GRÖNT BOENDE. Grönt boende. Kravspecifikation MATERIAL LIVSKVALITET. Bostadshus i Sundsvall

Transkript

1 sida Grönt boende specifikation Bostadshus i Sundsvall Motsvarande minst minienergihus enligt FEBY 12 kravspecifikation. Allt som inte regleras ilivskvalitet detta dokument BOENDE LIVSKVALITET GRÖNT MATERIAL regleras i Boverkets byggregler, BBR MATERIAL Vatten Energi 1. Minimera värmebehovet Värmeförlusttal LUFT ENERGI VATTEN Specifik energianvändning levererad årsenergi Luftläckning Ventilation Värmeisolering Husets form och läge 2. Minimera elbehovet Vitvaror och motorvärmare Belysning 3. Använd vattnet energieffektivt ENERGI GRÖNT BOENDE sidan 2 VATTEN sidan 9 sidan 10 MATERIAL sidan 5 Luft sidan 6 LUFT sidan 9 2. Ta hand om dagvattnet 3. Ta hand om avloppsvattnet LIVSKVALITET GRÖNT BOENDE 4. Välj energikälla som passar dig och ditt hus Solenergi Uppvärmning 1. Håll nere förbrukningen av dricksvatten sidan 6 1. Skapa en god innemiljö Ljud ENERGI Termisk komfort sidan 10 LUFT VATTEN 5. Välj distributions- och reglersystem sidan 7 Livsstil Material MATERIAL GRÖNT BOENDE 1. Välj giftfria och hållbara material sidan 8 2. Minimera avfallet Minimera avfall under byggtiden Underlätta för källsortering, minimera avfall under brukstiden sidan 8 Har du frågor kontakta LUFT Viveca Norberg, samhällsplanerare VATTEN Hemsida 26 viveca.norberg@sundsvall.se Telefon Evenemang Besök Telefon Evenemang 26 Besök Medverka till kunskap om en hållbar livsstil LIVSKVALITET MATERIAL ENERGI VATTEN sidan 11

2 Energi I projektet Grönt Boende söker vi familjer som vill att deras hus ska använda mindre energi än vad byggnormen kräver. För att kunna beräkna och mäta energiåtgången på ett likartat sätt har vi valt att använda kravspecifikationen FEBY12, framtagen av Sveriges Centrum för Nollenergihus. Detta kapitel är en sammanfattning av FEBY12 där vi tillämpar kraven så att de gäller för ett bostadshus (mindre än 400 m 2 ) med energianvändning motsvarande minienergihus i klimatzon II. Energin som behövs i ett hus brukar delas upp på uppvärmning, hushållsel och varmvattenberedning. De tre första kapitlen handlar om att minimera energibehovet och innehåller krav på hur det ska uppfyllas. Det fjärde kapitlet ger anvisningar om val av energikälla, här finns ingen kravnivå, det täcks in i kapitel 1. Det femte kapitlet handlar om hur värmen ska spridas och regleras i huset. Familjerna får välja det distributionssystem som passar dem utan krav från projektet, däremot finns krav på styrning och reglering. 1. Minimera värmebehovet Värmeförlusttal I ett småhus förloras värme genom golv, väggar, tak, fönster och dörrar (transmission). Dessutom förloras värme genom ventilationen då varm rumsluft ventileras ut. Slutligen kan varm rumsluft läcka ut genom golv, väggar och tak (infiltration). Värmeförlusttalet (VFT) är summan av byggnadens värmeförluster. Ett lågt värmeförlusttal uttrycker byggnadens förmåga att, oavsett energislag, klara mycket låg energitillförsel. Värmeförlusttal vid dimensionerande vinterutetemperatur: VFT DVUT < 23 W/m 2 A temp. Specifik energianvändning levererad årsenergi Husets specifika energianvändning får man fram om man summerar all energi som under ett normalår behöver levereras/köpas för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi (E levererad ) och fördelar den på husets uppvärmda yta (A temp ). A temp är den invändiga arean, mätt från ytterväggarnas insida, för respektive våningsplan som värms upp till mer än 10 C. I lagen om energideklaration är definitionen på specifik energianvändning: Den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år. Husets specifika energianvändning verifieras med en energiberäkning (även kallad energideklaration eller energibalansberäkning). Årsenergikravet är satt så att det främjar hållbara energislag som har låg miljöpåverkan och kräver mindre energiresurser att framställa. 2

3 Levererad årsenergi E levererad, vid renodlade system för värme och varmvatten, exklusive el till byggnadens drift, exklusive hushållsel: i en icke eluppvärmd byggnad i en eluppvärmd byggnad E levererad < 74 kwh/ m²a temp, år E levererad < 35 kwh/ m²a temp, år Levererad årsenergi Eviktad,vid system med blandade energislag* för värme och varmvatten, *det vill säga el, fjärrvärme, fjärrkyla, övrigt (biobränsle, naturgas etc), inklusive el till byggnadens drift, exklusive hushållsel: i en icke eluppvärmd byggnad E viktad < 88 kwh/ m²a temp, år där E viktad = 2,5 E el + 0,8 E fjv + 0,4 E kyla + E ö [kwh viktad /m 2 A temp, år] Luftläckning Moderna hus ska vara täta och andas genom ventilationssystemet. Täthetskravet syftar till att säkerställa att den varma rumsluften inte läcker ut genom golv, väggar och tak utan går genom ventilationssystemet. Det ger bästa återvinning av värmeenergi och minimerar risken att transportera in fukt i väggar och tak. Luftläckningskrav enligt FEBY12. Täthetsprov ska utföras och protokoll ska redovisas. Tänk på Säkerställ med husleverantören eller entreprenören vikten av lufttäthet i husets alla delar som t.ex. fönster och rörgenomföringar (elrör, ventilationskanaler). Tänk på att minska antal genomföringar. Ett bra sätt att minska risken för framtida punkteringar är att placera tätskiktet en bit in i konstruktionen. 3

4 Ventilation Ventilationskravet syftar till att garantera frisk luft i rätt mängd, samtidigt som värmen i luften återvinns. Vid system med mekanisk tilluft bör värmebatteri undvikas. Om FTX-ventilation: Temperaturverkningsgrad > 75% Ventilationsflöde: Luftflödet ska kunna minskas när ingen vistas i bostaden, dock lägst 0,10 l/s per m 2 golvarea. (jfr BBR 6:251) Tänk på Överväg gärna ett markförlagt tilluftssystem med naturlig förvärmning s.k. termite ventilation. Värmeisolering U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel (golv, väggar, tak, fönster och dörrar) isolerar mot värmeförluster (transmission). Ju lägre U-värde desto bättre värmeisoleringsförmåga. Byggnadens genomsnittliga U-värde för fönster, dörrar och glaspartier ska vara högst 0,80 W/ m²k. Husets form och läge Husets form, läge och planlösning har betydelse för energiåtgången. Redovisa en utvändig yta för omedelbar eller framtida installation av solfångare/solceller. Tänk på En kompakt byggnad med liten omslutningsarea minskar energibehovet. Ett hus med många hörn leder till ökade värmeförluster. Stora glasareor ökar behovet av energi på vintern men kan även ge problem med övervärme sommartid. 4

5 2. Minimera elbehovet Vitvaror och motorvärmare Energieffektiva hushållsmaskiner kan spara flera tusen kilowattimmar per år. Välj därför vitvaror med bästa energiklass. Om kolfilterfläkt väljs bör den klara att reducera matoset med mer är 77 %. Viktigt är också vilket filter som väljs och var det placeras. Hushållets elförbrukning ska vara enkelt mätbar. Redovisa er lösning. Motorvärmaruttag ska kunna tidsstyras och gärna temperaturstyras. Tänk på Du hittar testade produkter på Energimyndighetens hemsida: samt på Naturskyddsföreningens hemsida över rekommenderade produkter: se. Belysning Belysningen står normalt för c:a 20% av villans hushållsel. en på belysningen bör gå hand i hand med att ta tillvara på dagsljuset för att uppnå en optimalt energieffektiv ljusmiljö. Välj gärna närvarostyrd belysning inomhus och dagsljusstyrd utomhus. Halogenlampor bör undvikas. Fasta armaturer: LED-lampor Lågenergilampor Lysrör T5 Tänk på Att använda solljus med hjälp av ljustunnlar är en möjlighet i mörka rum utan fönster, t ex. badrum, hall, kontor. En ljustunnel, så kallat dagsljussystem, för in solljuset via en kupol eller glasfiber till en reflekterande tub och in i rummet till en ljusprisma så att du får äkta dagsljus ut i rummet. 5

6 3. Använd vattnet energieffektivt Hushållets vattenförbrukning ska vara enkelt mätbar. Redovisa er lösning. Snålspolande produkter ska väljas. Se vattenkapitlet. Tänk på Avloppsvärmeväxling kan spara cirka 25 % av energibehovet för uppvärmning av varmvatten. Duschvärmeväxlare är också en energieffektiv lösning. 4. Välj energikälla som passar dig och ditt hus När man bygger nytt har man möjlighet att välja ett flexibelt uppvärmningsalternativ som både är miljövänligt och håller värmekostnaderna nere. Ett flexibelt värmesystem gör att man kan växla mellan olika energislag om villkor och förutsättningar ändras med tiden. Det kan vara energipriser, ny teknik, skatter och familjens sammansättning som förändras. Ju mindre energibehov huset har desto enklare värmesystem behövs. Solenergi Solfångare Solfångare producerar varmvatten och är ett komplement till värmesystemet. Det passar perfekt till ved och pellets i kombination till ackumulatortank. Solfångare kan endera ge enbart varmvatten eller, som kombianläggning, ge både varmvatten och tillskott till uppvärmning under 4-6 månader per år. Vanligtvis dimensionerar man efter antal personer i hushållet, 2-2,5 m 2 solfångare och liter ackumulatortanksvolym per person. Solceller Solceller producerar el och är helt oberoende av andra uppvärmningsalternativ. Solceller kan även användas som solskydd. Överskottet säljs till vald elhandlare, momsredovisning krävs för såld el. Man får skattereduktion med 60 öre/kwh såld el, dessutom är det möjligt att få ersättning för elcertifikat och ursprungsgaranti med cirka 20 öre/kwh per producerad MWh (1000 kwh). Ska man sälja elcertifikat är det enklast att sälja till det elhandelsbolag som köper elöverskottet. För närvarande finns ett bidrag för installation av solceller. Ansökan görs hos Länsstyrelsen. Uppvärmning Val av av uppvärmningssystem beror på egna krav och önskemål, till exempel kamin som värmekälla, solfångare för varmvatten och/eller solceller för elproduktion. En ackumulatortank gör värmesystemet mer flexibelt, förbättrar värmesystemets funktion och fungerar som värmelager. I princip alla värmekällor som levererar energi i form av varmt vatten kan anslutas till en ackumulatortank. Exempel på enskild värmekälla Biobränsle Pelletspanna/kamin; en vattenmantlad kamin i kombination med solfångare och ackumulatortank eller endast en kamin som mysvärmekälla. Uppvärmning kan ske via värmeväxlarpaket i FTX-aggregatet eller via en liten vattenburen krets. 6

7 Elvärme För alla hus med någon typ av elvärme, värmepumpar inräknat gäller: Maxeffekt 5 kw (+ tillägg >130 m 2 =0,030(A temp 130)) Vid mindre passivhus kan det räcka med att uppvärmning sker genom eftervärmning av tilluften i FTX-aggregatet. Exempel på gemensam värmekälla för flera hus När varje hus har ett litet energibehov kan man lösa uppvärmningen genom att installera en gemensam värmkälla som ägs samfällt. Från den gemensamma anläggningen läggs kulvert till respektive hus. Individuell mätning av värme och varmvatten är nödvändigt. Varmvatten kan erhållas med hjälp av solen via egna solfångare eller solceller på respektive hustak. Bergvärmepump En liten bergvärmepump + borrhål i gemensamhetsanläggning som klarar att förse alla husen med värme med hjälp av kulvert till respektive hus. Fjärrvärme Fjärrvärmecentral i gemensam anläggning med fördelning till respektive hus via kulvert. Eventuellt sker uppvärmning via eftervärmare i FTX-aggregatet. 5. Välj distributions- och reglersystem Värmen i huset kan distribueras på olika sätt, oavsett vilket distributionssätt som används är det värdefullt med ett bra styr- och reglersystem. Ett modernt och väl justerat styrsystem kan spara upp till 10% av husets värmeanvändning. Dygnsstyrning och långtidssänkning. Innegivare och eventuellt i kombination med utegivare. Tänk på För varje grad du sänker medeltemperaturen sparar du ytterligare c:a 5% av uppvärmningskostnaden. 7

8 Material Välj giftfria och hållbara material Sunda, emissionsfria och förnyelsebara material och ytskikt ger ett hållbart och miljövänligt hus. Lokala material håller transporternas kostnader och utsläpp nere. Materialval ska göras med hjälp av BASTA resp Byggvarubedömningen. PVC ska undvikas eftersom det kan innehålla miljö- och hälsoskadliga kemiska ämnen som t ex mjukgörare. Tänk på Tropiska träslag, flamskyddsmedel och cellplast ska undvikas. Länk till BASTA är Byggvarubedömningen Minimera avfallet Minimera avfall under byggtiden Vid nybyggnation kan så mycket som 5-15 procent av byggmaterialer gå till spillo. Det beror på att en del material går sönder innan det byggs in, att allt byggmaterial inte går åt samt att spillbitar uppstår. Genom god planering och bra hantering och förvaring kan avfallsmängden minskas. Entreprenören bör följa Kretsloppsrådets och Sveriges Byggindustriers riktlinjer Resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning Riktlinjerna finns på följande länk: resurs--och-avfallshantering-vid-byggand 860 Underlätta för källsortering, minimera avfall under brukstiden Källsortera ditt avfall. Sortera ut och lämna matavfall till kommunens renhållare eller kompostera själv. Lämna tidningar och förpackningar till närmaste återvinningsstation Lämna ditt farliga avfall till en återvinningscentral. Från och med 2016 kan du lägga småelektronik (glödlampor, batterier mm) i en låda som samlas in med ditt övriga hushållsavfall. Redovisa ytor för smidig källsortering. Tänk på Ett tips för att minska avfallstransporterna med sopbil i ditt område är att bilda samfällighet för gemensam hämtning av hushållsavfallet. Det ger dessutom lägre kostnad i renhållningsavgift. 8

9 Vatten En utgångspunkt för hållbar vattenhantering är att förhindra uppkomsten av höga flöden och föroreningar samt att rena så nära föroreningskällan som möjligt. Håll nere förbrukningen av dricksvatten I Sundsvall har vi ett av Sveriges bästa vatten, klassat som naturligt mineralvatten, som kommer direkt i kranen. Fastigheterna kommer att anslutas till kommunalt vatten. Vattenförbrukningen för ett normalt hushåll är ca 180 l/person och dygn. I Sundsvall har vi inte brist på dricksvatten av god kvalitet, men det är viktigt att spara på vattnet ändå eftersom det kostar både energi, kemikalier och andra resurser att rena det vatten som hamnar i avloppet. Dessutom går det åt energi att pumpa upp och distribuera mer vatten än nödvändigt. En vanlig vattentoalett har spolvolymen 6 liter och står normalt för ca 20 % av vattenförbrukningen i ett hushåll. Genom att installera snålspolande toaletter och kranar kan vattenförbrukningen minskas. Det påverkar även energiförbrukningen i husen positivt då användningen av varmvatten minskar. Vattenarmatur för tvättställ < 5 liter/minut. Vattenarmatur för köksvask < 7 liter/minut. Duschmunstycke < 9 liter/minut. Snålspolande toaletter < 2/4 liter Ta hand om dagvattnet Dagvatten är det regn- och smältvatten som avrinner från hårdgjorda ytor som t.ex. tak, uppfarter och gator. Alla fastighetsägare ska, om det är möjligt, ta hand om det dagvatten som uppkommer inom den egna fastigheten. Ju mer hårdgjorda ytor som anläggs, desto mer dagvatten måste tas om hand för att undvika problem inom den egna tomten eller för grannarna. Inom området för Grönt Boende ska dagvattnet från respektive tomt, och gärna återbrukas, inom den egna fastigheten. Målet är att omgivningen inte ska tillföras högre flöden än innan exploateringen. Infartsvägen kommer att byggas med genomsläppligt material för att minska dagvattenmängderna. Redovisa återbruk av dagvatten, t ex regnvattentunnor, nedgrävt magasin eller bevattningssystem för odling. Tänk på Om du ska tvätta bilen, gör då det helst i en automatisk biltvätt eller i en gör-det-själv-hall. Där har de reningsutrustning och oljeavskiljare som tar hand om de föroreningar som finns på bilen och i rengöringsmedlen. Tvätt på gatan förgiftar sjöar och hav. 9

10 Ta hand om avloppsvattnet De fyra tomter som ingår i projektet ligger inom verksamhetsområdet för vatten och spillvatten, men för avloppshanteringen utreds en samfälld anläggning för att inom ramen för projektet visa på hållbara lösningar för byggande i områden även utan kommunal VA-försörjning. Tänk på Spola aldrig ner annat än toalettpapper och det som passerat kroppen. Skräp, som exempelvis hushållspapper, våtservetter, bindor, tops, tandtråd och hår hör hemma i soptunnan. Kemikalier, som exempelvis aceton, färgrester och motorolja ska lämnas till en miljöstation. Läkemedel är heller inget som hör hemma i avloppet, utan ska lämnas tillbaka till apoteket. Tänk även på att använda miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Mer tips finns på Luft Skapa en god innemiljö Ljud Ljudet från ventilationssystemet får inte vara störande. Ljudklass B i sovrum och vardagsrum, enligt SS Termisk komfort Byggnadens innetemperatur för perioden april september ska beräknas och redovisas, se FEBY12. 10

11 Livsstil I projektet Grönt Boende vill vi sätta fokus på livsstilens påverkan på ett hållbart samhälle och på en hållbar utveckling. Det kan till exempel handla om grannsamverkan och sociala frågor, mat/odling, resvanor och vår konsumtion. Egentligen handlar det om att leva ett bra liv här och nu, på ett sätt som även ger människor i andra länder och i kommande generationer möjlighet att leva ett bra liv. Medverka till kunskap om en hållbar livsstil Medverka i Mittuniversitetets seminarieserie samt deras uppföljning under och efter husbygget. Dela med dig av dina tankar och erfarenheter om hur livsstilsval kan bidra till ett hållbart samhälle. 11

12