Entreprenörskap i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i skolan"

Transkript

1 Entreprenörskap i skolan Sammanställning av webbenkät hösten 2006

2 Sammanfattning Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor. För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Syftet med enkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan samt att kartlägga de pågående entreprenörskapsaktiviteterna på skolorna i Skåne. Ett annat syfte var att finna intresserade kontaktpersoner. Sammanställningen har gjorts av projektledningen i samarbete med P&P AB. Totalt har 102 personer besvarat enkäten och svaren kommer från representanter för 26 Skånska kommuner. Rektorerna tillhör den målgrupp som står för den avgjort största svarsfrekvensen och majoriteten av svaren kommer från representanter för grundskolan. Geografiskt finns det fler svar från västra Skåne än från östra Skåne. Regionsamverkande arbetsgrupper inom skolan som arbetar med entreprenörskap är mest kända i västra Skåne. Endast 17% har angett att de känner till någon sådan arbetsgrupp. Begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan har vi sökt definition på. När det gäller begreppet entreprenör har vi identifierat två huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap eller egenföretagande: 18 svar beskriver egenföretagande. Inre entreprenörskap eller främja kreativitet och nytänkande: 27 av svaren innehåller olika beskrivningar av kreativitet, nytänkande, nyskapande och idéskapande. Många av dessa innehåller också en igångsättningskomponent, det vill säga en beskrivning av en idéskapare som dessutom har en förmåga att omsätta idéerna i verkligheten. När det gäller begreppet entreprenörskap i skolan är bilden mer splittrad. Vi har identifierat fyra huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap o Skapa nya företagare o Samverka med näringslivet Inre entreprenörskap o Främja kreativitet o Nya vägar och arbetssätt Totalt är det 44% av respondenterna som anger att man inte har etablerade kontakter eller att man inte vet om man har kontakter med näringslivet. Detta 1

3 får anses som ganska häpnadsväckande och ska ställas i relation till att det i alla kommuner utom två enligt minst en respondent finns etablerade kontakter. Genom att ta reda på vilka pågående entreprenörskapsaktiviteter som finns har vi skaffat oss en utmärkt utgångspunkt för vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under I 17 av kommunerna finns pågående eller planerade projekt. Skriftliga planer för hur entreprenörskap i skolan ska bedrivas är inte vanliga. Endast sex kommuner anger att de har någon skriftlig plan för entreprenörskap. Detta ser vi som ett viktigt utvecklingsområde. Att arbeta entreprenöriellt i skolan tycker de flesta respondenterna är viktigt och vi har identifierat tre huvudkategorier när det gäller varför man ska arbeta entreprenöriellt: Skola i takt med tiden och skola för framtiden Förbereda eleverna för att starta eget Kreativitet och idéutveckling 23% av respondenterna har angett att det i deras kommun satsas resurser i någon form på entreprenörskap i skolan. De flesta av respondenterna tycker framförallt att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i grundskolans senare år samt i gymnasieskolan. För att kunna arbeta med entreprenörskap i skolan anses det vara viktigt med inspirationsträffar och kompetensutbildning. Det finns ett stort intresse och behov av stödåtgärder för att bedriva entreprenörskapande aktiviteter i skolan. Detta stöd bör främst finnas i form av: Tillgång till fungerande verktyg och modeller Aktiva nätverk med både företrädare för skolan och näringslivet Tillgång till nätverk med kontaktpersoner för grund- respektive gymnasieskolan Tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom området Erfarenhetsutbyte och deltagande i workshops Att förbereda eleverna att i framtiden starta eget företag anser 79% av respondenterna vara viktigt eller mycket viktigt. Att förbereda eleverna att bli mer företagsamma anser 93% av respondenterna vara viktigt eller mycket viktigt. 2

4 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND, SYFTE OCH METOD SAMMANSTÄLLNING AV SVAR UNDERLAG Svarsunderlag Geografisk svarsfördelning Vilka entreprenöriella satsningar känner man redan till? DEFINITION Definitioner av begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan NULÄGE, SKOLA ARBETSLIV Förekomst av etablerade kontakter/samarbete mellan skola och arbetsliv Kartläggning av verktyg / modeller som används Pågående eller planerade projekt Redovisning av pågående och planerade projekt i Skånes kommuner Skriftlig plan för entreprenörskap Eldsjälar i Skåne Varför man ska jobba med entreprenörskap i skolan Resurser som satsas på entreprenörskap På vilken nivå är det lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan INTRESSE, FÖRUTSÄTTNINGAR, BEHOV Önskvärda villkor/förutsättningar Goda exempel för arbete med entreprenörskap Behov av stödåtgärder Vilka stöd behöver man Egenföretagande och företagsamhet SLUTSATS

5 1. Inledning Region Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetar gemensamt för att främja utvecklingen inom verksamheter som arbetar med ett skola/näringslivsperspektiv och en allmän ta-sig-för-samhet i regionen. Verket för näringslivsutveckling, Nutek fick 2004 i uppdrag av Sveriges dåvarande regering, att driva ett nationellt Entreprenörskapsprogram under perioden Programmet består av fyra delprogram och innehåller totalt 79 olika projekt. Inom delprogram fyra "Regionala Entreprenörskapsprogram" valdes sex pilotregioner i Sverige ut att delta. Skåne är en av dessa regioner och den skånska satsningen går under namnet "Skånes Entreprenörskapsprogram". Projektet Entreprenörskap i Skolan är en av fem olika aktiviteter inom det skånska entreprenörskapsprogrammet. Projektledningen jobbar efter visionen: "I skolan lär vi för livet! Ett entreprenöriellt förhållningssätt genomsyrar allt arbete i Skånes grund- och gymnasieskolor. Samarbete mellan skola och näringsliv är ett naturligt inslag i skolarbetet." Projektet genomförs för att på olika sätt stärka de kommunala samverkansinsatserna mellan skola och näringsliv för att: Skapa tillväxt, positiv arbetsmarknadsutveckling och hög levnadsstandard. Drivkraften i Sveriges ekonomi är framgångsrika företag. Hjälpa organisationen/-er tänka nytt och fritt. Det i skolan finns naturliga nätverk/minikluster/mötesplatser för både innovatörer och entreprenörer. Skapa närmare möten mellan olika arbetsplatser och skolan, kopplat till framtida arbetstillfällen och en öppenhet för vad arbetslivet efterfrågar. Skolan skall förbereda barn- och ungdomar för ett aktivt arbetsliv, både för anställning och eget företagande. Det är människor som förnyar Sverige. Våra barn som är vår framtid, det är dem vi måste satsa på! Skolan är en naturlig plats för bli sedd, bekräftad och trodd på! Målgrupp är skolledare, näringslivsutvecklare, lärare, studie- och yrkesvägledare och andra intresserade i de kommuner som vill arbeta med entreprenörskapsinsatser i skolan. Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor, genom att förmedla resurs- och kompetensstöd till intresserade kommuner. 4

6 För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Projektledningens förhoppning med webbenkäten var att genom resultatet få en helhetsbild av de skånska skolornas aktuella aktiviteter och vidare intresse för att på olika sätt arbeta med entreprenörskap i skolan. Detta skulle i sin tur kvalitetssäkra arbetet med att ge rätt resurs- och kompetensstöd. Svarsfrekvensen beräknades ligga mellan 30% (bra resultat) och 50% (mycket bra resultat). Den verkliga svarsfrekvensen blev strax under 20 % för barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare. Syftet med undersökningen var att utreda, få fram underlag till jämförande statistik, kartlägga pågående entreprenörskapsaktiviteter, söka definitioner på "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" samt identifiera behov av verktyg modeller och utbildning, för att inspirera och entusiasmera till fortsatt entreprenöriellt arbete i skolan. Ett annat syfte med enkäten var också att finna kontaktpersoner/ambassadörer och eldsjälar med intresse för entreprenörskapsarbete i skolan. Webbenkäten kommer att utgöra underlag till den uppföljning som projektledningen beräknar att göra i slutet av projekttiden. 5

7 2. Bakgrund, syfte och metod Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor. För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Syftet med enkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan. Vidare var syftet att kartlägga de pågående entreprenörskapsaktiviteterna på skolorna i Skåne, finna definition på begreppen entreprenör" och entreprenörskap i skolan" inom målgruppen samt identifiera vilka behov som finns av verktyg modeller och utbildning för fortsatt arbete med entreprenöriella aktiviteter i skolan. Syftet var vidare att efter genomförd undersökning/kartläggning av skolors och kommuners behov och intresse av entreprenöriellt lärande, möjliggöra för projektledningen att tillgodose "rätt" identifierade behov. Ett annat syfte med enkäten var också att finna kontaktpersoner/ambassadörer och eldsjälar med intresse för entreprenörskapsarbete i skolan. Enkäten bestod av olika frågetyper. En del frågor hade flera svarsalternativ medan andra frågor bestod av fritextfält. På frågor med svarsalternativ "Ja" respektive "Nej", fanns även möjligheten att svara "Vet ej". Enkäten har distribuerats via e-post till barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare. Dessa har i utskicket ombetts vidarebefordra enkäten till rektorerna inom sitt verksamhetsområde, samt besvara enkäten själv. 6

8 3. Sammanställning av svar Enkätsammanställningen innehåller en sammanställning av enkätens totalt 35 frågor. En analys har gjorts av projektledningen i samarbete med P&P AB. Ambitionen har varit att objektivt analysera de svar som kommit in. Projektledningen har ansvar för de kommentarer, slutsatser och reflektioner som här redovisas. Från vissa kommuner har vi fått in många svar. Ibland är svaren från en kommun inte entydiga och därför kan det ibland förekomma motstridiga uppgifter i sammanställningen. Svar har inkommit från 26 av Skånes 33 kommuner. De kommuner som det inte inkommit något svar ifrån är: Bromölla Burlöv Hässleholm Höör Svedala Tomelilla Vellinge 7

9 3.1 Underlag Svarsunderlag Enkäten har nått ut till totalt 102 personer, 65 barn- och utbildningschefer och 37 utvecklingsledare. Endast 12 barn- och utbildningschefer och 8 utvecklingsledare har besvarat enkäten. Den största andelen (82 %) svar kommer således från rektorer. Från Malmö och Kristianstad har flest svar inkommit 18 respektive 16 svar. Flest svar har kommit in från representanter för grundskolan. Några representerar alla stadier. Om man delar upp svaren i grundskola respektive gymnasieskola kommer 61 svar från representanter för grundskolan (3 av dessa representerar även gymnasieskolan) och 22 svar från representanter för gymnasieskolan (3 av dessa representerar även grundskolan enl. ovan). Svar har inkommit från 26 av Skånes 33 kommuner. Svarsfrekvensen när det gäller barn- och utbildningschefer är 18 % och för utvecklingsledare är svarsfrekvensen 22%. När det gäller rektorer kan vi inte ta fram någon svarsfrekvens eftersom vi inte kan veta hur många rektorer som faktiskt nåtts av enkäten. Av respondenterna är drygt 60% kvinnor. Vem har besvarat enkäten? Figur 1. Yrkestillhörighet bland respondenterna. 11% 7% 82% Barn- och utbildningschefer: Utvecklingsledare: Rektorer: Vem har besvarat enkäten? Figur 2. Skolformer som representeras av respondenterna Antal Skolform Förskola År 1-6 År 7-9 Studieförberedande Yrkesförberedande 8

10 3.1.2 Geografisk svarsfördelning Nedan visas svarsfördelningen i geografiska bilder. Dels för totalt antal svar och dels fördelningen av svar från de olika yrkeskategorierna. Vi ser tydligt att flest svar kommit in från Malmö och Kristianstad samt att vissa kommuner, framförallt i Skånes östra delar valt att inte besvara enkäten. Figur 3. Svarsfördelning, alla yrkeskategorier svar per kommun.. Figur 4. Svarsfördelning, barn- och utbildningschefer, 0-2 svar per kommun. Figur 5. Svarsfördelning, rektorer, 0-16 svar per kommun. Figur 6. Svarsfördelning, utvecklingsledare, 0-2 svar per kommun. Anm. Utvecklingsledare finns inte i alla kommuner. 9

11 3.1.3 Vilka entreprenöriella satsningar känner man redan till? En fråga i enkäten löd Känner du till någon regionsamverkande arbets- /nätverksgrupp inom skolan, som arbetar med eller är intresserad av entreprenörskap i skolan? I så fall, vilken? 45 personer anger att de inte känner till någon grupp, 45 personer anger att de inte vet om de känner till någon grupp. Båda dessa svar tolkas som att de inte känner till någon grupp. Totalt har 17 personer angett att de känner till någon grupp som arbetar med entreprenörskap i skolan. Dessa 17 personer representerar 14 olika kommuner. Fördelningen av svar från de olika yrkeskategorierna motsvarar svarsfrekvensen i stort, av rektorerna är det 11 som känner till någon grupp, 39 har svarat nej och 37 har svarat vet ej. (se tabell) Antal: Yrkeskategori: Barn- och Känner till grupp utvecklingschef Utvecklingsledare Rektor Totalt ja nej vet ej Totalt Tabell 1. Andel per yrkesgrupp som känner till någon regionsamverkande arbets/nätverksgrupp inom skolan som arbetar med eller är intresserad av entreprenörskap i skolan. De som angett att de känner till någon grupp har angett följande: Myndigheten för skolutveckling Regionala yrkeskommitén Idea futura, Snilleblixtarna Forza Tom Appels projekt Transfer, Forza, Landskrona Invest Tankens trädgård Ung företagsamhet Carfore Näringsliv i Sydöstra Skåne Tre personer har svarat att de känner till någon grupp, men inte minns vad den heter. Fyra personer har svarat att de känner till någon grupp, men har inte angett vilken. Som vi kan se av bilden nedan är olika typer av entreprenöriella satsningar mest kända i den vänstra delen av Skåne. Figur 7. Svarsfördelning, 0-2 svar per kommun. 10

12 3.2 Definition Definitioner av begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan Ett av syftena med enkäten var att definiera begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan inom målgruppen. Vi bad därför respondenterna svara på frågorna Vad är en entreprenör? samt Vad innebär entreprenörskap i skolan, för dig?. När det gäller begreppet entreprenör har vi identifierat två huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap eller egenföretagande: 18 svar beskriver egenföretagande. Inre entreprenörskap eller främja kreativitet och nytänkande: 27 av svaren innehåller olika beskrivningar av kreativitet, nytänkande, nyskapande och idéskapande. Många av dessa innehåller också en igångsättningskomponent, det vill säga en beskrivning av en idéskapare som dessutom har en förmåga att omsätta idéerna i verkligheten. När det gäller begreppet entreprenörskap i skolan är bilden mer splittrad. Vi har identifierat fyra huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap o Skapa nya företagare: 10 av svaren säger att man ska förbereda eleverna för att i framtiden starta eget företag. o Samverka med näringslivet: 15 av svaren innehåller beskrivningar av samverkan och samarbete med det lokala näringslivet. Inre entreprenörskap o Främja kreativitet: 15 av svaren innehåller beskrivningar av hur man inom skolan ska arbeta för att främja nya idéer och elevernas kreativitet. o Nya vägar och arbetssätt: 10 av svaren innehåller beskrivningar av hur man ska hitta nya vägar och nya arbetssätt inom skolan. 11

13 3.3 Nuläge, skola arbetsliv Förekomst av etablerade kontakter/samarbete mellan skola och arbetsliv I de kommuner som svar har inkommit ifrån har minst en person i varje kommun med undantag för Bjuv och Staffanstorp angett att det finns någon form av etablerade kontakter. I Bjuv och Staffanstorp finns bara en respondent och denna har i båda fallen svarat Vet ej. Totalt är det 44% (15+29) av respondenterna som anger att man inte har etablerade kontakter eller att man inte vet om man har kontakter med näringslivet. Detta får anses som ganska häpnadsväckande och ska ställas i relation till att det i alla kommuner utom två, se ovan, enligt minst en respondent finns etablerade kontakter. Finns etablerade kontakter / samarbete mellan skola och arbetsliv där du arbetar? Figur 8. Förekomst av etablerade kontakter / samarbete mellan skola och arbetsliv. 15% 29% 56% Ja Nej Vet ej 12

14 3.3.2 Kartläggning av verktyg / modeller som används Fungerande verktyg/modeller saknas enligt någon av respondenterna i Bjuv, Helsingborg, Hörby, Perstorp, Simrishamn, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga. I sammanställningen nedan kan man se vilka kommuner som enligt någon respondent använder vilka modeller. Samverkan: Verktyg: Pedagogiska modeller: Arbetsgrupp skola /näringsliv Personliga kontakter Prao/APU/Praktik Kommun Annat: Bjuv Ja Ja Ja Ja Ja Båstad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Eslöv Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Övningsföretag Helsingborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Höganäs Ja Ja Ja Ja Ja Ja Anpassad studiegång Hörby Ja Klippan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kristianstad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fritidsklubb i samarbete med föreningsliv UF Transfer Plankton Snilleblixtarna Finn Upp Framtidshoppet Gränslösa Klassrum Kävlinge Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samarbete med Lernia AB Landskrona Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lomma Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samarbete med tekniska högskolan, Malmö Museum Studiebesök och inbjudan av föräldrar med olika yrkeserfarenheter. Lund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Malmö Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mentorsprogram Osby Ja Ja Ja Ja Ja Perstorp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Simrishamn Ja Ja Sjöbo Ja Ja Ja Ja Ja Spring-projekt Skurup Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja sommarlovsentreprenörer Staffanstorp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Svalöv Ja Ja Ja Ja Ja Trelleborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ystad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Åstorp Ja Ja Ja Ängelholm Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örkelljunga Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Östra Göinge Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nutek-projekt Tabell 2. Kartläggning av verktyg/modeller som används i kommunerna, Idea Futura Bromöllamodellen Elevens val / valbara kurser Problembaserat lärande Ämnesöverskridande projekt Arbete i projektform Denna kartläggning är naturligtvis inte på något sätt komplett utan en utmärkt utgångspunkt inför vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under

15 Antal Vilken typ av kontakter / samarbete, verktyg / modeller för entreprenörskap finns? Arbetsgrupp skola / näringsliv Ämnesöverskridande projekt Elevens val / valbara kurser Prao / APU / Praktik Bromöllamodellen Gränslösa Klassrum Arbete i projektform Idea Futura Annat Snilleblixtarna Transfer Plankton Finn Upp Framtidshoppet Problembaserat lärande Personliga kontakter UF - Ung Företagsamhet Inga kontakter / samarbete, verktyg / modeller Figur 9. Kartläggning av kontakter/samarbete, verktyg/modeller för entreprenörskap i skolan. 14

16 3.3.3 Pågående eller planerade projekt I följande kommuner finns pågående eller planerade projekt: Kommun: Båstad Eslöv Helsingborg Höganäs Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Sjöbo Skurup Ystad Pågående eller planerade projekt: Just nu handelsgymnasiet. Dessutom lägger vi in kurser i entreprenörskap på många ställen i gy-07. Övningsföretag. teknikcollege Utvärdering av IT-verktyg, arbeta med webbsidor, UF-företag UF, APU, Samarbete med företag, gymnasieskola, valdebatter etc. Inför GY07 kommer vi att arbeta med detta, Prao och elevens val, Teknik, miljö, programråd (spec. OP) Inom bygg och fordon, snilleblixtarna, No/Teknik Vi har en nystartad valbar kurs för eleverna. Några lärare fortbildar sig i samarbete med CBS i Köpenhamn. På övergripande nivå är entreprenörskap o organisationsutveckling under diskussion. Idea Futura, Imam BSN Norr, Idea Futura Integrerat i utvecklingsarbetet, Folkhälsoinstitutet, Vi försöker samarbeta med Rotary Projektarbete - UF Idea Futura Entreprenörerna, MacLeanskolan, eleverna i högstadiet jobbar med att uppfinna, sälja och annat Ej angett Ängelholm Vi planerar ett närmare samarbete med den lokala näringslivssamordnaren. Östra Göinge Inom Nutek-projektet har vi startat på flera olika program med olika projekt utifrån ett entreprenöriellt perspektiv Tabell 3. Pågående eller planerade projekt. 15

17 3.3.4 Redovisning av pågående och planerade projekt i Skånes kommuner Figur 10. Svarsfördelning, samverkan, 0-3 svar per kommun. Figur 11. Svarsfördelning, verktyg, 0-5 svar per kommun. Figur 12. Svarsfördelning, pedagogiska modeller, 0-4 svar per kommun. Figur 13. Svarsfördelning, pågående projekt, 0-5 svar per kommun. 16

18 3.3.5 Skriftlig plan för entreprenörskap Följande kommuner har en skriftlig plan för entreprenöriell verksamhet. Kommun: Klippan Kristianstad Lomma Lund Skurup Östra Göinge (Ängelholm) Typ av plan: delvis Skolan är Miljöcertifierad Ej angett Ej angett Handlingsplan för insatsområde 1: skolan Varje program har gjort upp en målbeskrivning och en struktur (Ett arbete som vår SYV håller i och försöker utveckla.) Tabell 4. Förekomst av skriftliga planer för entreprenörskap. Har ni en skriftlig plan för entreprenöriell verksamhet i skolan? Figur 14. Förekomst av skriftliga planer. 13% 6% 81% Ja Nej Vet ej Att endast några få kommuner säger sig ha en skriftlig plan för hur man ska arbeta med entreprenöriell verksamhet är kanske inte överraskade, men definitivt ett tecken på att det är ett utvecklingsområde. Av respondenterna är det dessutom så att några de som säger sig ha en plan tycks ha missuppfattat vad frågan gäller då svaren är svårtolkade. 17

19 3.3.6 Eldsjälar i Skåne Det är viktigt att notera att de kommuner som har skriftliga planer inom området entreprenörskap alla dessutom har eldsjälar och pågående projekt. Kommun: Kommentar: Båstad Eslöv Höganäs Klippan I Klippan finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Kristianstad Kävlinge Landskrona Malmö Sjöbo Skurup I Skurup finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Staffanstorp Ystad Ängelholm Östra Göinge I Östra Göinge finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Tabell 5. Förekomst av eldsjälar. Finns det inom din kommun/verksamhet någon som "brinner för" och aktivt vill främja entreprenörskap i skolan? Figur 15. Förekomst av eldsjälar. 25% 67% 8% Ja Nej Vet ej Inte överraskande så finns det ett samband mellan variablerna skriftlig plan, eldsjäl i kommunen och pågående projekt. Att det bara skulle finnas eldsjälar i 25 % av kommunerna finner vi osannolikt, det är troligen betydligt fler, men dessa blir inte uppmärksammande. 18

20 3.3.7 Varför man ska jobba med entreprenörskap i skolan I enkäten ber vi respondenterna svara på Varför tycker du man ska jobba med entreprenörskap i skolan?. Tydligt är att en del respondenter inte tycker att man ska arbeta med entreprenörskap i skolan, eller att de inte förstår hur man ska kunna göra det. Svaren har delats upp i fyra huvudkategorier: Skola i takt med tiden och skola för framtiden Förbereda eleverna för att starta eget Kreativitet och idéutveckling Frågande/negativa till att arbeta med entreprenörskap I tabellen nedan finns en sammanställning av de vanligaste åsikterna, samt exempel på svar. Åsikt Antal Exempel Viktigt att skolan förbereder för framtiden och är i takt med tiden 12 st För att erbjuda elever mer info om framtida möjligheter Det är viktigt att skolan är i takt med samhället och inte utbildar eleverna för en gången tid. Förberedelse för arbetslivet. Vidga Förbereda eleverna för att starta eget företag i framtiden vyerna/begreppen. Se vägar/möjligheter 8 st För att möjliggöra fler val till att initiera och driva egen företagsamhet. Visa på möjligheten att kunna jobba som egen företagare. Våra utbildningar inom naturbruksprogrammet kommer att ge fler arbetstillfällen om eleverna är öppna för att starta eget. Kreativitet, idéer etc. 8 st Knyta kontakter, utveckla elevernas förmågor Därför att det frigör eleverna från undervisning som form och utvecklar deras kreativitet och självständighet Att vara företagsam är viktig livskunskap. Uppfinningsrikedom är alltid bra, men behöver kanske inte knytas till näringslivet, kreativitet kan uppmuntras i alla sammanhang. Tycker inte att man ska arbeta med entreprenörskap eller vet inte hur 6 st Ingen aning Vet ej i lägre ålder??? Kan ej svara Tabell 6. Exempel på åsikter om varför man ska arbeta med entreprenörskap i skolan. 19

21 3.3.8 Resurser som satsas på entreprenörskap I följande kommuner anser någon av respondenterna att det satsas resurser på entreprenöriella aktiviteter: Båstad, Eslöv, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Trelleborg, Ystad, Östra Göinge. I många av dessa kommuner har någon respondent svarat ja och någon svarat nej eller vet ej. Detta kan tyda på att man har olika syn på vad entreprenörskapsaktiviteter är, eller på vad resurser i sammanhanget är eller kan vara. 32% har svarat ett de ej vet om det satsas resurser på entreprenöriella aktiviteter. Dock finns det ingen kommun som har ett entydigt vet ej som svar. I de kommuner som det finns någon som har svarat vet ej har andra svarat antingen ja eller nej. Kommun: Resurser: Båstad Mycket i undervisningen för Handelsprogrammet, Samhällsprogrammet och även för Teknikprogrammet Eslöv Projektarbeten i viss mån Höganäs UF-företag, APU, Projektarbete Kristianstad Handledarskap, Elever får under sin APU-period konkreta uppgifter att lösa som belyser entreprenörskap, det måste ingå i lärare s uppgifter i olika kurser Kävlinge No/Teknik projekt Lund Arbetsgrupp Malmö Öppen skola, 25 % utvecklingstjänst Skurup olika aktiviteter i samband med prao, Sommarentreprenörerna Trelleborg Tom Appels projekt Ängelholm Vi har ej kommit igång med arbetet. Vi diskuterar då både jag och vår SYV är intresserade. Östra Göinge Svårt att ange, men de önskemål som de arbetslag har som stämmer väl med våra mål, t ex entreprenöriellt förhållningssätt, stöttar vi också med utrustning, lärartimmar, fortbildning mm. Tabell 7. Typ av resurser som satsas på entreprenörskap. Satsas det resurser på entreprenöriella aktiviteter där du arbetar? Figur 16. Satsning av resurser. 32% 23% 45% Ja Nej Vet ej 20

22 3.3.9 På vilken nivå är det lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan Vi har undersökt på vilken nivå man anser det vara lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan. Frågan är en flervalsfråga och man har alltså haft möjlighet att markera alla alternativ. De flesta anser att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i grundskolans senare år, något färre anser att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i gymnasieskolan. Det är endast 23 av de svarande som anser att entreprenöriellt arbete hör hemma i förskoleklass. Av dem som representerar förskolan har 15 svarat att det är lämpligt att arbeta entreprenöriellt i förskolan, medan 8 av dessa ej har markerat förskoleklass som lämplig. När det gäller nedgången från grundskolans senare år till gymnasieskolan verkar denna bero på att en del av dem som endast representerar grundskolan ej har markerat gymnasieskolan som lämplig. Då grundskolan har betydligt fler representanter bland respondenterna blir denna nedgång naturlig. På vilken nivå tycker du det är lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan? Figur 17. Lämplig nivå att arbeta entreprenöriellt i skolan Antal I förskoleklass I grundskolans tidigare år I grundskolans senare år I gymnasieskolan Nivå Vi får ett ganska tydligt svar på frågan om när man ska börja arbeta entreprenöriellt. Att man ska arbeta mer och mer ju äldre eleverna blir är tydligt. Det är sannolikt så att definitionen av vad som menas med entreprenöriellt är viktig och avgörande för hur man svarar. 21

23 3.4 Intresse, förutsättningar, behov Önskvärda villkor/förutsättningar Viktigast för arbetet med entreprenörskap i skolan är enligt respondenterna inspirationsträffar och kompetensutbildning. Minst viktigt är skiftliga planer. Det är också anmärkningsvärt att de kommuner som har skriftliga planer inte anser att det är något som är viktigt att tillgodose för att arbeta entreprenöriellt. Kanske verkar skriftliga planer krångligt. En av dem som angett annat har skrivit enkla skriftliga planer men inte kryssat för Skriftliga planer. Även förslag på annat såsom tydligt uppdrag från ledningen, ändamålsenliga kursplaner och mål och tydligt uppdrag till lärarna kan tyda på att skriftliga planer i någon form ändå är önskvärda. Bland de andra svaren under annat finns exempel på utökade näringslivskontakter och mer samarbete med näringslivet. Elevernas intresse har också angetts som en viktig förutsättning, liksom att man har kunskap och mod att arbeta entreprenöriellt. Antal Vilka villkor tror du är viktigast att tillgodose, för att kunna arbeta med entreprenörskap i skolan? Figur 18. Önskvärda villkor/förutsättningar för entreprenörskap i skolan. Skriftliga planer Kompetensutbildning Inspirationsträffar Omprioriterad arbetstid Forskningsresultat Annat 22

24 3.4.2 Goda exempel för arbete med entreprenörskap Frågan om vad goda exempel innebär verkar ha varit svår att svara på. Endast hälften av respondenterna har svarat på frågan. Många av de svar som kommit in ger uttryck för att man gärna vill ta del av goda exempel men man vet inte vad det skulle kunna vara för något. Av de andra svaren handlar 12 om att ta del av hur andra skolor och pedagoger arbetar med entreprenörskap. 5 svar innehåller idéer om att samarbeta med näringslivet så att entreprenörer kan inspirera eleverna. 4 svar innehåller sådant som man anser är goda exempel, nämligen PBL, Idea futura, UF och Unga spekulerar Behov av stödåtgärder I alla kommuner utom i Örkelljunga anser minst en av de svarande att det finns behov av stödåtgärder för att bedriva entreprenörskapande aktiviteter. Finns det behov av stödåtgärder för entreprenörskapande aktiviteter inom skolan du företräder? Figur 19. Behov av stödåtgärder. 41% 52% 7% Ja Nej Vet ej 23

25 3.4.4 Vilka stöd behöver man Genom enkäten har vi försökt identifiera vilka stöd man önskar och har behov av inom skolorna. Med hjälp av 11 frågor som ger exempel på olika typer av stöd har respondenterna fått svara på om den typen av stöd är mycket viktigt, viktigt, ganska oviktigt eller mycket oviktigt. I sammanställningen har vi grupperat svaren mycket viktigt och viktigt till positiv samt ganska oviktigt och mycket oviktigt till negativ. Här presenteras de olika typerna av stöd i den ordning man anser de är av vikt: 1. Tillgång till exempel på fungerande verktyg och modeller. 90% positiva. 10 % negativa. 0 % 50% 100% 2. Tillgång till nätverk med företrädare för näringslivet. 88% positiva. 12 % negativa. 0 % 50% 100% 3. Etablerad samverkan mellan skola och näringsliv. 87% positiva. 13% negativa. 0 % 50% 100% 4. Aktiva nätverk med både företrädare från näringslivet och skola. 86% positiva. 14% negativa. 0 % 50% 100% 5. Tillgång till nätverk med kontaktpersoner för grund- och gymnasieskola. 85% positiva. 15% negativa. 0 % 50% 100% 24

26 6. Tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom området. 84% positiva. 16% negativa. 0 % 50% 100% 7. Erfarenhetsutbyte och att delta i workshops. 84% positiva. 16% negativa. 0 % 50% 100% 8. Tillgång till mentor och handledare. 76% positiva. 24% negativa. 0 % 50% 100% 9. Att implementera en gemensam definition för entreprenöriellt arbete i skolan. 75% positiva. 25% negativa. 0 % 50% 100% 10. Att delta i seminarier, konferenser och studieresor på temat. 73% positiva. 27% negativa. 0 % 50% 100% 11. Att ha tillgång till läromedel inom området. 53% positiva. 47% negativa. 0 % 50% 100% Genom ett fritextfält fanns också möjlighet att ge förslag på andra saker än de vi gett som exempel. Denna möjlighet har utnyttjats av 7 personer och av dessa betonar 3 att entreprenörskap i skolan inte ska vara något jippobetonat som bedrivs i projektform utan något som genomsyrar hela verksamheten. Andra är goda exempel som eleverna kan identifiera sig med, bra kontaktpersoner och idébanker. 25

27 3.4.5 Egenföretagande och företagsamhet Slutligen ville vi veta hur viktigt man tycker det är att skolan förbereder eleverna för att i framtiden driva eget företag och hur viktigt man tycker det är att skolan förbereder eleverna att bli mer företagsamma. 79% av de svarande anser att det är mycket viktigt eller viktigt att skolan förbereder eleven för att i framtiden starta och driva eget företag. 93 % anser att det är mycket viktigt eller viktigt att skolan förbereder eleven att bli mer företagsam. Av dem som svarat att det är oviktigt eller mycket oviktigt kan man se att dessa respondenter har svarat oviktigt eller mycket oviktigt på alla frågorna samt Kanske kan detta tolkas som att man inte har något intresse alls för entreprenörskap i skolan. En annan förklaring kan vara att enkäten i något fall blivit ivägskickad innan den varit helt ifylld då blir svaren per automatik mycket oviktigt. Hur viktigt tycker du det är att skolan förbereder eleven för att i framtiden starta och driva eget företag? Figur 20. Bör skolan förbereda eleven att starta och driva eget företag? 16% 5% 26% 53% Mycket viktigt Viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Hur viktigt tycker du det är att skolan förbereder eleven att bli mer företagsam? Figur 21. Bör skolan förbereda eleven att bli mer företagsam? 4% 3% 30% 63% Mycket viktigt Viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt 26

28 4. Slutsats Syftet med webbenkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan. Projektledningen ville också kartlägga pågående entreprenörskapsaktiviteter på Skånes grund- och gymnasieskolor, samt få tillgång till intresserade kontaktpersoner. Genom enkäten ville vi finna en gemensam definition på begreppen "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" inom målgruppen samt identifiera vilka behov som finns av verktyg modeller och utbildning för fortsatt arbete med entreprenöriella aktiviteter i skolan. På grund av den relativt låga svarsfrekvensen misslyckas vi med att ge en helhetsbild av de skånska skolornas aktuella aktiviteter och intresse för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Vi kan dock genom enkätsvaren få en fingervisning om hur läget ser ut. Tyvärr fann vi inte intresserade kontaktpersoner i den utsträckning vi hoppats på. Kanske har vi varit otydliga i den informations som gått ut, då det visar sig att många har vidarebefordrat enkäten, men inte själv besvarat den. Enkäten har nått ut till 65 barn- och utbildningschefer och 37 utvecklingsledare. Endast 12 barn- och utbildningschefer och 8 utvecklingsledare har, trots påminnelser, besvarat enkäten. Den största andelen (82 %) svar kommer således från rektorer. Från Malmö och Kristianstad har flest svar inkommit - 18 respektive 16 svar. Flest svar har kommit in från representanter för grundskolan. Några representerar alla stadier. Om man delar upp svaren i grundskola respektive gymnasieskola kommer 61 svar från representanter för grundskolan (3 av dessa representerar även gymnasieskolan) och 22 svar från representanter för gymnasieskolan (3 av dessa representerar även grundskolan enligt ovan). Sammanfattningsvis kan sägas att svarsfrekvensen för barn- och utbildningschefer är 18 % och för utvecklingsledare är svarsfrekvensen 22%. När det gäller rektorer kan vi inte ta fram någon svarsfrekvens eftersom vi inte kan veta hur många rektorer som faktiskt nåtts av enkäten. Av det totala antalet respondenter är drygt 60% kvinnor. Den låga svarsfrekvensen kan också bero på en dåligt vald tidpunkt för publicering, lågt intresse för dessa frågor eller helt enkelt att man inte har definierat och satt ord på vad entreprenörskap i skolan är. En annan orsak kan vara att skolan är överbelastad med information och andra influenser av alla som inser värdet av att genom skolan nå framtidens medborgare. Möjligen kan det faktum att vi valt att enbart gå ut med en webbenkät bidra till svarsresultatet. Med utgångspunkt från detta resonemang har vi gjort den reflektionen att det är oerhört viktigt att vi är tydliga i vår kommunikation. Vi kan också se vikten av att alla inom skolan; skolpolitiker, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare jobbar mot samma mål för att ett entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolarbetet. 27

29 En sammanställning av genomförd kartläggning av verktyg/modeller som används i kommunerna har gjorts och presenteras i rapporten under tabell 2. Denna kartläggning är naturligtvis inte på något sätt komplett utan en utmärkt utgångspunkt inför vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under Projektledningen vill tacka alla dem som besvarat enkäten och ser det som positivt att vi så tydligt kan urskilja några utvecklingsområden: Tydliggöra och göra begreppen "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" kommunicerbara Intresset av att få tillgång till "goda exempel" och bra verktyg och modeller Behovet av utbildning och kompetensutveckling inom alla led i skolan Behov av inspirationsträffar och nätverk inom målgruppen och i samarbete med arbets- och näringsliv Entreprenörskapsbegreppet kan sammanfattningsvis kort beskrivas i termerna det inre entreprenörskapet - att vara företagsam och det yttre entreprenörskapet - företagande. Sist men inte minst kan vi dra slutsatsen att främja ett entreprenöriellt arbetssätt i en obruten process inom grund- och gymnasieskolan är ett långsiktigt arbete som kräver ett gemensamt synsätt och gemensamma satsningar inom alla led i skolans hierarki. 28

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683 NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har

Läs mer

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen

Läs mer

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Insatser för nyanlända ungdomar

Insatser för nyanlända ungdomar Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Samarbete om dricksvatten i Skåne Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter

Läs mer

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5

Läs mer

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013) Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.

Läs mer

Ramavtal. Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE VFU

Ramavtal. Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE VFU Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE VFU Ramavtal om samverkan mellan kommunerna i Skåne och Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola gällande verksamhetsförlagd utbildning

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne Copyright Martin Olsson Gästnätter i Skåne Rapport januari november 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska...

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Foto: Malin Lauterbach. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport april

Foto: Malin Lauterbach. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport april Foto: Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport april 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Väldigt positiv ökning av de utländska gästnätterna... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP)

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) 1 Plats och tid: Grå, 2013-09-26 kl 13:15-16:30 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) Hans-Börje Andersson,

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Geriatriskt utvecklingscentrum

Geriatriskt utvecklingscentrum Geriatriskt utvecklingscentrum Kommunal äldreomsorg i Skåne Enkätundersökning om boende, resurser och insatser Foto: Eva Nordell Eva Nordell Sölve Elmståhl 2010 Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Foto: Ulf Lindgren. Gästnätter i Skåne

Foto: Ulf Lindgren. Gästnätter i Skåne Foto: Ulf Lindgren Gästnätter i Skåne Månadsrapport juni 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Antalet utländska gästnätter fortsätter att

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Syfte med mötet Att tillsammans starta upp arbetet med avtalet Ge en gemensam bild av vart vi ska och varför Beskriva vad som händer

Läs mer

Länsrapport Skåne. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport Skåne. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 - Skåne Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets

Läs mer

Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne

Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne Mickael Tannus Gästnätter i Skåne Rapport januari-september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Malmö har överlägset bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Skåne

Regelförenkling på kommunal nivå. Skåne Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 77% Nej 23% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Skåne län Rapport från Företagarna 2010

Skåne län Rapport från Företagarna 2010 Skåne län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...8 Vellinge kommun...

Läs mer

OECD Territorial Review Skåne

OECD Territorial Review Skåne OECD Territorial Review Skåne Territorial Review Skåne Bill Tompson Soo-Jin Kim Claire Nauwelaers Emily Farchy Contribution to aggregate national growth (%) Skåne har varit en av de största bidragsgivarna

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner

Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner BESLUT 1 (4) Datum Diarienummer A. 2016-10-10 851 28845-2016 Länets kommuner, e-post: info@bjuv.se; burlovs.kommun@burlov.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunstyrelsen@eslov.se;

Läs mer

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet SåSant Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet http://www.youtube.com/watch?v=g691gtddjx4 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för tandvårdsstyrning Anneli Gurenius Handläggare 044-309 35 16, 0768-870 235 anneli.gurenius@skane.se Datum 2014-02-17 1 (6) Till kontaktpersoner för

Läs mer

Skåne läns författningssamling

Skåne läns författningssamling Skåne läns författningssamling Länsstyrelsen 12FS 2005:247 01-10:10 Utkom från trycket den 14 september 2005 Kungörelse om förbud enligt väglagen; utfärdad den 13 september 2005. Med stöd av 47 väglagen

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Skåne fortsätter att växa

Skåne fortsätter att växa TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Maj 2013 Analyser: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson Kartlayout:

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation

Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation ENTRIS 2.0 - Innehåll Utbildningar för kompetensutveckling och fördjupning

Läs mer