Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel"

Transkript

1 Nr 4 April 2008 Bitidningen Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Bitidningen

2 Annons 2 Bitidningen

3 Ledaren Värdegrund och långsiktiga mål Arne Johansson styrelseledamot Efter två år i SBR:s styrelse ska jag ge er mina synpunkter på styrelsearbetet. En grundtes för mig har alltid varit att en förutsättning för en långsiktig strategisk utveckling är ett gott styrelsearbete. Därför är det i hög grad önskvärt att lägga resurser på styrelsen, utbildningar och tid att ta fram den kärna av värderingar som ska finnas i organisationen. Utan ett bra fungerande styrelsearbete får vi inte en bra förening. Att gå in i en styrelse är alltid en utmaning. Alla styrelser har sin kultur och den stora frågan är alltid hur mycket man ska anpassa sig. Det kan ju vara så att man är invald för att tillföra nya idéer. I början är man alltid i underläge. Det kan vara bristande personkännedom, men framförallt därför att det tar tid att få grepp om verksamheten. Det senare är förresten ett evigt problem för alla som sitter i t ex en bolagsstyrelse. Vd:n som är anställd av bolaget har förhoppningsvis full koll medan en styrelseledamot som har begränsad tid att sätta sig in blir beroende av den information han/hon får. En ledamot måste alltså ha förtroende för att de tjänstemän som arbetar i verksamheten ger rätt information, annars kan man inte sitta kvar. Det är också viktigt att informationen, bokslut och beslutsredovisning är framställd på ett sådant sätt att man får en genomlysning av verksamheten och att den är lätt att ta till sig. Detta underlättar för nya ledamöter att snabbt komma in och arbeta i styrelsen. Styrelsearbetet i SBR präglas av långa restider. Det är oundvikligt. Vi verkar i ett avlångt land, men representationen från Norrland blir lidande och det är kanske inte så konstigt när restiden blir dubbelt mot mötestiden. Vi har börjat använda SKYPE, ett internetprogram för kommunikation, och det fungerar i mindre grupper och har den stora fördelen att det är gratis. Telefonmöten fungerar också om man inte är för många. De flesta styrelseledamöter har ansvar för en kommitté och där passar dessa medier bra. Hur enig med övriga måste man vara för att kunna sitta kvar är en fråga man ibland måste ställa sig. Min uppfattning är att man måste vara överens om en värdegrund och de långsiktiga målen. För övrigt kan man ha avvikande åsikter och det är ingen stor katastrof om någon reserverar sig i frågor om hur man ska nå målen. Styrelsearbetet i SBR kan utan tvivel förbättras i många avseenden. Ska vi minska antalet ledamöter nu när vi är färre biodlare? Måste vi ha ett arbetsutskott eller kan frågor beredas via mail? Detta är frågor som vi förr eller senare måste ta ställning till. En riksförbundsstämma står för dörren. Se till att ladda era ombud med idéer och argument så vi får en bra stämma. Och skänk en tanke till valberedningarna. Ställ upp när de kallar. Ett uppdrag kan vara roligt och utvecklande. Den svåraste utmaningen för styrelsen är att vända den negativa trenden beträffande medlemsutvecklingen och den dåliga lönsamheten. Det kommer att krävas förändringar och att styrelsen överger gamla tankemönster. Det är inte lätt, men med idogt arbete och uthållighet ska vi lyckas! Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Årgång 107 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 38. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer APRIL 2008 Maximal uppmärksamhet 5 I bigården Första lådan! 6 Nordiskt Baltiska Birådet Kvinnligt nätverk i Älvsborgs norra 10 Bilda drottningodlingsklubbar! 11 Bin + GMO omöjligt 12 Rensningsflygningen startar upp 13 Redskapshandlare satsar 14 Datummärkning av livsmedel 15 Amerikanska frågor 18 Apimondia Down Under 20 Bättre bitillsyn i Skaraborg 21 Styrelsen utsatt för process 22 Kompisprojektet ger utbildare års-jubileum i Östergötland 24 Brev, Almanackan, Vi minns Marknaden, Svenskt Sigill Nästa nummer (5) utkommer i slutet av april. Manusstopp: 1 april. Numret därpå (6) i slutet av april Manusstopp: 1 maj Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes röd iår. Ge biodlingen maximal uppmärksamhet. Det gjorde bl a (fr v) Bror Johansson, Jenny Åslund, Nicklas Jansson och Bogöran Landberg. Foto: Lasse Naimell 4 Bitidningen

5 Maximal uppmärksamhet LASSE NAIMELL, sekr i Motala bf Motalas och Borensbergs bf är, gissar jag, två lokalföreningar som har samma problem med medlemsrekryteringen som en mängd andra lokalföreningar har i landet. Båda föreningarna har under en följd av år haft krympande medlems antal. Tillsammans är vi ca 65 medlemmar. Jag har tidigare i Bitidningen pekat på värdet av att man samverkar mellan närliggande lokalföreningar. Jag vill nu berätta om hur vi lyckades få maximalt intresse och nyfikenhet hos icke-biodlare i närområdet med en intensiv bidag Bondbackadagen med maximal exponering. Båda föreningarna tillsatte en arbetsgrupp som skulle utarbeta detalj planer för en eftermiddag för allmänheten på ca två timmar med tips promenad med pris i form av en miniburk med honung, biodlingsinformation och före visning av de olika momenten i honungsframställning, provsmakning av olika honungssorter och smaksatt honung, försäljning av föreningshonung men även försäljning av fika med tilltugg. För barn fanns varmkorv att få, naturligtvis glazad med olika smaker på honungsglaze från HF. Många personer i båda föreningarna ställde villigt upp och hjälpte till på olika sätt, inte minst att bara mingla och ge information om olika saker i biodlandets ädla konst. Utställningsmaterial från SBR hade lånats av distriktet och även egenproducerade afficher hade skapats. Dagen var utsatt till i mitten av augusti och på lördagseftermiddagen mellan kl. 14 och 16. Redan en halvtimme innan vi öppnade portarna, hade det kommit ca 30-talet personer. Under de dryga två timmar som vi var igång på olika stationer kom drygt 120 personer, mestadels par och barnfamiljer (vilket inte minst märktes på varm korv-åtgången!). Alla trivdes och sa spontant att de hoppades att vi skulle ha en liknande dag Hur kunde det då bli så lyckat? En förklaring är naturligtvis att det var fint väder med solsken och lagom varmt ute. Bitidningen Tiden på dagen var före eller efter man skulle lördags handla. Men viktigast var nog den uppmärksamhet vi fick i lokalpressen under de två veckorna som föregick dagen, med flera fina reportage i tidningarna om hur kul och spännande det är med biodling. Vi fick även sätta upp anslag med information i varenda butik i hela området under en dryg vecka före tillställningen. Det anslag som sattes upp var snyggt och väckte direkt en viss nyfikenhet om att få veta mer. Ett annat kvitto på att vår satsning har gett utdelning är att vi i november-07 startade upp en nybörjarkurs i biodling med 12 st. nybörjare där flertalet just anmälde sitt intresse under Bondbacka dagen. Jag tycker att fler bör pröva detta koncept i vår strävan att bli fl er biodlare. Min devis; Syns man så finns man! blev tycker jag bevisad. 5

6 I bigården Vårfoder och första lådan När jag somnade vid flustret Att prova på nya ställen för bikuporna är något kul och spännande, ger en förhoppning med drömmar om rekordskördar, mm. Själv hittade jag ett drömställe för en bigård vid en kulle på Hjorteds gårds ägor med mycket betesvallar. Jag hägnade in ett område, jordfräste upp ett hallon- och potatisland där också. En dag när jag jobbat mig trött i landet och bina flög otroligt mycket på maskrosorna så la jag mig ned och studerade flustret när massor av bin med pollen och nektar köade för landning i en strid ström. Efter en stund somnade jag med huvudet på jackan ihopbyltad som kudde ca en meter från flusterbrädan. Jag vaknade efter en timma och bina flög lika energiskt. Jag är 62 år och började biodlingen Tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn har jag 60 bisamhällen i Hjorted söder om Västervik. Jag låg kvar och studerade dessa små vänner och undrade hur många det var som landat när jag sov. Och när sover bina?? Jag tycker det är rogivande än idag att titta på flustret och se denna livliga trafik och känna detta naturens under med en bostad med ca st bin och känna dess funktion och livsenergi. Visst är det givande att vara biodlare. Bottenbytet går smidigt på morgonen. Skrapa rent den utbytta bottnen och byt på nästa samhälle. Walle Johansson Hjorted Byt botten Använd nu de extra bottnar du har, kanske några du snickrat i vinter. Byt försiktigt botten, gärna tidigt på morgonen då bina sitter samlade en bit upp pga nattkylan. Då störs de minimalt av bytet. Nu kan du rengöra och reparera om det behövs och byta på fler samhällen. Låt drottningen vara i fred Låt drottningen vara i fred fram till maj månad då svärmtendensen kan börja. Drottningen börjar lägga arbetsbin ägg ca 25/2 och drönar ägg mitten av mars. En drönare tar 4 veckor att komma till och ytterligare 10 dagar för att bli könsmogen så det finns inga mogna drönare förrän i mitten av maj om du skulle klämma ihjäl drottningen innan dess. Det finns inget skäl att gå igenom en bikupa innan svärmtiden för du ser på flustret om allt är normalt med bisamhället. Flyger bina intensivt och drar pollen så finns det också en fungerande drottning. Rör inte detta bisamhälle.. Men om man misstänker drottninglöshet måste man ju titta lite försiktigt. Ett sådant samhälle måste man slå samman med ett annat fungerande för att ta tillvara på bina. Om bina flyger dåligt i ett samhälle 6 Bitidningen

7 kan bero också på någon sjukdom, så var försiktig när du flyttar på ramarna. Ge bina vårfoder i mars eller i början av april så behöver du inte titta efter fodertillgång. Utökning Drottningen vill ha utrymme till sitt förfogande annars förberedes svärmning. Sätt på yngelrum nr 2 ovanpå tidigare yngelrum utan spärrgaller emellan. Drottningen behöver 20 ramar när maskrosorna blommar som bäst ungefär i mitten av april. I yngelrum nr 2 sätter jag 5 utbyggda ramar i mitten och resterande mellanväggar. Detta för att bina ska få bygga vax för att förhindra svärmning. Det är denna låda som bina kommer att övervintra på nästa vinter och då ska det vara fina ramar till hands. Hitta drottningen plus nästa låda Det är lätt att hitta drottningen i början av maj månad, för hon går uppe i yngelrum nr 2, om man skulle vilja märka om henne. I mitten av maj när körsbärsträden blommar intensivt och det är värme i luften så sätt på spärrgaller och skattlåda nr 1 (tredje lådan på samhället) för när hallondraget slår till den 13/6 så ska det finnas utrymme för honung. Vid denna tid lägger drottningen ca 3000ägg per dag dvs 2,5 gånger sin vikt per dag och här går åt mycket nektar som drift och till förråd. Kyla? Det är bättre att vara lite tidigare med utbyggnad än för sent, för har väl svärminstinkten vaknat så är det hopplöst att bryta den. Då måste man göra avläggare. Bina har förmåga att värma så var inte oroliga. Själv har jag frigolitkupor som isolerar bra både för värme och kyla. Nu börjar det bli riktigt härliga tider som biodlare, bara att njuta av livet och se över förrådet av ytterligare skattlådor. I år kan du märka drottningen röd om du vill hålla extra koll på vilket år hon är född. Men leta inte upp drottningen i april. Vänta till maj om du vill märka om henne, m en inte med rött. Om det finns täckt yngel finns det en äggläggande drottning. Foto: Bo Lundberg stängningstiden redan kl 8-10 på förmiddagen. Jag undrar om han inte var i Norrland. Men det lär han inte ha varit. Varför inte ta tid på maskrosen i vår? En undersökning från Schweiz visade att 90% av pollenet samlas in redan före kl 12 på dagen. Detta gäller även nektar. Sedan sluter sig maskroskorgarna. Men jag tycker maskrosen blommar hela dagen nu för tiden. Körsbärsblomman ger en klar signal att nu gäller det att ge bina ytterligare utrymme. Tänk att bina genom dans kan informera andra bin om hur långt bort det där fina trädet står. Ja bina kan även beräkna in motvinden plus storleken av trädet och ange hur mycket energi det går åt till ett visst träd. Helt otroligt. Man kan nog lägga sig och somna även under ett blommande körsbärsträd när bina flyger och gottar sig i den rikedom av nektar och pollen som finns där. Nästa gång kommer jag att berätta om slungning av raps och hur jag redan i sommar förbereder nästa vinter för våra små vänner i naturen. När maskrosorna blommar som bäst är det dags för nästa yngelrumslåda. Foto: Bo Lundberg. Blommor jag minns mest i april och maj Maskrosen är en otroligt go blomma för bina. De rullar runt och gottar sig av glädje tycker jag när jag ser dem på jakt efter pollen och nektar. Och vilka pollenklumpar det blir under färden. Visste du att Linné studerade maskrosens öppningstid under dagen och kom fram till att öppningstiden var kl 5-6 och Bitidningen

8 Nordiskt Baltiska Birådet 2008 ERIK ÖSTERLUND Biodlarorganisationerna och forskare från de nordiska länderna har träffat varandra en gång om året i många år, för att lära känna varandra och ta del av hur man arbetar och få del av forskningsrön i vårt närområd. Rättssalen i gamla tingshuset i Mjölby var en utmärkt konferenssal. Foto: Erik Österlund Sedan ett antal år, det börjar bli ganska många nu, deltar också de baltiska länderna. I år 2008 var det Sveriges tur att vara värd. Värdskapet cirkulerar mellan de olika länderna. Vi höll till i det gamla tingshuset i Mjölby, några steg ifrån stadshotellet. Ett utmärkt arrangemang. Vi fick lite frisk luft i oss emellanåt. Och vi fick faktiskt känna på lite snö, vilket varit en ovanlig vara den här vintern. På fredagen fick deltagarna besöka Omberg och informationsbigården som finns där. På lördagen vi fick lyssna till en hel rad intressanta föreläsningar. Några till på söndagen, då också lite mer formella förhandlingar hölls, t ex bestämde man att NBBC som förkortningen är från det engelska namnet Nordic-Baltic Bee Council, skall hållas i Danmark Något som alla biodlarföreningar i de nordiska länderna plågas av är minskningen av antalet biodlare och medlemmar i biodlarorganisationerna. I de baltiska länderna är historien lite annorlunda. Där har inte andelen av alla biodlare lika självklart varit medlemmar i organisationerna, som alltid varit fallet i de nordiska. Vi fick höra om olika aktiviteter för att öka antalet biodlare igen. Minskningen verkar ha stoppat upp mest i Danmark. Kampanjerna och aktiviteterna från organisationens sida verkar ha varit flest i Sverige. I Finland är många emot att skaffa fler medlemmar. Detta därför att man just nu har ett honungsberg där. Men eftersom medelåldern är hög där också, lär inom några år många honungsproducenter vara borta och plötsligt kan man stå där med honungsbrist och en alltför försvagad organisation. Det är man medveten om i den finländska organisationen. Detsamma gäller oss alla. Vi behöver alla fler biodlare. Norrmännen presenterade en utsökt flytande norsk honung, en delikatess. Glimtar från föredragen Ole Hertz är en fantastiskt duktig fotograf. Man njöt av hans bilder så man nästan glömde lyssna på det intressanta föredraget om hur man försöker rädda det utrotningshotade mörka Läsö-biet genom att flera småöar i den danska arkipelagen har fått nya invånare i form av bikupor med mörka läsöbin. Öarna är var för sig för små för att kunna upprätthålla en tillräcklig genetisk variation för att tillåta biets överlevnad på sikt. Dock om man utbyter genetiskt material mellan öarna så kan alla öar om de samarbetar kanske hjälpa till så att biet överlever med sin särart till framtidens fromma. Från Norge visade man upp en fantastiskt tilltalande och välsmakande honung. Flytande norsk honung bestånde av ca 70% ljunghonung och 30% hallonhonung. Tio procent av den norska honungen passade att göra flytande norsk honung av sade Hege Bjørnbakk. Sven Branner från Danmark talade om för oss hur man kunde testa sin honung för att se om den skulle kunna passa att göra flytande honung av. Man kan använda vanliga teststickor man köper på apoteket för att testa sockerhalten i urinen, för att se om man har problem med diabetes. Men man måste späda ut honungen i tunn vattenlösning först. Nu räcker det inte med att glukoshalten är lägre än 30-35% för att honungen ska passa. Det behövs också en effektiv silning och uppvärmning till ganska hög tem- 8 Bitidningen

9 Sven Branner från Danmark talade om för oss hur man kunde testa sin honung för att se om den skulle kunna passa att göra flytande honung av. Foto: Erik Österlund. peratur, men under endast en mycket kort tid så att honungen inte förstörs. I Danmark hade man gjort ett försök som indikerade att bin och andra pollinerare har mycket stor betydelse för att körsbär ska ge bra med frukt. Preben Kristiansen beskrev försöket med de s k Bondbina, drottningar från överlevnadsförsöket på Gotland. Av 150 ursprungliga samhällen som sattes ut isolerat på södra Gotland för många år sedan, blev det ett tiotal kvar som fortfarande lever där, utan någon som helst bekämpning mot varroan. Försöket på fastlandet man gjort med drottningar därifrån visar att det inte är kvalstren som förändrat sig så att bina överlever. Det är bina som förändrats. Då man har Bondbin och vanliga bin i samma bigård blir varroamängden lite lägre i bondbina än i de andra. Slutsatsen man drar är dock att det inte är tillräckligt för att de skall klara sig utan bekämpning. Anders Lindström berättade om sin yngelröteforskning och Ingemar Fries om sin forskning om veneriskt överförda sjukdomar hos bin. Tobias Olofsson från Lunds universitet Campus Helsingborg var för oss ett nytt ansikte i biforskingssammanhang. Han har fått fram nya fakta om binas försvar med hjälp av egna goda bakterier och gav intryck från en konferens vad honungen betyder för hälsan. Lägg det namnet på minnet. Eva Forsgren redogjorde för undersökningarna om den nya nosemans utbredning i Sverige. Foto: Erik Österlund Tobias Olofsson från Lund var för oss ett nytt ansikte i biforskningssammanhang. Han delade mycket intressant forskning om binas försvar med hjälp av egna goda bakterier. Foto:: Erik Österlund. Bitidningen

10 GUNILLA IVEHAG SBR:s kvinnliga nätverk Kvinnligt Nätverk i Älvsborgs norra biodlaredistrikt Ur projektet Bi i varje By som SBR drev för rätt så många år sedan har det kvinnliga nätverket fötts. De nationella träffarna för kvinnliga biodlare har gett goda impulser och energi att komma hem till distriktet och försöka starta ett kvinnligt nätverk. Jag har varit med vid två nationella träffar, 2006 och Bildandet av kvinnligt nätverk i Älvsborgs norra biodlaredistrikt har inte varit svårt. Vi har också fått en egen ruta på distriktets förnämliga hemsida: Någon personlig inbjudan till distriktets kvinnliga biodlare har ej skett. Metoden har varit att informera på distriktets olika möten och utbildningar. Spontant blev vi ett tiotal kvinnor som blev intresserade av att bilda ett nätverk. De flesta i gruppen har 1-3 egna samhällen En i gruppen har tillsammans med sin man en större biodling. Vår första träff var den 23 maj Vår målsättning för 2007 blev: att besöka nätverksträff som anordnas av Södra Inlands bf den 3 juni. att träffas 2-3 ggr under hösten. att öka vår egen kunskap i biodling. att nå ut med information om kvinnligt nätverk. att värva fler kvinnliga biodlare. att planera för nätverksträff för Västra Götalands län Gruppens intresseområden är produktutveckling av t ex vax, honung och pollen. Hur blev det Vi är fyra kvinnor som deltar i Våga växa Vi som var med på kv.nätverksmötet 19 febr. Majbritt Andersson, Maja Bengtsson, Britta Skoog, Gunilla Ivehag, Barbro Liljeborg samt Inger Hållberg. -projektet som pågår i Västra Götaland län. Utbildningen vänder sig till biodlare som redan är igång och kan tänka sig att utöka sin biodling. Den kommer att pågå fram till år Göteborg-Bohus biodlaredistrikts nätverksträff den 3 juni besöktes av fem kvinnor från vårt distrikt. Alla blev positivt berörda och vi fattade snabbt beslut om att arbeta för att kunna genomföra en egen nätverksträff Till vår höstträff inbjöd vi en bitillsynsman. Syftet med mötet var att kunna invintra bisamhällen så friska som möjligt. Kvinnliga biodlare har hört av sig och vill delta i vår verksamhet. Nu när vi skriver 2008 börjar det hända mer i Älvsborgs norra biodlardistrikts kvinnliga nätverk. Efter årsmötet i biodlaredistriktet 2008 är vi representerade i distriktstyrelsen. Våra poster är nu sekreterare, kvinnligtnätverks/studieansvarig samt suppleant. Vi kommer att sända två kvinnor till nationella träffen i Hallsberg. Målsättningen för våren 2008 blir: att träna för att bli bra kursledare för nybörjare. att bli duktiga på att göra avläggare och kunna välja ut goda drottningar till dessa. att alla våra utbildningar skall var öppna för manliga biodlare. att presentera oss bättre på kvinnliga nätverkets och distriktets hemsida. Temat för vår nätverksträff för Västra Götaland är: Lönsamhet i småföretag som biodling och förädling av biprodukter. Annons om utbildningsdagen kommer att finnas i Bitidningen. Vi är mycket tacksamma till Länsstyrelsen som gjort det möjligt att få en så meriterad föreläsare som Lisbeth Almark. Ledningsgruppen Kvinnligt Nätverk Sverige Lotta Fabricius Tel: E-post: Birgitta Bengtsson Tel: E-post: Birgitta Hagström Tel: E-post: 10 Bitidningen

11 LEIF STRÖMBERG SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks röd 2008 SBR:S AVELSKOMMITTÉ: Bilda drottningodlingsklubbar! Bo Lindahl ordförande, Håstenslöv 1534, Teckomatorp. Tel E-post: Leif Strömberg ledamot, Västra Bohr 23, Lindesberg. Tel E-post: Per Thunman ledamot, Skurusundsvägen 44, Nacka. Tel E-post: Janne Mårtensson adjungerad, Pelarne, Vimmerby. Tel E-post: Att det finns drotttningodlingsklubbar i många av våra föreningar är ingen nyhet. Har man dessutom möjlighet att bedriva sin verksamhet i en föreningsbigård ökar detta ytterligare intresset för drottningodling i föreningen. Föreningsbigården kan bli basen för att hämta sin drottning. Det är viktigt att påpeka att man kan ha en bra verksamhet kring drottningodling även utan tillgång till föreningsbigård. I vår förening beslutade årsmötet för två år sedan att bilda en drottningodlingsklubb. Man beslutade också vilka riktlinjer som skulle gälla. Så här gick vi till väga: Ett syfte formulerades: Drottningodlingsklubben skall verka för att förbättra bistammen i föreningsområdet Drottningodlingsklubben skall ge medlemmarna tillgång till bra drottningar Följande beslut togs: 1. Årsmötet skall utse en sammankallande för gruppen 2. Sammankallande jämte styrelsen utser vilka som skall ingå i gruppen 3. Anteckningar skall föras vid gruppens möten 4. En årsrapport skall lämnas till årsmötet 5. Några kostnader för verksamheten skall inte belasta föreningens kassa Därefter fick de som var intresserade anmäla sig. Fler än tio skulle det helst inte bli för att kunna få en hanterlig grupp. Vi blev tio utan att behöva tacka nej till någon, dessbättre! Nära nog alla hade erfarenhet av drottningodling. Vilket inte var ett krav! Intresse och erfarenhet av biodling är ingen dålig grund! Bjud in Avelskommittén till ett informationsmöte om drottningodling och avelsarbete. Kontakta någon av oss i kommittén, så bestämmer vi tid och plats. Bo Lindahl, Leif Strömberg, Per Thunman eller Janne Mårtensson. Kontaktuppgifter finns i BT Jan/Febr. Lycka till! PS. Numera är vår drottningodlingsklubb omdöpt till Avelsgruppen. Vi vill ha fler Avelssamordnare! Meddela snarast Avelskommittén vem distriktet utsett till Avelssamordnare! En träff skall genomföras före sommaren Träff med föreståndarna på våra parningsstationer Den 18 april kl på Hotell Högland i Nässjö träffas Avelskommittén och våra stationsföreståndare. Kallelse har skickats ut tidigare. Bitidningen

12 Franska biodlare protesterar: Bin + GMO en omöjlighet SUSANNE GÄRE, text och bild Biodlarna i Frankrike är bekymrade. De första observationerna i januari för vintern visade att döda bisamhällen i bigårdarna varierar mellan 5 och 90 procent. Därför satte de stopp i början av året. I stället för pollen, honung och nektar på marknaderna runt om i landet fanns det plakat och information. Biodlarföreningen ville med detta sprida information till allmänheten om vilken viktig roll för miljön bina har som pollinerare. Så bland annat kunde man läsa på plakaten: Bin + GMO - en omöjlig samexistens och NEJ TILL CRUISER. Samma förening har också nationellt upprättat en sajt där de ber allmänheten skriva på protestlistor i syfte att bevara biologisk mångfald. En annan sajt uppmanar allmänheten att protestera mot GMO. Det är nu ett faktum att bina trivs bättre i städer än på landsbygden, för i städerna finns färre pesticider. Biodlarföreningen hälsar därför det nya miljöprogrammet, som franska regeringen presenterade före jul 2007, med glädje. Målet är att på tio år få ner användningen av bekämpningsmedel med 50 procent, och den 1 februari förbjöds de första 30 molekylerna som finns i dessa medel. Men samtidigt gav den franska jordbruksministern tillstånd i januari i år att använda insekticiden Cruiser, vilket retat upp biodlarna. Michel Barnier motiverar beslutet med att den verksamma molekylen thiametoxam är godkänd av EU, och att användningen ska övervakas och utvärderas. Uppgifter visar dock att bisamhällen försvunnit i Italien sedan förra året, då italienarna tillät Cruiser. Honungsproduktionen i Frankrike har nästan halverats på tio år producerades ton honung, 2007 var den siffran nere i ton. Biodlarna är också besvikna över att Michel Barnier den 6 februari tillät försöksodling i öppna fält av genmodifi erad majs i Frankrike. Däremot vill franska regeringen använda EU:s skyddsklausul för att förbjuda den genmodifierade majsen MON810 för odling till försäljning. Svaret från Bryssel blir avgörande för den kommande lagen om GMO-odling i Frankrike och inrättandet av en nationell instans för bioteknologi. Den här franske biodlaren på markanden i Brassac-les-Mines är orolig inför framtiden. 12 Bitidningen

13 JANNE MÅRTENSSON Konsulent Frågelådan Rensningsflygningen Hej igen på er! Den här gången finns två frågor om samma fenomen nämligen rensningsflygningen hos bina samt en tredje om lämplig våg till honungsburkar. Fråga 1: Mina bin är redan ute och flyger. Kul förstås att de har överlevt så här långt, men oron kommer att de är ute för tidigt. Vad säger du om det?/marie Det du sett är årets rensningsflygning, en av årets höjdpunkter för både biodlarna och framförallt bina. Efter en lång period utan möjlighet till tömning av tarmen ger nu naturen bina chansen att gå på toaletten. Flygande bin är levande bin och ett kvitto på att samhället åtminstone överlevt vintermånaderna. Det är alltså ett riktigt glädjetecken. För tidigt kan egentligen inte rensningsflygningen komma. Tvärtom ger det möjlighet för bina att möta ett eventuellt bakslag i form av en ny (kortare) vinterperiod. Det kan vara på sin plats att uppmärksamma grannarna på den risk som ett bisamhälles rensningsflygning innebär för nypolerade bilar och lufttorkande tvätt. Viss försiktighet bör man trots sin glädje och nyfikenhet själv också iaktta för att inte bli alltför prickad av biexkrementer. Vilka dessutom är riktigt besvärliga att få bort från kläderna. Doften är inte helt angenäm heller, om du fått en klick på dig själv. Fråga 2a: Nästa fundering är om det innebär att jag ska kolla upp fodret och eventuellt stödmata?/marie Fråga 2b: Vad gör man nu, när bina flyger? Vad kan hända??/per Enar Med den rekordmilda vinter vi haft i år har många bisamhällen suttit i riktigt tät vinterklunga en kortare tid än normalt. Detta har troligen medfört en större förbrukning av foder, vilket i sin tur innebär en risk att foderbrist kan uppstå. En klok åtgärd är att ge bina ett par tre kg sockerlösning. Ett alternativ är foderdeg, antingen hemmagjord eller färdigköpt t ex Apifonda. Före stödfodringen sätts in måste hela bisamhället verkligen ha varit ute på rensningsflygning. Innan vinterklotet är helt upplöst och alla bin hunnit ut på rensning kan det gå ytterligare minst en dag, mycket beroende på vädret som erbjuds. Fodring före rensningsflygningen innebär att bisamhället riskerar att omkomma, när överbelastade tarmar fylls på ytterligare och oavsett väder måste tömmas i panik inne i kupan eller ute i kylan, varifrån bina inte återvänder. Det är mycket viktigt att under mars/ april noggrant kontrollera samhällenas foderförråd. Det räcker i regel att studera de bakre ramarna uppifrån. Har dessa ramar täcklock på cellerna är de så här års i regel fyllda med foder. När yngelsättningen sätter igång ökar foderförbrukningen lavinartat, eftersom temperaturen i kupan måste höjas till grader för att ynglet skall utvecklas normalt. Varma täckbrädor/täckskivor är alltså ett tecken på att samhället konsumerar foder i stor skala. Bakslag i vädret med låga temperaturer och inställda flygningar, med så här års minimala nektar- och pollentillgångar, innebär en stor risk för bisamhället. April månad medför de flesta år att många bisamhällen dör pga svält. En död som en uppmärksam biodlare hade kunnat förhindra med stödfodring. Välkommen med nya frågor till nästa nr av BT, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. Kolla om det finns foder i samhället efter vintern. En snabb till på de ytterst/bakersta ramarna kan ge en bra uppfattning om läget. Foto: Janne Mårtensson. Fråga 3: Var kan jag hitta en lämplig våg för vägning av honungsburkar/ Ralf En digital våg med en noggrannhet på 2g inköpt i närmaste husgerådsaffär var under många år min egen värdefulla vågmästare vid upptappning av honung i burk. Den sparade in sig väldigt snabbt! Dels gick arbetet snabbare och säkrare och dels hamnade inte för mycket honung i burkarna. Kunden fick den mängd honung som utlovades och jag skänkte heller inte bort någon gratishonung. Sammanfattningsruta: När rensningsflykten är avklarad: Kolla foderförråden hos bina Stödfodra gärna med sockerlösning eller foderdeg Varma samhällen måste kollas vid bakslag i vädret Följ binas möjlighet att fylla på förråden från naturen Bitidningen

14 Redskapshandlare satsar på biodlingen Joel Svenssons Vaxfabrik invigde nya lokaler 2007 BERTIL STÅHL Jag besökte Joel Svenssons Vaxfabrik, en vanlig vardag i juni, efter den stora invigningen och 120-års jubileet. Förväntansfull och med viss spänning, närmade jag mig den förhållandevis storslagna nya byggnad, som jag under en tid sett växa fram, steg för steg. övrigt var mitt besök inte alls speciellt. I Jag skulle hämta ramar som varit inne för vaxsmältning och rengöring. Som biodlare har jag besökt Joel Svenssons Vaxfabrik, och utnyttjat dess tjänster, med jämna mellanrum de senaste 25 åren. Redan vid den nya parkeringsplatsen hajade jag till. Här var det plats för åtskilliga fordon, för kommande kundbeläggning och studiebesök. Och där låg den nu färdiga utställningshallen och affären, där jag tidigare sett gamla växthus från en gången tid. Affär - Bikupa Oj, vilken förändring, och utvecklingsmöjlighet, tänkte jag då. För att associera till bikupan, vilket jag gärna gör när det gäller Bengt Svenssons verksamhet. Han hade utökat rejält med både yngelrum och skattlådor. När jag gled in igenom flusteröppningen hördes ett behagligt surr. Ganska naturligt, det var ju högsäsong för biodlingen just då. Historia Väl inne i bikupan fångades jag först av biutrustning från de gamla pionjärernas tid. Kakformar och vaxvalsar som generationerna före Bengt hade hämtat hem från främmande länder för att modernisera svensk biodling. En epok som startade för 120 år sedan. Det märktes att Bengt och hans medarbetare hade tänkt till ordentligt, när det gällde att placera uppvisningsmontrarna i rätt ordning, för det materiel man i första hand ville visa upp. Rikstäckande verksamhet En rationell expedition varifrån postorderpaketen packas och distribueras finns inrymd i byggnaden. För att inte tala om lagerbyggande som ligger bakom. Vilket ger möjlighet att lätt utöka produktsortimentet. När jag kom in och såg den gamla utrustningen som var utställd, fick jag en tankeställare, då jag jämförde det gamla med den nya utrustningen i dagens biodling. Jo, visst har det gått framåt, mycket sakta, men säkert. Stillastående är som bekant tillbakagång. Ungefär så tror jag Bengt tänkte när han gjorde sitt livs satsning på biodlingsutrustning, honungsprodukter, vax och ljusmassa. Nu finns det även en presenthörna med artiklar med speciella ljus och tillbehör som är lämpliga som presenter. Tanken bakom Varför gör du den här satsningen just nu Bengt, och i så stor omfattning? Tomten blev ledig för några år sedan, svarade han, och då fanns ju möjligheten till den här satsningen. Att vänta för länge med en sådan här byggnad är till nackdel eftersom man blir äldre och äldre samt kanske också försiktigare. Att omfattningen blev så här stor beror på erfarenheter ifrån andra mindre satsningar genom åren. Ofta blir det snart för litet och man får bygga ut igen. Nu ville jag satsa så mycket ekonomin och framtidstron räckte till. Idag tillhör Bengt tredje generationen vaxfabrikanter, som nu för arvet vidare. När jag tittat mig omkring på det mesta på och i utställningshallen, förstod jag snart, att i det här företaget tror man på utveckling och framtiden. Bra medarbetare Jag känner sedan många år också företagsledaren, och entreprenören Bengt Svensson, som idag har stor erfarenhet av att 14 Bitidningen

15 driva en verksamhet där debet och kredit skall gå ihop, och dessutom försörja familjen i konkurrens med andra företag. Han vet hur viktigt det är att ha bra medarbetare, med stor självständighet, som gör det möjligt för honom att resa och planera. Därmed kan han följa utvecklingen både på hemmaplan och utomlands. Att ha bra informatörer och rådgivare är också viktigt, när det gäller att köpa rätt utrustning, med hänsyn till biodlarens behov, liksom det stöd biodlareföreningarna får när de behöver utrustning att visa upp på sina egna utställningar och arrangemang. Studiebesök välkomnas Studiebesöken duggar tätt under året. Den dag jag besöker Vaxfabriken, skulle Nordvästra Kretsen med 90 personer komma på besök. Åtskilliga gånger har jag haft förmånen att samarbeta med Bengt i samband med studiebesök. Då har jag kompletterat med visning av bin i föreningsbigården intill Vaxfabriken. Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli. Det är naturligt för Bengt att tänka så när han bjuder in skolklasser, för att få en första introduktion i biodlingens ädla konst. Vaxdoft Även om allt ser väldigt bra ut i den nya satsningen, så finns det naturligtvis något man kan sakna från det gamla. För mig är det den kraftfulla doften av bivax, när jag öppnade dörren till den gamla affären. Den tyckte jag var härlig. Kanske kan jag få sticka in näsan i vaxvalsningslokalen någon gång då och då, som kompensation. Bengt kontrar dock snabbt med att när väl vaxhanteringen är på plats, så skall den härliga vaxdoften även finnas i den nya butiken. Innan jag lämnade Joel Svenssons Vaxfabrik, passade jag på att från mig och alla andra biodlare som utnyttjar deras tjänster, önska ett stort LYCKA TILL! Hur länge håller varan? Livsmedelsverket har en bra information på sin hemsida angående datummärkning. Den får vi del av här. Lennart Fält De fl esta livsmedel ska vara märkta med bäst före-datum eller, i vissa fall sista förbrukningsdag, så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten artillverkad och hur den har förpackats och förvarats. Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas med uppgiften förpackat i en skyddande atmosfär. Bäst före-dag Livsmedel märkta med bäst före-dag ska Bitidningen hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Efter uttrycket bäst före ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå bäst före För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det, står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel bäst före utgången av Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december Sista förbrukningsdag Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fi sk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen att, den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Förpackningsdag och bakdag Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Detta görs ändå av många företag med hänsyn till att konsumenten vill veta livsmedlets ålder. Det kan då stå bakdag

16 LARS-MARTIN LILJENVALL SBR:s Vetenskapliga Råd Vad frågar en amerikansk biodlare om? I nästan alla bitidskrifter som jag går igenom återfinns en avdelning där läsarna ges tillfälle att få svar på insända frågor om varjehanda ting inom biodling. Som ett litet mellanstick mellan forskninsresultaten vill jag denna gång, i ett apikulturellt intermezzo, ge några exempel på vilka frågor och funderingar man kan finna i en amerikansk bitidskrift, American Bee Journal (ABJ). Frågorna i ABJ besvaras där av Jerry Hayes som arbetar som biexpert i The Florida Department of Agiculture & Consumer Service. Han är verksam inom många biområden. Speciellt uppmärksammade har hans senaste artiklar i tidskriften Countryside blivit. Som man kommer att se är det inte mycket som skiljer i den praktiska biodlingen jämfört med oss. Vi har snarlika frågor och problem i stort som smått. Några nybörjarfrågor En av de amerikanska biodlarna berättar att hon tillsammans med sin man varit biodlare i ett år. De slungade vid deras första skörd (2007) 27 ramar från två samhällen. De är förundrade över att honungen kunde ha så olika färg trots att kuporna stått bredvid varandra. 1) De frågar sedan om de ska vinterfodra bina genast efter skattningen. 2) De har också märkt en hel del vildbyggen mellan ramarna och frågar hur mycket av detta som ska rensas bort innan invintringen. 3) De undrar sedan hur man bäst rengör sin slunga då arbetet är klart. Den bästa utrustningen för en yrkesbiodlare är en miniräknare! Jerry Hayes. Foto: Erik Österlund Jerry Hayes svarar 1) att vinterfodringen beror på var man bor men att man ska se till att det finns tillräckligt både med sockerlösning och s k bibröd (pollen) i ramarna. Vad gäller 2) vildbyggena är det klokast att rensa ordentligt för att undvika störningar i hela samhället som kan uppkomma nästa säsong då man till våren ska inspektera ramarna. De kan då sitta hårt fast i varandra och vara svåra att inspektera. Vid 3) rengöring av slungan rekommenderar Jerry tvättning med såpvatten och borste och slutsköljning med varmvatten innan den ställs undan för nästa säsong. Förångad olja Det har talats mycket om att behandla bisamhällena med olika kemiska medel mot parasiter och sjukdomar i bisamhället, framför allt då mot varroa. En nybörjare har hört att man kan förånga en tunn oljedimma in i kupan mot kvalstret. Det har hans mentor praktiserat. Jerry anser dock att detta inte har tillräcklig effekt. En oljefilm är sedan till förfång för bina själva vilket kan förorsaka både andnings- och flygproblem. Den bästa utrustningen En av biodlarna har planer på att bli yrkesbiodlare och undrar vilken som är den viktigaste utrustningen som han bör skaffa sig först. Han får rådet att köpa sig en miniräknare, ett råd som säger någon om situationen som yrkesbiodlare i dagens USA. Grundläggande frågor En i biodling svagt bevandrad elev vid en journalisthögskola, som höll på med sin slutuppsats, ville ställa några, för honom, viktiga frågor: 1) Hur bär sig en biodlare åt att fånga en svärm? 2) Hur stor betydelse har förekomsten av bin ute i naturen, i ett jordbrukssamhälle? 3) Var är den bästa platsen för en bikupa? 4) Vad menas med ett starkt bisamhälle? 5) Hur kommer det sig att bina gör honung? 6) Under vilken tid på dygnet är bina aktiva? Man får uppenbarligen inte vara förvånad över att man kan få alla sorters frågor. 16 Bitidningen

17 Jerry Hayes svarar: 1) En svärm, som är ett samhälles sätt att föröka sig, sitter ofta åtminstone till en början i bigårdens närhet. Svärmarna är vanligen tämligen ofarliga att handskas med eftersom de inte har något att försvara (men du bör ha skyddsdräkt) och kan därför relativt säkert och lätt infångas och placeras i en i förväg iordninggjord kupa. 2) Om inte bina fanns som pollinatörer skulle uppskattningsvis ca 1/3 av den föda vi äter försvinna. Visst, honung är den synliga produkten av binas arbete men det helt övervägande viktiga arbetet utgörs av pollineringen av växterna. 3) Även om bina själva flyger inom ett område på ett avstånd av ca 5 km från kupan gör biodlaren klokt i att sätta upp sin kupa i ett område där det finns gott om växter som bina har nytta av och i sådan mängd att de kan förse samhället med nektar och pollen. 4) Ett starkt samhälle är ett bisamhälle som är friskt och kan producera många bin. I mitten av säsongen kan det innehålla mer än bin. 5) Europeiska honungsbin producerar till skillnad från bin i tropikerna föda för att kunna överleva vintern då ingen växtlighet finns att hämta nektar och pollen ifrån. Bina omvandlar nektarn till honung som de sedan förvarar i vaxkakorna som vinterföda. 6) Honungsbin är vanligen aktiva under den ljusare delen av dygnet och när temperaturen är över ca 15 grader Celsius. Jäst honung En biodlare, som hade ett antal burkar jäst honung frågade hur detta hänt och vad han ska göra med dem och om de går att använda. Han får svaret att han troligen slungat sina honungsramar alldeles för tidigt innan alla celler var täckta eller möjligen låtit honungen få stå otäckt i något fuktigt utrymme. Honungen är hygroskopisk, tar åt sig vatten då luftfuktigheten är hög, varför den måste täckas då den står öppet, t ex vid beredningen, omrörningen, innan den hälls på burk. All honung är utsatt för en jäsningsrisk eftersom mikroorganismer kan utvecklas i den i synnerhet då vattenhalten överstiger 20%. Honung med en vattenhalt på högst 18 % behöver vanligen inga konserveringsmedel utan är ett stabilt födoämne. Man har t o m funnit ojäst Propolis innehåller i varierande grad antibiotiskt verksamma ämnen som hämmar mikroorganismers inverkan. Foto: Wikipedia. honung i tusenåriga egyptiska gravar. Det går att kort värma upp honungen (men inte till kokning) för att driva ut alkoholen (alkohol har lägre kokpunkt än vatten/honung) men den slutliga produkten smakar inte och är inte lika bra som ojäst honung. Den kan istället användas som foder åt bina under kommande säsong. Generellt får frågeställaren dock rådet att inför nästa säsong vänta med att skatta sin honung tills 99% av cellerna är täckta. Mer om vattenhalten i honungen I nära anslutning till det föregående ställs en fråga om det finns något bra sätt att minska vattenhalten i honung. Till vilken temperatur kan man värma den utan att den förstörs? Att värma honungen kan verka lockande men det medför att mängden av HMF hydro-metyl-furfural ökar, ett ämne som bl a bidrar till honungens missfärgning och därmed också honungskvaliteten. Bäst är att förvara honungen i ett torrt, uppvärmt rum (med en luftavfuktare) i en större behållare där det går att arrangera för någon form av kontinuerlig omröring så att honungen kan komma i kontakt med den torra luften. Det bästa för att slippa detta arbete är att låta bina stå för avfuktningen och att alltså inte skatta för tidigt. Propolis En biodlare ställer frågan om propolis, om dess egenskaper, vad den är bra för och kan användas till. Propolis är bisamhällets kitt- eller klibbvax med starkt aromatisk doft som bina hämtar från det hartsöverdrag som finns på knopparna på olika lövträd men också i kådan från gran och tall. Bina använder det till tätningsmedel i kupan. Propolis innehåller i varierande grad antibiotiskt verksamma ämnen som hämmar mikroorganismernas inverkan i hela bisamhället. Omfattande forskning har genomförts speciellt i Östeuropa. Propolis kallades tidigare där för den fattiges penicillin. Idag kan det komma till användning vid behandling av olika infektionssjukdomar. Gaddens längd Biets försvarsvapen, gadden, har intresserat en odlare. Kan man se någon skillnad på den mellan biaserna? Samtliga Apis melliferabin det är ingen större skillnade mellan dem - har en gaddlängd på 3,0-3,2mm. Giftkörteln rymmer ungefär 0,1mg gift. Världsproduktionen En biodlare har funderat över hur mycket honung som produceras per år i världen och får veta att man år 2007 uppskattat honungsproduktionen till omkring 1,5 miljarder kg. Mängden har stadigt ökat under de senaste 25 åren där Asien och Sydamerika stått för de största bidragen. Det är svårt att värdesätta världsproduktionen eftersom honungspriset skiljer sig länderna mellan. För att ändå få ett litet begrepp om storleksordningen kan summan 17 miljarder kronor nämnas då kilopriset på världsmarknaden sätts till strax under 15 kr/kg. Men det är som sagt vanskligt att nämna exakta siffror. Dessutom tillkommer värdet av världens pollinerade blommor och övriga växter. Bitidningen

18 Apimondia Down Under CLOVIS KASTBERG Ett oförglömligt möte med människor och naturen. Sällan har jag träffat så gästvänliga människor som i Melbourne. Och jag har rest en hel del och bott i andra länder! De första tre dagarna i Melbourne på egen hand, underbara!! Besök på välskötta vingårdar, vinprovningar, vinprovningar igen och utsök mat. Och måndagen kom och då var det dags för det stora evenemanget: Apimondia. Vetenskapliga programmet Det vetenskapliga programmet var indelat i sju olika ämnesområden: bihälsa, bibiologi, apiterapi, biodling för landsbygdsutveckling, teknologi och redskap, pollination och flora, biodling och ekonomi. Dessa i sin tur utgör kommittéer inom Apimondia som organisation. Programmets omfattning krävde sin planering för att kunna vara med på alla föreläsningar jag ville vara med på. Mycket material fick jag med mig i form av Power Point-presentationer från föreläsningar, men skriftligt vetenskapligt material var i det närmaste obefintligt under utställningen. Bisjukdomskommittén och Vetenskapliga rådet har tagit del av lite av materialet. Utställningarna Den stora utställningen ApiExpo var mest redskapsinriktad och naturligtvis fanns mycket intressant för att utveckla till storbiodling. Känguru i Alice Springs. Nästa utställning World honey show & contests är ett viktigt evenemang för Apimondia och spelar stor roll för bestämning av kvalitet och standard av de produkter som erbjuds till konsumenterna. En del intressanta posters visades och riktigt glädjande var att se att en svensk fanns med i spelet: Per Thunman och New measurments on old wings Att åka på den här typen av kongresser kostar, men Apimondia i Australien var värt priset, pga utbudet av användbar information, föreläsarna, kontaktskapande och det landet har att erbjuda. Nästa Apimondia blir i Frankrike 2009 och därnäst 2011 i Argentina. Om du vill veta mera om Apimondia och dess aktiviteter gå in på Efter en fantastisk kongress i Melbourne var det dags att åka till Alice Springs, staden som ligger mitt på den australiska kontinenten. Honungsutställning. Lägg märke till att man bara ser flytande honung. Apimondias president Asger Jørgensen från Danmark Per Thunmans poster om nya vingindexmätningar av gamla vingar av nordiska bin 18 Bitidningen

19 Projekt förbättrad bitillsyn i Skaraborg I Skaraborg ansåg vi biodlare att organisationen för att kontrollera smittosamma bisjukdomar/tillsynsorganisationen hade så stora brister att den inte längre fungerade som tänkt. Trots att Länsstyrelsen var positivt inställd till biodling och insåg sitt ansvar fanns inte resurser att stödja de enskilda bitillsynsmännen i deras arbete. Ansvaret för detta finns hos SJV. Vi ansåg också att utvecklingen mot en mera näringsinriktad biodling ställer högre krav på tillsynsorganisationen. Det handlar om att bin flyttas mer, för att få högre skörd eller för pollinering. Det är naturligtvis så att det innebär högre risker att flytta till ett område, för exempelvis ett pollineringsuppdrag, om det inte finns en effektivt arbetande tillsynsman i området. Att dra med sig sjukdomar hem eller att inte kunna flytta hem är en mardröm för en förvärvsbiodlare. Ingen kan garantera att ett område är fritt från smitta men vi ska minimera risken. Flyttning av bin regleras av lagar och förordningar. Ansvaret för att dessa efterlevs vilar på främst SJV. Om respekten för regelverket minskar åligger det SJV att restaurera det eller ändra på reglerna, andra alternativ finns inte. Efter en långdragen process beviljade SJV medel ur kontot smittosamma husdjurssjukdomar sommaren -04 till projektet Förbättrad bitillsyn i Skaraborg. I projektet tillsattes en projektledare, tillsynsledare vars uppgift var att stärka tillsynsorganisationen så att den skulle fungera som tänkt. Senare har projektet utvidgats till att omfatta hela Västra Götaland. Skaraborgsprojektet Eftersom kyrkan under senare år slagit samman många församlingar till större enheter, gjordes en utredning om hur församlingarna förändrats och hur distrikten ser ut efter detta. Efter det att distriktens nya utformning fastställts tillsattes tillsynsmän i alla vakanta distrikt. För att kunna täcka upp alla distrikt blev det nödvändigt att i vissa fall värva från grannkommuner och i något fall även från angränsande län. För att minska arbetsbördan (vid ex. Bitidningen utbrott av vissa sjukdomar) utvecklades ett ersättarsystem inom varje kommun. Därför finns nu en huvudansvarig och minst en ersättare i varje tillsynsdistrikt. Ersättare blir i första hand en granntillsynsman i kommunen. När nu distrikten var fastlagda och lämpliga tillsynsmän med ersättare blivit tillsatta, kunde arbetet fortsätta med att utbilda tillsynsmännen och likrikta deras verksamhet. Detta gjorde att tillsynsmännens arbeten kom att bedrivs lika i hela länet och att verksamheten på ett tillförlitligt sätt följde bisjukdomslagen. Samtliga tillsynsmän kallades till gruppmöten en gång per år (alla hade närvaroplikt). Varje grupp innehöll ca 6-7 personer. På gruppmötena informerades om bl a följande: Varje tillsynsman skall vara helt klar över hur hans/hennes distrikt ser ut och skaffa en karta med aktuella församlingsgränser göra en egen förteckning över biodlarna i distriktet och ta reda på var de har sina samhällen före säsongen göra en preliminär besiktningsplan över kända besiktningar och uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet innebär att samtliga biodlare i distriktet skall ha besökts inom tre år för stickprovskontroll och rådgivning. Vidare informerades om hur man hanterar vissa problem som kan uppkomma vid besiktningar, vad som menas med Godkänd biodlare, vad man gör då man hittar sjukdomar av olika slag, vad man gör med vildbisamhällen och ödebigårdar, hur man fyller i blanketter, vikten av att arbeta professionellt och att vara en resurs för biodlarna mm. Tillsynsledaren skulle även delta på distriktens årsmöten, samrådsmöten mm, för att informera och få synpunkter på verksamheten. En artikel infördes i Biskaran (en tidning enbart i Västra Götaland som ges ut en gång per år) där information gavs om bitillsynsverksamheten. Även tillsynsmännen uppmanades att varje år besöka den lokala biodlarföreningen i området där han/hon verkar, för att presentera sig och sin verksamhet samt informera om sjukdomsläget mm. Tillsynsledarens uppgift var också att samarbeta med distriktens sjukdomskommittéer. Under själva säsongen skulle han alltid vara tillgänglig för rådgivning och stöd samt kan även kunna medverka vid besvärliga besiktningar. Vid säsongens slut kontrollerades att räkningar och årsrapporter kommit in från samtliga tillsynsmän. Allt kontrollerades och fördes in i den årliga statistiken. Slutsatser Resultatet efter drygt tre års verksamhet visar att i stort sett samtliga tillsynsmän arbetar aktivt och att deras arbeten sedan projektstarten ökat med ca 120%. Dessutom kan man utläsa från SLU:s statistik från 2007 års nosemaprovtagning att Västra Götalands 346 insända prover vida överträffade det län som har det näst högsta insända provantalet, som var 82 st. Detta visar att de tillsynsmän som stimuleras i sitt arbete gör ett betydligt bättre arbete än man gör i län med traditionellt arbetssätt Trots att mätbara resultat är svåra att få fram i denna typ av projekt anser vi att effekten är genomgående positiv, en liten enkätundersökning som genomförts indikerar att tillsynsmännen är mer motiverade och informerade i det område där projektet verkat. Vidare är intrycket att projektet fortfarande kan utvecklas och att det har en viktig uppgift att fylla. Behovet av besiktningar kommer att öka eftersom fler biodlare satsar på försäljning av avläggare som ersättning för vinterförluster orsakade av varroakvalstret. Besiktningar pga vandringsbiodling och pollineringsuppdrag blir fler och utbrott av amerikansk yngelröta verkar öka. Dessutom har vi ett ökat tryck från vår omvärld bestående av bl a lilla kupskalbaggen och trakékvalstret. Att vi har en engagerad och välutbildad skara av bitillsynsmän är en grundförutsättning, samtidigt som det finns en tillsynsledare som aktivt kan driva på verksamheten och stimulera tillsynsmännen i deras arbete. På så sätt garanteras att tillsynsverksamheten fortsättningsvis kommer att fungera och att bisjukdomslagen kommer att efterlevas. Vi anser därför att det arbetssätt som utarbetats i projektet bör bli norm för bitillsynen i Västra Götalands län. Bengt Kling, Projektledare Conny Persson Sjuhärads bd Bengt Gustavsson Na. Älvsborgs bd. Tore Olsson Göteborgs o Bohus bd. Kjell Berndtsson Skaraborgs bd Arne Johansson 19

20 JAN-ERIK JANSSON Styrelseledamot Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen utsatt för process i januari JAN-ERIK JANSSON Vår konsulent Janne Mårtensson satte fart på deltagarnas hjärnceller i ett trestegs processarbete som en del i diskussionerna kring den beslutade medlemsvärvningskampanjen. Styrelsen diskuterade också nya bokprojekt och vem som ska jobba fram vår nya hemsida. Styrelsen antog budgetförslaget och verksamhetsplanen för innevarande år samt den framåtsyftande långtidsplanen. vanlig ordning rapporterade ledamöterna från kontaktdistrikten. Branschrikt- I linjer och Riksförbundsmötet var på tapeten. Dessutom fick ledamöterna rapporter om förändringar bland förbundskansliets personal och de två projekten benämnda Kompis och Tillväxt. Det senare med namnbyte till Lönsam Binäring. Medlemsvärvningskampanj Vid tidpunkten för förbundsstyrelsemötet återstod det fortfarande en del gamla medlemmar som ännu inte betalat medlemsavgiften. Beslutet blev att sätta igång en medlemsvärvningskampanj. Viktiga deltagare i detta arbete är förbundsstyrelsemedlemmarna i samarbete med distrikten som ska analysera orsakerna till medlemstappet. Det gäller här också att vidta åtgärder utifrån varje distrikts förutsättningar. Konsulent Mårtensson ledde styrelsen i ett trestegs processarbete, där åtgärder för att öka medlemstillströmningen ytterligare diskuterades i det första steget. En viktig sak är här tillgången på bin. I steg två penetrerade vi möjligheterna till stimulansåtgärder bl a med inslag av tävling, vilket styrelsen ogillade. Steg tre i processen gällde bättre medlemsförmåner där förslagen gick från medlemslån till skriftliga bevis på vad vi hittills har åstadkommit i förmånsväg. Du som medlem är välkommen att komma med ännu flera förslag! Biboksprojekt Under året planeras en bok om bisjukdomar skriven av professor Ingemar Fries och bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Det finns också stora förväntningar på att Bert Trybom ska skriva ett litterärt verk om drottningodling med utgångspunkt i sin digra och djupa kunskap i ämnet. Nya hemsidan Det var tre firmor som lämnat anbud på vår förfrågan om ny hemsida. Styrelsen beslutade att anta budet från reklambyrån Effect (www.effectreklam.se). Effect kommer att använda sig av redskapet sitedirect vid framtagandet av hemsidan. Hur en sådan hemsida kan se ut kan du kolla på index.php. Det finns förhoppningar om att hemsidan ska kunna presenteras i god tid till riksförbundsmötet. I samband med att sidan blir offentlig ska ny redaktör utses. Budgetförslag Ledamöterna kunde detta möte anta en budget som slutar på ett plus strax under kr. I samband med denna diskussion kom frågan upp om kostnader för framtagandet av projektansökningar. Om du har en bra idé som kan leda till en projektansökan så hör med styrelsen om du ska jobba vidare med denna. Om man tänker söka projektmedel så ska man i förväg äska medel för att skriva projektansökan. Styrelsen får då se dessa utgifter som en form av riskkapital. Verksamhetsplan och långtidsplan Under höstens ordförandekonferens prövades förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan och långtidsplan. Nu hade dessa två planer omarbetats med hänsyn tagen till vad representanterna från distrikten hade sagt. Styrelsen ansåg nu att det fanns anledning att för sin del besluta om föreliggande förslag. Ett tips till föreningar och distrikt är att använda planerna som ett led i utvärderingen av förbundsstyrelsens arbete. Kontaktdistrikten Det fanns flera distrikt där nyblivna biodlare gått utbildning och fått gratis utbildningsmaterial, men inte gått med som medlemmar i förbundet. En uppmaning till kursledarna får bli att i fortsättningen värva alla kursdeltagare som medlemmar! Lennart Fält kunde rapportera från den lyckade Sala-träffen i Västmanland. Bo Lindahl rapporterade att man i Skåne drar igång en kurs i Affärsmässig biodling till våren. I Östergötland har man fått medel från länsstyrelsens LBU-program till Projekt Lönsam binäring. Detta resulterar i fyra träffar och en studieresa under våren. Ordföranden Åke Sandqvist kom med glädjande rapporter från Blekinge, Kronoberg och Södra Kalmar, höga besökssiffror på distriktsmöten, aktivt kvinnligt nätverk och hemsida på gång för södra Kalmar. 20 Bitidningen

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Verksamhetsberättelse År 2004

Verksamhetsberättelse År 2004 2 Jönköpings biodlaredistrikt Verksamhetsberättelse År 2004 Styrelsen har under året bestått avföljande ledamöter: Per-Olof Wagnsgård, Huskvarna, ordförande och korresponderande ledamot. Bertil Stigemyr,

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Plats: Jörlanda Församlingshem Program: Bilagor: 10:00-12:00 årsmötesförhandlingar 12:00-13:00 Lunch Frivilligt deltagande:

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Drottningens färg i år

Drottningens färg i år 2013 Drottningens färg i år Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Bättre invintring 2 En ursäkt 3 Vad göra med seg honung 4 Medelskörd 4 Honungslossare 5 Om slungning 6 Bitillsynsverksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul ÅRSPROGRAM Årets färg är gul 2012 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet gav oss att leda föreningen det kommande året. Det verksamhetsår som gått var

Läs mer

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte Söndagen den 8 februari 2015 Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad Närvarande: 60 medlemmar 1 Mötets öppnande och fastställande av dagordningen 2 Godkännande av

Läs mer

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2012 Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Läs styrelsens verksamhetsberättelse på nästa uppslag och framåt, valberedningens

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Drottningen märks vit i år.

Drottningen märks vit i år. 34:a årgången Vår fina bigård! Drottningen märks vit i år. Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2011: Ordförande: Ann-Britt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

DEN GLOBALA MATRESAN

DEN GLOBALA MATRESAN konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Hultsfred 2015 05 31 Nu i maj blev det tätt mellan Medlemsbreven.

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post:

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post: STYRELSE Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 jan.molander@telia.com Sekreterare: Caroline Olsson Övr. ledamöter: Kristina Svahn 08-716 61 82 Magnus

Läs mer

ÅRSMÖTESHANDLINGAR. Inför årsmötet i Kungsör. Kungsörsortens biodlarförening är värd 2013-02- 16. Innehåll: Förslag till dagordning.

ÅRSMÖTESHANDLINGAR. Inför årsmötet i Kungsör. Kungsörsortens biodlarförening är värd 2013-02- 16. Innehåll: Förslag till dagordning. ÅRSMÖTESHANDLINGAR Inför årsmötet i Kungsör Kungsörsortens biodlarförening är värd 2013-02- 16 Innehåll: Förslag till dagordning Balansrapport Resultatrapport Verksamhetsberättelse Förslag till ersättningar

Läs mer

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013 Drönaren I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll Våren 2013 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2013... 3 Slungrummets födelse... 3 Vinterförluster... 3 Vi tittar

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR!

DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR! Nu börjar det snart bli dags att ta en första titt in i bikuporna. DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR! 2 Medlemmarna i Svenska Österbottens Biodlare r. f. kallas till ordinarie Vårmöte som hålles söndagen

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Drottningen märks med grön färg

Drottningen märks med grön färg 2014 Drottningen märks med grön färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Luststudier bland blommor och bin 2 Drottningodling 3 Axplock från Forellstigens b(i)logg sommar 2013 4

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Kalendarium våren/sommaren 2010

Kalendarium våren/sommaren 2010 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev april 2010 årgång 11 nr 2 Hej medlemmar! Och glad vår på er! Visst är det en skön känsla att få hänga in den tunga vinterrocken där den hör hemma längst in i garderoben...

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA

PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA PROTOKOLL FÖRT VID CLUMBER SPANIELKLUBBENS STYRELSEMÖTE 3/ 2014 LÖRDAGEN DEN 29 MARS, SÖNDAGEN DEN 30 MARS I STORVRETA Närvarande: Charlott Lundberg, Anna Liss-Daniels, Kristina Lindström, Lena Andreasson,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 ILCO:s Jönköpings länsförening 2014-03-16 Mäster Gudmunds Källar Jönköping Kallelse till ILCO:s årsmöte 2014 Söndagen den 16 mars håller vi årsmötesförhandlingar på restaurang

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se Thomas Svaton, vd Svensk

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 24 On 9/3 Lå 10/11

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 24 On 9/3 Lå 10/11 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 24 On 9/3 Lå 10/11 Individuellt val på De Geer för 2:orna fredagen den 11 mars är inställda

Läs mer

Protokoll nr 1 2015 fört vid sammanträde med styrelsen för Svenska Pudelklubben södra avdelningen

Protokoll nr 1 2015 fört vid sammanträde med styrelsen för Svenska Pudelklubben södra avdelningen Svenska Pudelklubben ASSOCIERAD MED SVENSKA KENNELKLUBBEN SÖDRA AVDELNINGEN AVDELNINGENS SÄTE: MALMÖ Protokoll nr 1 2015 fört vid sammanträde med styrelsen för Svenska Pudelklubben södra avdelningen Plats

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE INNEHÅLL Aktiviteter Vår ordförande reflekterar 2004 Resan till Linnés Hammarby och Ingemar Åberg Rapport från S Lagnö Egentillverkade mellanväggar Varför biodlare Tillsynsmannens

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 3 DUS STYRELSEN 2012 4 SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET 4 DUS VERKSAMHET UNDER 2012 5 DUS årsmöte 5 US-campen 5 Vi i

Läs mer

Protokoll fört vid FSO:s interimsstyrelses möte i form av telefonmöte 090204.

Protokoll fört vid FSO:s interimsstyrelses möte i form av telefonmöte 090204. Protokoll fört vid FSO:s interimsstyrelses möte i form av telefonmöte 090204. Deltagare: Sigbritt Bothin, Siv Bringetun, Susanne Rydén, Anna Strömstedt och Åsa Vidman. Dessutom deltog revisorerna Aina

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

Vikingen nr 3 2005 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2005 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2005 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Introduktion till nyvalda ledamöter

Introduktion till nyvalda ledamöter Introduktion till nyvalda ledamöter SSF:s organisation SSF:s kongressen Kongressen är SSF:s högst beslutande organ. Den består av representanter från alla distriktsförbunden. Kongressen är föreningen SSF:s

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Protokoll för Arholma Intresseförenings årsmöte 2011-05-15. 2. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet

Protokoll för Arholma Intresseförenings årsmöte 2011-05-15. 2. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet Protokoll för Arholma Intresseförenings årsmöte 2011-05-15 1. Mötets öppnande Ordförande för Intresseföreningen Camilla Forsberg hälsade alla välkomna. 2. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet

Läs mer

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.

Slutrapport. Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719. Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee. Slutrapport Leader Lag PH Journalnummer: 2012-719 Projektägare: Stina Lindén och Sofi Holmgren www.adoptabee.se mail: info@adoptabee.se 1 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 3 1.1 Behov som Adopt a

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer