Entreprenörskap i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i skolan"

Transkript

1 Entreprenörskap i skolan Sammanställning av webbenkät hösten 2006

2 Sammanfattning Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor. För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Syftet med enkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan samt att kartlägga de pågående entreprenörskapsaktiviteterna på skolorna i Skåne. Ett annat syfte var att finna intresserade kontaktpersoner. Sammanställningen har gjorts av projektledningen i samarbete med P&P AB. Totalt har 102 personer besvarat enkäten och svaren kommer från representanter för 26 Skånska kommuner. Rektorerna tillhör den målgrupp som står för den avgjort största svarsfrekvensen och majoriteten av svaren kommer från representanter för grundskolan. Geografiskt finns det fler svar från västra Skåne än från östra Skåne. Regionsamverkande arbetsgrupper inom skolan som arbetar med entreprenörskap är mest kända i västra Skåne. Endast 17% har angett att de känner till någon sådan arbetsgrupp. Begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan har vi sökt definition på. När det gäller begreppet entreprenör har vi identifierat två huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap eller egenföretagande: 18 svar beskriver egenföretagande. Inre entreprenörskap eller främja kreativitet och nytänkande: 27 av svaren innehåller olika beskrivningar av kreativitet, nytänkande, nyskapande och idéskapande. Många av dessa innehåller också en igångsättningskomponent, det vill säga en beskrivning av en idéskapare som dessutom har en förmåga att omsätta idéerna i verkligheten. När det gäller begreppet entreprenörskap i skolan är bilden mer splittrad. Vi har identifierat fyra huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap o Skapa nya företagare o Samverka med näringslivet Inre entreprenörskap o Främja kreativitet o Nya vägar och arbetssätt Totalt är det 44% av respondenterna som anger att man inte har etablerade kontakter eller att man inte vet om man har kontakter med näringslivet. Detta 1

3 får anses som ganska häpnadsväckande och ska ställas i relation till att det i alla kommuner utom två enligt minst en respondent finns etablerade kontakter. Genom att ta reda på vilka pågående entreprenörskapsaktiviteter som finns har vi skaffat oss en utmärkt utgångspunkt för vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under I 17 av kommunerna finns pågående eller planerade projekt. Skriftliga planer för hur entreprenörskap i skolan ska bedrivas är inte vanliga. Endast sex kommuner anger att de har någon skriftlig plan för entreprenörskap. Detta ser vi som ett viktigt utvecklingsområde. Att arbeta entreprenöriellt i skolan tycker de flesta respondenterna är viktigt och vi har identifierat tre huvudkategorier när det gäller varför man ska arbeta entreprenöriellt: Skola i takt med tiden och skola för framtiden Förbereda eleverna för att starta eget Kreativitet och idéutveckling 23% av respondenterna har angett att det i deras kommun satsas resurser i någon form på entreprenörskap i skolan. De flesta av respondenterna tycker framförallt att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i grundskolans senare år samt i gymnasieskolan. För att kunna arbeta med entreprenörskap i skolan anses det vara viktigt med inspirationsträffar och kompetensutbildning. Det finns ett stort intresse och behov av stödåtgärder för att bedriva entreprenörskapande aktiviteter i skolan. Detta stöd bör främst finnas i form av: Tillgång till fungerande verktyg och modeller Aktiva nätverk med både företrädare för skolan och näringslivet Tillgång till nätverk med kontaktpersoner för grund- respektive gymnasieskolan Tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom området Erfarenhetsutbyte och deltagande i workshops Att förbereda eleverna att i framtiden starta eget företag anser 79% av respondenterna vara viktigt eller mycket viktigt. Att förbereda eleverna att bli mer företagsamma anser 93% av respondenterna vara viktigt eller mycket viktigt. 2

4 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND, SYFTE OCH METOD SAMMANSTÄLLNING AV SVAR UNDERLAG Svarsunderlag Geografisk svarsfördelning Vilka entreprenöriella satsningar känner man redan till? DEFINITION Definitioner av begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan NULÄGE, SKOLA ARBETSLIV Förekomst av etablerade kontakter/samarbete mellan skola och arbetsliv Kartläggning av verktyg / modeller som används Pågående eller planerade projekt Redovisning av pågående och planerade projekt i Skånes kommuner Skriftlig plan för entreprenörskap Eldsjälar i Skåne Varför man ska jobba med entreprenörskap i skolan Resurser som satsas på entreprenörskap På vilken nivå är det lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan INTRESSE, FÖRUTSÄTTNINGAR, BEHOV Önskvärda villkor/förutsättningar Goda exempel för arbete med entreprenörskap Behov av stödåtgärder Vilka stöd behöver man Egenföretagande och företagsamhet SLUTSATS

5 1. Inledning Region Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetar gemensamt för att främja utvecklingen inom verksamheter som arbetar med ett skola/näringslivsperspektiv och en allmän ta-sig-för-samhet i regionen. Verket för näringslivsutveckling, Nutek fick 2004 i uppdrag av Sveriges dåvarande regering, att driva ett nationellt Entreprenörskapsprogram under perioden Programmet består av fyra delprogram och innehåller totalt 79 olika projekt. Inom delprogram fyra "Regionala Entreprenörskapsprogram" valdes sex pilotregioner i Sverige ut att delta. Skåne är en av dessa regioner och den skånska satsningen går under namnet "Skånes Entreprenörskapsprogram". Projektet Entreprenörskap i Skolan är en av fem olika aktiviteter inom det skånska entreprenörskapsprogrammet. Projektledningen jobbar efter visionen: "I skolan lär vi för livet! Ett entreprenöriellt förhållningssätt genomsyrar allt arbete i Skånes grund- och gymnasieskolor. Samarbete mellan skola och näringsliv är ett naturligt inslag i skolarbetet." Projektet genomförs för att på olika sätt stärka de kommunala samverkansinsatserna mellan skola och näringsliv för att: Skapa tillväxt, positiv arbetsmarknadsutveckling och hög levnadsstandard. Drivkraften i Sveriges ekonomi är framgångsrika företag. Hjälpa organisationen/-er tänka nytt och fritt. Det i skolan finns naturliga nätverk/minikluster/mötesplatser för både innovatörer och entreprenörer. Skapa närmare möten mellan olika arbetsplatser och skolan, kopplat till framtida arbetstillfällen och en öppenhet för vad arbetslivet efterfrågar. Skolan skall förbereda barn- och ungdomar för ett aktivt arbetsliv, både för anställning och eget företagande. Det är människor som förnyar Sverige. Våra barn som är vår framtid, det är dem vi måste satsa på! Skolan är en naturlig plats för bli sedd, bekräftad och trodd på! Målgrupp är skolledare, näringslivsutvecklare, lärare, studie- och yrkesvägledare och andra intresserade i de kommuner som vill arbeta med entreprenörskapsinsatser i skolan. Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor, genom att förmedla resurs- och kompetensstöd till intresserade kommuner. 4

6 För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Projektledningens förhoppning med webbenkäten var att genom resultatet få en helhetsbild av de skånska skolornas aktuella aktiviteter och vidare intresse för att på olika sätt arbeta med entreprenörskap i skolan. Detta skulle i sin tur kvalitetssäkra arbetet med att ge rätt resurs- och kompetensstöd. Svarsfrekvensen beräknades ligga mellan 30% (bra resultat) och 50% (mycket bra resultat). Den verkliga svarsfrekvensen blev strax under 20 % för barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare. Syftet med undersökningen var att utreda, få fram underlag till jämförande statistik, kartlägga pågående entreprenörskapsaktiviteter, söka definitioner på "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" samt identifiera behov av verktyg modeller och utbildning, för att inspirera och entusiasmera till fortsatt entreprenöriellt arbete i skolan. Ett annat syfte med enkäten var också att finna kontaktpersoner/ambassadörer och eldsjälar med intresse för entreprenörskapsarbete i skolan. Webbenkäten kommer att utgöra underlag till den uppföljning som projektledningen beräknar att göra i slutet av projekttiden. 5

7 2. Bakgrund, syfte och metod Projektet Entreprenörskap i Skolan har som huvudmål att stödja och förstärka kommunala och mellankommunala insatser för att främja entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor. För att möjliggöra detta togs en webbenkät fram, vilken distribuerades till samtliga barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare i Skåne under september Dessa ombads i sin tur att också vidarebefordra enkäten till rektorerna inom grund- och gymnasieskolan, vilket gör att även rektorer har varit målgrupp för enkäten. Syftet med enkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan. Vidare var syftet att kartlägga de pågående entreprenörskapsaktiviteterna på skolorna i Skåne, finna definition på begreppen entreprenör" och entreprenörskap i skolan" inom målgruppen samt identifiera vilka behov som finns av verktyg modeller och utbildning för fortsatt arbete med entreprenöriella aktiviteter i skolan. Syftet var vidare att efter genomförd undersökning/kartläggning av skolors och kommuners behov och intresse av entreprenöriellt lärande, möjliggöra för projektledningen att tillgodose "rätt" identifierade behov. Ett annat syfte med enkäten var också att finna kontaktpersoner/ambassadörer och eldsjälar med intresse för entreprenörskapsarbete i skolan. Enkäten bestod av olika frågetyper. En del frågor hade flera svarsalternativ medan andra frågor bestod av fritextfält. På frågor med svarsalternativ "Ja" respektive "Nej", fanns även möjligheten att svara "Vet ej". Enkäten har distribuerats via e-post till barn- och utbildningschefer samt utvecklingsledare. Dessa har i utskicket ombetts vidarebefordra enkäten till rektorerna inom sitt verksamhetsområde, samt besvara enkäten själv. 6

8 3. Sammanställning av svar Enkätsammanställningen innehåller en sammanställning av enkätens totalt 35 frågor. En analys har gjorts av projektledningen i samarbete med P&P AB. Ambitionen har varit att objektivt analysera de svar som kommit in. Projektledningen har ansvar för de kommentarer, slutsatser och reflektioner som här redovisas. Från vissa kommuner har vi fått in många svar. Ibland är svaren från en kommun inte entydiga och därför kan det ibland förekomma motstridiga uppgifter i sammanställningen. Svar har inkommit från 26 av Skånes 33 kommuner. De kommuner som det inte inkommit något svar ifrån är: Bromölla Burlöv Hässleholm Höör Svedala Tomelilla Vellinge 7

9 3.1 Underlag Svarsunderlag Enkäten har nått ut till totalt 102 personer, 65 barn- och utbildningschefer och 37 utvecklingsledare. Endast 12 barn- och utbildningschefer och 8 utvecklingsledare har besvarat enkäten. Den största andelen (82 %) svar kommer således från rektorer. Från Malmö och Kristianstad har flest svar inkommit 18 respektive 16 svar. Flest svar har kommit in från representanter för grundskolan. Några representerar alla stadier. Om man delar upp svaren i grundskola respektive gymnasieskola kommer 61 svar från representanter för grundskolan (3 av dessa representerar även gymnasieskolan) och 22 svar från representanter för gymnasieskolan (3 av dessa representerar även grundskolan enl. ovan). Svar har inkommit från 26 av Skånes 33 kommuner. Svarsfrekvensen när det gäller barn- och utbildningschefer är 18 % och för utvecklingsledare är svarsfrekvensen 22%. När det gäller rektorer kan vi inte ta fram någon svarsfrekvens eftersom vi inte kan veta hur många rektorer som faktiskt nåtts av enkäten. Av respondenterna är drygt 60% kvinnor. Vem har besvarat enkäten? Figur 1. Yrkestillhörighet bland respondenterna. 11% 7% 82% Barn- och utbildningschefer: Utvecklingsledare: Rektorer: Vem har besvarat enkäten? Figur 2. Skolformer som representeras av respondenterna Antal Skolform Förskola År 1-6 År 7-9 Studieförberedande Yrkesförberedande 8

10 3.1.2 Geografisk svarsfördelning Nedan visas svarsfördelningen i geografiska bilder. Dels för totalt antal svar och dels fördelningen av svar från de olika yrkeskategorierna. Vi ser tydligt att flest svar kommit in från Malmö och Kristianstad samt att vissa kommuner, framförallt i Skånes östra delar valt att inte besvara enkäten. Figur 3. Svarsfördelning, alla yrkeskategorier svar per kommun.. Figur 4. Svarsfördelning, barn- och utbildningschefer, 0-2 svar per kommun. Figur 5. Svarsfördelning, rektorer, 0-16 svar per kommun. Figur 6. Svarsfördelning, utvecklingsledare, 0-2 svar per kommun. Anm. Utvecklingsledare finns inte i alla kommuner. 9

11 3.1.3 Vilka entreprenöriella satsningar känner man redan till? En fråga i enkäten löd Känner du till någon regionsamverkande arbets- /nätverksgrupp inom skolan, som arbetar med eller är intresserad av entreprenörskap i skolan? I så fall, vilken? 45 personer anger att de inte känner till någon grupp, 45 personer anger att de inte vet om de känner till någon grupp. Båda dessa svar tolkas som att de inte känner till någon grupp. Totalt har 17 personer angett att de känner till någon grupp som arbetar med entreprenörskap i skolan. Dessa 17 personer representerar 14 olika kommuner. Fördelningen av svar från de olika yrkeskategorierna motsvarar svarsfrekvensen i stort, av rektorerna är det 11 som känner till någon grupp, 39 har svarat nej och 37 har svarat vet ej. (se tabell) Antal: Yrkeskategori: Barn- och Känner till grupp utvecklingschef Utvecklingsledare Rektor Totalt ja nej vet ej Totalt Tabell 1. Andel per yrkesgrupp som känner till någon regionsamverkande arbets/nätverksgrupp inom skolan som arbetar med eller är intresserad av entreprenörskap i skolan. De som angett att de känner till någon grupp har angett följande: Myndigheten för skolutveckling Regionala yrkeskommitén Idea futura, Snilleblixtarna Forza Tom Appels projekt Transfer, Forza, Landskrona Invest Tankens trädgård Ung företagsamhet Carfore Näringsliv i Sydöstra Skåne Tre personer har svarat att de känner till någon grupp, men inte minns vad den heter. Fyra personer har svarat att de känner till någon grupp, men har inte angett vilken. Som vi kan se av bilden nedan är olika typer av entreprenöriella satsningar mest kända i den vänstra delen av Skåne. Figur 7. Svarsfördelning, 0-2 svar per kommun. 10

12 3.2 Definition Definitioner av begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan Ett av syftena med enkäten var att definiera begreppen entreprenör och entreprenörskap i skolan inom målgruppen. Vi bad därför respondenterna svara på frågorna Vad är en entreprenör? samt Vad innebär entreprenörskap i skolan, för dig?. När det gäller begreppet entreprenör har vi identifierat två huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap eller egenföretagande: 18 svar beskriver egenföretagande. Inre entreprenörskap eller främja kreativitet och nytänkande: 27 av svaren innehåller olika beskrivningar av kreativitet, nytänkande, nyskapande och idéskapande. Många av dessa innehåller också en igångsättningskomponent, det vill säga en beskrivning av en idéskapare som dessutom har en förmåga att omsätta idéerna i verkligheten. När det gäller begreppet entreprenörskap i skolan är bilden mer splittrad. Vi har identifierat fyra huvudkategorier bland svaren: Yttre entreprenörskap o Skapa nya företagare: 10 av svaren säger att man ska förbereda eleverna för att i framtiden starta eget företag. o Samverka med näringslivet: 15 av svaren innehåller beskrivningar av samverkan och samarbete med det lokala näringslivet. Inre entreprenörskap o Främja kreativitet: 15 av svaren innehåller beskrivningar av hur man inom skolan ska arbeta för att främja nya idéer och elevernas kreativitet. o Nya vägar och arbetssätt: 10 av svaren innehåller beskrivningar av hur man ska hitta nya vägar och nya arbetssätt inom skolan. 11

13 3.3 Nuläge, skola arbetsliv Förekomst av etablerade kontakter/samarbete mellan skola och arbetsliv I de kommuner som svar har inkommit ifrån har minst en person i varje kommun med undantag för Bjuv och Staffanstorp angett att det finns någon form av etablerade kontakter. I Bjuv och Staffanstorp finns bara en respondent och denna har i båda fallen svarat Vet ej. Totalt är det 44% (15+29) av respondenterna som anger att man inte har etablerade kontakter eller att man inte vet om man har kontakter med näringslivet. Detta får anses som ganska häpnadsväckande och ska ställas i relation till att det i alla kommuner utom två, se ovan, enligt minst en respondent finns etablerade kontakter. Finns etablerade kontakter / samarbete mellan skola och arbetsliv där du arbetar? Figur 8. Förekomst av etablerade kontakter / samarbete mellan skola och arbetsliv. 15% 29% 56% Ja Nej Vet ej 12

14 3.3.2 Kartläggning av verktyg / modeller som används Fungerande verktyg/modeller saknas enligt någon av respondenterna i Bjuv, Helsingborg, Hörby, Perstorp, Simrishamn, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga. I sammanställningen nedan kan man se vilka kommuner som enligt någon respondent använder vilka modeller. Samverkan: Verktyg: Pedagogiska modeller: Arbetsgrupp skola /näringsliv Personliga kontakter Prao/APU/Praktik Kommun Annat: Bjuv Ja Ja Ja Ja Ja Båstad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Eslöv Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Övningsföretag Helsingborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Höganäs Ja Ja Ja Ja Ja Ja Anpassad studiegång Hörby Ja Klippan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kristianstad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fritidsklubb i samarbete med föreningsliv UF Transfer Plankton Snilleblixtarna Finn Upp Framtidshoppet Gränslösa Klassrum Kävlinge Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samarbete med Lernia AB Landskrona Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lomma Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Samarbete med tekniska högskolan, Malmö Museum Studiebesök och inbjudan av föräldrar med olika yrkeserfarenheter. Lund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Malmö Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mentorsprogram Osby Ja Ja Ja Ja Ja Perstorp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Simrishamn Ja Ja Sjöbo Ja Ja Ja Ja Ja Spring-projekt Skurup Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja sommarlovsentreprenörer Staffanstorp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Svalöv Ja Ja Ja Ja Ja Trelleborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ystad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Åstorp Ja Ja Ja Ängelholm Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örkelljunga Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Östra Göinge Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nutek-projekt Tabell 2. Kartläggning av verktyg/modeller som används i kommunerna, Idea Futura Bromöllamodellen Elevens val / valbara kurser Problembaserat lärande Ämnesöverskridande projekt Arbete i projektform Denna kartläggning är naturligtvis inte på något sätt komplett utan en utmärkt utgångspunkt inför vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under

15 Antal Vilken typ av kontakter / samarbete, verktyg / modeller för entreprenörskap finns? Arbetsgrupp skola / näringsliv Ämnesöverskridande projekt Elevens val / valbara kurser Prao / APU / Praktik Bromöllamodellen Gränslösa Klassrum Arbete i projektform Idea Futura Annat Snilleblixtarna Transfer Plankton Finn Upp Framtidshoppet Problembaserat lärande Personliga kontakter UF - Ung Företagsamhet Inga kontakter / samarbete, verktyg / modeller Figur 9. Kartläggning av kontakter/samarbete, verktyg/modeller för entreprenörskap i skolan. 14

16 3.3.3 Pågående eller planerade projekt I följande kommuner finns pågående eller planerade projekt: Kommun: Båstad Eslöv Helsingborg Höganäs Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Sjöbo Skurup Ystad Pågående eller planerade projekt: Just nu handelsgymnasiet. Dessutom lägger vi in kurser i entreprenörskap på många ställen i gy-07. Övningsföretag. teknikcollege Utvärdering av IT-verktyg, arbeta med webbsidor, UF-företag UF, APU, Samarbete med företag, gymnasieskola, valdebatter etc. Inför GY07 kommer vi att arbeta med detta, Prao och elevens val, Teknik, miljö, programråd (spec. OP) Inom bygg och fordon, snilleblixtarna, No/Teknik Vi har en nystartad valbar kurs för eleverna. Några lärare fortbildar sig i samarbete med CBS i Köpenhamn. På övergripande nivå är entreprenörskap o organisationsutveckling under diskussion. Idea Futura, Imam BSN Norr, Idea Futura Integrerat i utvecklingsarbetet, Folkhälsoinstitutet, Vi försöker samarbeta med Rotary Projektarbete - UF Idea Futura Entreprenörerna, MacLeanskolan, eleverna i högstadiet jobbar med att uppfinna, sälja och annat Ej angett Ängelholm Vi planerar ett närmare samarbete med den lokala näringslivssamordnaren. Östra Göinge Inom Nutek-projektet har vi startat på flera olika program med olika projekt utifrån ett entreprenöriellt perspektiv Tabell 3. Pågående eller planerade projekt. 15

17 3.3.4 Redovisning av pågående och planerade projekt i Skånes kommuner Figur 10. Svarsfördelning, samverkan, 0-3 svar per kommun. Figur 11. Svarsfördelning, verktyg, 0-5 svar per kommun. Figur 12. Svarsfördelning, pedagogiska modeller, 0-4 svar per kommun. Figur 13. Svarsfördelning, pågående projekt, 0-5 svar per kommun. 16

18 3.3.5 Skriftlig plan för entreprenörskap Följande kommuner har en skriftlig plan för entreprenöriell verksamhet. Kommun: Klippan Kristianstad Lomma Lund Skurup Östra Göinge (Ängelholm) Typ av plan: delvis Skolan är Miljöcertifierad Ej angett Ej angett Handlingsplan för insatsområde 1: skolan Varje program har gjort upp en målbeskrivning och en struktur (Ett arbete som vår SYV håller i och försöker utveckla.) Tabell 4. Förekomst av skriftliga planer för entreprenörskap. Har ni en skriftlig plan för entreprenöriell verksamhet i skolan? Figur 14. Förekomst av skriftliga planer. 13% 6% 81% Ja Nej Vet ej Att endast några få kommuner säger sig ha en skriftlig plan för hur man ska arbeta med entreprenöriell verksamhet är kanske inte överraskade, men definitivt ett tecken på att det är ett utvecklingsområde. Av respondenterna är det dessutom så att några de som säger sig ha en plan tycks ha missuppfattat vad frågan gäller då svaren är svårtolkade. 17

19 3.3.6 Eldsjälar i Skåne Det är viktigt att notera att de kommuner som har skriftliga planer inom området entreprenörskap alla dessutom har eldsjälar och pågående projekt. Kommun: Kommentar: Båstad Eslöv Höganäs Klippan I Klippan finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Kristianstad Kävlinge Landskrona Malmö Sjöbo Skurup I Skurup finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Staffanstorp Ystad Ängelholm Östra Göinge I Östra Göinge finns eldsjäl, skriftlig plan och pågående projekt Tabell 5. Förekomst av eldsjälar. Finns det inom din kommun/verksamhet någon som "brinner för" och aktivt vill främja entreprenörskap i skolan? Figur 15. Förekomst av eldsjälar. 25% 67% 8% Ja Nej Vet ej Inte överraskande så finns det ett samband mellan variablerna skriftlig plan, eldsjäl i kommunen och pågående projekt. Att det bara skulle finnas eldsjälar i 25 % av kommunerna finner vi osannolikt, det är troligen betydligt fler, men dessa blir inte uppmärksammande. 18

20 3.3.7 Varför man ska jobba med entreprenörskap i skolan I enkäten ber vi respondenterna svara på Varför tycker du man ska jobba med entreprenörskap i skolan?. Tydligt är att en del respondenter inte tycker att man ska arbeta med entreprenörskap i skolan, eller att de inte förstår hur man ska kunna göra det. Svaren har delats upp i fyra huvudkategorier: Skola i takt med tiden och skola för framtiden Förbereda eleverna för att starta eget Kreativitet och idéutveckling Frågande/negativa till att arbeta med entreprenörskap I tabellen nedan finns en sammanställning av de vanligaste åsikterna, samt exempel på svar. Åsikt Antal Exempel Viktigt att skolan förbereder för framtiden och är i takt med tiden 12 st För att erbjuda elever mer info om framtida möjligheter Det är viktigt att skolan är i takt med samhället och inte utbildar eleverna för en gången tid. Förberedelse för arbetslivet. Vidga Förbereda eleverna för att starta eget företag i framtiden vyerna/begreppen. Se vägar/möjligheter 8 st För att möjliggöra fler val till att initiera och driva egen företagsamhet. Visa på möjligheten att kunna jobba som egen företagare. Våra utbildningar inom naturbruksprogrammet kommer att ge fler arbetstillfällen om eleverna är öppna för att starta eget. Kreativitet, idéer etc. 8 st Knyta kontakter, utveckla elevernas förmågor Därför att det frigör eleverna från undervisning som form och utvecklar deras kreativitet och självständighet Att vara företagsam är viktig livskunskap. Uppfinningsrikedom är alltid bra, men behöver kanske inte knytas till näringslivet, kreativitet kan uppmuntras i alla sammanhang. Tycker inte att man ska arbeta med entreprenörskap eller vet inte hur 6 st Ingen aning Vet ej i lägre ålder??? Kan ej svara Tabell 6. Exempel på åsikter om varför man ska arbeta med entreprenörskap i skolan. 19

21 3.3.8 Resurser som satsas på entreprenörskap I följande kommuner anser någon av respondenterna att det satsas resurser på entreprenöriella aktiviteter: Båstad, Eslöv, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Trelleborg, Ystad, Östra Göinge. I många av dessa kommuner har någon respondent svarat ja och någon svarat nej eller vet ej. Detta kan tyda på att man har olika syn på vad entreprenörskapsaktiviteter är, eller på vad resurser i sammanhanget är eller kan vara. 32% har svarat ett de ej vet om det satsas resurser på entreprenöriella aktiviteter. Dock finns det ingen kommun som har ett entydigt vet ej som svar. I de kommuner som det finns någon som har svarat vet ej har andra svarat antingen ja eller nej. Kommun: Resurser: Båstad Mycket i undervisningen för Handelsprogrammet, Samhällsprogrammet och även för Teknikprogrammet Eslöv Projektarbeten i viss mån Höganäs UF-företag, APU, Projektarbete Kristianstad Handledarskap, Elever får under sin APU-period konkreta uppgifter att lösa som belyser entreprenörskap, det måste ingå i lärare s uppgifter i olika kurser Kävlinge No/Teknik projekt Lund Arbetsgrupp Malmö Öppen skola, 25 % utvecklingstjänst Skurup olika aktiviteter i samband med prao, Sommarentreprenörerna Trelleborg Tom Appels projekt Ängelholm Vi har ej kommit igång med arbetet. Vi diskuterar då både jag och vår SYV är intresserade. Östra Göinge Svårt att ange, men de önskemål som de arbetslag har som stämmer väl med våra mål, t ex entreprenöriellt förhållningssätt, stöttar vi också med utrustning, lärartimmar, fortbildning mm. Tabell 7. Typ av resurser som satsas på entreprenörskap. Satsas det resurser på entreprenöriella aktiviteter där du arbetar? Figur 16. Satsning av resurser. 32% 23% 45% Ja Nej Vet ej 20

22 3.3.9 På vilken nivå är det lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan Vi har undersökt på vilken nivå man anser det vara lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan. Frågan är en flervalsfråga och man har alltså haft möjlighet att markera alla alternativ. De flesta anser att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i grundskolans senare år, något färre anser att det är lämpligt att arbeta med entreprenörskap i gymnasieskolan. Det är endast 23 av de svarande som anser att entreprenöriellt arbete hör hemma i förskoleklass. Av dem som representerar förskolan har 15 svarat att det är lämpligt att arbeta entreprenöriellt i förskolan, medan 8 av dessa ej har markerat förskoleklass som lämplig. När det gäller nedgången från grundskolans senare år till gymnasieskolan verkar denna bero på att en del av dem som endast representerar grundskolan ej har markerat gymnasieskolan som lämplig. Då grundskolan har betydligt fler representanter bland respondenterna blir denna nedgång naturlig. På vilken nivå tycker du det är lämpligt att arbeta entreprenöriellt i skolan? Figur 17. Lämplig nivå att arbeta entreprenöriellt i skolan Antal I förskoleklass I grundskolans tidigare år I grundskolans senare år I gymnasieskolan Nivå Vi får ett ganska tydligt svar på frågan om när man ska börja arbeta entreprenöriellt. Att man ska arbeta mer och mer ju äldre eleverna blir är tydligt. Det är sannolikt så att definitionen av vad som menas med entreprenöriellt är viktig och avgörande för hur man svarar. 21

23 3.4 Intresse, förutsättningar, behov Önskvärda villkor/förutsättningar Viktigast för arbetet med entreprenörskap i skolan är enligt respondenterna inspirationsträffar och kompetensutbildning. Minst viktigt är skiftliga planer. Det är också anmärkningsvärt att de kommuner som har skriftliga planer inte anser att det är något som är viktigt att tillgodose för att arbeta entreprenöriellt. Kanske verkar skriftliga planer krångligt. En av dem som angett annat har skrivit enkla skriftliga planer men inte kryssat för Skriftliga planer. Även förslag på annat såsom tydligt uppdrag från ledningen, ändamålsenliga kursplaner och mål och tydligt uppdrag till lärarna kan tyda på att skriftliga planer i någon form ändå är önskvärda. Bland de andra svaren under annat finns exempel på utökade näringslivskontakter och mer samarbete med näringslivet. Elevernas intresse har också angetts som en viktig förutsättning, liksom att man har kunskap och mod att arbeta entreprenöriellt. Antal Vilka villkor tror du är viktigast att tillgodose, för att kunna arbeta med entreprenörskap i skolan? Figur 18. Önskvärda villkor/förutsättningar för entreprenörskap i skolan. Skriftliga planer Kompetensutbildning Inspirationsträffar Omprioriterad arbetstid Forskningsresultat Annat 22

24 3.4.2 Goda exempel för arbete med entreprenörskap Frågan om vad goda exempel innebär verkar ha varit svår att svara på. Endast hälften av respondenterna har svarat på frågan. Många av de svar som kommit in ger uttryck för att man gärna vill ta del av goda exempel men man vet inte vad det skulle kunna vara för något. Av de andra svaren handlar 12 om att ta del av hur andra skolor och pedagoger arbetar med entreprenörskap. 5 svar innehåller idéer om att samarbeta med näringslivet så att entreprenörer kan inspirera eleverna. 4 svar innehåller sådant som man anser är goda exempel, nämligen PBL, Idea futura, UF och Unga spekulerar Behov av stödåtgärder I alla kommuner utom i Örkelljunga anser minst en av de svarande att det finns behov av stödåtgärder för att bedriva entreprenörskapande aktiviteter. Finns det behov av stödåtgärder för entreprenörskapande aktiviteter inom skolan du företräder? Figur 19. Behov av stödåtgärder. 41% 52% 7% Ja Nej Vet ej 23

25 3.4.4 Vilka stöd behöver man Genom enkäten har vi försökt identifiera vilka stöd man önskar och har behov av inom skolorna. Med hjälp av 11 frågor som ger exempel på olika typer av stöd har respondenterna fått svara på om den typen av stöd är mycket viktigt, viktigt, ganska oviktigt eller mycket oviktigt. I sammanställningen har vi grupperat svaren mycket viktigt och viktigt till positiv samt ganska oviktigt och mycket oviktigt till negativ. Här presenteras de olika typerna av stöd i den ordning man anser de är av vikt: 1. Tillgång till exempel på fungerande verktyg och modeller. 90% positiva. 10 % negativa. 0 % 50% 100% 2. Tillgång till nätverk med företrädare för näringslivet. 88% positiva. 12 % negativa. 0 % 50% 100% 3. Etablerad samverkan mellan skola och näringsliv. 87% positiva. 13% negativa. 0 % 50% 100% 4. Aktiva nätverk med både företrädare från näringslivet och skola. 86% positiva. 14% negativa. 0 % 50% 100% 5. Tillgång till nätverk med kontaktpersoner för grund- och gymnasieskola. 85% positiva. 15% negativa. 0 % 50% 100% 24

26 6. Tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom området. 84% positiva. 16% negativa. 0 % 50% 100% 7. Erfarenhetsutbyte och att delta i workshops. 84% positiva. 16% negativa. 0 % 50% 100% 8. Tillgång till mentor och handledare. 76% positiva. 24% negativa. 0 % 50% 100% 9. Att implementera en gemensam definition för entreprenöriellt arbete i skolan. 75% positiva. 25% negativa. 0 % 50% 100% 10. Att delta i seminarier, konferenser och studieresor på temat. 73% positiva. 27% negativa. 0 % 50% 100% 11. Att ha tillgång till läromedel inom området. 53% positiva. 47% negativa. 0 % 50% 100% Genom ett fritextfält fanns också möjlighet att ge förslag på andra saker än de vi gett som exempel. Denna möjlighet har utnyttjats av 7 personer och av dessa betonar 3 att entreprenörskap i skolan inte ska vara något jippobetonat som bedrivs i projektform utan något som genomsyrar hela verksamheten. Andra är goda exempel som eleverna kan identifiera sig med, bra kontaktpersoner och idébanker. 25

27 3.4.5 Egenföretagande och företagsamhet Slutligen ville vi veta hur viktigt man tycker det är att skolan förbereder eleverna för att i framtiden driva eget företag och hur viktigt man tycker det är att skolan förbereder eleverna att bli mer företagsamma. 79% av de svarande anser att det är mycket viktigt eller viktigt att skolan förbereder eleven för att i framtiden starta och driva eget företag. 93 % anser att det är mycket viktigt eller viktigt att skolan förbereder eleven att bli mer företagsam. Av dem som svarat att det är oviktigt eller mycket oviktigt kan man se att dessa respondenter har svarat oviktigt eller mycket oviktigt på alla frågorna samt Kanske kan detta tolkas som att man inte har något intresse alls för entreprenörskap i skolan. En annan förklaring kan vara att enkäten i något fall blivit ivägskickad innan den varit helt ifylld då blir svaren per automatik mycket oviktigt. Hur viktigt tycker du det är att skolan förbereder eleven för att i framtiden starta och driva eget företag? Figur 20. Bör skolan förbereda eleven att starta och driva eget företag? 16% 5% 26% 53% Mycket viktigt Viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Hur viktigt tycker du det är att skolan förbereder eleven att bli mer företagsam? Figur 21. Bör skolan förbereda eleven att bli mer företagsam? 4% 3% 30% 63% Mycket viktigt Viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt 26

28 4. Slutsats Syftet med webbenkäten var att utreda och få fram underlag till jämförande statistik för skolornas och kommunernas arbete med entreprenörskap i skolan. Projektledningen ville också kartlägga pågående entreprenörskapsaktiviteter på Skånes grund- och gymnasieskolor, samt få tillgång till intresserade kontaktpersoner. Genom enkäten ville vi finna en gemensam definition på begreppen "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" inom målgruppen samt identifiera vilka behov som finns av verktyg modeller och utbildning för fortsatt arbete med entreprenöriella aktiviteter i skolan. På grund av den relativt låga svarsfrekvensen misslyckas vi med att ge en helhetsbild av de skånska skolornas aktuella aktiviteter och intresse för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Vi kan dock genom enkätsvaren få en fingervisning om hur läget ser ut. Tyvärr fann vi inte intresserade kontaktpersoner i den utsträckning vi hoppats på. Kanske har vi varit otydliga i den informations som gått ut, då det visar sig att många har vidarebefordrat enkäten, men inte själv besvarat den. Enkäten har nått ut till 65 barn- och utbildningschefer och 37 utvecklingsledare. Endast 12 barn- och utbildningschefer och 8 utvecklingsledare har, trots påminnelser, besvarat enkäten. Den största andelen (82 %) svar kommer således från rektorer. Från Malmö och Kristianstad har flest svar inkommit - 18 respektive 16 svar. Flest svar har kommit in från representanter för grundskolan. Några representerar alla stadier. Om man delar upp svaren i grundskola respektive gymnasieskola kommer 61 svar från representanter för grundskolan (3 av dessa representerar även gymnasieskolan) och 22 svar från representanter för gymnasieskolan (3 av dessa representerar även grundskolan enligt ovan). Sammanfattningsvis kan sägas att svarsfrekvensen för barn- och utbildningschefer är 18 % och för utvecklingsledare är svarsfrekvensen 22%. När det gäller rektorer kan vi inte ta fram någon svarsfrekvens eftersom vi inte kan veta hur många rektorer som faktiskt nåtts av enkäten. Av det totala antalet respondenter är drygt 60% kvinnor. Den låga svarsfrekvensen kan också bero på en dåligt vald tidpunkt för publicering, lågt intresse för dessa frågor eller helt enkelt att man inte har definierat och satt ord på vad entreprenörskap i skolan är. En annan orsak kan vara att skolan är överbelastad med information och andra influenser av alla som inser värdet av att genom skolan nå framtidens medborgare. Möjligen kan det faktum att vi valt att enbart gå ut med en webbenkät bidra till svarsresultatet. Med utgångspunkt från detta resonemang har vi gjort den reflektionen att det är oerhört viktigt att vi är tydliga i vår kommunikation. Vi kan också se vikten av att alla inom skolan; skolpolitiker, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare jobbar mot samma mål för att ett entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolarbetet. 27

29 En sammanställning av genomförd kartläggning av verktyg/modeller som används i kommunerna har gjorts och presenteras i rapporten under tabell 2. Denna kartläggning är naturligtvis inte på något sätt komplett utan en utmärkt utgångspunkt inför vårt fortsatta kartläggningsarbete av pågående aktiviteter i Skåne under Projektledningen vill tacka alla dem som besvarat enkäten och ser det som positivt att vi så tydligt kan urskilja några utvecklingsområden: Tydliggöra och göra begreppen "entreprenör" och "entreprenörskap i skolan" kommunicerbara Intresset av att få tillgång till "goda exempel" och bra verktyg och modeller Behovet av utbildning och kompetensutveckling inom alla led i skolan Behov av inspirationsträffar och nätverk inom målgruppen och i samarbete med arbets- och näringsliv Entreprenörskapsbegreppet kan sammanfattningsvis kort beskrivas i termerna det inre entreprenörskapet - att vara företagsam och det yttre entreprenörskapet - företagande. Sist men inte minst kan vi dra slutsatsen att främja ett entreprenöriellt arbetssätt i en obruten process inom grund- och gymnasieskolan är ett långsiktigt arbete som kräver ett gemensamt synsätt och gemensamma satsningar inom alla led i skolans hierarki. 28

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Geriatriskt utvecklingscentrum

Geriatriskt utvecklingscentrum Geriatriskt utvecklingscentrum Kommunal äldreomsorg i Skåne Enkätundersökning om boende, resurser och insatser Foto: Eva Nordell Eva Nordell Sölve Elmståhl 2010 Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Trelleborgs kommun December 2010 Sofie Holmkvist Adrian Göransson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26 Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-11-26 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Flyttjänst Camilla Johnsson 1302617 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är ällar, företagserbjudanden och serar på att ge information och energianvändning. Du bestämut. Det finns tusentals möjlighema vad och hur mycket man vill holm av hushåll är välkomna i Klimatushåll som kan

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Strukturomvandling i Skåne

Strukturomvandling i Skåne Strukturomvandling i Skåne - nedgång, omvandling och förnyelse Näringsliv Skåne Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Vi behöver en evidensbaserad utvecklingspolitik Dålig kunskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE SAMVERKANSAVTAL avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE mellan Kommunförbundet Skåne och Bjuvs Räddningstjänst AVTAL AVTALSPARTER Mellan Kommunförbundet Skåne med organisationsnummer 837600-9109, nedan kallad KFSK

Läs mer

Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Studentkraft AB Malmö oktober 2009 Kontaktperson; Charlotta Heier 1 Sammanfattning Studentkraft AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014

Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014 Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november 2014 Det ska vi fira! Nu tar vi chansen att synliggöra barnkonventionen och hoppas med detta material inspirera till födelsedagsfirande runt om i Skåne! Nätverket

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Analys Steg 3 Intervjuer. av: Christoffer Ahlgren

Analys Steg 3 Intervjuer. av: Christoffer Ahlgren Analys Steg 3 Intervjuer av: Christoffer Ahlgren Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Analys... 4 Slutsatser... 20 2 Sammanfattning Analysen grundar sig på 24 intervjuer utförda under november och

Läs mer

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan 2012-08-23 Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan Du finner i detta dokument flertalet tips om olika verktyg och metoder som stimulerar entreprenöriellt lärande och

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Kvälls- och helgöppna vårdcentraler

Kvälls- och helgöppna vårdcentraler Kvälls- och helgöppna vårdcentraler Du vet väl om att din vårdcentral har öppet även kvällar och helger? Här hittar du alla de vårdcentraler som har öppet på kvällar efter klockan 17 samt på helgen. Ofta

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Program 2012. Välkomna!

Program 2012. Välkomna! Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE #4av5jobb Skapas i små företag. SKÅNE Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Skånetrafikens affärsmodell Våra värderingar Skånenytta KundSkap Tydlighet Glädje Tillsammans Vision Skånetrafiken

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Utveckling av kvinnors företagande i Skåne

Utveckling av kvinnors företagande i Skåne Utveckling av kvinnors företagande i Skåne Sammanfattning Inledning Så här gick insamlingen till Del A Del B Del C Del D Del E Del F Del G Del H Statistik En allmän bild av befolkningen Företagare Attitydundersökningen

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem

Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem ENKÄTSAMMANSTÄLLNING Kartläggningen av fortbildningsbehovet inom verksamheter i Skåne som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11 Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se. Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se. Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten Läkemedel och miljö Emma Olsson leg. apotekare emma.m.olsson@skane.se Krav på nya läkemedel Effekt - kliniska prövningar på patienter Säkerhet - utvärdering täd på ådjur och människor ik Kvalitet - tillverkningsproceduren,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för En skola på vetenskaplig grund den 27 april 2012

Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för En skola på vetenskaplig grund den 27 april 2012 Datum Beteckning 2012-06-03 Birgitta Henecke 0709 71 99 29 Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för En skola på vetenskaplig grund den 27 april 2012 Närvarande: Tomas Johansson, Åsa Melkersson, Siv Wilborgsson

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Tydligt genusperspektiv, social eller kulturell bakgrund vid genomförande av aktiviteter Jag-stärkande Utveckla ta-sig-församhet Lära

Läs mer

Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta

Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta Bildspelet är startat, klicka för att fortsätta Värdkommunträff vår 2009 Läns-MBK Trelleborg 2009 Värdkommunträff höst 2009 Läns-MBK Höganäs 2009 Alternativnamn och Platsnamn Alternativnamn och Platsnamn

Läs mer

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011 Arbetsplan för S amverkan S kola A rbetsliv Gäller från 1 augusti 2011 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 574 80 Vetlanda Telefon 0383-972 85 E-post utbildning@vetlanda.se www.vetlanda.se Mars

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771 Fordonsanalys - ett verktyg för en energieffektivare fordonspark? Kristianstad 2011-01-24 Presentation Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10

Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Bilaga till Dnr: KS.2013.0262 1 (8) 2013-12-2312-10 Kommunledningskontoret Anna Andersson Rapport om tobaksfri arbetstid och rökfri arbetstid En viktig del för kommunen som arbetsgivare är att skapa en

Läs mer

Hyllie Station/Malmö Arena

Hyllie Station/Malmö Arena Fastpris Person- och transport Fastpris Person- och transport Malmö Hyllie Station/Malmö Arena Arlöv 9 14 Rullande taxa 208 260 Bjärred/Borgeby/Flädie 24 22 460 690 435 544 *Bjärred/Borgeby/Flädie 19 25

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Utförlig projektbeskrivning

Utförlig projektbeskrivning Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Vad kan vi göra? Vad gör andra?

Vad kan vi göra? Vad gör andra? Vad kan vi göra? Vad gör andra? Nätverksskapande Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte Utrymmesbrist Begränsa transportsektorns klimatpåverkan Effektivare fordon, fartyg, flygplan Ökad andel förnybar

Läs mer