium under förbundsårsmötet i mars med runt 60 deltagande föreningsledare. TäK har förutom det pågående arbetet sedan också inbjudit till Workshops som hållits i Sollentuna och Göteborg under sommaren. Detta har legat till grund för det arbetet som nu mynnar ut i detta remissförslag. Anledningen till att SM-utredningen görs är att man som idrottsrörelse ibland behöver göra en översyn av helheten kring SM-tävlingarna. Svensk friidrott har under de senaste åren gjort små förändringar som inte behöver påverka de små delarna så mycket men som kan innebära stora konsekvenser i helheten och vice versa. Omvärlden förändras också och det har nu kommit till företeelser som inte fanns för 20 år sedan som t ex Ultradistanslöpning, bergslöpning, traillöpning och faktum är att också Terräng-EM är en relativt färsk företeelse. Trenden vi kan se är att det tillkommer fler och fler mästerskap i mer och mer nischade kategorier och det är framför allt inom löpningen dessa dyker upp, men även Europacupen i vinterkast har dykt upp som en ny företeelse under de senaste 20 åren (2001). I de tidiga undersökningarna (pilotstudien och förbundsårsmötet) ställdes 10 påståenden som skulle rangordnas och några tydliga samstämmiga svar mellan de två undersökningarna fick vi. Det är viktigt att de bästa är med på SM. Det är viktigt att det är många deltagare på SM. Det är viktigt med många åskådare under SM. Lågt prioriterade delar har varit: Det är viktigt att inte alla SM-tävlingar avgörs i samma region under samma år Det är viktigt att kunna dubblera vid t ex ett Friidrotts-SM Det är viktigt att SM-tävlingarna roterar i hela landet De stora skillnaderna mellan de två grupperna var framför allt i påståendena: Det är viktigt att en arrangör ska kunna tjäna en hacka på ett SM Det är viktigt att kunna göra bra resultat på SM Påståendet om att tjäna en hacka på ett SM låg högre upp (5) i årsmötesgruppen och frågan om att kunna göra bra resultat låg högre upp (2) i pilotstudiegruppen. TäK gissar att det beror på att det finns fler föreningsledare i årsmötesgruppen och fler aktiva/tränare i pilotstudiegruppen. Dock kan TäK med fog säga att Svensk friidrott är hyfsat överens om att vi inom svensk friidrott vill ha de allra bästa med på SM, vi vill att det ska vara många åskådare men också att vi har många deltagare med på SM i friidrott. 3

4 KALENDERN För att tackla en kalender måste det också göras en inbördes rangordning av våra SM-tävlingar. För även om alla våra SM-tävlingar är viktiga så finns det tävlingar som oftare är säsongsmål hos våra aktiva medan andra SM-tävlingar är bra delmål. Det finns tävlingar som vi säljer till en betalande publik och det finns tävlingar som kanske mer har ett internt intresse. Prioriteringen har också avgörande betydelse för hur TäK väljer att prioritera ett evenemang framför ett annat. Det kan innebära att en högt prioriterad SM-tävling inte tar hänsyn till stora lopp eller andra arenatävlingars vanliga datum, utan får företräde för att den samlade Svenska friidrottsrörelsen tycker att det är viktigt att en SM-tävling läggs ett visst datum. Detta är ett försöka att dela in våra SM-tävlingar i en prioriteringsordning. 1:a nivån Friidrotts-SM ISM 2:a nivån SM Stafett SM mångkamp SM marathon ISM mångkamp 3:e nivån Lag-SM (med kval) SM terräng SM halvmarathon SM 10 km SM 100km SM-VECKAN Vår pilotstudie och vårt årsmötesseminarium har också varit förhållandevis samstämmiga i frågan att de tycker att friidrotten ska vara med i SM-veckan. Vårt förslag är att arrangera Lag-SM och/eller SM 10 km ihop med SM-veckan. Även 100 km kan genomföras i SM-veckan de år när det passar. KALENDERPRINCIPER Kalenderns principer ISM mångkamp går första halvan/mitten av februari och minst tre veckor före inomhusmästerskapet Inomhus-SM ska ligga två helger före vinterns internationella mästerskap. SM vinterkast går sista helgen i mars (om det införs) SM halvmarathon permanentas de fem närmaste ( ) åren till Göteborgsvarvet SM marathon permanentas de fem närmaste ( ) åren till Stockholm Marathon Stafett-SM läggs runt sista helgen i maj som huvudprincip SM 10 km kan ligga ihop med SM-veckan eller annars läggas utefter det årets förutsättningar Lag-SM går i samband med SM-veckan, annars senare i juli Friidrotts-SM ska antingen ligga två veckor före sommarens internationella mästerskap eller snart efter mästerskapet. Beroende på om det ligger tidigt eller sent i augusti. Ligger mästerskapet utanför augusti får det tas särskilda hänsyn till just det året. SM mångkamp efter friidrott-sm, och efter Finnkampen SM terräng går andra halvan av oktober 4

5 HELA SVERIGE SKA LEVA När det gäller att placera ut arrangemangen så har TäK ändå försökt oss på att få till en geografisk spridning. Samtidigt konstaterar TäK att det i de pilotstudier TäK haft så har det inte varit en prioriterad fråga där. Det är dock vår åsikt att fortsatt försöka att under ett kalenderår försöka sprida evenemangen. VÅRA KONKRETA FÖRSLAG: Att sätta ovanstående principer som gäller vid fastställande av kalendern, vi försöker att i största möjliga mån hålla oss till dessa men särskilda yttre omständigheter kan göra att vi inte alltid kan följa dessa. Att vi inom svensk friidrott ska delta i SM-veckan med Lag-SM och/eller SM 10 km och/eller 100 km Att inte införa en fast rotation kring geografiska placeringarna av mästerskapen men att fortsatt försöka att sprida mästerskapen geografiskt i SM. GRENPROGRAM FÖRUTOM LÖP-SM I stort sett fungerar de grenprogram TäK har TäK de olika SM-tävlingarna. TäK har dock sett problem med att genomföra både stafetter och individuella grenar i samma mästerskap. Det har i ett antal fall inneburit att en aktiv tvingats välja mellan valen att ställa upp för laget eller välja sitt eget idrottande och det valet bör man få slippa som aktiv. Därför föreslår TäK att ta bort stafetterna vid Inomhus-SM och Friidrotts-SM. Det senare har dessutom en väldigt liten idrottslig grund med tre eller färre startande lag de år som det har testats. SM I VINTERKAST För att också få en balans i grenprogrammet där dagens långa kast bara har en möjlighet medan alla andra grengrupper har två eller fler möjligheter att tävla i en SM-tävling vill TäK addera ett mästerskap i långa kast som går under vinterhalvåret med tanke på vårt klimat så föreslår TäK slutet av mars. Förslagsvis heter mästerskapet SM vinterkast, grenarna är diskus, slägga och spjut med möjlighet att i arrangemanget lägga till kula, dock utan SM-värdighet, kula ska förstås vara kvar i ISM. Det får också konsekvensen att vikt stryks som gren vid ISM. Vikt är en gren som egentligen bara utövas i två länder (i Sverige och USA) och där många i stort sett bara tävlar en gång per år och som inte haft den utveckling TäK hoppats på. Grenen har inte heller otvetydigt gynnat släggkastningen på det sätt TäK hoppades på när den infördes. TäK tror dock att ett SM i vinterkast kan vara en bra propaganda för grengruppen och också vara en möjlighet för kastfamiljen att träffas, tävla och genomföra utbildningar/seminarier med mera. SM-utredningen behandlar bara senior-sm men i konsekvensens namn torde tävlingen utökas att också innefatta junior- och Ungdoms-SM-klasser också. Det vill säga en riktig samling för landets alla långkastare. Om vi bestämmer oss för att införa SM Vinterkast hamnar den på andra nivån i vår prioriteringsordning ovan. VÅRA KONKRETA FÖRSLAG: Att ta bort stafetterna vid individuella mästerskap d v s 4x200 meter inomhus för män och kvinnor och att ta bort 4x100 meter mixed stafett vid Friidrotts-SM Att införa ett vinterkastmästerskap i grenarna diskus, slägga och spjut som går i slutet av mars Att ta bort grenen vikt vid ISM 5

6 LÖPARNAS TÄVLINGSPROGRAM Som en duktig långdistanslöpare kan man bli aktuell att delta vid SM Stafett, SM Terräng, Friidrotts-SM, Lag- SM, SM 10 km, SM halvmarathon och SM marathon. Även om det kan verka omöjligt att göra så har TäK haft exempel på aktiva som gjort just ovanstående. Samtidigt är kanske inte problemet egentligen antalet SMtävlingar utan mer kalendermässiga och med funderingarna om TäK alltid kommer att kunna ha alla de bästa med på alla tävlingar. TäK tror inte att det är möjligt men ser kanske inte heller att det är det viktigaste. Några specialiserar sig på banlöpning och använder de övriga SM-tävlingarna som goda delmål och vice versa. TäK föreslår inte strykande av någon SM-tävling för tillfället men bevakar aktivt utvecklingen av nya grenar internationellt. Motionen kring SM terräng har behandlats under SM-utredningen och det finns två tydliga vägar att gå, antingen ett samlat SM eller ett delat SM. Motiveringen kring det delade är att medeldistansare får ut mer av en kort bana på våren och att det för de längre distanserna blir en trappa med SM, NM och EM på hösten. TäK har blivit tvungna att finna för- och nackdelar i båda alternativen och ställt oss frågor som, är ett SM:s primära uppgift att vara ett uttagningslopp till NM/EM? Kommer TäK att finna arrangörer till två mindre mästerskap istället för ett stort? Eftersom det finns för och nackdelar med de olika alternativen måste man till slut ta ett konkret beslut och då tror TäK fortfarande på ett samlat mästerskap där ungdomar upp till veteraner träffas under en helg. TäK har funnit att de idrottsliga aspekterna väger jämt, det har inte varit någon markant nedgång av deltagare vid höstvarianten utan det har snarare berott på närhet eller ej geografiskt men kalendermässigt ligger mästerskapet bättre under hösten för att få en balans i kalendern. I förslaget ovan skulle annars i stort sett alla löpmästerskap hamna under den tidiga delen av säsongen. Som en bonus tillkommer också den internationella terrängsäsongen bland mästerskap och det har ju också funnits önskemål från friidrottssverige i norr att kunna förbereda sig för ett terrängmästerskap där vintern sätter stopp för det under våren. Våra konkreta förslag: Att behålla ett samlat mästerskap i terränglöpning och att det ska gå under hösten STANDAREN Standaren har funnits sedan 1905 och det har varit föremål för förändringar ett antal gånger. Allt från att man räknade fyra eller tre placeringar på Stora SM till att Lag-SM gällde och som nu att man räknar med alla tävlingar. Fördelen med dagens system är förstås att alla SM-tävlingar är något värda också i standarstriden men nackdelen är väl att den blir förhållandevis obegriplig för en utomstående och där tävlingen i dagsläget tar slut någon gång i oktober. Dessutom finns det en annan poängberäkning, de så kallade SM-poängen som tar ett grepp över hela SM-säsongen utomhus med skillnaden att en person där bara kan göra ett poänggivande resultat d v s föreningens bredd räknas på ett annat sätt än standaren där en person kan ta väldigt många poäng. Men för att ändå göra SM-standaret mer begripligt och kanske också mer intressant föreslår TäK att Svensk friidrott till viss del går tillbaka till den ursprungliga varianten men med följande modifikationer. SM-standaret räknas under Friidrotts-SM och delas ut sist under söndagens tävlingar. Poäng räknas bland de åtta främsta deltagare De två standaren (manliga och kvinnliga) slås ihop till ett gemensamt, grenprogrammet är ju nu lika stort för män och kvinnor. Sedan kan SM-poängen räknas och användas för ett over all-pris för bästa SM-förening. 6

7 VÅRA KONKRETA FÖRSLAG: Standaren räknas under Friidrotts-SM. Standaren slås ihop till ett gemensamt och delas också ut i samband med Friidrotts-SM. ANDRA NYHETER FRIIDROTTS-SM Friidrotts-SM är vår viktigaste årligen återkommande mästerskapstävling. Friidrotts-SM har idag ett stort medieintresse och lockar mellan åskådare under tre dagar. För oss är det viktigt att de viktigaste är med att tävlingarna blir intressanta för en betalande publik och att våra idrottare får chansen att göra bra resultat. Därför tror TäK att det är dags att återgå till det format TäK hade före 2005 där 10 stycken går till final i teknikgrenar. Det gör vi framför allt för att kunna korta ner ett tidsprogram något. Internationellt går 12 stycken vidare till final utomhus men vid IVM går bara åtta stycken vidare. Det skulle innebära att antalet som ska slås ut i en kvaltävling blir större och kanske därför mer befogad. TäK konstaterar också att korrelationen mellan antalet anmälningar och antalet startande ofta inte stämmer överens, att göra ett bra tajt tidsprogram som både fungerar idrottsligt och för en betalande publik är otroligt svårt, det känns som att SM är en av de få tävlingar där man anmäler sig till ett antal grenar och där man sedan först på plats startar i de grenar som man känner för. Dagens anmälningsavgift kontra efteranmälningsavgift har gjort att det har varit billigare att anmäla sig och sedan inte starta än att efteranmäla sig. TäK vet inte om ett förslag med en straffavgift t ex för de som deltar i en gren under SM men inte startar i en andra gren skulle ge något eller ej. Läkarintyg, startande utan mål att göra sitt bästa med mera skulle mycket väl kunna bli konsekvenserna så TäK ställer det istället som en öppen fråga. Hur ser TäK till att anmälan faktiskt sker i de grenar där man tänker starta? FÅ DE ALLRA BÄSTA ATT KUNNA VARA MED Eftersom båda pilotstudiegrupperna svarat att det är viktigt att alla bästa ska vara med har TäK här tagit fram en modell som skulle kunna användas för att möjliggöra ett tävlande inför ett mästerskap eller under en helg där det också är Diamond League. Att göra det möjligt för alla våra friidrottare att delta och inte tvinga någon att välja med SM eller mästerskap/diamond League är målet med nedanstående förslag. En aktiv som klarat IAAF:s VM- eller OS- kvalgräns vid anmälningstidens utgång (föregående års VM-kvalgräns år med bara EM) slipper kval i teknikgren eller första omgången i löpgren med mer än två omgångar (alltså där det är försök-semi- och finalomgång). Följande skulle också gälla: Resultatet måste vara gjort under samma utomhussäsong I teknikgrensfinaler skulle man bli en extra deltagare d v s i en teknikgren med en direktkvalad blir det 10+1 I löpgren lottas en direktkvalad in i semifinal som högst seedad i lottningsgrupp ett (om flera avgör säsongsbästa). Direktkvalet gäller endast gren där man klarat kvalgränsen i VM/OS Försök gjordes vid EM i år och det fanns en hel del att fundera över i det upplägget. Där gick ju 12 stycken vidare in i andra omgången med resultatet att alla högst seedade banor försvann. I Sverige kommer det aldrig att röra sig om lika många utan TäK ser att det skulle kunna ske i några få grenar(i år skulle det kunna vara manlig diskus, kvinnlig höjd och stav) som vi har glädjen att fler än enklarar mästerskapskvalgränsen. Nr 12 vid EM gjorde knappast EM:t mer attraktivt men utan våra VM- och OS-kvalade skulle ett SM vara betydligt fattigare. Ovanstående skulle också möjliggöra för t ex en höjdhoppare att både kunna vara med vid en 7

8 Diamond Leaguetävling som går under lördagen (som i år) att också kunna tävla i SM under söndagen även om det säkert inte är en optimal kombination, men med ett kval under lördagen finns inte ens möjligheten. Eftersom vi inser att detta är ett ytterst kontroversiellt förslag ställer vi snarast frågan om hur friidrottsrörelsen ser på det, mer än att vi säger att så här ska det se ut. KVAL-FINAL-ELLER A-B-FINAL? Trots ovanstående förslag med 10 till final föreslår vi ändå att gränsen för direktfinal ska gå mellan anmälda. Det vill säga, 15 avprickade direktfinal, 16 avprickade kval. Eftersom vi tror att vi, för att få ett tight och intressant tidsprogram under Friidrotts-SM måste ha två långa kast per dag samt minst två hoppgrenar kommer vi att hamna i bryderiet med att genomföra final utan kval under fredagen. Vår förhoppning med dagsprogrammet är att i största möjliga mån ha de traditionellt minsta (till antalet anmälda deltagare) kastgrenarna under fredagen, men vi kommer fortsatt att kompensera för Diamond League och det kan göra att vi fortsatt får situationer likt årets med 22 deltagare i spjut under fredagen. Vi kommer oftare att försöka se på lösningar med A- och B-pool där det är tillämpligt tidsprogrammässigt med mera, men annars får vi helt enkelt finna oss i en stor final under fredagen. Stavhoppet kommer fortsatt att ligga kvar under fredag och lördag med A- B-pool för att fortsatt kunna använda söndagen som reservdag när vädret varit för dåligt. LAGTÄVLINGAR Eftersom en av motionerna som hänsköts till SM-utredningen tog upp idén om en åldersövergripande lagtävling vid SM terräng har också den frågan behandlats i utredningen och diskussionerna har gått fram och tillbaka både från att det ska finnas lagtävling vid alla SM-tävlingar till att inte införa någon mer lagtävling. TäK:s förslag i den här frågan är att just nu inte införa ännu en lagtävling vid Terräng-SM (som ju redan har lagtävlingar i varje åldersklass) och har heller inte för avsikt att addera andra lagtävlingar förutom möjligtvis en overall, bästa SM-klubb utefter dagens SM-poängsystem. VÅRA KONKRETA FÖRSLAG: Antalet finalister efter kval i teknikgrenar blir 10. TäK vill lyssna av rörelsens tankar om, en möjlighet till automatisk kvalificering till final i teknikgrenarna / till semifinal i löpgrenar under förutsättning att du har klarat IAAF:s kvalgränsgräns till VM/OS. Att i dagsläget inte införa fler lagtävlingar. SAKER SOM INTE BEHANDLATS I UTREDNINGEN Det finns saker som har behandlats i utredningen ovan men också saker som ännu inte har behandlats i utredningen. Ett sådant ämne är t ex hur TäK utvecklar de olika mästerskapen till att blir roligare för de tävlande men också för publik, media med mera. För det kommer det behövas en annan utredning. TäK har heller inte diskuterat frågan kring Parasportens deltagande vid Friidrotts-SM eller veterangrenarnas medverkan i detsamma. Än så länge tar TäK det från fall till fall och från år till år. TäK kommer framöver att behöva titta på en del andra trender. T ex minskar antalet sökande föreningar till våra olika SM-tävlingar. Att vi har attraktiva tävlingar där man får ett bra stöd från centralt håll och ge arrangörerna verktygen till lyckade SM-tävlingar är förstås målet. Att man som ovan förening ska våga ta steget in och arrangera en tävling men också att lyckas med uppgiften är viktigt för att vi ska kunna finna nya tävlingar. På så sätt får vi också fler duktiga arrangörer ute i landet. 8

9 APPENDIX DAGSPROGRAM Friidrotts-SM Fredag Lördag Söndag Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 100m fö-se-fi 100m fö-se-fi 200m fö 200m fö 200m se-fi 200m se-fi 400m fö-se 400m fö-se 400m fi 400m fi 800m fi 800m fi 1500m fö 1500m fö 800m fö 800m fö 5000m fi 5000m fi m fi m fi 1500m fi 1500m fi 400m h fi 400m h fi Höjd ev kv Tresteg fi 3000m hi fi 3000m hi fi Tresteg fi Höjd fi Stav fi (A-B) Kula fi 110mh fö-se-fi 100mh fö-se-fi Kula fi Längd fi Längd ev kv Slägga ev kv 400m h fö 400m h fö Spjut fi Diskus fi Diskus ev kv Spjut fi Höjd fi Höjd kv Slägga fi Längd fi Stav fi (A-B) Reservdag stav Tresteg ev kv Längd ev kv Diskus fi Diskus ev kv Spjut ev kv Slägga fi ISM Lördag Söndag Män Kvinnor Män Kvinnor 60m fö-se-fi 60m fö-se-fi 60m Häck fö-se-fi 60m Häck fö-se-fi 200m fö 200m fö 200m C-A fi 200m C-A fi 400m fö 400m fö 400m C-A fi 400m C-A fi 800m fö 800m fö 800m fi 800m fi 1500m fö 1500m fö 1500m fi 1500m fi 3000m B-A fi 3000m B-A fi Stav Höjd Höjd Stav Tresteg Längd B-A pool Längd B-A pool Tresteg Kula Kula SM Stafett Lördag Söndag Män Kvinnor Män Kvinnor 4x100m 4x100m 4x400m 4x400m 4x800m 4x800m 4x1500m 3x1500m SM Terräng Lördag Söndag Män Kvinnor Män Kvinnor 4 km 4 km 12 km 8km 9

10 STATISTIK SM-TÄVLINGAR Antal startande vid Friidrotts-SM M 100m M 200m M 400m M 800m M 1500m M 5000m M 10000m M Hinder M 110mH M 400mH M höjd M stav M längd M tresteg M kula M diskus M slägga M spjut K 100m K 200m K 400m K 800m K 1500m K 5000m K 10000m K hinder K 100mH K 400mH K höjd K stav K längd K tresteg K kula K diskus K slägga K spjut M SUMMA K SUMMA Totalt Förklaring: Gul = Högsta notering under perioden, Röd = Lägsta notering under perioden. 10

11 Anmälda kontra startande vid Friidrotts-SM Anm Sta Diff Anm Sta Diff 2014 Anm Sta Diff Anm Sta Diff M ,9% K ,8% M ,3% K ,8% M ,8% K ,4% M ,0% K ,0% M ,7% K ,5% M ,7% K ,5% M ,9% K ,7% M ,7% K ,3% M ,9% K ,5% M ,2% K ,0% M ,8% K ,4% M ,1% K ,7% M ,7% K ,2% M ,0% K ,2% M3000hi ,5% K3000hi ,0% M3000hi ,6% K3000hi ,8% M110h ,7% K110h ,0% M110h ,7% K110h ,7% M400h ,3% K400h ,0% M400h ,0% K400h ,4% Mhöjd ,5% Khöjd ,7% Mhöjd ,0% Khöjd ,9% Mstav ,2% Kstav ,9% Mstav ,4% Kstav ,9% Mlängd ,6% Klängd ,0% Mlängd ,3% Klängd ,5% Mtresteg ,7% Ktresteg ,5% Mtresteg ,0% Ktresteg ,8% Mkula ,0% Kkula ,0% Mkula ,9% Kkula ,1% Mdiskus ,7% Kdiskus ,0% Mdiskus ,0% Kdiskus ,5% Mslägga ,0% Kslägga ,7% Mslägga ,6% Kslägga ,1% Mspjut ,3% Kspjut ,9% Mspjut ,7% Kspjut ,8% ,9% ,0% ,6% ,6% 2015 Anm Sta Diff Anm Sta Diff 2016 Anm Sta Diff Anm Sta Diff M ,3% K ,9% M ,6% K ,1% M ,9% K ,5% M ,2% K ,3% M ,7% K ,5% M ,8% K ,0% M ,8% K ,9% M ,4% K ,2% M ,1% K ,6% M ,3% K ,0% M ,0% K ,1% M ,8% K ,0% M ,3% K ,2% M ,1% K ,2% M3000hi ,0% K3000hi ,7% M3000hi ,0% K3000hi ,1% M110h ,4% K110h ,2% M110h ,7% K110h ,7% M400h ,9% K400h ,7% M400h ,4% K400h ,3% Mhöjd ,7% Khöjd ,8% Mhöjd ,6% Khöjd ,9% Mstav ,0% Kstav ,3% Mstav ,0% Kstav ,0% Mlängd ,9% Klängd ,0% Mlängd ,2% Klängd ,0% Mtresteg ,6% Ktresteg ,9% Mtresteg ,2% Ktresteg ,2% Mkula ,7% Kkula ,7% Mkula ,2% Kkula ,0% Mdiskus ,7% Kdiskus ,3% Mdiskus ,0% Kdiskus ,2% Mslägga ,0% Kslägga ,4% Mslägga ,0% Kslägga ,1% Mspjut ,5% Kspjut ,9% Mspjut ,0% Kspjut ,7% ,0% ,5% ,0% ,7% Förklaring: Blå Grenar som utefter dagens regelverk tappar semifinalomgång eller blir final direkt från anmälning till start (kan också innebära att B-final stryks). Rosa gren där differensen är 25% eller mer från anmälan till start. Grön gren där differensen är mindre än 10% från anmälan till start. Startande vid SM Terräng M M K K Förklaring: Gult år där Terräng-SM gick under hösten 11

12 Startande lag vid SM Stafett Gävle Huddinge Kalmar Västerås Värnamo Skellefteå Falun Vellinge Stockholm Stockholm Sollentuna Uppsala M 4x100 m M 4x400 m M 4x800 m M 4x1500 m K 4x100 m K 4x400 m K 4x800 m K 3x1500 m Huddinge Göteborg Karlstad Norrtälje Växjö Södertälje Huddinge Kil Sollentuna Stockholm M 4x100 m M 4x400 m M 4x800 m M 4x1500 m K 4x100 m K 4x400 m K 4x800 m K 3x1500 m Förklaring: Gult år där stafett-sm gick under hösten ETT EXEMPELTÄVLINGSÅR ENLIGT FÖRSLAGETS PRINCIPER Januari Februari Mars April Maj Juni IEM SM Marathon 6 7 ISM Mångkamp IEM 7 8 ISM Mångkamp IEM VM 24h VM 24h NM mångkamp Nordenkampen NM mångkamp Lag-EM ISM Lag-EM ISM SM Halvmarathon VM Terräng/SM Vinterkast SM Vinterkast SM-veckan SM Stafett SM-veckan Lag-SM SM Stafett 31 12

13 Juli Augusti September Oktober November December 1 SM-veckan EYOF 1 2 SM-veckan 2 3 SM-veckan/SM 100 km 3 4 SM-v/EC mångkamp/10km 4 5 SM-v/EC mångkamp SWE-FIN 5 6 SWE-FIN 6 7 Friidrotts-SM NM terräng 7 8 Friidrotts-SM 8 9 JEM22 Friidrotts-SM 9 10 JEM JEM JEM22 VM 100km/SM Mångkamp SM Mångkamp EM terräng UVM UVM17/JEM UVM17/JEM19 SM Terräng UVM17/JEM19 SM Terräng UVM17/JEM VM VM VM VM VM EYOF VM EYOF VM EYOF VM/NJM EYOF VM/NJM EYOF 31 FRÅN PILOTUNDERSÖKNINGARNA Prioritera följande tio påståenden Årsmöte Pilotstudie Det är viktigt att de bästa friidrottarna i Sverige är med på SM 1,46 1,54 (1) Det är viktigt att många tävlande deltar på SM 2, (3) Det är viktigt att TV/Media skriver och visar mycket från SM 3,77 4,65 (4) Det är viktigt att det är många åskådare på SM 4,23 4,69 (5) Det är viktigt att en arrangör ska kunna tjäna en hacka på ett SM 6,23 6,85 (8) Det är viktigt att kunna göra bra resultat på SM 6,38 4,19 (2) Det är viktigt att alla tävlande har exakt samma förutsättningar 6,46 5,92 (6) Det är viktigt att SM-tävlingarna roterar i hela landet 7,46 6,45 (7) Det är viktigt att kunna dubblera vid t ex ett Friidrotts-SM 7,92 7,65 (9) Det är viktigt att inte alla SM-tävlingar avgörs i samma region under samma år 8,31 7,95 (10) 13

14 Procent Hur ska standaret se ut? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 4.5% 5.0% 40% 30% 20% 2.0% 3.0% 1.5% 3.0% 10% 0% Flest poäng på Friidrotts-SM Använda Lag- SM Slå ihop män och kvinnor Aktiva får bara räknas en gång Utse separat vinnarklubb inom t ex löpning som har många deltävlingar Annat 14