Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Socialstyrelsens bedömning av att långsiktigt säkerställa verksamheten
|
|
- Stefan Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum Socialstyrelsens bedömning av att långsiktigt säkerställa verksamheten
2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som PDF på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad december 2015
3 Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att långsiktigt säkerställa verksamheten i form av ett nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd samt ett nationellt kompetenscentrum inom demensområdet. Detta är Socialstyrelsens redovisning av uppdraget. Rapporten har sammanställts av utredarna Jonas Bergström, Susanna Dellans, Merike Hansson och Lennarth Johansson (projektledare). Ansvarig enhetschef vid Socialstyrelsen är Elisabeth Wärnberg Gerdin. Olivia Wigzell Generaldirektör
4
5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Regeringsuppdraget Tillvägagångssätt...10 Resultat Erfarenheter av olika förvaltningsformer...12 Erfarenheter av uppföljning av nationell centrumverksamhet...13 Förslag på uppföljning...14 Förutsättningar för uppföljningsarbetet Uppföljningsarbetet Socialstyrelsens bedömning Referenser Bilaga. Kompetenscentrumens uppdrag... 19
6
7 Sammanfattning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att långsiktigt säkerställa verksamhet i form av ett nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd samt ett nationellt kompetenscentrum inom demensområdet. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och Svenskt Demenscentrum (SDC), som inrättades 2008, har sedan starten bedrivit sin verksamhet utifrån ettåriga regeringsuppdrag. Socialstyrelsen ansvarar för ett flertal andra nationella centrumbildningar med olika karaktär och förvaltning. I jämförelsesyfte har erfarenheterna från två andra centrumbildningar sammanställts. De är Nationellt Kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) och Nationella funktionen för sällsynta diagnoser (NFSD), vilka båda har ett uppdrag av likartad karaktär som NkA och SDC. Förvaltningen av NKCdb och NFSD bygger på upphandling. Erfarenheterna visar att upphandling av nationell kompetenscentrumverksamhet, medför påtagliga svårigheter. Det främsta skälet är att det saknas konkurrerande anbudsgivare. Därmed blir inte upphandling ett verktyg för att driva fram bästa möjliga kvalitet. Ett vanligt ska- krav vid upphandling, är att anbudsgivaren ska ha erfarenhet av motsvarande verksamhet, något som oftast inte finns. Eftersom det heller inte handlar om konkurrens om pris, dvs. ersättning för att driva verksamheten, faller också denna anbudsskiljande faktor bort. Det är Socialstyrelsens erfarenhet att upphandling är en resurskrävande uppgift, både för Socialstyrelsen och anbudsgivare, till ringa nytta. En verksamhet som har ettårig finansiering har svårt att utvecklas långsiktigt. Både NkA och SDC med sina utvidgade uppdrag kan svårligen leva upp till uppdragen på en sådan osäker ekonomisk grund. NkA och SDC har under de åtta år de funnits, byggt upp mycket omfattande nätverk av kontaker, något som skulle raseras om en annan aktör fick uppdraget. Mot denna bakgrund, bedömer Socialstyrelsen, för att långsiktigt säkerställa verksamheten, att Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och Svenskt Demenscentrum (SDC) bör få en treårig statsbidragsfinansiering. Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera att verksamheterna bedrivs i enlighet med uppdragen. Socialstyrelsen anser att en utvecklad uppföljning och utvärdering kan vara ett sätt att kvalitetssäkra verksamheterna. Därför har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag på hur en årlig uppföljning av verksamheterna skulle kunna genomföras. Genom uppföljning och utvärdering av verksamheterna får Socialdepartementet och regeringen en fortlöpande information om verksamheternas resultat. NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 7
8 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen fick 2006 i uppdrag av regeringen att utveckla ett nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg om äldre där även anhörigfrågor och demensfrågor skulle ingå. Efter dialog med regeringen konkretiserades uppdraget till att omfatta två kompetenscentrum, ett för anhörigfrågor och ett inom demensområdet. I uppdraget till Socialstyrelsen ingick även att finansiera centrumen och att svara för redovisningen av centrumens verksamhet till regeringen. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och Svenskt Demenscentrum (SDC) startade sina verksamheter Sedan starten har verksamheterna drivits på basis av ettåriga regeringsuppdrag. På regeringens uppdrag gjordes 2011 en utvärdering av verksamheterna och av hur Socialstyrelsen genomfört sitt etableringsuppdrag. Denna utvärdering genomfördes av Linköpings universitet (1). I utvärderingen konstaterades att de båda centrumen svarade väl mot behovet av ökad kunskap och stöd på sina respektive områden. Både NkA och SDC hade fungerat väl, framförallt när det gäller synlighet och spridning av resultat inom respektive område. Centrumen hade varit aktiva och nått ut med relevant information till ett stort antal intressenter. Vidare redovisades att båda centrumen tagit fram kunskapssammanställningar av hög kvalitet vilket medfört att resultaten blivit efterfrågade och att verksamheten fått hög legitimitet. Båda centrumen har strävat efter att strategiskt påverka viktiga aktörer och organisationer och de har på det hela taget lyckats med att inta en pådrivande roll i sakfrågorna. Det framkom i utvärderingen att Socialstyrelsen, utöver att fördela ekonomiska medel, spelat en viktig roll som stödjande samarbetspartner till de båda centrumen. Ledningen for respektive centrum menade att Socialstyrelsen gett centrumen förutsättningar för en löpande vidareutveckling av sina verksamheter inom ramen för uppdraget. Den övergripande slutsatsen i utvärderingen var enligt Linköpings universitet att det fanns goda skäl för att NkA och SDC skulle få fortsätta med att vidareutveckla sina verksamheter i permanenta former, vart och ett efter sina förutsättningar och med delvis skilda strategier. Socialstyrelsen instämde i slutsatserna och fann att därmed var regeringsuppdraget att etablera centrumen fullgjort (1). NkAs uppdrag som rör barn som anhöriga är sedan 2011 en del i Socialstyrelsens utvecklingsarbete för stärkt stöd till barn som anhöriga på uppdrag av regeringen. Det innefattar stöd till implementeringen av 2 g hälso- och sjukvårdslagen om att beakta barns behov vid en rad allvarliga tillstånd hos vuxna i familjen. NkA har bland annat tagit fram en webbutbildning för personal i hälso- och sjukvården kring bestämmelsen. NkA kommer vidare att under , ha publicerat ca 20 rapporter om barn som anhöriga. 8 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
9 NkA bedriver en omfattande konferens- och utbildningsverksamhet för att sprida kunskap och utveckla och stärka utbildningar inom anhörigområdet. NkAs grunduppdrag utvidgades 2014 till att förutom anhöriga till äldre personer också omfatta anhöriga till personer med funktionsnedsättning och personer med långvarig sjukdom. Utöver det har NkA haft specifika uppdrag att arbeta mot grupperna anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga till personer med psykisk ohälsa och barn som anhöriga (2). SDC har fortsatt arbetet med webbutbildningarna Demens ABC Guiden och Demens ABC Plus. Under 2014 har en fortsatt spridning av utbildningen skett och i december hade drygt användare genomgått utbildningen varav drygt användare klarat kunskapstestet (2). Under 2014 har SDC fortlöpande uppdaterat sin webbportal med nyheter inom området samtidigt som arbete med att komplettera och uppdatera portalens sex huvudområden Fakta om demens, Leva med demens, Arbeta med demens, Forskning, Utbildning och Publicerat genomförts. Under året har också en Facebooksida och en poddradio om demens startats (2). Socialstyrelsen har sedan starten fått årliga uppdrag i myndighetens regleringsbrev att svara för centrumens finansiering och att följa upp centrumens verksamhet. Underlaget till rapporterna har utgjorts av de årliga verksamhetsberättelser som centrumen skickar in till Socialstyrelsen. NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 9
10 Regeringsuppdraget Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att långsiktigt säkerställa verksamhet i form av ett nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd samt ett nationellt kompetenscentrum inom demensområdet. I uppdraget ingår att inom ramen för de båda nationella kompetenscentrumen säkerställa drift av en webbutbildning om läkemedel för personal som arbetar inom äldre- och funktionshinderområdet. Kompetenscentrum inom angivna områden ska vara i drift senast den 1 januari Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera att verksamheterna bedrivs i enlighet med angivet uppdrag, liksom årligen, fr.o.m. 2016, rapportera till Regeringskansliet (Socialdepartementet) om verksamheternas resultat. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen förvaltar ett flertal nationella centrumbildningar av olika karaktär och inriktning. Verksamheterna förvaltas på olika sätt, liksom sättet att redovisa verksamheternas resultat skiftar. För att ta tillvara på erfarenheter av sättet att förvalta och redovisa nationell kompetenscentrumverksamhet, har Socialstyrelsen sökt efter annan centrumverksamhet som kan användas som jämförelseobjekt i detta arbete. De exempel som valts ut är Nationellt Kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) och Nationella funktionen för sällsynta diagnoser (NFSD). Skälet till att dessa två verksamheter valts ut för jämförelser är att de har en verksamhet och organisation som liknar den vid NkA och SDC. Nationellt Kunskapscenter för dövblindfrågor är en statsbidragsfinansierad verksamhet som funnits under Stiftelsen Mo Gård sedan 2003 och som tidigare haft Socialdepartementet som uppdragsgivare. Från 1 januari 2013 är Socialstyrelsen uppdragsgivare. NKCdb har som huvuduppdrag att tillhandahålla nationellt expertstöd till landsting och andra huvudmän. Man ska även samla, utveckla och sprida information om dövblindhet och verka för systematisk metodutveckling. Vidare ska man verka för utveckling av teknik och tjänster för information och kommunikation och fördjupad brukarsamverkan särskilt inom områdena information och kommunikation. NKCdb ska stödja kommuner, landsting och andra aktörer med kompetensutveckling samt utgöra en samordnande nationell kontaktpunkt när det gäller internationellt samarbete kring dövblindfrågor ( Nationella funktionen för sällsynta diagnoser (NSFD) har mellan 2015 till 2017 som främsta uppdrag att prioritera verksamhet som bidrar till ökad samordning och koordinering av hälso- och sjukvårdens resurser för personer med sällsynta sjukdomar. NFSD arbetar för att förbättra livssituationen för personer med en sällsynt diagnos och deras anhöriga. Genom tidig diagnos, behandling, bra bemötande, rätt stöd, samverkan och helhetssyn från och mellan olika samhällsak- 10 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
11 törer kan livet underlättas för personer med sällsynta diagnoser och deras anhöriga. Det förutsätter också ökad kunskap om sällsynta diagnoser. NFSD uppdrag består i att samordna, koordinera och sprida information inom området. NFSD ska verka för ökad samordning mellan hälso- och sjukvårdens resurser och socialtjänst, frivilligorganisationer och andra aktuella aktörer inom området. NFSD ska bidra till spridning av kunskap och information till hälso- och sjukvården och till andra berörda sam hällsinstanser samt till patienter och anhöriga. I uppdraget ligger att inventera tillgängliga resurser för personer med sällsynta sjukdomar och identifiera möjligheter till utbyte av kunskap, erfarenheter och information med andra länder och internationella organisationer ( Till skillnad från NkA och SDC som tilldelats statsbidrag via regleringsbrev, har istället NKCdb och NFSD upphandlats enligt LOU. Jämförelsen av av de fyra centrumverksamheterna syftar till att sammanställa erfarenheter av hur de förvaltas, liksom sättet att redovisa verksamheternas resultat. NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 11
12 Resultat Här redovisas Socialstyrelsens erfarenheter av formerna för att förvalta, respektive att följa upp resultatet av verksamheten för de fyra aktuella centrumbildningarna; Nationellt Kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb), Nationella funktionen för sällsynta diagnoser (NFSD), Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och Svenskt Demenscentrum (SDC). Erfarenheter av olika förvaltningsformer De förekommande förvaltningsformerna för centrumbildningar av föreliggande slag, är statsbidrag respektive upphandling enligt Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Beträffande statsbidrag beslutar regeringen om de medel som ställs till förfogande och som Socialstyrelsen transfererar till verksamheterna. Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader, enligt 2 kap. 13 Lagen om offentlig upphandling. Om det inte framgår av en förordning, ett regleringsbrev eller ett särskilt regeringsbeslut får inte medel betalas ut som bidrag. Istället ska upphandling genomföras. Socialstyrelsen fick under 2012 i uppdrag att upphandla NKCdb, som sedan 2003 organisatoriskt återfunnits under Socialdepartementet. Efter offentlig upphandling slöts ett fyraårigt avtal (2013 till och med 2016) med den aktör som drivit verksamheten sedan 2003, Mo Gård. Endast ett anbud inkom under denna upphandling. Socialstyrelsen fick under 2011 i uppdrag av regeringen att upphandla NFSD, en nationell aktör bland annat med uppdrag att koordinera och bidra till utbyte av information inom området sällsynta diagnoser. Efter offentlig upphandling med totalt tre anbud slöts avtal med Ågrenska AB som fick i uppgift att driva NFSD i tre år (2012 till och med 2014). Under 2014 fick Socialstyrelsen åter i uppgift att upphandla NFSD varvid Ågrenska AB åter fick ett treårigt uppdrag att driva NFSD (2015 till och med 2017). Under denna andra upphandling inkom endast ett anbud. De upphandlade centrumen erhåller medel efter rekvisition från Socialstyrelsen, NKCdb 12, 5 miljoner och NFSD 3,5 miljoner för Erfarenheterna visar att upphandling enligt LOU, är mycket tids- och resurskrävande både för den som upphandlar, i det här fallet Socialstyrelsen, och den som lämnar anbud. Det sistnämnda gäller inte minst om den aktör som lämnar anbud är ovan med detta förfarande och som får ägna tid och resurser som tas från kärnverksamheten för upphandlingen. LOU är bland annat ett verktyg för att säkra värdet staten som får ut för skattepengar, men det incitamentet försvinner om det endast inkommer ett anbud. Förklaringen är att det i detta fall endast finns en nationell aktör på den svenska marknaden inom aktuellt område. 12 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
13 Andra metoder att säkra värdet staten får ut av skattepengar är att granska och utvärdera de aktuella verksamheterna. I de aktuella fallen görs det bland annat genom krav på års- och delårsrapportering till Socialstyrelsen. I avtal mellan Socialstyrelsen och de aktuella nationella kompetenscentrumen har myndigheten möjlighet att reglera den nivå av detaljstyrning av verksamheterna som man anser är lämplig för att säkra kvalitén. Upphandling av verksamheter som här diskuterats har få fördelar. I starten av en verksamhet är det naturligt att ansvaret att driva verksamheten konkurrensutsätts genom upphandling. Däremot visar erfarenheterna från NKCdb och NFSD att upprepade upphandlingar, snarare har många nackdelar. Den största nackdelen är att upphandling inte leder till konkurrens, eftersom det inte finns några alternativa aktörer som utifrån givna förutsättningar är intresserade av att driva verksamheten. NkA och SDC tilldelas ettåriga medel via regleringsbrev och Socialstyrelsens statsbidragsverksamhet. För 2015 erhåller NkA 7, 5 miljoner och SDC 5, 5 miljoner kronor. Att finansiera verksamheter på ett års basis, som i NkAs och SDCs fall, är inte heller ett bra alternativ. Det skapar en inbyggd osäkerhet, eftersom det är inte är givet att verksamheterna får fortsatt finansiering. Möjligheterna att bygga upp en högre grad av långsiktighet och kontinuitet t.ex. i kontakten med användarna, försvåras avsevärt. Skälet är att det tar långt tid att bygga upp och behålla en ömsesidig kontakt mellan centrumverksamheten och användare och intressenter. Erfarenheter av uppföljning av nationell centrumverksamhet Under de närmare åtta år som NkA och SDC funnits, har Socialstyrelsens uppföljning av verksamheterna bestått av en sammanställning av centrumens verksamhetsberättelser, med kommentarer. Verksamhetsberättelserna är centrumens egen redovisning av verksamheten. Vid ett tillfälle 2011, genomförde Linköpings universitet på Socialstyrelsens uppdrag, en mer omfattande utvärdering. För 2012, 2013, 2014 och 2014 har årliga rapporter om verksamheten lämnats (1-4). Rapporten om centrumens verksamhet 2015, lämnas i mars I föreliggande regeringsuppdrag anges att Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera att verksamheterna bedrivs i enlighet med angivet uppdrag, liksom att årligen, fr.o.m. 2016, rapportera till Regeringskansliet (Socialdepartementet) om verksamheternas resultat". Det innebär att Socialstyrelsen för egen del, kommer att samla in information om verksamheternas resultat. NKCdb och NFSD, redovisar resultatet av sin verksamhet genom att kontinuerligt lämna årsredovisningar, delårsredovisningar (som ligger till grund för beviljande av medel för kommande år) samt i en löpande dialog med Socialstyrelsen. NKCdb inlämnar i samband med årsredovisningen en revisionsberättelse av auktoriserad revisor, något som NFSD inte gör. Beträffande NFSD bestäms dessutom gemensamt ett antal återrapporteringspunkter med prioriterade frågor under januari-februari varje år. Dessa punkter ligger till grund NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 13
14 för årets arbete och det är dessa punkter som främst avrapporteras i det årets delårsredovisning. Socialstyrelsen rapporterar årligen till Socialdepartementet angående verksamheterna vid NKCdb där myndigheten lämnar sin samlade bedömning om NKCdb bedriver ett arbete som motsvarar förväntningarna hos uppdragsgivaren. I fallet med NFSD har Socialdepartementet givit Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera NFSD två gånger. I Regleringsbrev för 2014 fick Socialstyrelsen i uppdrag att "senast l mars 2014 redovisa den verksamhet som funktionen bedriver och hur den utvecklas samt en bedömning av hittills uppnådda resultat". I Regeringsbeslut (S201 0/4935/FS, S2014/2024/FS, S2014/3812/FS) fick Socialstyrelsen i uppdrag att "följa upp funktionens verksamhet och till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa erfarenheter och resultat senast den 18 maj 2016". NKCdb följs upp och rapporteras löpande årligen till Socialdepartementet medan NFSD, har en mer punktvis uppföljning. Erfarenheterna av uppföljningen eller redovisningen av dessa centrums verksamhet är något svårbestämbar. Som framgått av redovisningen med avseende på förvaltningsform, är kraven på uppföljning skiftande. I Socialstyrelsens förvaltningsuppdrag finns heller inte närmare uttalat vad uppföljningen i föreliggande fall ska omfatta. I inget av fallen finns heller krav på utvärdering av verksamheten. En förklaring kan vara att i de fall som verksamheten upphandlats i omgångar, kan upphandlingsförfarandet ses som en utvärdering av verksamheten i konkurrens med andra som är intresserade av att ta över driften av verksamheten. Som framgått av den tidigare redovisningen har dock inte upphandlingsförfarandet inneburit någon egentlig konkurrens om att få driva verksamheterna. Alltså finns det inte mycket erfarenhet att bygga på, när det gäller uppföljning och utvärdering av de här aktuella centrumbildningarna. Mot den bakgrunden har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag för uppföljningen av NkAs och SDCs verksamhet. Ett syfte med detta är att skapa en transparent process, i vilken alla intressenter känner till vad som kommer att följas upp och på vilket sätt. Förslag på uppföljning Regeringen har i föreliggande uppdrag aviserat att Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att, från och med 2016, årligen följa och utvärdera om resultatet av kompetenscentrumens verksamhet svarar mot centrumens uppdrag. Uppdragen återges i sin helhet som bilaga till denna rapport. Mot den bakgrunden har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag på hur en sådan uppföljning och utvärdering skulle kunna genomföras. Förutsättningar för uppföljningsarbetet En viktig fråga är utifrån vilken ambitionsnivå som uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska ske. Ambitionsnivån bör relateras till vad som gäller beträffande återrapportering från andra centrumbildningar som Socialstyrelsen svarar för. 14 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
15 En möjlighet att hantera frågan om ambitionsnivå, är att periodisera arbetet t.ex. under en tre års period. Under de två första åren följs verksamheterna med mer måttliga ambitioner, för att år tre, bredda och fördjupa uppföljningen och därmed få ett bättre underlag för utvärdering. Med tanke på att uppdragen till kompetenscentrumen är utvidgade, kan man också argumentera för den motsatta ordningen. Det finns ett behov av att genomföra en baseline mätning, som utgångspunkt för kommande uppföljning och utvärdering. Det innebär att det år 2016 genomförs en uppdatering av hur verksamheterna styrs, hur man organiserat arbetet, vad man har för kompetens och hur man arbetar med att nå sina målgrupper, osv. Denna information skulle utgöra basen för kommande uppföljningar och utvärdering. I flera avseenden består uppdragen av uppgifter av ett slag som är mycket svåra att både följa, mäta och därmed utvärdera. Som framgår av uppdraget ska Socialstyrelsen följa upp och utvärdera att verksamheten i bedrivs i enlighet med angivet uppdrag (se bilaga). Utgångspunkten är centrumens respektive uppdrag och i vilken utsträckning man svarar upp mot detta. Jämför man uppdragen, framgår det att uppdragen är olika till omfattning och karaktär. NkAs uppdrag är mer omfattande än SDCs och ska t.ex. också "kunna ge kunskapsstöd direkt till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov". Någon motsvarande uppgift finns inte angivet SDCs uppdrag. Svenskt Demenscentrum ska enligt uppdraget från och med 2016 tillhandahålla den webbaserade utbildningstjänsten "Jobba säkert med läkemedel". Webbutbildningen syftar till att ge grundläggande baskunskaper för säker hantering av läkemedel hos personal som arbetar inom äldre- och funktionshinderområdet. Som en illustration av svårigheterna följa upp verksamheternas resultat kan man peka på centrumens uppgifter att "verka för att kunskapsutvecklingen ges en mera praktisk och tillämpbar inriktning, vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare, och att fungera som ett nav i ett nationellt nätverk av FoU- verksamheter", bara för att nämna några exempel. Att följa upp och utvärdera huruvida centrumen lever upp till dessa målsättningar är mycket svårt, eftersom det finns få etablerade sätt att mäta och än mindre data, som skulle kunna tjäna som underlag för uppföljning och utvärdering. Uppföljningsarbetet Förutom en struktur för uppföljningen, är det viktigt att kunna peka på vilka slags data och annat underlag som skulle kunna inhämtas, sammanställas och analyseras i uppföljningsarbetet. Förslaget bygger på en uppföljning av verksamheterna utifrån tre olika perspektiv: 1. Användare och intressenter Kompetenscentrumen ska ytterst nå så många olika målgruper som möjligt i uppdraget att sprida information på respektive område. Som nationella kompetenscentrum ska man serva hela landet. I vilken utsträckning respek- NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 15
16 tive centrum når ut till sina användare är därför en huvudfråga vid uppföljningen av verksamheterna. Som underlag för att följa detta utgör centrumens hemsida ett viktigast redskap. Hur hemsidan används, ger väsentlig information hur centrumen når ut (chatt, delningar på Facebook och Twitter, nedladdningar) liksom hur många kommuner som länkar till NkA och SDC. På så vis kan studeras vilka grupper eller användare som adresseras och om det finns grupper som glöms bort. Ett givet underlag utgörs av de publikationer och annat material som centrumen producerar. En ytterligare möjlighet är att i uppföljningssyfte skapa ett nätverk av kontakter med företrädare för patient-, anhörig- funktionshinder-, pensionärs och frivilligorganisationer för att del av hur dessa uppfattar centrumens verksamhet. Det kan ge Socialstyrelsen en bild av i vad mån medlemmarnas frågor och behov täcks eller avspeglas i centrumens verksamhet. Man kan också tänka sig en enkät till ett urval av kommuner - ett mini Sverige - som ombedes svara på nyttan av centrumens verksamhet, sett ur deras perspektiv. 2. Ledning och styrning Centrumens strategidokument eller årliga verksamhetsplaner, kan också användas vid uppföljningen. I dessa planer bör framgå hur de planerar för att fullgöra sitt uppdrag kommande år, hur de prioriterar mellan olika uppgifter i uppdraget, och hur de avser att säkra nödvändig kompetens för att fullfölja uppdraget. Som underlag för denna uppföljning kan man analysera centrumens strategidokument och verksamhetsplaner. Denna information kan kompletteras med att intervjuer med medlemmar i centrumens styrgrupp eller motsvarande. 3. Samverkan Centrumens uppdrag överlappar varandra på olika sätt. Det medför samtidigt att frågor, intressen och målgrupper riskerar att falla mellan stolarna. Ett exempel är anhöriga till personer med kognitiv funktionsnedsättning, till följd av demenssjukdom eller stroke. Det är viktigt att studera hur samverkan fungerar mellan centrumen när det gäller att nå gemensamma målgrupper. I uppdragsbeskrivningen finns också krav på att centrumen samverkar med statliga myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer mm. Bland andra relevanta aktörer är anhörig-, patient-, funktionshinder-, frivillig- och pensionärsorganisationerna centrala samarbetspartners. Hur organisationernas behov av information och kunskap tillgodoses, är en central aspekt av samverkan. Även när det gäller att följa upp samverkan med myndigheter, kommuner och organisationer, kan det vara av intresse att studera hur hemsidorna används. Man kan också inhämta uppgifter om hur centrumens kunskapsförmedling utnyttjas, genom enkäter till ett representativt urval av kommuner. Det är vidare viktigt att undersöka hur centrumen samlar in och använder kunskap om användarnas och intressenternas behov. 16 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
17 Socialstyrelsens bedömning Socialstyrelsen bedömer att Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och Svenskt Demenscentrum(SDC), bör få en treårig statsbidragsfinansiering, för att långsiktigt säkerställa verksamheten. Som underlag för detta förslag har Socialstyrelsen sammanställt erfarenheterna av förvaltningen av två andra jämförbara centrumbildningar som Socialstyrelsen ansvarar för. De är Nationellt Kunskapscenter för dövblindfrågor (NKCdb) och Nationella funktionen för sällsynta diagnoser (NFSD), vars förvaltning bygger på upphandling. Det har jämförts med NkA och SDC, som båda har ettårig finansiering. Upphandling av nationell kompetenscentrumverksamhet, innebär betydande svårigheter. Erfarenheterna visar att upprepad upphandling ger föga resultat. Skälet är att det saknas konkurrerande anbudsgivare. Därmed resulterar inte upphandlingen i att driva fram bästa möjliga kvalitet. En verksamhet med en ettårig finansiering får svårt att utvecklas långsiktigt. Både NkA och SDC med sina utvidgade uppdrag kan svårligen leva upp till uppdragen på en sådan osäker ekonomisk grund. En upphandling som resulterar i att en ny aktör får uppdraget, skulle samtidigt få negativa konsekvenser för användarna. NkAs och SDCs verksamhet bygger i hög grad på ett utvecklat nätverk av kontakter, som har byggts upp under de närmare åtta år som centrumen funnits. Det skulle ta lång tid innan ett nytt, motsvarande nätverk av kontakter har etablerats, till nackdel för användare och intressenter. Om det inte är möjligt att via upphandling, försäkra sig om bästa resultat av de medel som staten avsätter för verksamheten, kan en strukturerad uppföljning och utvärdering av verksamheten, ge information om verksamheternas resultat och nytta. Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera att NkAs och SDCs verksamhet bedrivs i enlighet med uppdragen. För detta syfte har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag på uppföljning och utvärdering av centrumens verksamhet. På detta sätt kan Socialdepartementet och regeringen få en fortlöpande information om verksamheternas resultat. NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 17
18 Referenser 1. Socialstyrelsen (2012). Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt demenscentrum. Redovisning av verksamheten Socialstyrelsen (2015). Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt demenscentrum. Redovisning av verksamheten Socialstyrelsen (2013). Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt demenscentrum. Redovisning av verksamheten Socialstyrelsen (2014). Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt demenscentrum. Redovisning av verksamheten NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
19 Bilaga. Kompetenscentrumens uppdrag Nationella kompetenscentrum för anhörigstöd och inom demensområdet ska inneha bred kompetens och erfarenhet inom respektive verksamhetsområde samt ha ett väl upparbetat nätverkssamverkan med aktuella intressenter. Verksamheterna ska ha en etablerad bred samverkan. De ska omfatta relevanta statliga och kommunala myndigheter samt omfatta andra relevanta aktörer inom det civila samhället, akademin, forskning, professionen samt beslutsfattare Övergripande uppdrag Verksamheternas huvudsakliga uppgift ska vara ett expertstöd till kommuner, landsting, och enskilda utförare. Ansvaret för råd och stöd till enskilda ligger hos kommunerna och landstingen. I det fall råd och stöd ges till enskilda ska det finnas särskilt angivet hos respektive kompetenscentrums verksamhetsområde. Kompetenscentrumen ska bidra till högre kvalitet och produktivitet inom sina områden. Verksamheterna ska genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv och uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser inom anhörigstöd och demensområdet. I respektive centrums uppdrag ska ingå att: Samla in, strukturera och sprida kunskap. Utforma och sprida informations- och utbildningsmaterial. Utforma och vara aktiva medaktörer vid konferenser etc. Sammanställa utvärderingar och forskningsresultat. Verka för att kunskapsutvecklingen ges en mera praktisk och tillämpbar inriktning. Vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare. Fungera som ett nav i ett nationellt nätverk av FoU- verksamheter. Fungera som en samordnande nationell kontaktpunkt för frågor inom området när det gäller nordiskt samarbete, med andra länder och internationella organisationer, t.ex. i fråga om utbyte av kunskap, erfarenheter och information. Särskilt om kompetenscentrum för anhörigstöd Kompetenscentrumets huvuduppdrag ska vara att: Stödja och underlätta ett utvecklingsarbete och implementering av anhörigstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare. Utveckling av metoder för ett individuellt och familjeorienterat anhörigstöd ska prioriteras. Fungera som en länk mellan forskning och praktik samt utveckla och förmedla metoder och verktyg. Bidra till utveckling av metoder och verktyg samt till systematisk spridning och uppföljning av dessa. NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM. 19
20 Sammanställa samt förmedla forskningsresultat och bästa tillgängliga kunskap inom området. Verksamhetsområdet innefattar alla anhöriga oberoende av den närstående personens ålder, sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning. Kompetenscentrumet ska: Särskilt uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet. Särskilt uppmärksamma anhörigstöd i ett interkulturellt perspektiv. Särskilt bidra till att underlätta förutsättningen för att kombinera rollen som anhörig med arbetslivsdeltagande och god hälsa Stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar när det gäller stödet till anhöriga. När det gäller barn som anhöriga särskilt bidra till sådant stöd att den anhörigas svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. Råd och stöd till enskilda Kompetenscentrumet ska kunna ge kunskapsstöd direkt till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Särskilt om kompetenscentrum inom demensområdet Kompetenscentrumet har i enlighet med ovanstående ett övergripande uppdrag att: Samla in, strukturera och sprida kunskap. Utforma och sprida informations och utbildningsmaterial. Utforma samt vara medaktörer vid konferenser. Sammanställa utvärderingar och forskningsresultat. Verka för att kunskapsutvecklingen ges en mera praktisk och tillämpbar inriktning. Vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare. Fungera som ett nav i ett nationellt nätverk av FoU-verksamheter. Fungera som en samordnande nationell kontaktpunkt för frågor inom området när det gäller nordiskt samarbete, med andra länder och internationella organisationer, t.ex. i fråga om utbyte av kunskap, erfarenheter och information. I uppdraget ska ingå att tillhandahålla den webbaserade utbildningstjänsten Jobba säkert med läkemedel som syftar till att ge grundläggande baskunskaper för att: Ge läkemedel i rätt tid, till rätt person på rätt sätt. Ge god omvårdnad som komplement och alternativ till läkemedel. Känna igen risker och uppmärksamma, reagera och signalera vid förändringar. Förstå roll och ansvar vid delegering. Uppmärksamma symtom vid diabetes och ge insulin. 20 NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM ANHÖRIGA OCH SVENSKT DEMENSCENTRUM
Uppdrag avseende nationella kompetenscentrum för anhörigstöd samt inom demensområdet m.m.
Regeringsbeslut II:3 2015-05-07 S2015/3491/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag avseende nationella kompetenscentrum för anhörigstöd samt inom demensområdet m.m. 1 bilaga Regeringens
Läs merAnhöriga en ovärderlig samverkansresurs
Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs Karlstad den 25 januari 2017 Carin Wallman, Lennart Magnusson, Arvid Karsvall, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Medlem i Eurocarers och International
Läs merAnhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt
Läs merNka:s arbete med Barn som anhöriga
Nka:s arbete med Barn som anhöriga Forskarnätverket Stockholm 2018-02-05 06 Pauline Johansson, Ingela Furenbäck, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Nationellt
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merUppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn
Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs merLäs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merNka:s arbete med Barn som anhöriga
Nka:s arbete med Barn som anhöriga Nätverk anhörigkonsulenter Stockholm 2018-03-21 22 Pauline Johansson, Ingela Furenbäck, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merFoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar
FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar Seminarium A2: Blandade lärande nätverk som metod att utveckla stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa Mats Ewertzon och Jan-Olof Svensson
Läs merRemissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Läs merdisposition(ram) Asylsökande och nyanlända (ram)
Regeringsbeslut I:14 2018-12-21 S2018/06066/RS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:8 1bilaga Riksdagen har för budgetåret
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merSom. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm
Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser
Läs mer(delvis) utvärdering Box nalaa vården och. till hälso- också innehålla. steg. vänder sig. att. och. väga. som.
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-24 S2012/3010/FS (delvis) Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 3657 103 59 Stockholm Uppdrag att föreslå hur ettt nationellt Hälsobibliotek ska
Läs merAnhörigstöd det lönar sig
Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merNationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund
Läs merBilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merSTARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER
Läs merUppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merUppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merInformation från Socialstyrelsen 8 maj 2019
Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019 Bilderna 12, 14, 30, 32, 44, 46 är sammanfattande bilder för att underlätta spridning 20xx-xx-xx Familjeorienterat arbetssätt Stöd i kommunernas utveckling av
Läs merAnhöriga och personer med psykisk ohälsa
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd,
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merÖverenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.
Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merInformation om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor
Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merUppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Läs merKraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merSocialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder
Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-22 1(6)
(4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merRiktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merUppdrag angående vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga
Regeringsbeslut II:9 2013-05-23 S2013/4018/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Regeringens beslut Socialstyrelsen
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merdisposition(ram) Asylsökande och nyanlända (ram)
Regeringsbeslut I:9 2018-06-14 S2017/06054/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:8 Riksdagen har för budgetåret
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 4:2. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)
Regeringsbeslut II:5 2014-11-27 S2014/8436/FST Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 10315 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 4:2 Riksdagen har beslutat om anslaget 4:2
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merKUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merBidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2010-01-21 S2007/2698/HS (delvis) S2010/644/HS (delvis) Nationell samverkan för psykisk hälsa Förmansvägen 2 117 43 STOCKHOLM Uppdrag att sätta upp mål och villkor
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs mer(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merRegionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.
Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merProgram för uppföljning av privata utförare
Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merdisposition(ram) Asylsökande och nyanlända (ram)
Regeringsbeslut I:2 Socialdepartementet 2017-12-21 S2017/07302/RS (delvis) S2009/04255/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:8 Riksdagen har
Läs merAnvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merOm E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merUtvecklingsmedel- Socialstyrelsen(ram)
Regeringsbeslut II:1 2018-11-29 S2018/05768/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 4:5 Riksdagen har för budgetåret 2018 beslutat om anslag
Läs merS2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM
Regeringsbeslut I:3 2009-03-12 S2006/9394/HS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSocialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Läs mer