Skolenkäten Teknisk rapport

Transkript

1 Skolenkäten Teknisk rapport Enkätomgång 6, vårterminen 2013 Diarienummer 2013:3427

2 Skolinspektionen 2 (56) Innehåll 1 Inledning akgrund Metod Population och urval Svarsalternativ Skolenkäten genomförs som webbenkät Skolenkäten finns översatt till flera språk Genomförande Information och kontaktinsamling Datainsamling Databearbetning och resultatredovisning Påminnelser Svarsfrekvens Resultatredovisning eräkning av indexvärde Principer för att redovisa resultaten Andel skolenheter som får resultatrapport Ändringar i Skolenkäten Enkäten Procedur Publicering av resultat ortfall Externt bortfall Internt bortfall Tolkningsutrymme/Tillförlitlighet ilagor ilaga 1. Kommuner som har genomfört Skolenkäten ilaga 2. Totalrapporter elevenkäten, vt ilaga 3. Totalrapporter personalenkäten, vt ilaga 4. Totalrapporter vårdnashavarenkäten, vt ilaga 5. Genomförda förändringar av skolenkäten ilaga 6 Information om Skolenkäten till kommunal huvud-man ilaga 7: Information om Skolenkäten till fristående huvud-man ilaga 8: Informationsbrev om Skolenkäten till vårdnadshavare... 55

3 Skolinspektionen 3 (56) 1 Inledning Skolenkäten är en undersökning som Skolinspektionen riktar till elever, vårdnadshavare och personal på skolor som inspekteras inom ramen för den regelbundna tillsynen 1. Undersökningen har genomförts sex gånger sedan enkätstarten hösten Enkäten genomförs en gång på våren och en gång på hösten - en termin innan skolan är föremål för tillsyn. Resultatet av Skolenkäten ligger till grund för bedömning av hur omfattande tillsynen av en skola ska vara, bidrar med underlag för vidare observationer och intervjuer vid skolbesöket samt utgör en del av Skolinspektionens helhetsbedömning av skolan (skolbeslutet). Denna rapport fokuserar på den sjätte enkätomgången som genomfördes våren 2013, men information om tidigare insamlingsomgångar finns att tillgå i tabellbilaga 1. Rapporten vänder sig till alla som kan vara intresserade av Skolenkätens uppbyggnad till exempel elever, lärare och föräldrar som har deltagit eller ska delta i undersökningen. Undersökningen i korthet Population: Elever i grundskolans åk 5 och 9 samt gymnasiets år 2. Vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grund- och grundsärskolan. Pedagogisk personal i grund- och gymnasieskolan Huvudområden: Undervisning och lärande, anpassning efter elevens behov, grundläggande värden och inflytande, trygghet och studiero Periodicitet: Två gånger per år (höst och vår) med start ht 2010 Urvalsram våren 2013: Samtliga skolenheter som ska inspekteras inom ramen för regelbunden tillsyn under hösten 2013 Antal medverkande skolenheter våren 2013: Skolinspektionen har fått i uppdrag att granska all skolverksamhet i Sverige. Under en sexårsperiod som pågår till och med 2014 granskar vi alla skolenheter med grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och fritidshem. Målet är att se till att alla elever erbjuds en god utbildning i en trygg miljö. 2 Arbetet med att utveckla en enkät riktad mot elever och vårdnadshavare påbörjades 2008 på Skolverket. Utvecklingsarbetet togs över av Skolinspektionen och en första pilotstudie med ett urval av elever genomfördes på våren 2010.

4 Skolinspektionen 4 (56) 2 akgrund Skolinspektionen arbetar med olika typer av inspektioner för att säkerställa att skolverksamheterna följer gällande lagar, regler och läroplaner. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö där alla når minst godkänt i alla ämnen. Inom ramen för den huvudsakliga inspektionsformen, regelbunden tillsyn, inspekteras all skolverksamhet. Skolinspektionen besöker i detta sammanhang alla skolenheter med förskoleklass 3, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Även fritidshemmen besöks. Syftet med Skolenkäten är att bidra med underlag inför tillsynen av skolorna samt för helhetsbedömningen av skolan genom att efterfråga elevers, vårdnadshavares och pedagogisk personals uppfattning av verksamheten. Undersökningen bidrar till att fånga upp företeelser och attityder som är svåra att fånga upp på andra sätt som exempelvis genom att granska kunskapsresultat och verksamhetsbeskrivningar. I insamlingen av Skolenkäten eftersträvar Skolinspektionen att upprätthålla de forskningsetiska principerna, barnkonventionen (alla barns rätt att höras i frågor som rör dem själva) och skolförfattningarna. En gång om året fattar Skolinspektionen beslut om vilka kommuner och övrig skolverksamhet som ska inspekteras inom ramen för den regelbundna tillsynen. eslutet om vilka kommuner och skolor som ska granskas fastställs i en så kallad tillsynsplan. Tillsynsplanen styr när en skolenhet ska genomföra Skolenkäten, även om tillsynsplanen kan revideras under året mot bakgrund av exempelvis risksignaler 4. 3 Skolenheter med endast förskoleklass, samt förskoleklasser placerade i förskolan, genomför ej Skolenkäten. Dessa antas dock vara mycket få till antalet. 4 En risksignal kan t.ex. vara att antalet anmälningar mot en skola har stigit markant eller att kunskapsresultaten har försämrats kraftigt.

5 Skolinspektionen 5 (56) 3 Metod 3.1 Population och urval Skolenkäten är en totalundersökning som riktas till rikets samtliga förskoleklasser, grund-, grundsär- och gymnasieskolor. Även fritidshem omfattas av undersökningen. I och med enkätomgång 6, har 153 kommuner genomfört Skolenkäten, vilket utgör drygt hälften (53 %) av rikets samtliga 290 kommuner, se figur 1. I bilaga 1 redovisas samtliga kommuner och antalet skolenheter som har deltagit i Skolenkäten hittills. 137; 47% 153; 53% Antal/andel kommuner som har besvarat Skolenkäten Antal/andel kommuner som ej besvarat Skolenkäten igur 1. Antal och andel kommuner som har besvarat Skolenkäten till och med enkätomgång 6, vt Under våren 2013 genomfördes Skolenkäten i totalt 29 kommuner. Dessutom ingick naturbruksgymnasieskolor i Östergötland och Västra Götalandsregionen samt tillsyn av friskolekoncerner (friskoleföretag med fler än 2 skolor). Totalt ingick 560 skolenheter i undersökningen.

6 Skolinspektionen 6 (56) Tabell 1. Lista över kommuner och övriga skolverksamheter som ingick i urvalet för Skolenkäten VT 2013, enkätomgång 6. Kommuner, VT 2013 Övrig skolverksamhet, VT 2013 Arjeplog Smedjebacken riskolekoncerner: oden Strömstad ridaskolorna A ollebygd Säter Industritekniska Gymnasiet ergslagen A urlöv Söderköping Internationella Engelska Skolan i Sverige A åstad Tanum Peabskolan A Eskilstuna Tingsryd Sverige Ridgymnasium A Gällivare Töreboda Haparanda Uddevalla Härnösand Vaggeryd Övriga Klippan Vetlanda Västerbergsslagens gymnasieförbund Kristianstad Vänersborg (Ludvika och Smedjebacken) Ludvika Västervik Osby Ängelholm Naturbruksgymnasier i Östergötland och Partille Örkelljunga Västra götalandsregionen Sigtuna Respondentgrupper Skolenkäten besvaras av Elever i grundskolans årskurs fem och nio samt gymnasiets år två Pedagogisk personal som bedriver, följer upp och planerar undervisning i grund- och gymnasieskolan Vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grund- samt grundsärskola Vårdnadshavare till elever i grundskolan som ska besvara enkäten informeras om deltagandet genom ett brev från Skolinspektionen, distribuerat av skolan. I informationen framgår att deltagandet för barnet är frivilligt men också att vårdnadshavaren kan invända mot barnets deltagande genom att meddela skolan detta. rågeinnehåll Skolenkäten är framtagen för att vara till stöd och ge underlag i den regelbundna tillsynen genom att bidra med elevers, vårdnadshavares och pedagogisk personals syn på skolverksamheten. Enkätfrågorna fokuserar särskilt på områden som kan vara svåra att få information om från andra källor som till exempel genom att ta del av betygsstatistik, verksamhetsdokumentation eller vid skolbesöket.

7 Skolinspektionen 7 (56) Den regelbundna tillsynen är inriktad på att granska skolan utifrån följande fyra huvudområden: elevernas utveckling mot målen pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten enskilda elevers rätt särskilda krav för enskilda huvudmän (endast fristående skolor) Varje huvudområde är nedbrutet i bedömningsområden och därefter i konkreta bedömningspunkter som samtliga har sitt stöd i skollagstiftning och läroplaner. Skolenkätens frågor är operationaliseringar av de ovan nämnda bedömningspunkterna, det vill säga bedömningspunkten översätts i en konkret fråga. Ett exempel är bedömningspunkten 1.1.3: - Lärarna ger alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. vilken är operationaliserad med enkätfrågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (enkätfråga till elever i åk 5), Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer (enkätfråga till elever i åk 9 och år 2) och Ett annat exempel är edömningspunkt 1.3.1: - Skolmiljön vid skolan präglas av trygghet och studiero som operationaliserats med enkätfrågan I min skola finns det elever som jag är rädd för (enkätfråga till elever) På den här skolan känner sig eleverna trygga (enkätfråga till pedagogisk personal) Mitt barn känner sig trygg i skolan (enkätfråga till vårdnadshavare). ör ytterligare information om bedömningsunderlagen som används vid den regelbundna tillsynen hänvisas till granskning/regelbunden-tillsyn/. Skolenkätens frågeområden och frågor är anpassade utifrån vem som besvarar enkäten och finns därför i flera versioner, en enkät till respektive grupp: Elever i årskurs 5 Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 Vårdnadshavare med barn i förskoleklass Vårdnadshavare med barn i grundskolan Vårdnadshavare med barn i grundsärskolan Pedagogisk personal i grundskolan och gymnasiet

8 Skolinspektionen 8 (56) I tabell 2 på nästa sida redovisas vilka bedömningsområden och bedömningspunkter som ingår i de olika enkäterna samt hur frågeområdena är relaterade till dessa.

9 Skolinspektionen 9 (56) Tabell 2. Skolenkätens bedömningsområden, bedömningspunkter och frågeområden i respektive enkätversion.p=pedagogisk personal, VH= Vårdnadshavare *endast vårdnadshavare med barn i grundsärskola och grundskola **endast vårdnadshavare med barn i grundsärskola ***endast vh med barn i f-klass, g-särskola och gr sk åk 1-4 edömningsområde Undervisning och lärande ed.- punkt rågeområde Elever Åk 5 Åk 9/ år 2 år Veta vad som krävs X X * Information om utbildningens mål X P VH Samordning av undervisning X Stimulans och utmaningar X Stimulans X X X Tillit till elevens förmåga X X X X Anpassning efter elevens behov X X X X Utmaningar X X X Grundläggande värden och inflytande Argumentation och kritiskt tänkande X X X Grundläggande värden i undervisningen X X Grundläggande värden på skolan X X X X Delaktighet och inflytande X X Elevinflytande X Vårdnadshavares delaktighet och inflytande Trygghet och studiero Ordningsregler X X X X Studiero X X X X Trygghet X X X X örhindra kränkningar X X X X Särskilt stöd Särskilt stöd - enligt elevens behov X Särskilt stöd - skyndsam utredning X och åtgärd edömning och betyg Elevens utveckling X edömning och betygssättning X Erbjudande av utbildning Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Modersmålsundervisning X Avgiftsfri skola X Pedagogiskt ledarskap X Utveckling av utbildningen X Handläggnings-rutiner Rutiner anmälningsskyldighet till X socialnämnden Mottagande i särskola Mottagande i grundsärskola ** Särskilda krav för fritidshem ritidshem ***

10 Skolinspektionen 10 (56) 3.2 Svarsalternativ Samtliga enkäter i Skolenkäten är huvudsakligen utformade med påståenden, för vilka följande svarsalternativ råder: Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej ör ett fåtal områden är det istället formulerade frågor (ej påståenden) och för dessa finns svarsalternativen: Ja Nej Vet ej Svarsalternativen ja, nej och vet ej används som så kallade filterfrågor som styr vilka följdfrågor som ställs och finns endast i enkäten till vårdnadshavare (till exempel Har du eller annan vårdnadshavare till ditt barn ett annat språk än svenska som modersmål? och år ditt barn särskilt stöd i skolan?). 3.3 Skolenkäten genomförs som webbenkät Skolenkäten genomförs som webbenkät och insamlingen genomförs av ett externt företag på på uppdrag av Skolinspektionen Skolenkäten finns översatt till flera språk ör att så många som möjligt ska kunna besvara undersökningen finns enkäten översatt till flera språk. De språk som vi har översatt enkäten till i enkätomgång sex, vårterminen 2013, är följande. Skolenkäten till vårdnadshavare: Arabiska, Engelska, inska, Kurmanci, Romani Chib Arli, Ryska, Somaliska, Sorani. Skolenkäten till elever: Arabiska, Engelska, Somaliska Vilka språk som Skolenkäten översätts till grundas på dels språklig utbredning i riket, dels på språklig utbredning bland nyanlända. Den enkät som riktar sig till föräldrar har prioriterats i översättningarna. 5 Utförare av samtliga insamlingsomgångar till och med omgång 6 är Entergate A.

11 Skolinspektionen 11 (56) 4 Genomförande Genomförandet av Skolenkäten från och med att Skolinspektionen informerar huvudmännen 6 om kommande inspektion till och med resultatpresentation - sträckte sig över totalt 12 veckor under våren Undersökningen en delas in i tre perioder: Information och kontaktinsamling: 25 januari 11 februari Datainsamling: 18 februari 5 april (sju veckor) databearbetning och resultatredovisning 5 april 19 april (två veckor). 4.1 Information och kontaktinsamling NärSkolinspektionen fattat beslut om vilka huvudmän (kommuner och fristående skolföretag) skolor som ska tillsynas under våren 2013, informerades huvudmännen skriftligen om förestående inspektion. I samband med detta utskick bifogas även ett informationsbrev om Skolenkäten (se bilaga 6 och 7). I informationsbrevet ombeds huvudmännen att rapportera in kontaktuppgifter till respektive skolenhets rektor till Skolinspektionen. Informationsbrevet skickades till huvudmännen från och medden 25 januari 2013 och huvudmännen hade fram till och med den 11 februari på sig att inkomma med kontaktuppgifter. 4.2 Datainsamling Datainsamlingen pågick mellan den 18 februari och 5 april. Den 18 februari 2013 skickade Skolinspektionen information om Skolenkäten, till samtliga berörda rektorer i de skolor som ingick i undersökningen. Rektorerna ombads att informera vårdnadshavare om Skolenkäten via det informationsbrev som Skolinspektionen tagit fram för ändamålet (bilaga 8) registrera antalet pedagogisk personal registrera antal klasser i årskurs fem, nio och år två efter registrering av ovanstående, distribuera lösenord motsvarande antal elever till varje klass och till den pedagogiska personalen. Sista dag för att besvara enkäten var den 5 april, inklusive en reservvecka. Enkäten var därmed öppen för att besvaras under totalt sju veckor. Vårdnadshavare besvarade enkäten för sitt/sina barns skola/skolor genom det för skolan sepcifika lösenordet som rektor skickade ut. 6 Huvudmännen är kommunen för kommunala skolor och skolföretagsledningen för fristående skolor. I ett fåtal fall är huvudmannen landstinget.

12 Skolinspektionen 12 (56) 4.3 Databearbetning och resultatredovisning Enkätperioden pågick från den 18 februari till den 5 april. Mellan den 5 april och den 19 april tvättades datamängden på felaktigheter, exempelvis dubbelregistrerade skolklasser, skolenheter som av någon anledning inte längre är föremål för tillsyn samt nonsenssvar (baserat på rimliga svarstider). Därpå följde bearbetning av data och framställande av resultat som presenterades i rapportform. ör varje skolenhet erhölls en rapport per respondentgrupp, givet att kriterier för kvalitet och anonymitet var uppfyllda (se vidare under rubiken resultatredovisning ). Resultatet presenterades internt på Skolinspektionens intranät den 19 april. Samtliga skolrapporter fanns tillgänliga för allmänheten i slutet av september Skolinspektionen har efter upphandling uppdragit åt företaget Entergate A att hantera all datainsamling. Webbenkäten och rapportformatet är utvecklat i Entergates programverktyg Esmaker. Entergate har även bistått med teknisk support och påminnelser per telefon. 4.4 Påminnelser Under hela insamlingsperioden skickades totalt 17 olika påminnelser via e- post, varav en del allmänna och en del riktade till specifika skolor och/eller klasser. Mot slutet av kontaktinsamlingsperioden och datainsamlingsperioden genomfördes även påminnelser via telefon.

13 Skolinspektionen 13 (56) 5 Svarsfrekvens Enkätomgång 6, våren 2013, besvarade totalt personer från 560 skolenheter i 29 kommuner Skolenkäten. Tidigare enkätomgångar har antalet svar varierat mellan drygt till drygt Tabell 5: Antal svar och svarsfrekvens (%) för respektive respondentgrupp i Skolenkätens olika insamlingsomgångar. * = ej aktuell uppgift, ** = enkättyp fanns ej tillgänglig för aktuell insamlingsomgång, *** = uppgift saknas. %= Svarsfrekvens Respondentgrupp Elever HT2010 VT2011 HT2011 VT2012 HT2012 VT2013 Antal svar % Antal svar % Antal svar % Antal svar % Antal svar % Antal svar Åk % % % % % % Åk % % % % % % År 2/ % % % % % % Pedagogisk personal Grundskola % % % % % % Gymnasiet % % % % % % Vårdnadshavare örskoleklass ** ** ** ** ** ** ** ** 3979 * 1331 * Grundskola 4041 * 4100 * * * * * Grundsärskola ** ** ** ** ** ** 100 * 200 * 128 * Totalt % I tabell 5 framgår antal svarande respektive svarsfrekvensen för respektive respondentgrupp för de insamlingsomgångar av Skolenkäten som hittills har genomförts. Mellan insamlingsomgång HT2011 och insamlingsomgång VT2012 ändrades respondentgruppen elever i år 3 på gymnasiet till nuvarande elever i år 2 på gymnasiet. När det gäller Skolenkäten till vårdnadshavare redovisas istället antal svar. Detta beror på att vi inte kan uppge antal vårdnadshavare som svarat, eftersom en vårdnadshavare kan ge upphov till flera svar. Dessutom kan båda vårdnadshavarna svara för ett och samma barn, eller välja att besvara enkäten för ett barn tillsammans. ör vårdnadshavare uttalar vi oss alltså om antal svar och inte antal individer och svarsfrekvens är därför inte möjlig att ange.

14 Skolinspektionen 14 (56) 6 Resultatredovisning Resultatet av Skolenkätens frågor redovisas dels per påståenden och dels per frågeområde (gäller ej årskurs 5 där endast resultatet per påstående redovisas). Resultatet av ett frågeområde redovisas i form av ett indexvärde. Kommunens eller skolans resultat jämförs i aktuell rapport mot det totala indexvärdet för samtliga undersökta enheter under samma enkätomgång. Det är den enskilda skolenhetens avvikelse mot det totala indexvärdet för samtliga skolenheter som analyseras för att bestämma hur omfattande en inspektion ska vara för en skolenhet (bas, breddad eller fördjupad inspektion). Resultatet används även som underlag inför inspektionen genom att bidra med uppslag för vilka frågor som bör undersökas vidare. Skolresultatet utgör även underlag för skolbeslutet. 6.1 eräkning av indexvärde Varje frågeområde består av tre påståenden (åk 5 undantaget). Redovisningsenheter i resultatredovisningen utgörs dels av antal och andel svarande för respektive svarsalternativ för de olika påståendena, och dels i form av ett gemensamt mått- ett index - för de tre påståendena i respektive frågeområde. eräkning av ett index går till så att de olika svarsalternativen på de olika frågorna ges ett värde som sedan summeras och delas på antalet svar (se tabell 6). Tabell 6. eräkningen av index i Skolenkäten Svarsalternativ Värde i beräkningen Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 6,67 Stämmer ganska dåligt 3,33 Stämmer inte alls 0 Vet ej Exkluderas från beräkningarna Har man till exempel svarat stämmer helt och hållet på den första frågan, stämmer ganska dåligt på den andra frågan och stämmer ganska bra på den tredje frågan i ett index får man följande värde: 10+3,33+6,67=20. Detta värde delas sedan på antalet svar, vilket här ger ett indexvärde på 20/3=6,67. I beräkningen av indexvärdet ges svarsalternativen för negativa påståenden omvänt värde för att på så sätt gå i linje med de övriga påståendena.

15 Skolinspektionen 15 (56) Genom att jämföra skolans indexvärde i ett frågeområde jämfört med samtliga medverkande skolenheter i enkätomgången kan man se om skolenhetens resultat avviker positivt eller negativt från genomsnittet. Jämförelser mellan olika frågeområden och index ger generell information om hur olika områden bedöms inom skolan. rågeområden som har låga indexvärden indikerar områden som samtliga skolor generellt har problem med och frågeområden som har höga indexvärden indikerar områden som samtliga skolor generellt lyckas väl inom. 6.2 Principer för att redovisa resultaten Resultatredovisningen av Skolenkäten är styrd av ett antal olika kvalitets- och anonymitetsprinciper. Dels är det angeläget att skydda enskilda respondenters svar, det vill säga inga enskilda svar ska kunna kopplas till en specifik person, och dels så är det viktigt att resultatet håller en hög kvalitet och är tillförlitligt Kvalitet ör att säkra resultatens tillförlitlighet måste följande kriterier vara uppfyllda för att resultaten ska redovisas: Minst 65 % måste ha besvarat Skolenkäten på skolenheten för att resultatet ska redovisas. Minst 20 personer måste ha besvarat Skolenkäten på skolenheten för att resultaten för enskilda påståenden ska redovisas. Om det är personer som har besvarat Skolenkäten på skolenheten redovisas dock medelvärdet för respektive påstående. Minst fem personer måste ha besvarat Skolenkäten på skolenheten för att resultatet för indexvärdena ska redovisas. Enkätsvar med svarstid under två minuter för elever i åk 9 och år 2 och under en minut för elever i åk 5 rensas bort Anonymitet ör att det inte ska vara möjligt att kunna identifiera enskilda svarande finns ett antal begräsningar för hur resultatet för den enskilda skolenheten redovisas. ör att resultatet för ett enskilt svarsalternativ, till exempel Stämmer helt och hållet, ska redovisas krävs att minst fem personer har angett svarsalternativet. Om det är färre än fem personer som har angett ett visst svarsalternativ maskeras resultatet automatiskt för att säkra anonymiteten. Om endast ett svarsalternativ har färre än fem svar maskeras även det svarsalternativ med näst minst antal svar för att det inte ska vara möjligt att räkna ut hur många som angett det andra alternativet. Minst fem personer måste ha besvarat enkäten i respondentgruppen (för elever i årkurs 5 är det minst tio personer)

16 Skolinspektionen 16 (56) 6.3 Andel skolenheter som får resultatrapport På grund av de kvalitets- och anonymitetsprinciper som vi tillämpar erhåller inte samtliga medverkande skolenheter resultatrapporter. Det finns även ett fåtal skolor som ingår i urvalet men som vi inte får någon kontakt med under insamlingsperioden. Dessa brukar emellertid vara mycket få till antalet. ördelningen mellan andelen som får respektive inte får resultatrapport samt anledningen till att resultat inte erhålls under de två senaste enkätomgångarna redovisas i tabell 7. Tabell 7. Andel skolor som fått rapporter HT 2012 och VT * ör elever i åk 5 = färre än 10 svarande (dessa har ej index). ör övriga respondentgrupper = färre än 5 svarande, % = andel, - = uppgifter är ej tillgängliga Medverkande skolenheter Skolenheter som fått rapporter Skolenheter som inte fått rapporter Varav noll registrerade Varav för få svarande* Varav svarsfrekvens under 65% Totalt VT-13 Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Elev Åk % 2 3% 73 92% 4 5% 79 29% Åk % 2 10% 9 45% 9 45% 20 15% År % 0 0% 2 7% 28 93% 30 27% Pedagogisk personal Grundskola % 1 1% 74 48% 78 51% % Gymnasiet % 1 5% 2 9% 19 86% 22 20% Vårdnadshavare Grundskola och förskoleklass % 34 72% 13 28% % Grundsärskola % 18 43% 24 57% % HT-12 Elev Åk % 20 18% 76 67% 17 15% % Åk % 17 27% 18 29% 27 44% 62 24% År % 7 18% 4 10% 28 72% 39 33% Pedagogisk personal Grundskola % 8 3% % % % Gymnasiet % 3 9% 7 21% 24 71% 34 29% Vårdnadshavare Grundskola % 17 25% 50 75% % Grundsärskola % 31 40% 46 60% % örskoleklass % 69 28% % %

17 Skolinspektionen 17 (56) Resultatet publiceras internt och externt Den initala användningen av resultatet är som underlag för bedömning av tillsynstyp (bastillsyn, breddad eller fördjupad tillsyn). Därefter används skolresultatet som underlag inför skolbesöket och i skolbeslutet. Resultatet för en enskild skolenhet blir tillgänglig för allmänheten efter avslutad tillsyn och när skolbeslutet är fattat. Skolrapporten blir då nedladdningsbar på Skolinspektionens hemsida under beslut och rapporter samt på Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem (SIRIS). Totalrapporter för varje respondentgrupp elever, pedagogisk personal och vårdnadshavare finns tillgänliga via Skolinspektionens diarium (dnr 2013:3427).

18 Skolinspektionen 18 (56) 7 Ändringar i Skolenkäten 7.1 Enkäten Skolenkäten har sedan starten kontinuerligt utökats med avseende på respondengrupper. Dessutom är formuläret under kontinuerlig utveckling och enkäterna revideras vid behov till exempel efter förändringar i skollag, läroplaner och bedömningsunderlag. Enkäterna ses även alltid över inför varje kommande datainsamlingsperiod och då inkomna synpunkter och kommentarer från vårdnadshavare och andra respondentgrupper tas i beaktande. Utveckling av nya enkäter sker fortlöpande för att täcka upp verksamhetens behov och tillvarata de kunskaper om skolorna som finns hos dem som verkar i dem. Inför insamlingsomgång 6, våren 2013, gjordes mindre justeringar i enkäterna (se bilaga 5 för detaljer), men inga nya respondentgrupper eller frågeområden tillkom. I tabell 4 redovisas utvecklingen av enkäter (till olika respondentgrupper) sedan första insamlingsomgången ht Tabell 4: Utvecklingen av enkäter till Skolenkätens olika målgrupper sedan första enkätomgången ht HT2010 VT2011 HT2011 VT2012 HT2012 VT2013 Elever Åk 5, 9 och år 3 (1) Åk 5, 9 och år 3 (1) Åk 5, 9 och år 3 (1) Åk 5(1) åk 9 och år 2(1) Åk 5 (1) åk 9 och år 2 (1) Åk 5 (1) åk 9 och år 2 (1) Pedagogisk personal Grund- och gymnasieskola (1) Grund- och gymnasieskola (1) Grund- och gymnasieskola (1) Grund- och gymnasieskola (1) Grund- och gymnasieskola (1) Grund- och gymnasieskola (1) Vårdnadshavare Grundskola (1) Grundskola (1) Grundskola (1) Grundskola (1) Grundskola(1) -klass (1) Grundsär (1) Grundskola(1) -klass (1) Grundsär (1) Totalt antal versioner

19 Skolinspektionen 19 (56) 7.2 Procedur I denna enkätomgång förändrades proceduren för hur vårdnadshavare besvarade enkäter. I tidigare enkätomgångar har vårdnadshavaren i ett första moment fått registera sin e-postadress för att därefter i vändande e-post erhålla ett lösenord per barn. Lösenordet var kopplat till den skolenhet som barnet gick på. Inför denna enkätomgång slopades registeringsmomentet och vårdnadshavaren erhöll istället det skolspecifika lösenordet direkt från rektor. 7.3 Publicering av resultat Under hösten 2013 beslutade Skolinspektionen att samtliga resultatredovisningar från Skolenkäten ska publiceras direkt och inte som tidigare, efter publicerat skolbeslut. Detta fick som konsekvens att vi under x månad publicerade återstående rapporter som ej erhållt skolbeslut än.

20 Skolinspektionen 20 (56) 8 ortfall 8.1 Externt bortfall Undersökningar av detta slag är alltid förknippade med ett visst externt bortfall, det vill säga personer som egentligen skulle ingå i undersökningen, men som inte deltagit beroende på att de inte vill eller kan besvara undersökningen. Skolenkäten har en i sammanhanget hög svarsfrekvens men vi kan notera skillnader i bortfall mellan olika respondentgrupper, till exempel att svarsfrekvensen är lägre bland äldre elever än yngre. Eftersom vi redovisar resultatet för de olika elevergrupperna separat utgör detta emellertid inte något problem. En av orsakerna till att det externa bortfallet är högre bland de äldre eleverna är att elever som går yrkesinriktad gymnasiesutbildning genomför arbetsplatsförlagd praktik. Under praktikperioden är elevernas kontakt med skolan begränsad och Skolinspektionen har därigenom svårare att nå ut till denna elevgrupp. När det gäller vårdnadshavare har inte alla dator och/eller e-postadress. Skolorna ska tillhandahålla datorer men ett antagande är att det blir ett visst bortfall bland vårdnadshavare som av olika skäl inte vill /har tid /lust att ta sig till skolan för att besvara enkäten. Skolorna är också olika bra på att informera vårdnadshavare om Skolenkäten, vilket i sin tur får konsekvenser för antalet svar i denna grupp. 8.2 Internt bortfall Det interna bortfallet innebär att en person som valt att medverka i undersökningen inte besvarar alla frågor som ställs. Webbenkätens konstruktion medför att respondenten inte kan hoppa över en fråga utan att besvara den, vilket innebär att det inte blir något internt bortfall utifrån det faktum att samtliga frågor besvaras. Respondenten kan dock välja att inte fullfölja enkäten, vilket vi dock räknar som externt bortfall. 8.3 Tolkningsutrymme/Tillförlitlighet Skolenkäten är en totalundersökning i avseendet att alla skolor i de kommuner som ska tillsynas nästkommande termin ingår i undersökningen. Under våren 2013 besvarades enkäten av nära respondenter. ör elever i årskurs 5 var svarsfrekvensen hela 86 procent. Den totala svarsfrekvensen för elever och pedagogisk personal var 76 procent. Dock besvaras Skolenkäten till elever inte av samtliga årskurser vid skolan, vilket innebär att utvalda årskurser får fungera som indikation för samtliga elever vid skolan. ör att minimera riskerna för snedvridning av resultaten som en följd av detta riktas Skolenkäten

21 Skolinspektionen 21 (56) i grundskolan till såväl yngre (åk 5) som äldre (åk 9) elever. Kvaliteten på undersökningen får därför anses god och tolkningsutrymmet stort. Vid tolkning av resultaten är det dock viktigt att tänka på att de frågeområden som mäts i Skolenkäten enbart belyser delar av det som Skolinspektionen granskar i sin tillsyn. I inspektionen samlas även annan information in som på andra sätt beskriver verksamheten. All information om skolenheterna vägs sedan samman till en helhetsbedömning. Det sammantagna (totala) enkätresultatet för samtliga skolenheter baseras inte på ett slumpmässigt, nationellt representativt urval och bör därför inte jämställas med ett riksgenomsnitt. Det bör dock poängteras att resultaten baseras på ett mycket stort underlag vilket borgar för att resultaten ändå ger en god indikation på nationell nivå. Då omständigheterna för- och på en enskild skolenhet kan komma att ändras fort gäller principen att ju färskare resultat, desto högre grad av tillförlitlighet. På övergripande nivå är resultaten mer stabila över tid. Skolenkäten har i omgångar kvalitetssäkrats av SC, både med kognitiva intervjuer och genom skrivbordsgranskning. Internt på myndigheten genomfördes kvalitetssäkring genom pilotomgången och ett antal utvärderingsseminarier. Mindre justeringar kvalitetssäkras enbart internt. ör att bibehålla så hög svarsfrekvens som möjligt finns möjligheten att besvara enkäterna på olika språk, för vårdnadshavare upp till tio olika språk insamlingsomgång våren Informationsbreven har även som syfte att bidra till att sätta frågorna i ett sammanhang, vilket ökar kvaliteten på svaren. lera påminnelser görs riktat till de skolor som har låg svarsfrekvens. Slutligen ökas kvaliteten på undersökningen då datamaterialet tvättas för att få bort dubbelregistreringar av klasser med mera innan sammanställning. ör Skolenkäten till vårdnadshavare har vi ingen möjlighet att redovisa svarsfrekvens då vi (idag) saknar en bas att räkna på. Detta beror på fler saker. Vi har inga tillgängliga sammanställningar med kontaktuppgifter till vårdnadshavare på en skola (exempelvis e-postlistor). Alla vårdnadshavare på skolenheten är välkomna att besvara enkäten, men vi har bara uppgift om antal elever i de åk där elevenkäten genomförs (åk 5/ åk 9). En vårdnadshavare får besvara en enkät per barn på skolan (oavsett årskurs). Enkäten kan besvaras av en eller två vårdnadshavare. I kommande insamlingar av Skolenkäten till vårdnadshavare är dock planen att samla in antalet elever på skolan totalt och att be vårdnadshavare enbart fylla i en enkät per barn. På så vis kan vi åtminstone uppskatta svarsfrekvensen för denna insamling.

22 Skolinspektionen 22 (56) 9 ilagor 9.1 ilaga 1. Kommuner som har genomfört Skolenkäten Kommun Antal skolenheter Årtal Termin Omgång Ale VT 4 Arjeplog VT 6 erg HT 5 juv VT 2 oden VT 6 ollebygd VT 6 orgholm HT 1 orås HT 5 otkyrka VT 4 räcke VT 2 urlöv VT 6 åstad VT 6 Danderyd HT 3 Degefors HT 1 Emmaboda VT 2 Enköping HT 1 Eskilstuna VT 6 Eslöv VT 2 alun VT 2 len HT 3 Gislaved HT 3 Gnesta VT 4 Grästorp HT 5 Gullspång HT 5 Gällivare VT 6 Gävle VT 2 Göteborg HT 2 Göteborg HT 1 Götene HT 5 Habo HT 5 Hallstahammar HT 5 Halmstad HT 1 Haparanda VT 6

23 Skolinspektionen 23 (56) Kommun Antal skolenheter Årtal Termin Omgång Heby HT 1 Herrljunga VT 4 Hjo HT 5 Huddinge VT 2 Härnösand VT 6 Hässleholm HT 3 Höganäs VT 4 Hörby VT 2 Höör VT 4 Jokkmokk HT 5 Järfälla HT 3 Jönköping HT 5 Kalmar HT 1 Karlshamn HT 5 Karlskoga VT 4 Katrineholm HT 3 Kinda HT 1 Kiruna HT 1 Klippan VT 6 Kristianstad VT 6 Kumla VT 2 Kävlinge VT 2 Köping HT 1 Laholm HT 5 Laxå VT 4 Lekeberg VT 4 Lerum HT 3 Lessebo VT 4 Lidingö HT 3 Lilla Edet HT 1 Lindesberg HT 5 Linköping HT 3 Linköping VT 2 Lomma VT 4 Ludvika VT 6 Lycksele HT 1 Lysekil HT 1 Malmö HT 1 Malung-Sälen HT 5

24 Skolinspektionen 24 (56) Kommun Antal skolenheter Årtal Termin Omgång Mariestad HT 5 Mark HT 1 Mora HT 5 Mullsjö HT 5 Munkedal VT 4 Mölndal HT 3 Mönsterås HT 3 Mörbylånga HT 1 Nora HT 5 Norrköping HT 5 Norsjö HT 5 bro VT 4 kvarn VT 4 Nässjö VT 4 Ockelbo VT 2 Olofström HT 5 Orsa HT 3 Osby VT 6 Oxelösund VT 2 Partille VT 6 Ragunda HT 5 Ronneby HT 5 Sigtuna VT 6 Simrishamn HT 1 Skara VT 4 Skellefteå VT 2 Skurup HT 1 Skövde VT 4 Smedjebacken VT 6 Sollefteå HT 5 Sollentuna HT 3 Staffanstorp VT 4 Stockholm (grundskolor) HT 5 Stockholm (gymnasieskolor) HT 3 Strömstad VT 6 Strömsund HT 3 Sundbyberg HT 1 Sundsvall HT 1

25 Skolinspektionen 25 (56) Kommun Antal skolenheter Årtal Termin Omgång Svedala VT 4 Säffle VT 4 Säter VT 6 Sävsjö VT 4 Söderköping VT 6 Tanum VT 6 Tibro HT 3 Tingsryd VT 6 Tjörn HT 3 Torsås HT 1 Tranås VT 4 Trelleborg VT 4 Täby HT 1 Töreboda VT 6 Uddevalla VT 6 Ulricehamn VT 4 Umeå VT 4 Upplands-ro VT 2 Uppsala HT 5 Vaggeryd VT 6 Vansbro VT 4 Vara HT 1 Varberg HT 5 Vaxholm HT 3 Vetlanda VT 6 Villhemina HT 3 Vindeln HT 1 Vingåker HT 1 Vänersborg VT 6 Vännäs HT 3 Värmdö HT 1 Västervik VT 6 Växjö HT 3 Växjö VT 2 Ydre HT 1 Ystad HT 3 Ånge VT 2 Åstorp VT 2

26 Skolinspektionen 26 (56) Kommun Antal skolenheter Årtal Termin Omgång Älvkarleby HT 3 Älvsbyn VT 2 Ängelholm VT 6 Örebro HT 1 Örkelljunga VT 6 Östhammar HT 1 Östra Göinge HT 3 Överkalix HT 5 Övertorneå HT 5

27 Skolinspektionen 27 (56) 9.2 ilaga 2. Totalrapporter elevenkäten, vt ilaga 3. Totalrapporter personalenkäten, vt ilaga 4. Totalrapporter vårdnashavarenkäten, vt

28 Skolinspektionen 28 (56) 9.5 ilaga 5. Genomförda förändringar av skolenkäten Genomförda förändringar i Skolenkäten. =formuleringsändring, l=flyttat, =ny fråga, =borttagen fråga *VT2012 elevenkäten gjordes i två versioner en för åk 5 och en för åk 9 och år 2. Elevenkät åk 5 Veta vad som krävs Vt 2013 Ht 2012 Vt 2012 * Ht Vt 2011 Ht 2010 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Tillit till elevens förmåga Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Stimulans Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt Anpassning efter elevens behov Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Skolarbetet är för svårt för mig Utmaningar I min skola finns det extrauppgifter när man är klar Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Delaktighet och inflytande På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter

29 Skolinspektionen 29 (56) Ordningsregler Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns Studiero Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Trygghet Jag känner mig trygg i skolan I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det vuxna som jag är rädd för örhindra kränkningar De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Grundläggande värden på skolan I min skola respekterar vi varandra Mina lärare är rättvisa mot oss elever Argumentation och kritiskt tänkande På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor orttagna frågor (Lärarna i min skola ) lyssnar och tar hänsyn till vad jag tycker

30 Skolinspektionen 30 (56) (I min skola ) är det bara lärarna som bestämmer hur vi ska arbeta på lektionerna (Jag ) vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (Jag ) tycker det är svårt att veta vad det är jag ska klara av i skolan Elevens utveckling (Jag ) upplever att utvecklingssamtalen är till för mig och min utveckling (Jag ) vet inte hur jag ska göra för att det ska gå bättre för mig i skolan Lärarna i min skola ) berättar hur det går för mig i deras ämnen Vilja att lära (Jag ) vill att det ska gå bra för mig i skolan (Jag ) bryr mig inte om att lära mig det jag ska. Respekt och ömsesidigt förtroende (Lärarna i min skola ) frågar om vad jag tycker och tänker. (Lärarna i min skola ) förväntar sig att vi elever ska göra vårt bästa (Lärarna i min skola ) tycker inte att jag kan någonting (I min skola ) är eleverna med och bestämmer om trivseloch ordningsregler I min skola ) kan man få extraundervisning om man behöver det (I min skola ) är eleverna koncentrerade på skolarbetet under lektionerna (I min skola ) bryr sig elever och lärare om varandra

31 Skolinspektionen 31 (56) Jag är ibland rädd när jag är i skolan Motverkan av kränkningar (I min skola ) händer det att elever är elaka mot varandra (Jag ) vet precis vem jag ska gå till om något hemskt händer mig på skolan. (I min skola ) pratar vi ofta om alla människors lika värde (I min skola ) är det svårt att vara annorlunda Mina lärare tar mina åsikter på allvar

32 Skolinspektionen 32 (56) Elevenkät åk 9 och år 2 Vt 2013 Ht 2012 Vt 2012 Ht 2011 Vt 2011 Ht 2010 Veta vad som krävs Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan Tillit till elevens förmåga Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa Mina lärare tror att jag kan lyckas i skolan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Stimulans Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt Anpassning efter elevens behov Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Skolarbetet är för svårt för mig Utmaningar I min skola finns det extrauppgifter för de som hinner och vill ha det. Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan

33 Skolinspektionen 33 (56) Delaktighet och inflytande I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö På lektionerna är vi elever med och bestämmer på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll Ordningsregler Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Studiero Jag har studiero på lektionerna Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Trygghet Jag känner mig trygg i skolan I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det vuxna som jag är rädd för örhindra kränkningar Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Argumentation och kritiskt tänkande

34 Skolinspektionen 34 (56) På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor I min skola får jag lära mig att argumentera för min sak Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser Grundläggande värden på skolan! I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden Grundläggande värden på skolan Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola respekterar elever och lärare varandra orttagna frågor Det är bara lärarna som bestämmer vad vi ska arbeta med på lektionerna I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar I min skola blir elever som anses annorlunda dåligt behandlade av andra elever Mina lärare tar mina åsikter på allvar Grundläggande värden (Lärarna i min skola ) tar mina åsikter på allvar Vilka att lära (Jag ) vill att det ska gå bra för mig i skolan (Jag ) bryr mig inte om att lära mig det jag ska. (Jag ) har nytta av det jag gör i skolan.

35 Skolinspektionen 35 (56) Respekt och ömsesidigt förtroende (I min skola...) kan eleverna vara elaka mot varandra utan att de vuxna reagerar. (Lärarna i min skola ) frågar om vad jag tycker och tänker. (Lärarna i min skola ) frågar om vad jag tycker och tänker. Elevens utveckling (Jag ) upplever att utvecklingssamtalen är till för mig och min utveckling (Jag ) vet inte hur jag ska göra för att det ska gå bättre för mig i skolan (Lärarna i min skola ) berättar hur det går för mig i deras ämnen (I min skola ) bryr sig elever och lärare om varandra (Jag ) är ibland rädd när jag är i skolan

36 Skolinspektionen 36 (56) *Enkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass infördes Ht 2012 Vårdnadshavare förskoleklass Vt 2013 Ht 2012 Vt 2012 Ht 2011 Vt 2011 Ht 2010 Elevens utveckling På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande Efter utvecklingssamtalet vet jag hur skolan ska arbeta med mitt barns utveckling och lärande På utvecklingssamtalet får jag veta hur mitt barn utvecklas socialt Tillit till elevens förmåga Mitt barns lärare förväntar sig att eleverna ska göra sitt bästa Mitt barn har tilltro till sin egen förmåga att lära sig Mitt barns lärare tror på att eleverna kan utvecklas Stimulans När mitt barn lärt sig något nytt i förskoleklassen vill han/hon lära sig mer om det Undervisningen i förskoleklassen väcker mitt barns lust att lära Mitt barns lärare väcker mitt barns intresse för skolarbetet Vårdnadshavares delaktighet och inflytande Jag behöver mer information om skolans verksamhet Jag vet hur jag ska göra om jag vill påverka skolans verksamhet Jag får tillfälle att framföra mina synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet fattas (exempelvis organisations- och/eller lokalförändringar) Anpassning efter elevens behov Undervisningen i förskoleklassen passar mitt barns sätt att lära sig Mitt barn får den hjälp som han/hon behöver för att kunna följa med i undervisningen Mitt barn behöver mer hjälp än skolan ger honom/henne

37 Skolinspektionen 37 (56) Utmaningar Mitt barn behöver mer utmaningar i skolarbetet Mitt barn kan få svårare uppgifter i skolarbetet om han/ hon behöver det Verksamheten i skolan stimulerar mitt barn i hans/hennes lärande Arbetsro Mitt barn har arbetsro i förskoleklassen De vuxna i mitt barns skola säger till dem som stör Mitt barn har svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter för att det är så hög ljudnivå Trygghet Mitt barn känner sig trygg i skolan Det finns elever på skolan som mitt barn är rädd för Det finns personal på skolan som mitt barn är rädd för örhindra kränkningar Jag vet vem jag kan vända mig till på skolan om jag får reda på att en elev blivit kränkt I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras I mitt barns skola arbetar de aktivt med att förhindra kränkande behandling Modersmålsundervisning (bildar ej index) Har ditt barn ett annat eller ytterligare språk än svenska som modersmål? I förskoleklassen ges mitt barn utrymme att, vid sidan av det svenska språket, även utveckla sitt modersmål Avgiftsfri skola Mitt barn kan delta i undervisningen utan att betala några betydande summor

38 Skolinspektionen 38 (56) Mitt barn har kostnadsfri tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs i utbildningen Mitt barn kan delta i skolaktiviteter utan att betala några obligatoriska avgifter Särskilt stöd (bildar ej index) år ditt barn särskilt stöd i förskoleklassen? Hade ditt barn ett fastställt behov av särskilt stöd i förskolan inför övergången till förskoleklass? När det utretts att ditt barn behövde särskilt stöd, utarbetades då ett åtgärdsprogram? år ditt barn idag det stöd han/hon behöver? Anser du att ditt barn har behov av särskilt stöd i förskoleklassen? Grundläggande värden på skolan Mitt barns lärare ger pojkar och flickor samma förutsättningar I mitt barns skola blir elever som anses annorlunda dåligt I mitt barns skola respekterar eleverna varandras olikheter behandlade av andra elever I mitt barns skola bemöter elever och personal varandra med respekt orttagna frågor Mitt barns lärare är engagerade i mitt barns utveckling och lärande I mitt barns skola reagerar de vuxna om de får reda på att en elev blivit kränkt I mitt barns skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkande behandling I mitt barns skola blir elever som anses annorlunda dåligt behandlade av andra elever

39 Skolinspektionen 39 (56) Vårdnadshavare (elever åk 1-9) Veta vad som krävs Vt 2013 Ht 2012 Vt 2012 Ht 2011 Vt 2011 Ht Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Mitt barns lärare informerar mig om vad som ska göras i skolarbetet Jag behöver mer information från skolan om vad mitt barn ska klara av i skolarbetet Elevens utveckling På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande Efter utvecklingssamtalet vet jag hur skolan ska arbeta med mitt barns kunskapsutveckling På utvecklingssamtalet får jag veta hur mitt barn utvecklas socialt Tillit till elevens förmåga Mitt barns lärare förväntar sig att eleverna ska göra sitt bästa Mitt barn tror att han/hon kan nå kunskapskraven i skolan Mitt barns lärare tror på att eleverna kan utvecklas Stimulans När mitt barn lärt sig något nytt i skolan vill han/hon lära sig mer om det Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära Mitt barns lärare väcker mitt barns intresse för skolarbetet Vårdnadshavares delaktighet och inflytande Jag behöver mer information om skolans verksamhet Jag vet hur jag ska göra om jag vill påverka skolans verksamhet Jag får tillfälle att framföra mina synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet fattas (exempelvis organisations- och/eller lokalförändringar) Anpassning efter elevens behov

40 Skolinspektionen 40 (56) Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig Mitt barn får den hjälp som han/hon behöver för att nå kunskapskraven Mitt barn behöver mer hjälp än skolan ger honom/henne Utmaningar Mitt barn behöver mer utmaningar i skolarbetet Mitt barn kan få svårare uppgifter i skolarbetet om han/ hon behöver det Verksamheten i skolan stimulerar mitt barn i hans/hennes lärande Studiero Mitt barn har arbetsro under lektionerna De vuxna i mitt barns skola säger till dem som stör Mitt barn har svårt att koncentrera sig i klassrummet för att det är så hög ljudnivå Trygghet Mitt barn känner sig trygg i skolan Det finns elever på skolan som mitt barn är rädd för Det finns personal på skolan som mitt barn är rädd för örhindra kränkningar Jag vet vem jag kan vända mig till på skolan om jag får reda på att en elev blivit kränkt I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras I mitt barns skola arbetar de aktivt med att förhindra kränkande behandling