Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel"

Transkript

1 Nr 4 April 2008 Bitidningen Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Bitidningen

2 Annons 2 Bitidningen

3 Ledaren Värdegrund och långsiktiga mål Arne Johansson styrelseledamot Efter två år i SBR:s styrelse ska jag ge er mina synpunkter på styrelsearbetet. En grundtes för mig har alltid varit att en förutsättning för en långsiktig strategisk utveckling är ett gott styrelsearbete. Därför är det i hög grad önskvärt att lägga resurser på styrelsen, utbildningar och tid att ta fram den kärna av värderingar som ska finnas i organisationen. Utan ett bra fungerande styrelsearbete får vi inte en bra förening. Att gå in i en styrelse är alltid en utmaning. Alla styrelser har sin kultur och den stora frågan är alltid hur mycket man ska anpassa sig. Det kan ju vara så att man är invald för att tillföra nya idéer. I början är man alltid i underläge. Det kan vara bristande personkännedom, men framförallt därför att det tar tid att få grepp om verksamheten. Det senare är förresten ett evigt problem för alla som sitter i t ex en bolagsstyrelse. Vd:n som är anställd av bolaget har förhoppningsvis full koll medan en styrelseledamot som har begränsad tid att sätta sig in blir beroende av den information han/hon får. En ledamot måste alltså ha förtroende för att de tjänstemän som arbetar i verksamheten ger rätt information, annars kan man inte sitta kvar. Det är också viktigt att informationen, bokslut och beslutsredovisning är framställd på ett sådant sätt att man får en genomlysning av verksamheten och att den är lätt att ta till sig. Detta underlättar för nya ledamöter att snabbt komma in och arbeta i styrelsen. Styrelsearbetet i SBR präglas av långa restider. Det är oundvikligt. Vi verkar i ett avlångt land, men representationen från Norrland blir lidande och det är kanske inte så konstigt när restiden blir dubbelt mot mötestiden. Vi har börjat använda SKYPE, ett internetprogram för kommunikation, och det fungerar i mindre grupper och har den stora fördelen att det är gratis. Telefonmöten fungerar också om man inte är för många. De flesta styrelseledamöter har ansvar för en kommitté och där passar dessa medier bra. Hur enig med övriga måste man vara för att kunna sitta kvar är en fråga man ibland måste ställa sig. Min uppfattning är att man måste vara överens om en värdegrund och de långsiktiga målen. För övrigt kan man ha avvikande åsikter och det är ingen stor katastrof om någon reserverar sig i frågor om hur man ska nå målen. Styrelsearbetet i SBR kan utan tvivel förbättras i många avseenden. Ska vi minska antalet ledamöter nu när vi är färre biodlare? Måste vi ha ett arbetsutskott eller kan frågor beredas via mail? Detta är frågor som vi förr eller senare måste ta ställning till. En riksförbundsstämma står för dörren. Se till att ladda era ombud med idéer och argument så vi får en bra stämma. Och skänk en tanke till valberedningarna. Ställ upp när de kallar. Ett uppdrag kan vara roligt och utvecklande. Den svåraste utmaningen för styrelsen är att vända den negativa trenden beträffande medlemsutvecklingen och den dåliga lönsamheten. Det kommer att krävas förändringar och att styrelsen överger gamla tankemönster. Det är inte lätt, men med idogt arbete och uthållighet ska vi lyckas! Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Årgång 107 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 38. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer APRIL 2008 Maximal uppmärksamhet 5 I bigården Första lådan! 6 Nordiskt Baltiska Birådet Kvinnligt nätverk i Älvsborgs norra 10 Bilda drottningodlingsklubbar! 11 Bin + GMO omöjligt 12 Rensningsflygningen startar upp 13 Redskapshandlare satsar 14 Datummärkning av livsmedel 15 Amerikanska frågor 18 Apimondia Down Under 20 Bättre bitillsyn i Skaraborg 21 Styrelsen utsatt för process 22 Kompisprojektet ger utbildare års-jubileum i Östergötland 24 Brev, Almanackan, Vi minns Marknaden, Svenskt Sigill Nästa nummer (5) utkommer i slutet av april. Manusstopp: 1 april. Numret därpå (6) i slutet av april Manusstopp: 1 maj Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes röd iår. Ge biodlingen maximal uppmärksamhet. Det gjorde bl a (fr v) Bror Johansson, Jenny Åslund, Nicklas Jansson och Bogöran Landberg. Foto: Lasse Naimell 4 Bitidningen

5 Maximal uppmärksamhet LASSE NAIMELL, sekr i Motala bf Motalas och Borensbergs bf är, gissar jag, två lokalföreningar som har samma problem med medlemsrekryteringen som en mängd andra lokalföreningar har i landet. Båda föreningarna har under en följd av år haft krympande medlems antal. Tillsammans är vi ca 65 medlemmar. Jag har tidigare i Bitidningen pekat på värdet av att man samverkar mellan närliggande lokalföreningar. Jag vill nu berätta om hur vi lyckades få maximalt intresse och nyfikenhet hos icke-biodlare i närområdet med en intensiv bidag Bondbackadagen med maximal exponering. Båda föreningarna tillsatte en arbetsgrupp som skulle utarbeta detalj planer för en eftermiddag för allmänheten på ca två timmar med tips promenad med pris i form av en miniburk med honung, biodlingsinformation och före visning av de olika momenten i honungsframställning, provsmakning av olika honungssorter och smaksatt honung, försäljning av föreningshonung men även försäljning av fika med tilltugg. För barn fanns varmkorv att få, naturligtvis glazad med olika smaker på honungsglaze från HF. Många personer i båda föreningarna ställde villigt upp och hjälpte till på olika sätt, inte minst att bara mingla och ge information om olika saker i biodlandets ädla konst. Utställningsmaterial från SBR hade lånats av distriktet och även egenproducerade afficher hade skapats. Dagen var utsatt till i mitten av augusti och på lördagseftermiddagen mellan kl. 14 och 16. Redan en halvtimme innan vi öppnade portarna, hade det kommit ca 30-talet personer. Under de dryga två timmar som vi var igång på olika stationer kom drygt 120 personer, mestadels par och barnfamiljer (vilket inte minst märktes på varm korv-åtgången!). Alla trivdes och sa spontant att de hoppades att vi skulle ha en liknande dag Hur kunde det då bli så lyckat? En förklaring är naturligtvis att det var fint väder med solsken och lagom varmt ute. Bitidningen Tiden på dagen var före eller efter man skulle lördags handla. Men viktigast var nog den uppmärksamhet vi fick i lokalpressen under de två veckorna som föregick dagen, med flera fina reportage i tidningarna om hur kul och spännande det är med biodling. Vi fick även sätta upp anslag med information i varenda butik i hela området under en dryg vecka före tillställningen. Det anslag som sattes upp var snyggt och väckte direkt en viss nyfikenhet om att få veta mer. Ett annat kvitto på att vår satsning har gett utdelning är att vi i november-07 startade upp en nybörjarkurs i biodling med 12 st. nybörjare där flertalet just anmälde sitt intresse under Bondbacka dagen. Jag tycker att fler bör pröva detta koncept i vår strävan att bli fl er biodlare. Min devis; Syns man så finns man! blev tycker jag bevisad. 5

6 I bigården Vårfoder och första lådan När jag somnade vid flustret Att prova på nya ställen för bikuporna är något kul och spännande, ger en förhoppning med drömmar om rekordskördar, mm. Själv hittade jag ett drömställe för en bigård vid en kulle på Hjorteds gårds ägor med mycket betesvallar. Jag hägnade in ett område, jordfräste upp ett hallon- och potatisland där också. En dag när jag jobbat mig trött i landet och bina flög otroligt mycket på maskrosorna så la jag mig ned och studerade flustret när massor av bin med pollen och nektar köade för landning i en strid ström. Efter en stund somnade jag med huvudet på jackan ihopbyltad som kudde ca en meter från flusterbrädan. Jag vaknade efter en timma och bina flög lika energiskt. Jag är 62 år och började biodlingen Tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn har jag 60 bisamhällen i Hjorted söder om Västervik. Jag låg kvar och studerade dessa små vänner och undrade hur många det var som landat när jag sov. Och när sover bina?? Jag tycker det är rogivande än idag att titta på flustret och se denna livliga trafik och känna detta naturens under med en bostad med ca st bin och känna dess funktion och livsenergi. Visst är det givande att vara biodlare. Bottenbytet går smidigt på morgonen. Skrapa rent den utbytta bottnen och byt på nästa samhälle. Walle Johansson Hjorted Byt botten Använd nu de extra bottnar du har, kanske några du snickrat i vinter. Byt försiktigt botten, gärna tidigt på morgonen då bina sitter samlade en bit upp pga nattkylan. Då störs de minimalt av bytet. Nu kan du rengöra och reparera om det behövs och byta på fler samhällen. Låt drottningen vara i fred Låt drottningen vara i fred fram till maj månad då svärmtendensen kan börja. Drottningen börjar lägga arbetsbin ägg ca 25/2 och drönar ägg mitten av mars. En drönare tar 4 veckor att komma till och ytterligare 10 dagar för att bli könsmogen så det finns inga mogna drönare förrän i mitten av maj om du skulle klämma ihjäl drottningen innan dess. Det finns inget skäl att gå igenom en bikupa innan svärmtiden för du ser på flustret om allt är normalt med bisamhället. Flyger bina intensivt och drar pollen så finns det också en fungerande drottning. Rör inte detta bisamhälle.. Men om man misstänker drottninglöshet måste man ju titta lite försiktigt. Ett sådant samhälle måste man slå samman med ett annat fungerande för att ta tillvara på bina. Om bina flyger dåligt i ett samhälle 6 Bitidningen

7 kan bero också på någon sjukdom, så var försiktig när du flyttar på ramarna. Ge bina vårfoder i mars eller i början av april så behöver du inte titta efter fodertillgång. Utökning Drottningen vill ha utrymme till sitt förfogande annars förberedes svärmning. Sätt på yngelrum nr 2 ovanpå tidigare yngelrum utan spärrgaller emellan. Drottningen behöver 20 ramar när maskrosorna blommar som bäst ungefär i mitten av april. I yngelrum nr 2 sätter jag 5 utbyggda ramar i mitten och resterande mellanväggar. Detta för att bina ska få bygga vax för att förhindra svärmning. Det är denna låda som bina kommer att övervintra på nästa vinter och då ska det vara fina ramar till hands. Hitta drottningen plus nästa låda Det är lätt att hitta drottningen i början av maj månad, för hon går uppe i yngelrum nr 2, om man skulle vilja märka om henne. I mitten av maj när körsbärsträden blommar intensivt och det är värme i luften så sätt på spärrgaller och skattlåda nr 1 (tredje lådan på samhället) för när hallondraget slår till den 13/6 så ska det finnas utrymme för honung. Vid denna tid lägger drottningen ca 3000ägg per dag dvs 2,5 gånger sin vikt per dag och här går åt mycket nektar som drift och till förråd. Kyla? Det är bättre att vara lite tidigare med utbyggnad än för sent, för har väl svärminstinkten vaknat så är det hopplöst att bryta den. Då måste man göra avläggare. Bina har förmåga att värma så var inte oroliga. Själv har jag frigolitkupor som isolerar bra både för värme och kyla. Nu börjar det bli riktigt härliga tider som biodlare, bara att njuta av livet och se över förrådet av ytterligare skattlådor. I år kan du märka drottningen röd om du vill hålla extra koll på vilket år hon är född. Men leta inte upp drottningen i april. Vänta till maj om du vill märka om henne, m en inte med rött. Om det finns täckt yngel finns det en äggläggande drottning. Foto: Bo Lundberg stängningstiden redan kl 8-10 på förmiddagen. Jag undrar om han inte var i Norrland. Men det lär han inte ha varit. Varför inte ta tid på maskrosen i vår? En undersökning från Schweiz visade att 90% av pollenet samlas in redan före kl 12 på dagen. Detta gäller även nektar. Sedan sluter sig maskroskorgarna. Men jag tycker maskrosen blommar hela dagen nu för tiden. Körsbärsblomman ger en klar signal att nu gäller det att ge bina ytterligare utrymme. Tänk att bina genom dans kan informera andra bin om hur långt bort det där fina trädet står. Ja bina kan även beräkna in motvinden plus storleken av trädet och ange hur mycket energi det går åt till ett visst träd. Helt otroligt. Man kan nog lägga sig och somna även under ett blommande körsbärsträd när bina flyger och gottar sig i den rikedom av nektar och pollen som finns där. Nästa gång kommer jag att berätta om slungning av raps och hur jag redan i sommar förbereder nästa vinter för våra små vänner i naturen. När maskrosorna blommar som bäst är det dags för nästa yngelrumslåda. Foto: Bo Lundberg. Blommor jag minns mest i april och maj Maskrosen är en otroligt go blomma för bina. De rullar runt och gottar sig av glädje tycker jag när jag ser dem på jakt efter pollen och nektar. Och vilka pollenklumpar det blir under färden. Visste du att Linné studerade maskrosens öppningstid under dagen och kom fram till att öppningstiden var kl 5-6 och Bitidningen

8 Nordiskt Baltiska Birådet 2008 ERIK ÖSTERLUND Biodlarorganisationerna och forskare från de nordiska länderna har träffat varandra en gång om året i många år, för att lära känna varandra och ta del av hur man arbetar och få del av forskningsrön i vårt närområd. Rättssalen i gamla tingshuset i Mjölby var en utmärkt konferenssal. Foto: Erik Österlund Sedan ett antal år, det börjar bli ganska många nu, deltar också de baltiska länderna. I år 2008 var det Sveriges tur att vara värd. Värdskapet cirkulerar mellan de olika länderna. Vi höll till i det gamla tingshuset i Mjölby, några steg ifrån stadshotellet. Ett utmärkt arrangemang. Vi fick lite frisk luft i oss emellanåt. Och vi fick faktiskt känna på lite snö, vilket varit en ovanlig vara den här vintern. På fredagen fick deltagarna besöka Omberg och informationsbigården som finns där. På lördagen vi fick lyssna till en hel rad intressanta föreläsningar. Några till på söndagen, då också lite mer formella förhandlingar hölls, t ex bestämde man att NBBC som förkortningen är från det engelska namnet Nordic-Baltic Bee Council, skall hållas i Danmark Något som alla biodlarföreningar i de nordiska länderna plågas av är minskningen av antalet biodlare och medlemmar i biodlarorganisationerna. I de baltiska länderna är historien lite annorlunda. Där har inte andelen av alla biodlare lika självklart varit medlemmar i organisationerna, som alltid varit fallet i de nordiska. Vi fick höra om olika aktiviteter för att öka antalet biodlare igen. Minskningen verkar ha stoppat upp mest i Danmark. Kampanjerna och aktiviteterna från organisationens sida verkar ha varit flest i Sverige. I Finland är många emot att skaffa fler medlemmar. Detta därför att man just nu har ett honungsberg där. Men eftersom medelåldern är hög där också, lär inom några år många honungsproducenter vara borta och plötsligt kan man stå där med honungsbrist och en alltför försvagad organisation. Det är man medveten om i den finländska organisationen. Detsamma gäller oss alla. Vi behöver alla fler biodlare. Norrmännen presenterade en utsökt flytande norsk honung, en delikatess. Glimtar från föredragen Ole Hertz är en fantastiskt duktig fotograf. Man njöt av hans bilder så man nästan glömde lyssna på det intressanta föredraget om hur man försöker rädda det utrotningshotade mörka Läsö-biet genom att flera småöar i den danska arkipelagen har fått nya invånare i form av bikupor med mörka läsöbin. Öarna är var för sig för små för att kunna upprätthålla en tillräcklig genetisk variation för att tillåta biets överlevnad på sikt. Dock om man utbyter genetiskt material mellan öarna så kan alla öar om de samarbetar kanske hjälpa till så att biet överlever med sin särart till framtidens fromma. Från Norge visade man upp en fantastiskt tilltalande och välsmakande honung. Flytande norsk honung bestånde av ca 70% ljunghonung och 30% hallonhonung. Tio procent av den norska honungen passade att göra flytande norsk honung av sade Hege Bjørnbakk. Sven Branner från Danmark talade om för oss hur man kunde testa sin honung för att se om den skulle kunna passa att göra flytande honung av. Man kan använda vanliga teststickor man köper på apoteket för att testa sockerhalten i urinen, för att se om man har problem med diabetes. Men man måste späda ut honungen i tunn vattenlösning först. Nu räcker det inte med att glukoshalten är lägre än 30-35% för att honungen ska passa. Det behövs också en effektiv silning och uppvärmning till ganska hög tem- 8 Bitidningen

9 Sven Branner från Danmark talade om för oss hur man kunde testa sin honung för att se om den skulle kunna passa att göra flytande honung av. Foto: Erik Österlund. peratur, men under endast en mycket kort tid så att honungen inte förstörs. I Danmark hade man gjort ett försök som indikerade att bin och andra pollinerare har mycket stor betydelse för att körsbär ska ge bra med frukt. Preben Kristiansen beskrev försöket med de s k Bondbina, drottningar från överlevnadsförsöket på Gotland. Av 150 ursprungliga samhällen som sattes ut isolerat på södra Gotland för många år sedan, blev det ett tiotal kvar som fortfarande lever där, utan någon som helst bekämpning mot varroan. Försöket på fastlandet man gjort med drottningar därifrån visar att det inte är kvalstren som förändrat sig så att bina överlever. Det är bina som förändrats. Då man har Bondbin och vanliga bin i samma bigård blir varroamängden lite lägre i bondbina än i de andra. Slutsatsen man drar är dock att det inte är tillräckligt för att de skall klara sig utan bekämpning. Anders Lindström berättade om sin yngelröteforskning och Ingemar Fries om sin forskning om veneriskt överförda sjukdomar hos bin. Tobias Olofsson från Lunds universitet Campus Helsingborg var för oss ett nytt ansikte i biforskingssammanhang. Han har fått fram nya fakta om binas försvar med hjälp av egna goda bakterier och gav intryck från en konferens vad honungen betyder för hälsan. Lägg det namnet på minnet. Eva Forsgren redogjorde för undersökningarna om den nya nosemans utbredning i Sverige. Foto: Erik Österlund Tobias Olofsson från Lund var för oss ett nytt ansikte i biforskningssammanhang. Han delade mycket intressant forskning om binas försvar med hjälp av egna goda bakterier. Foto:: Erik Österlund. Bitidningen

10 GUNILLA IVEHAG SBR:s kvinnliga nätverk Kvinnligt Nätverk i Älvsborgs norra biodlaredistrikt Ur projektet Bi i varje By som SBR drev för rätt så många år sedan har det kvinnliga nätverket fötts. De nationella träffarna för kvinnliga biodlare har gett goda impulser och energi att komma hem till distriktet och försöka starta ett kvinnligt nätverk. Jag har varit med vid två nationella träffar, 2006 och Bildandet av kvinnligt nätverk i Älvsborgs norra biodlaredistrikt har inte varit svårt. Vi har också fått en egen ruta på distriktets förnämliga hemsida: Någon personlig inbjudan till distriktets kvinnliga biodlare har ej skett. Metoden har varit att informera på distriktets olika möten och utbildningar. Spontant blev vi ett tiotal kvinnor som blev intresserade av att bilda ett nätverk. De flesta i gruppen har 1-3 egna samhällen En i gruppen har tillsammans med sin man en större biodling. Vår första träff var den 23 maj Vår målsättning för 2007 blev: att besöka nätverksträff som anordnas av Södra Inlands bf den 3 juni. att träffas 2-3 ggr under hösten. att öka vår egen kunskap i biodling. att nå ut med information om kvinnligt nätverk. att värva fler kvinnliga biodlare. att planera för nätverksträff för Västra Götalands län Gruppens intresseområden är produktutveckling av t ex vax, honung och pollen. Hur blev det Vi är fyra kvinnor som deltar i Våga växa Vi som var med på kv.nätverksmötet 19 febr. Majbritt Andersson, Maja Bengtsson, Britta Skoog, Gunilla Ivehag, Barbro Liljeborg samt Inger Hållberg. -projektet som pågår i Västra Götaland län. Utbildningen vänder sig till biodlare som redan är igång och kan tänka sig att utöka sin biodling. Den kommer att pågå fram till år Göteborg-Bohus biodlaredistrikts nätverksträff den 3 juni besöktes av fem kvinnor från vårt distrikt. Alla blev positivt berörda och vi fattade snabbt beslut om att arbeta för att kunna genomföra en egen nätverksträff Till vår höstträff inbjöd vi en bitillsynsman. Syftet med mötet var att kunna invintra bisamhällen så friska som möjligt. Kvinnliga biodlare har hört av sig och vill delta i vår verksamhet. Nu när vi skriver 2008 börjar det hända mer i Älvsborgs norra biodlardistrikts kvinnliga nätverk. Efter årsmötet i biodlaredistriktet 2008 är vi representerade i distriktstyrelsen. Våra poster är nu sekreterare, kvinnligtnätverks/studieansvarig samt suppleant. Vi kommer att sända två kvinnor till nationella träffen i Hallsberg. Målsättningen för våren 2008 blir: att träna för att bli bra kursledare för nybörjare. att bli duktiga på att göra avläggare och kunna välja ut goda drottningar till dessa. att alla våra utbildningar skall var öppna för manliga biodlare. att presentera oss bättre på kvinnliga nätverkets och distriktets hemsida. Temat för vår nätverksträff för Västra Götaland är: Lönsamhet i småföretag som biodling och förädling av biprodukter. Annons om utbildningsdagen kommer att finnas i Bitidningen. Vi är mycket tacksamma till Länsstyrelsen som gjort det möjligt att få en så meriterad föreläsare som Lisbeth Almark. Ledningsgruppen Kvinnligt Nätverk Sverige Lotta Fabricius Tel: E-post: Birgitta Bengtsson Tel: E-post: Birgitta Hagström Tel: E-post: 10 Bitidningen

11 LEIF STRÖMBERG SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks röd 2008 SBR:S AVELSKOMMITTÉ: Bilda drottningodlingsklubbar! Bo Lindahl ordförande, Håstenslöv 1534, Teckomatorp. Tel E-post: Leif Strömberg ledamot, Västra Bohr 23, Lindesberg. Tel E-post: Per Thunman ledamot, Skurusundsvägen 44, Nacka. Tel E-post: Janne Mårtensson adjungerad, Pelarne, Vimmerby. Tel E-post: Att det finns drotttningodlingsklubbar i många av våra föreningar är ingen nyhet. Har man dessutom möjlighet att bedriva sin verksamhet i en föreningsbigård ökar detta ytterligare intresset för drottningodling i föreningen. Föreningsbigården kan bli basen för att hämta sin drottning. Det är viktigt att påpeka att man kan ha en bra verksamhet kring drottningodling även utan tillgång till föreningsbigård. I vår förening beslutade årsmötet för två år sedan att bilda en drottningodlingsklubb. Man beslutade också vilka riktlinjer som skulle gälla. Så här gick vi till väga: Ett syfte formulerades: Drottningodlingsklubben skall verka för att förbättra bistammen i föreningsområdet Drottningodlingsklubben skall ge medlemmarna tillgång till bra drottningar Följande beslut togs: 1. Årsmötet skall utse en sammankallande för gruppen 2. Sammankallande jämte styrelsen utser vilka som skall ingå i gruppen 3. Anteckningar skall föras vid gruppens möten 4. En årsrapport skall lämnas till årsmötet 5. Några kostnader för verksamheten skall inte belasta föreningens kassa Därefter fick de som var intresserade anmäla sig. Fler än tio skulle det helst inte bli för att kunna få en hanterlig grupp. Vi blev tio utan att behöva tacka nej till någon, dessbättre! Nära nog alla hade erfarenhet av drottningodling. Vilket inte var ett krav! Intresse och erfarenhet av biodling är ingen dålig grund! Bjud in Avelskommittén till ett informationsmöte om drottningodling och avelsarbete. Kontakta någon av oss i kommittén, så bestämmer vi tid och plats. Bo Lindahl, Leif Strömberg, Per Thunman eller Janne Mårtensson. Kontaktuppgifter finns i BT Jan/Febr. Lycka till! PS. Numera är vår drottningodlingsklubb omdöpt till Avelsgruppen. Vi vill ha fler Avelssamordnare! Meddela snarast Avelskommittén vem distriktet utsett till Avelssamordnare! En träff skall genomföras före sommaren Träff med föreståndarna på våra parningsstationer Den 18 april kl på Hotell Högland i Nässjö träffas Avelskommittén och våra stationsföreståndare. Kallelse har skickats ut tidigare. Bitidningen

12 Franska biodlare protesterar: Bin + GMO en omöjlighet SUSANNE GÄRE, text och bild Biodlarna i Frankrike är bekymrade. De första observationerna i januari för vintern visade att döda bisamhällen i bigårdarna varierar mellan 5 och 90 procent. Därför satte de stopp i början av året. I stället för pollen, honung och nektar på marknaderna runt om i landet fanns det plakat och information. Biodlarföreningen ville med detta sprida information till allmänheten om vilken viktig roll för miljön bina har som pollinerare. Så bland annat kunde man läsa på plakaten: Bin + GMO - en omöjlig samexistens och NEJ TILL CRUISER. Samma förening har också nationellt upprättat en sajt där de ber allmänheten skriva på protestlistor i syfte att bevara biologisk mångfald. En annan sajt uppmanar allmänheten att protestera mot GMO. Det är nu ett faktum att bina trivs bättre i städer än på landsbygden, för i städerna finns färre pesticider. Biodlarföreningen hälsar därför det nya miljöprogrammet, som franska regeringen presenterade före jul 2007, med glädje. Målet är att på tio år få ner användningen av bekämpningsmedel med 50 procent, och den 1 februari förbjöds de första 30 molekylerna som finns i dessa medel. Men samtidigt gav den franska jordbruksministern tillstånd i januari i år att använda insekticiden Cruiser, vilket retat upp biodlarna. Michel Barnier motiverar beslutet med att den verksamma molekylen thiametoxam är godkänd av EU, och att användningen ska övervakas och utvärderas. Uppgifter visar dock att bisamhällen försvunnit i Italien sedan förra året, då italienarna tillät Cruiser. Honungsproduktionen i Frankrike har nästan halverats på tio år producerades ton honung, 2007 var den siffran nere i ton. Biodlarna är också besvikna över att Michel Barnier den 6 februari tillät försöksodling i öppna fält av genmodifi erad majs i Frankrike. Däremot vill franska regeringen använda EU:s skyddsklausul för att förbjuda den genmodifierade majsen MON810 för odling till försäljning. Svaret från Bryssel blir avgörande för den kommande lagen om GMO-odling i Frankrike och inrättandet av en nationell instans för bioteknologi. Den här franske biodlaren på markanden i Brassac-les-Mines är orolig inför framtiden. 12 Bitidningen

13 JANNE MÅRTENSSON Konsulent Frågelådan Rensningsflygningen Hej igen på er! Den här gången finns två frågor om samma fenomen nämligen rensningsflygningen hos bina samt en tredje om lämplig våg till honungsburkar. Fråga 1: Mina bin är redan ute och flyger. Kul förstås att de har överlevt så här långt, men oron kommer att de är ute för tidigt. Vad säger du om det?/marie Det du sett är årets rensningsflygning, en av årets höjdpunkter för både biodlarna och framförallt bina. Efter en lång period utan möjlighet till tömning av tarmen ger nu naturen bina chansen att gå på toaletten. Flygande bin är levande bin och ett kvitto på att samhället åtminstone överlevt vintermånaderna. Det är alltså ett riktigt glädjetecken. För tidigt kan egentligen inte rensningsflygningen komma. Tvärtom ger det möjlighet för bina att möta ett eventuellt bakslag i form av en ny (kortare) vinterperiod. Det kan vara på sin plats att uppmärksamma grannarna på den risk som ett bisamhälles rensningsflygning innebär för nypolerade bilar och lufttorkande tvätt. Viss försiktighet bör man trots sin glädje och nyfikenhet själv också iaktta för att inte bli alltför prickad av biexkrementer. Vilka dessutom är riktigt besvärliga att få bort från kläderna. Doften är inte helt angenäm heller, om du fått en klick på dig själv. Fråga 2a: Nästa fundering är om det innebär att jag ska kolla upp fodret och eventuellt stödmata?/marie Fråga 2b: Vad gör man nu, när bina flyger? Vad kan hända??/per Enar Med den rekordmilda vinter vi haft i år har många bisamhällen suttit i riktigt tät vinterklunga en kortare tid än normalt. Detta har troligen medfört en större förbrukning av foder, vilket i sin tur innebär en risk att foderbrist kan uppstå. En klok åtgärd är att ge bina ett par tre kg sockerlösning. Ett alternativ är foderdeg, antingen hemmagjord eller färdigköpt t ex Apifonda. Före stödfodringen sätts in måste hela bisamhället verkligen ha varit ute på rensningsflygning. Innan vinterklotet är helt upplöst och alla bin hunnit ut på rensning kan det gå ytterligare minst en dag, mycket beroende på vädret som erbjuds. Fodring före rensningsflygningen innebär att bisamhället riskerar att omkomma, när överbelastade tarmar fylls på ytterligare och oavsett väder måste tömmas i panik inne i kupan eller ute i kylan, varifrån bina inte återvänder. Det är mycket viktigt att under mars/ april noggrant kontrollera samhällenas foderförråd. Det räcker i regel att studera de bakre ramarna uppifrån. Har dessa ramar täcklock på cellerna är de så här års i regel fyllda med foder. När yngelsättningen sätter igång ökar foderförbrukningen lavinartat, eftersom temperaturen i kupan måste höjas till grader för att ynglet skall utvecklas normalt. Varma täckbrädor/täckskivor är alltså ett tecken på att samhället konsumerar foder i stor skala. Bakslag i vädret med låga temperaturer och inställda flygningar, med så här års minimala nektar- och pollentillgångar, innebär en stor risk för bisamhället. April månad medför de flesta år att många bisamhällen dör pga svält. En död som en uppmärksam biodlare hade kunnat förhindra med stödfodring. Välkommen med nya frågor till nästa nr av BT, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. Kolla om det finns foder i samhället efter vintern. En snabb till på de ytterst/bakersta ramarna kan ge en bra uppfattning om läget. Foto: Janne Mårtensson. Fråga 3: Var kan jag hitta en lämplig våg för vägning av honungsburkar/ Ralf En digital våg med en noggrannhet på 2g inköpt i närmaste husgerådsaffär var under många år min egen värdefulla vågmästare vid upptappning av honung i burk. Den sparade in sig väldigt snabbt! Dels gick arbetet snabbare och säkrare och dels hamnade inte för mycket honung i burkarna. Kunden fick den mängd honung som utlovades och jag skänkte heller inte bort någon gratishonung. Sammanfattningsruta: När rensningsflykten är avklarad: Kolla foderförråden hos bina Stödfodra gärna med sockerlösning eller foderdeg Varma samhällen måste kollas vid bakslag i vädret Följ binas möjlighet att fylla på förråden från naturen Bitidningen

14 Redskapshandlare satsar på biodlingen Joel Svenssons Vaxfabrik invigde nya lokaler 2007 BERTIL STÅHL Jag besökte Joel Svenssons Vaxfabrik, en vanlig vardag i juni, efter den stora invigningen och 120-års jubileet. Förväntansfull och med viss spänning, närmade jag mig den förhållandevis storslagna nya byggnad, som jag under en tid sett växa fram, steg för steg. övrigt var mitt besök inte alls speciellt. I Jag skulle hämta ramar som varit inne för vaxsmältning och rengöring. Som biodlare har jag besökt Joel Svenssons Vaxfabrik, och utnyttjat dess tjänster, med jämna mellanrum de senaste 25 åren. Redan vid den nya parkeringsplatsen hajade jag till. Här var det plats för åtskilliga fordon, för kommande kundbeläggning och studiebesök. Och där låg den nu färdiga utställningshallen och affären, där jag tidigare sett gamla växthus från en gången tid. Affär - Bikupa Oj, vilken förändring, och utvecklingsmöjlighet, tänkte jag då. För att associera till bikupan, vilket jag gärna gör när det gäller Bengt Svenssons verksamhet. Han hade utökat rejält med både yngelrum och skattlådor. När jag gled in igenom flusteröppningen hördes ett behagligt surr. Ganska naturligt, det var ju högsäsong för biodlingen just då. Historia Väl inne i bikupan fångades jag först av biutrustning från de gamla pionjärernas tid. Kakformar och vaxvalsar som generationerna före Bengt hade hämtat hem från främmande länder för att modernisera svensk biodling. En epok som startade för 120 år sedan. Det märktes att Bengt och hans medarbetare hade tänkt till ordentligt, när det gällde att placera uppvisningsmontrarna i rätt ordning, för det materiel man i första hand ville visa upp. Rikstäckande verksamhet En rationell expedition varifrån postorderpaketen packas och distribueras finns inrymd i byggnaden. För att inte tala om lagerbyggande som ligger bakom. Vilket ger möjlighet att lätt utöka produktsortimentet. När jag kom in och såg den gamla utrustningen som var utställd, fick jag en tankeställare, då jag jämförde det gamla med den nya utrustningen i dagens biodling. Jo, visst har det gått framåt, mycket sakta, men säkert. Stillastående är som bekant tillbakagång. Ungefär så tror jag Bengt tänkte när han gjorde sitt livs satsning på biodlingsutrustning, honungsprodukter, vax och ljusmassa. Nu finns det även en presenthörna med artiklar med speciella ljus och tillbehör som är lämpliga som presenter. Tanken bakom Varför gör du den här satsningen just nu Bengt, och i så stor omfattning? Tomten blev ledig för några år sedan, svarade han, och då fanns ju möjligheten till den här satsningen. Att vänta för länge med en sådan här byggnad är till nackdel eftersom man blir äldre och äldre samt kanske också försiktigare. Att omfattningen blev så här stor beror på erfarenheter ifrån andra mindre satsningar genom åren. Ofta blir det snart för litet och man får bygga ut igen. Nu ville jag satsa så mycket ekonomin och framtidstron räckte till. Idag tillhör Bengt tredje generationen vaxfabrikanter, som nu för arvet vidare. När jag tittat mig omkring på det mesta på och i utställningshallen, förstod jag snart, att i det här företaget tror man på utveckling och framtiden. Bra medarbetare Jag känner sedan många år också företagsledaren, och entreprenören Bengt Svensson, som idag har stor erfarenhet av att 14 Bitidningen

15 driva en verksamhet där debet och kredit skall gå ihop, och dessutom försörja familjen i konkurrens med andra företag. Han vet hur viktigt det är att ha bra medarbetare, med stor självständighet, som gör det möjligt för honom att resa och planera. Därmed kan han följa utvecklingen både på hemmaplan och utomlands. Att ha bra informatörer och rådgivare är också viktigt, när det gäller att köpa rätt utrustning, med hänsyn till biodlarens behov, liksom det stöd biodlareföreningarna får när de behöver utrustning att visa upp på sina egna utställningar och arrangemang. Studiebesök välkomnas Studiebesöken duggar tätt under året. Den dag jag besöker Vaxfabriken, skulle Nordvästra Kretsen med 90 personer komma på besök. Åtskilliga gånger har jag haft förmånen att samarbeta med Bengt i samband med studiebesök. Då har jag kompletterat med visning av bin i föreningsbigården intill Vaxfabriken. Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli. Det är naturligt för Bengt att tänka så när han bjuder in skolklasser, för att få en första introduktion i biodlingens ädla konst. Vaxdoft Även om allt ser väldigt bra ut i den nya satsningen, så finns det naturligtvis något man kan sakna från det gamla. För mig är det den kraftfulla doften av bivax, när jag öppnade dörren till den gamla affären. Den tyckte jag var härlig. Kanske kan jag få sticka in näsan i vaxvalsningslokalen någon gång då och då, som kompensation. Bengt kontrar dock snabbt med att när väl vaxhanteringen är på plats, så skall den härliga vaxdoften även finnas i den nya butiken. Innan jag lämnade Joel Svenssons Vaxfabrik, passade jag på att från mig och alla andra biodlare som utnyttjar deras tjänster, önska ett stort LYCKA TILL! Hur länge håller varan? Livsmedelsverket har en bra information på sin hemsida angående datummärkning. Den får vi del av här. Lennart Fält De fl esta livsmedel ska vara märkta med bäst före-datum eller, i vissa fall sista förbrukningsdag, så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten artillverkad och hur den har förpackats och förvarats. Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas med uppgiften förpackat i en skyddande atmosfär. Bäst före-dag Livsmedel märkta med bäst före-dag ska Bitidningen hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Efter uttrycket bäst före ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå bäst före För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det, står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel bäst före utgången av Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december Sista förbrukningsdag Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fi sk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen att, den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Förpackningsdag och bakdag Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Detta görs ändå av många företag med hänsyn till att konsumenten vill veta livsmedlets ålder. Det kan då stå bakdag

16 LARS-MARTIN LILJENVALL SBR:s Vetenskapliga Råd Vad frågar en amerikansk biodlare om? I nästan alla bitidskrifter som jag går igenom återfinns en avdelning där läsarna ges tillfälle att få svar på insända frågor om varjehanda ting inom biodling. Som ett litet mellanstick mellan forskninsresultaten vill jag denna gång, i ett apikulturellt intermezzo, ge några exempel på vilka frågor och funderingar man kan finna i en amerikansk bitidskrift, American Bee Journal (ABJ). Frågorna i ABJ besvaras där av Jerry Hayes som arbetar som biexpert i The Florida Department of Agiculture & Consumer Service. Han är verksam inom många biområden. Speciellt uppmärksammade har hans senaste artiklar i tidskriften Countryside blivit. Som man kommer att se är det inte mycket som skiljer i den praktiska biodlingen jämfört med oss. Vi har snarlika frågor och problem i stort som smått. Några nybörjarfrågor En av de amerikanska biodlarna berättar att hon tillsammans med sin man varit biodlare i ett år. De slungade vid deras första skörd (2007) 27 ramar från två samhällen. De är förundrade över att honungen kunde ha så olika färg trots att kuporna stått bredvid varandra. 1) De frågar sedan om de ska vinterfodra bina genast efter skattningen. 2) De har också märkt en hel del vildbyggen mellan ramarna och frågar hur mycket av detta som ska rensas bort innan invintringen. 3) De undrar sedan hur man bäst rengör sin slunga då arbetet är klart. Den bästa utrustningen för en yrkesbiodlare är en miniräknare! Jerry Hayes. Foto: Erik Österlund Jerry Hayes svarar 1) att vinterfodringen beror på var man bor men att man ska se till att det finns tillräckligt både med sockerlösning och s k bibröd (pollen) i ramarna. Vad gäller 2) vildbyggena är det klokast att rensa ordentligt för att undvika störningar i hela samhället som kan uppkomma nästa säsong då man till våren ska inspektera ramarna. De kan då sitta hårt fast i varandra och vara svåra att inspektera. Vid 3) rengöring av slungan rekommenderar Jerry tvättning med såpvatten och borste och slutsköljning med varmvatten innan den ställs undan för nästa säsong. Förångad olja Det har talats mycket om att behandla bisamhällena med olika kemiska medel mot parasiter och sjukdomar i bisamhället, framför allt då mot varroa. En nybörjare har hört att man kan förånga en tunn oljedimma in i kupan mot kvalstret. Det har hans mentor praktiserat. Jerry anser dock att detta inte har tillräcklig effekt. En oljefilm är sedan till förfång för bina själva vilket kan förorsaka både andnings- och flygproblem. Den bästa utrustningen En av biodlarna har planer på att bli yrkesbiodlare och undrar vilken som är den viktigaste utrustningen som han bör skaffa sig först. Han får rådet att köpa sig en miniräknare, ett råd som säger någon om situationen som yrkesbiodlare i dagens USA. Grundläggande frågor En i biodling svagt bevandrad elev vid en journalisthögskola, som höll på med sin slutuppsats, ville ställa några, för honom, viktiga frågor: 1) Hur bär sig en biodlare åt att fånga en svärm? 2) Hur stor betydelse har förekomsten av bin ute i naturen, i ett jordbrukssamhälle? 3) Var är den bästa platsen för en bikupa? 4) Vad menas med ett starkt bisamhälle? 5) Hur kommer det sig att bina gör honung? 6) Under vilken tid på dygnet är bina aktiva? Man får uppenbarligen inte vara förvånad över att man kan få alla sorters frågor. 16 Bitidningen

17 Jerry Hayes svarar: 1) En svärm, som är ett samhälles sätt att föröka sig, sitter ofta åtminstone till en början i bigårdens närhet. Svärmarna är vanligen tämligen ofarliga att handskas med eftersom de inte har något att försvara (men du bör ha skyddsdräkt) och kan därför relativt säkert och lätt infångas och placeras i en i förväg iordninggjord kupa. 2) Om inte bina fanns som pollinatörer skulle uppskattningsvis ca 1/3 av den föda vi äter försvinna. Visst, honung är den synliga produkten av binas arbete men det helt övervägande viktiga arbetet utgörs av pollineringen av växterna. 3) Även om bina själva flyger inom ett område på ett avstånd av ca 5 km från kupan gör biodlaren klokt i att sätta upp sin kupa i ett område där det finns gott om växter som bina har nytta av och i sådan mängd att de kan förse samhället med nektar och pollen. 4) Ett starkt samhälle är ett bisamhälle som är friskt och kan producera många bin. I mitten av säsongen kan det innehålla mer än bin. 5) Europeiska honungsbin producerar till skillnad från bin i tropikerna föda för att kunna överleva vintern då ingen växtlighet finns att hämta nektar och pollen ifrån. Bina omvandlar nektarn till honung som de sedan förvarar i vaxkakorna som vinterföda. 6) Honungsbin är vanligen aktiva under den ljusare delen av dygnet och när temperaturen är över ca 15 grader Celsius. Jäst honung En biodlare, som hade ett antal burkar jäst honung frågade hur detta hänt och vad han ska göra med dem och om de går att använda. Han får svaret att han troligen slungat sina honungsramar alldeles för tidigt innan alla celler var täckta eller möjligen låtit honungen få stå otäckt i något fuktigt utrymme. Honungen är hygroskopisk, tar åt sig vatten då luftfuktigheten är hög, varför den måste täckas då den står öppet, t ex vid beredningen, omrörningen, innan den hälls på burk. All honung är utsatt för en jäsningsrisk eftersom mikroorganismer kan utvecklas i den i synnerhet då vattenhalten överstiger 20%. Honung med en vattenhalt på högst 18 % behöver vanligen inga konserveringsmedel utan är ett stabilt födoämne. Man har t o m funnit ojäst Propolis innehåller i varierande grad antibiotiskt verksamma ämnen som hämmar mikroorganismers inverkan. Foto: Wikipedia. honung i tusenåriga egyptiska gravar. Det går att kort värma upp honungen (men inte till kokning) för att driva ut alkoholen (alkohol har lägre kokpunkt än vatten/honung) men den slutliga produkten smakar inte och är inte lika bra som ojäst honung. Den kan istället användas som foder åt bina under kommande säsong. Generellt får frågeställaren dock rådet att inför nästa säsong vänta med att skatta sin honung tills 99% av cellerna är täckta. Mer om vattenhalten i honungen I nära anslutning till det föregående ställs en fråga om det finns något bra sätt att minska vattenhalten i honung. Till vilken temperatur kan man värma den utan att den förstörs? Att värma honungen kan verka lockande men det medför att mängden av HMF hydro-metyl-furfural ökar, ett ämne som bl a bidrar till honungens missfärgning och därmed också honungskvaliteten. Bäst är att förvara honungen i ett torrt, uppvärmt rum (med en luftavfuktare) i en större behållare där det går att arrangera för någon form av kontinuerlig omröring så att honungen kan komma i kontakt med den torra luften. Det bästa för att slippa detta arbete är att låta bina stå för avfuktningen och att alltså inte skatta för tidigt. Propolis En biodlare ställer frågan om propolis, om dess egenskaper, vad den är bra för och kan användas till. Propolis är bisamhällets kitt- eller klibbvax med starkt aromatisk doft som bina hämtar från det hartsöverdrag som finns på knopparna på olika lövträd men också i kådan från gran och tall. Bina använder det till tätningsmedel i kupan. Propolis innehåller i varierande grad antibiotiskt verksamma ämnen som hämmar mikroorganismernas inverkan i hela bisamhället. Omfattande forskning har genomförts speciellt i Östeuropa. Propolis kallades tidigare där för den fattiges penicillin. Idag kan det komma till användning vid behandling av olika infektionssjukdomar. Gaddens längd Biets försvarsvapen, gadden, har intresserat en odlare. Kan man se någon skillnad på den mellan biaserna? Samtliga Apis melliferabin det är ingen större skillnade mellan dem - har en gaddlängd på 3,0-3,2mm. Giftkörteln rymmer ungefär 0,1mg gift. Världsproduktionen En biodlare har funderat över hur mycket honung som produceras per år i världen och får veta att man år 2007 uppskattat honungsproduktionen till omkring 1,5 miljarder kg. Mängden har stadigt ökat under de senaste 25 åren där Asien och Sydamerika stått för de största bidragen. Det är svårt att värdesätta världsproduktionen eftersom honungspriset skiljer sig länderna mellan. För att ändå få ett litet begrepp om storleksordningen kan summan 17 miljarder kronor nämnas då kilopriset på världsmarknaden sätts till strax under 15 kr/kg. Men det är som sagt vanskligt att nämna exakta siffror. Dessutom tillkommer värdet av världens pollinerade blommor och övriga växter. Bitidningen

18 Apimondia Down Under CLOVIS KASTBERG Ett oförglömligt möte med människor och naturen. Sällan har jag träffat så gästvänliga människor som i Melbourne. Och jag har rest en hel del och bott i andra länder! De första tre dagarna i Melbourne på egen hand, underbara!! Besök på välskötta vingårdar, vinprovningar, vinprovningar igen och utsök mat. Och måndagen kom och då var det dags för det stora evenemanget: Apimondia. Vetenskapliga programmet Det vetenskapliga programmet var indelat i sju olika ämnesområden: bihälsa, bibiologi, apiterapi, biodling för landsbygdsutveckling, teknologi och redskap, pollination och flora, biodling och ekonomi. Dessa i sin tur utgör kommittéer inom Apimondia som organisation. Programmets omfattning krävde sin planering för att kunna vara med på alla föreläsningar jag ville vara med på. Mycket material fick jag med mig i form av Power Point-presentationer från föreläsningar, men skriftligt vetenskapligt material var i det närmaste obefintligt under utställningen. Bisjukdomskommittén och Vetenskapliga rådet har tagit del av lite av materialet. Utställningarna Den stora utställningen ApiExpo var mest redskapsinriktad och naturligtvis fanns mycket intressant för att utveckla till storbiodling. Känguru i Alice Springs. Nästa utställning World honey show & contests är ett viktigt evenemang för Apimondia och spelar stor roll för bestämning av kvalitet och standard av de produkter som erbjuds till konsumenterna. En del intressanta posters visades och riktigt glädjande var att se att en svensk fanns med i spelet: Per Thunman och New measurments on old wings Att åka på den här typen av kongresser kostar, men Apimondia i Australien var värt priset, pga utbudet av användbar information, föreläsarna, kontaktskapande och det landet har att erbjuda. Nästa Apimondia blir i Frankrike 2009 och därnäst 2011 i Argentina. Om du vill veta mera om Apimondia och dess aktiviteter gå in på Efter en fantastisk kongress i Melbourne var det dags att åka till Alice Springs, staden som ligger mitt på den australiska kontinenten. Honungsutställning. Lägg märke till att man bara ser flytande honung. Apimondias president Asger Jørgensen från Danmark Per Thunmans poster om nya vingindexmätningar av gamla vingar av nordiska bin 18 Bitidningen

19 Projekt förbättrad bitillsyn i Skaraborg I Skaraborg ansåg vi biodlare att organisationen för att kontrollera smittosamma bisjukdomar/tillsynsorganisationen hade så stora brister att den inte längre fungerade som tänkt. Trots att Länsstyrelsen var positivt inställd till biodling och insåg sitt ansvar fanns inte resurser att stödja de enskilda bitillsynsmännen i deras arbete. Ansvaret för detta finns hos SJV. Vi ansåg också att utvecklingen mot en mera näringsinriktad biodling ställer högre krav på tillsynsorganisationen. Det handlar om att bin flyttas mer, för att få högre skörd eller för pollinering. Det är naturligtvis så att det innebär högre risker att flytta till ett område, för exempelvis ett pollineringsuppdrag, om det inte finns en effektivt arbetande tillsynsman i området. Att dra med sig sjukdomar hem eller att inte kunna flytta hem är en mardröm för en förvärvsbiodlare. Ingen kan garantera att ett område är fritt från smitta men vi ska minimera risken. Flyttning av bin regleras av lagar och förordningar. Ansvaret för att dessa efterlevs vilar på främst SJV. Om respekten för regelverket minskar åligger det SJV att restaurera det eller ändra på reglerna, andra alternativ finns inte. Efter en långdragen process beviljade SJV medel ur kontot smittosamma husdjurssjukdomar sommaren -04 till projektet Förbättrad bitillsyn i Skaraborg. I projektet tillsattes en projektledare, tillsynsledare vars uppgift var att stärka tillsynsorganisationen så att den skulle fungera som tänkt. Senare har projektet utvidgats till att omfatta hela Västra Götaland. Skaraborgsprojektet Eftersom kyrkan under senare år slagit samman många församlingar till större enheter, gjordes en utredning om hur församlingarna förändrats och hur distrikten ser ut efter detta. Efter det att distriktens nya utformning fastställts tillsattes tillsynsmän i alla vakanta distrikt. För att kunna täcka upp alla distrikt blev det nödvändigt att i vissa fall värva från grannkommuner och i något fall även från angränsande län. För att minska arbetsbördan (vid ex. Bitidningen utbrott av vissa sjukdomar) utvecklades ett ersättarsystem inom varje kommun. Därför finns nu en huvudansvarig och minst en ersättare i varje tillsynsdistrikt. Ersättare blir i första hand en granntillsynsman i kommunen. När nu distrikten var fastlagda och lämpliga tillsynsmän med ersättare blivit tillsatta, kunde arbetet fortsätta med att utbilda tillsynsmännen och likrikta deras verksamhet. Detta gjorde att tillsynsmännens arbeten kom att bedrivs lika i hela länet och att verksamheten på ett tillförlitligt sätt följde bisjukdomslagen. Samtliga tillsynsmän kallades till gruppmöten en gång per år (alla hade närvaroplikt). Varje grupp innehöll ca 6-7 personer. På gruppmötena informerades om bl a följande: Varje tillsynsman skall vara helt klar över hur hans/hennes distrikt ser ut och skaffa en karta med aktuella församlingsgränser göra en egen förteckning över biodlarna i distriktet och ta reda på var de har sina samhällen före säsongen göra en preliminär besiktningsplan över kända besiktningar och uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet innebär att samtliga biodlare i distriktet skall ha besökts inom tre år för stickprovskontroll och rådgivning. Vidare informerades om hur man hanterar vissa problem som kan uppkomma vid besiktningar, vad som menas med Godkänd biodlare, vad man gör då man hittar sjukdomar av olika slag, vad man gör med vildbisamhällen och ödebigårdar, hur man fyller i blanketter, vikten av att arbeta professionellt och att vara en resurs för biodlarna mm. Tillsynsledaren skulle även delta på distriktens årsmöten, samrådsmöten mm, för att informera och få synpunkter på verksamheten. En artikel infördes i Biskaran (en tidning enbart i Västra Götaland som ges ut en gång per år) där information gavs om bitillsynsverksamheten. Även tillsynsmännen uppmanades att varje år besöka den lokala biodlarföreningen i området där han/hon verkar, för att presentera sig och sin verksamhet samt informera om sjukdomsläget mm. Tillsynsledarens uppgift var också att samarbeta med distriktens sjukdomskommittéer. Under själva säsongen skulle han alltid vara tillgänglig för rådgivning och stöd samt kan även kunna medverka vid besvärliga besiktningar. Vid säsongens slut kontrollerades att räkningar och årsrapporter kommit in från samtliga tillsynsmän. Allt kontrollerades och fördes in i den årliga statistiken. Slutsatser Resultatet efter drygt tre års verksamhet visar att i stort sett samtliga tillsynsmän arbetar aktivt och att deras arbeten sedan projektstarten ökat med ca 120%. Dessutom kan man utläsa från SLU:s statistik från 2007 års nosemaprovtagning att Västra Götalands 346 insända prover vida överträffade det län som har det näst högsta insända provantalet, som var 82 st. Detta visar att de tillsynsmän som stimuleras i sitt arbete gör ett betydligt bättre arbete än man gör i län med traditionellt arbetssätt Trots att mätbara resultat är svåra att få fram i denna typ av projekt anser vi att effekten är genomgående positiv, en liten enkätundersökning som genomförts indikerar att tillsynsmännen är mer motiverade och informerade i det område där projektet verkat. Vidare är intrycket att projektet fortfarande kan utvecklas och att det har en viktig uppgift att fylla. Behovet av besiktningar kommer att öka eftersom fler biodlare satsar på försäljning av avläggare som ersättning för vinterförluster orsakade av varroakvalstret. Besiktningar pga vandringsbiodling och pollineringsuppdrag blir fler och utbrott av amerikansk yngelröta verkar öka. Dessutom har vi ett ökat tryck från vår omvärld bestående av bl a lilla kupskalbaggen och trakékvalstret. Att vi har en engagerad och välutbildad skara av bitillsynsmän är en grundförutsättning, samtidigt som det finns en tillsynsledare som aktivt kan driva på verksamheten och stimulera tillsynsmännen i deras arbete. På så sätt garanteras att tillsynsverksamheten fortsättningsvis kommer att fungera och att bisjukdomslagen kommer att efterlevas. Vi anser därför att det arbetssätt som utarbetats i projektet bör bli norm för bitillsynen i Västra Götalands län. Bengt Kling, Projektledare Conny Persson Sjuhärads bd Bengt Gustavsson Na. Älvsborgs bd. Tore Olsson Göteborgs o Bohus bd. Kjell Berndtsson Skaraborgs bd Arne Johansson 19

20 JAN-ERIK JANSSON Styrelseledamot Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen utsatt för process i januari JAN-ERIK JANSSON Vår konsulent Janne Mårtensson satte fart på deltagarnas hjärnceller i ett trestegs processarbete som en del i diskussionerna kring den beslutade medlemsvärvningskampanjen. Styrelsen diskuterade också nya bokprojekt och vem som ska jobba fram vår nya hemsida. Styrelsen antog budgetförslaget och verksamhetsplanen för innevarande år samt den framåtsyftande långtidsplanen. vanlig ordning rapporterade ledamöterna från kontaktdistrikten. Branschrikt- I linjer och Riksförbundsmötet var på tapeten. Dessutom fick ledamöterna rapporter om förändringar bland förbundskansliets personal och de två projekten benämnda Kompis och Tillväxt. Det senare med namnbyte till Lönsam Binäring. Medlemsvärvningskampanj Vid tidpunkten för förbundsstyrelsemötet återstod det fortfarande en del gamla medlemmar som ännu inte betalat medlemsavgiften. Beslutet blev att sätta igång en medlemsvärvningskampanj. Viktiga deltagare i detta arbete är förbundsstyrelsemedlemmarna i samarbete med distrikten som ska analysera orsakerna till medlemstappet. Det gäller här också att vidta åtgärder utifrån varje distrikts förutsättningar. Konsulent Mårtensson ledde styrelsen i ett trestegs processarbete, där åtgärder för att öka medlemstillströmningen ytterligare diskuterades i det första steget. En viktig sak är här tillgången på bin. I steg två penetrerade vi möjligheterna till stimulansåtgärder bl a med inslag av tävling, vilket styrelsen ogillade. Steg tre i processen gällde bättre medlemsförmåner där förslagen gick från medlemslån till skriftliga bevis på vad vi hittills har åstadkommit i förmånsväg. Du som medlem är välkommen att komma med ännu flera förslag! Biboksprojekt Under året planeras en bok om bisjukdomar skriven av professor Ingemar Fries och bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Det finns också stora förväntningar på att Bert Trybom ska skriva ett litterärt verk om drottningodling med utgångspunkt i sin digra och djupa kunskap i ämnet. Nya hemsidan Det var tre firmor som lämnat anbud på vår förfrågan om ny hemsida. Styrelsen beslutade att anta budet från reklambyrån Effect (www.effectreklam.se). Effect kommer att använda sig av redskapet sitedirect vid framtagandet av hemsidan. Hur en sådan hemsida kan se ut kan du kolla på index.php. Det finns förhoppningar om att hemsidan ska kunna presenteras i god tid till riksförbundsmötet. I samband med att sidan blir offentlig ska ny redaktör utses. Budgetförslag Ledamöterna kunde detta möte anta en budget som slutar på ett plus strax under kr. I samband med denna diskussion kom frågan upp om kostnader för framtagandet av projektansökningar. Om du har en bra idé som kan leda till en projektansökan så hör med styrelsen om du ska jobba vidare med denna. Om man tänker söka projektmedel så ska man i förväg äska medel för att skriva projektansökan. Styrelsen får då se dessa utgifter som en form av riskkapital. Verksamhetsplan och långtidsplan Under höstens ordförandekonferens prövades förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan och långtidsplan. Nu hade dessa två planer omarbetats med hänsyn tagen till vad representanterna från distrikten hade sagt. Styrelsen ansåg nu att det fanns anledning att för sin del besluta om föreliggande förslag. Ett tips till föreningar och distrikt är att använda planerna som ett led i utvärderingen av förbundsstyrelsens arbete. Kontaktdistrikten Det fanns flera distrikt där nyblivna biodlare gått utbildning och fått gratis utbildningsmaterial, men inte gått med som medlemmar i förbundet. En uppmaning till kursledarna får bli att i fortsättningen värva alla kursdeltagare som medlemmar! Lennart Fält kunde rapportera från den lyckade Sala-träffen i Västmanland. Bo Lindahl rapporterade att man i Skåne drar igång en kurs i Affärsmässig biodling till våren. I Östergötland har man fått medel från länsstyrelsens LBU-program till Projekt Lönsam binäring. Detta resulterar i fyra träffar och en studieresa under våren. Ordföranden Åke Sandqvist kom med glädjande rapporter från Blekinge, Kronoberg och Södra Kalmar, höga besökssiffror på distriktsmöten, aktivt kvinnligt nätverk och hemsida på gång för södra Kalmar. 20 Bitidningen

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016 Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2016 Biåret 2016 I din hand håller du nu Nr 1 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. I år har bladet kommit ut minst sagt sporadiskt. Det

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Svärmhämtning 2011-06-11

Svärmhämtning 2011-06-11 Svärmhämtning 2011-06-11 Det började på ett styrelsemöte i Södra Björke, Conny Persson hade fått ett telefonsamtal från en privatperson. De hade fått en svärm som satt sig emellan en ytter och innerdörr

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led beroende

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

kampanj svensk honung Lind Lewin kommunikation 2014

kampanj svensk honung Lind Lewin kommunikation 2014 kampanj svensk honung 2014 Vilken honung ska jag välja? svenskt region smaksatt sort varumärke evm pris eko flytande/fast några resultat i uppsalastudien: 1. URSPRUNG Majoriteten menar att ursprunget och

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE THE HONEYMANIA TM ISSUE Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE HONEYMANIA Nyhet EN NATURLIG KÄLLA TILL FUKT Upplev honungens naturligt underbara och fuktighetsbevarande egenskaper. I vår nya

Läs mer

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo /

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / AIRNEWS #49 April 2014 Futurum I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / INLEDANDE ORD 1 Tanzania, en del av Afrika! En del av min en gång slutade jag fråga saker som jag undrade. livshistora!

Läs mer

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin! Ansvarig: Mail: Marie Hannerstig marie.backstrom@utb.lund.se Telefon: 070-8726605 Rapport Gröna Skolgårdar projekt Hej! Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 12.9.2013 2012/0260(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Vikingen nr 3 2005 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2005 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2005 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 12

Blixten och hans Vänner kapitel 12 Kapitel 12 Blixten och hans Vänner kapitel 12 I vilket vännerna behöver hjälp När museet öppnade lyckades Vännerna smyga sig ut och upp till sophögen utan att bli upptäckta. "Det är där hon är", sa Blixten

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Organisation är en förutsättning för att en verksamhet ska fungera. En bra organisation är nödvändig för att nå bra resultat. I bland fungerar organisationen

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002

DRAGBLADET. Fjällvandring med drag i. Kick-Off 28/9 2002. MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 DRAGBLADET MEDLEMSBLADET FÖR JÄMTLANDSFJÄLLENS SLÄDHUNDKLUBB Nr 2 2002 Kick-Off 28/9 2002 Fjällvandring med drag i DRAGBLADET DRAGBLADET är ett medlemsblad för Jämtlandsfjällens slädhundklubb. Medlemsbladet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Våren 2007 Redaktör: Lasse Arvidsson BI-BLADET. Hej!

Våren 2007 Redaktör: Lasse Arvidsson BI-BLADET. Hej! Våren 2007 Redaktör: Lasse Arvidsson BI-BLADET Hej! Det är vår i luften, tidigt i år. Tänker tillbaka på förra året då snön låg kvar långt in i april. Fick en påringning om en utebigård där kuporna var

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Ordföranden har ordet 20 05 Töllsjö, Hindås, Bollebygd, Rävlanda, Hällingsjö och Sätila. Välkommen till årets Biblad. Biåret 2004 gav lite honung som ett resultat av det kalla och regniga vädret under

Läs mer

GINSTBLaDET GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR. Nr 4 2013 Hallandssektionen Årgång 14 SOMMAR VINTER HÖST VÅR

GINSTBLaDET GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR. Nr 4 2013 Hallandssektionen Årgång 14 SOMMAR VINTER HÖST VÅR GINSTBLaDET Nr 4 2013 Hallandssektionen Årgång 14 GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR SOMMAR VINTER VÅR HÖST MATERIAL Ginstbladet Inga-Lill Niklasson CC 57210 Material till oss via E-post Västgötagatan 65-432 30

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Landvetter 2011-02-06 Närvarande: se bifogad närvarolista Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05 Plats: Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Datum: 2011-02-05

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer