Ranking av lokalt företagsklimat Västernorrland

Transkript

1 Ranking av lokalt företagsklimat 2013 Västernorrland

2 Inledning 2 1. Inledning Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar jobb, bidrar till tillväxt och är en direkt förutsättning för en bättre välfärd i kommunen och i Sverige. utgår från att företagsklimat kan mätas som De attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Det är också detta som ligger till grund för rankingen vi gör varje år. har rankat företagsklimatet sedan Rankingen har viktats på samma sätt som i dag sedan Vi anser att de som är bäst lämpade att bedöma företagsklimatet är företagen själva. Det är därför frågan om det sammanfattande omdömet av företagsklimatet i kommunen väger tungt i rankingen. Företagarna får utifrån sina egna preferenser ange hur bra de upplever att företagsklimatet i kommunen är. I år tillfrågades cirka företag om deras syn på företagsklimatet i kommunen där de verkar. I Västernorrland tillfrågades cirka företag. Svarsfrekvens i riket låg på 46 procent och i Västernorrland på 45 procent. Rankingen baseras till 2/3 på företagarnas svar och till 1/3 på statistik från SCB och UC. Resultaten från företagarnas svar presenterades som en delrapport den 28 januari i år. Nu har även de statistiska uppgifterna införlivats och den totala rankinglistan tagits fram. Alla delfrågor, rankinglistor och statistik finns på

3 Innehåll 3 2. Innehåll 1. Inledning Innehåll Resultat Rankinglistan i korthet Västernorrland total Västernorrland tre i topp Placering och trend per kategori Kommentarer Synpunkter från attitydundersökningen Synpunkter i intervjuform Elva tips för ett bättre företagsklimat Undersökning i tre delar Sammanfattande omdöme Enkätsvar Statistik Frågor & svar om rankingen Mera om rankingen Rankingfaktorer Navigering på foretagsklimat.se Mera information... 22

4 Resultat 4 3. Resultat 3.1 Rankinglistan i korthet Precis som 2012, och för sjätte året i rad, ståtar Solna kommun i topp. Tvåan och trean är också desamma som ifjol, med den skillnaden att Vellinge passerat Trosa. Nacka har klättrat 8 placeringar och intagit fjärdeplatsen bakom tättrion. Listan är sig ganska lik även i andra änden. Sollefteå är kvar på sista plats och de fem sämst placerade kommunerna återfanns alla på listans sista 8 placeringar även förra året års snabbklättrare är Storfors som avancerat 130 placeringar, från 262 till 132. Även Lekeberg och Bräcke har klättrat mer än 100 placeringar. Bland Västernorrlands kommuner har Härnösand ökat mest med 76 placeringar. Bara tio kommuner i hela landet har ökat mera. Åt andra hållet har det också burit iväg för några kommuner. Årets särklassiga sjunkbomb är Boden som fallit 161 placeringar, från 109 till 270. Skånekommunerna Perstorp och Skurup har också dykt över 100 placeringar. Placering Kommun Förändring 1 Solna - 2 Vellinge +1 3 Trosa -1 4 Nacka +8 5 Sollentuna -1 6 Laholm +1 7 Habo +3 8 Danderyd -2 9 Härryda Sundbyberg Skinnskatteberg Färgelanda Hällefors Smedjebacken Sollefteå -

5 Västernorrland total Västernorrland total

6 Västernorrland total Västernorrland 3-i-topp

7 Västernorrland total Placering och trend per kategori De svarta siffrorna i tabellen visar kommunens nya placering i respektive kategori. Gröna och röda siffror anger hur mycket bättre eller sämre placeringen är jämfört med 2012 års ranking. Gul markering betyder ett anmärkningsvärt värde. Sammanfattande omdöme Timrå Sundsvall Övik Härnösand Ånge Kramfors Sollefteå Service till företag Tillämpning av 22 lagar & regler +11 Konkurrens med 91 företag +80 Tillgång till 90 kompetens +14 Väg, flyg, tåg Tele och IT Allmänhetens 112 attityder +96 Politikers 8 attityder +49 Tjänstemäns 8 attityder +21 Medias attityder Skolans attityder Nyföretagsamhet Andel i arbete Kommunalskatt Marknadsförsörjning Företagande Entreprenader

8 Kommentarer 8 4. Kommentarer 4.1 Synpunkter från attitydundersökningen Flera respondenter tog chansen att skicka med övriga synpunkter i fritextfältet i enkätundersökningen. Här följer en snabbgenomgång. Det mesta som framkommer är negativ kritik, oftast med udden riktad mot kommunens tjänstemän och politiker. Det ventileras en hel del frustration omkring kommunernas upphandlingar. Flera företagare anser att lokala leverantörer borde ges bättre chanser att få vara med och fajtas om uppdragen. En företagare i Härnösand skriver att många företag från grannkommunerna får större jobb typ simhall, resecentrum, curlinghall. Någon anser att mindre företag missgynnas av LoU. Stora drakar göds på bekostnad av lokal tillväxt. I Sundsvall tycker en person att nya Näringslivsbolaget levererar dåligt och har alldeles för flotta lokaler. I Timrå påstås en tjänsteman ignorera ett ingånget avtal. Tjänstemännen måste förstå att de arbetar i ett serviceyrke! skriver en person i Örnsköldsvik. En annan företagare från samma kommun anser att kommunen måste skapa en mycket bättre kommunikation med företagen och agera mycket snabbare i alla frågeställningar. I Sollefteå hävdar en röst att kommunen motarbetar företagande. En positiv röst i Örnsköldsvik bryter mönstret: Mycket värdefullt att få vara verksam i en kommun som verkligen hjälper oss. Gällande politiken hörs från Sundsvall å ena sidan uppfattningen att Alliansen inte uträttar någonting och å andra sidan att socialdemokraterna är ett allvarligt hinder för stadens utveckling. Sundsvall är som gammal bruksort inriktad på ett fåtal stora företags behov och inriktning. Nya tiders företag och behov har ännu inte uppmärksammats, menar en företagare i Sundsvall. Det finns fler åsikter om näringslivsstrukturen. Att kommunen skulle må bra av mera (tillverknings)industri är en sak som lyfts i både Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Vi kan inte bara leva av handel och små turistföretag, sägs det från ådalskommunerna. Samtidigt tycker någon i Ånge att turismen är mycket viktig. Och i Timrå påpekar en person beroendet av den tunga industrin; Timrå lever på ett företag, SCA. Infrastrukturen är mycket viktig, tycker någon i Sollefteå medan röster från andra kommuner beskriver teleförbindelser, bredband, vägar och flygtrafik som under all kritik. En företagare i Sundsvall anser sig tvungen att flytta verksamheten om inte flyget blir bättre. I Kramfors tycker någon att det är för mycket negativa spiraler med post, bank och skolor som försvinner och att det sker en ensidig centralisering till Kramfors stad. Svårigheten att hitta och locka till sig kompetent arbetskraft är ett tema hos flera förslagsställare. Konkret anger två företagare i Sundsvall, varav den ene i läkemedelsindustrin, att det är svårt med rekrytering av högutbildade med internationell erfarenhet; Vi är beroende av pendling från Mälardalen. På samma tema skriver en företagare från Örnsköldsvik att man som en kommun långt från storstäderna har svårt att skapa intresse för inflyttning och att det därför är viktigt att skapa utbildnings-förutsättningar i närområdet samt motivera dem som vuxit upp i närområdet att utbilda sig och stanna kvar.

9 Kommentarer 9 Lätta på strandskydd, låt det bli möjligt bygga havsnära, säger någon. Attraktivt boende är något som lockar folk, instämmer en annan. Och från Örnsköldsvik hörs uppfattningen att man har en äldreomsorg som lider av brist på konkurrens. Enstaka röster tar fasta på behovet av att påverka politiken på nationell nivå. Lägre kostnader på arbetskraften vid sjukdom, är en sak som förs fram, att våra rikspolitiker verkar för en levande landsbygd, är en annan. 4.2 Synpunkter i intervjuform I samband med vårens vandringar med politiker och företagare i s regi passade vi på att ställa följande fråga till ett antal företagare i länet: Vad är viktigast för att skapa ett bättre företagsklimat i din kommun? Hans Edin, Härnösand Taxi AB, Härnösand - Jag upplever att politikerna i kommunen har förståelse för företagen, men det händer att man stöter på tjänstemän som fastnat i regelverket. Som företag behöver man raka besked. Santosh Limaye, Vesta Si Europe AB, Ånge - Jag driver företag i både San Diego och Ljungaverk, och Ljungaverk är tveklöst en fantastisk plats att driva företag på. Det vi kan utveckla är interaktionen mellan invånarna, att vi lyfter blicken och ser varandra, börjar prata, diskutera, umgås Vi behöver skapa flera mötesplatser, för när människor träffas och utbyter tankar, då uppstår idéer och utveckling. Leif Persson, Bilcenter, Sundsvall - Vi har slagit in på rätt väg med det nya näringslivsbolaget. Anita Öberg som är vd måste vara kommunens bästa rekrytering någonsin. De har bra idéer, informerar bra och visar att de vill ha kontakt. Berit Fryklund, Fryklund Kommunikation, Härnösand - Tjänstemännens attityder, tror jag. Och där hjälper det inte med att skicka ut riktlinjer, det måste komma från magen och hjärtat. Monica Gustavsson, MG Coach, Sundsvall - Det har redan startat i och med nya Näringslivsbolaget. De har fört in mycket nytt som skapar energi.

10 Kommentarer 10 Andreas Fälldin, Edmolift, Härnösand - Att få hit fler människor med rätt kompetens. Grunden är en bra skola. Sara Deutschmann, Revidacta Revision, Härnösand - Härnösand präglas inte av småföretagsamhet utan av stora och tunga institutioner. Vi börjar få in nya och friskare vindar men fortfarande behövs ändrade attityder bland allmänheten för att det ska uppstå mera energi och utvecklingskraft. Lars-Erik Runudde. Alert AB, Ånge - De senaste åren har jag upplevt att kommunen har fått en större förståelse för företagen och vad vi bidrar med i kommunen. Vi uppskattas och uppmärksammas mer, det är positivt. Men det behövs mer! Anders och Anneli Sjöberg, Profiltryck, Sundsvall - Det är stora frågor som inte direkt berör oss så mycket men det känns som att det går åt rätt håll. Ett konkret exempel är bygglov för att sätta upp skyltar som med hjälp av ny teknik men framför allt nytt tänk blivit mycket bättre. Nu förstår man på kommunen att företag måste få visa att de finns.

11 Elva tips för ett bättre företagsklimat Elva tips för ett bättre företagsklimat Vad kan en kommun göra som vill skapa ett bättre företagsklimat och avancera på rankinglistan? Här följer elva konkreta tips. Synliggör företagandet och de företagsamma i kommunen Ge elever kunskap om och kontakt med näringslivet Levande näringslivspolicy framtagen i samarbete med företagen Förenkla den kommunala ärendehanteringen Bygg näringsliv genom att vara beställare och inte producent Inför valfrihetssystem Utveckla upphandlingsprocessen tillsammans med näringslivet Utbilda hela förvaltningen om företagens betydelse i kommunen Träffa företagen kontinuerligt Lär av varandra, goda idéer är till för att stjälas! Lyssna till företagen!

12 Undersökning i tre delar 12 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik 1/3 Attityder till företag och företagande Kommunal service Kommunens tillämpning av lagar Konkurrens mot det privata näringslivet Infrastruktur Sammanfattand Sammanfattande e omdöme om om företagsklimatet i i kommunen Marknadsförsörjning Löneinko mster från privat Kommunal sektor skattenivå Kommunal skattenivå Entreprena Entreprenader der Andel i arbete Andel i arbete Företagan de Företagande Tillgång på medarbetare med Nyföretagsamhet 6. Undersökning i tre delar 6.1 Sammanfattande omdöme Av bilden ovan framgår hur rankingen är uppbyggd. Enkelt uttryckt består den av tre delar; en del statistiska uppgifter och två delar enkätsvar från den attitydundersökning som genomförs varje höst. Ett enskilt svar i enkäten det sammanfattande omdömet bestämmer så mycket som en tredjedel av resultatet på rankinglistan. Timrå utmärker sig med ett mycket bra resultat här. Bara åtta kommuner i landet överträffar Timrås betyg 4,1 för det sammanfattande omdömet. Så här såg placering och betyg för sammanfattande omdöme ut bland kommunerna i Västernorrland: 9 Timrå 4,1 128 Sundsvall 3,4 138 Örnsköldsvik 3,4 169 Härnösand 3,2 179 Ånge 3,2 208 Kramfors 3,1 284 Sollefteå 2,6.

13 Undersökning i tre delar Enkätsvar Elva frågor från attitydundersökningen utgör rankingens andra del enkätsvaren. Fem av dessa handlar om hur kommunens företagare uppfattar vilka attityder gentemot företagande som finns bland politiker, tjänstemän, allmänheten, skola och media. Resterande frågor handlar huvudsakligen om service och hur samarbetet politik-näringsliv fungerar i praktiken. Här är de elva rankingfrågorna från attitydundersökningen: Service till företag Tillämpning av lagar och regler Konkurrens med företag Tillgång till kompetens Vägnät, tåg- och flygförbindelser Tele- och IT-nät Allmänhetens attityder till företagande Kommunpolitikernas attityder till företagande Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Medias attityder till företagande Skolans attityder till företagande Kommunens service till företagen handlar framför allt om bemötande och handläggningstider. Det har betydelse för företagens etablering och expansion. Kommunens service är starkt förknippad med hur företagarna upplever företagsklimatet i sin helhet. Faktorn beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns. I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Tillgången på arbetskraft med relevant kompetens är en faktor som i stor utsträckning påverkar företagens möjligheter att växa. Enligt s rekryteringsenkät misslyckas företag med en av fem rekryteringar. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar vägnätet samt tåg- och flygförbindelserna i kommunen. För företagen är infrastrukturen en avgörande fråga eftersom den påverkar leveranser, tillgång till kunder och personal. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och it-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Välfungerande tele- och IT-nät är en förutsättning. Faktorn beskriver hur företagen upplever allmänhetens attityder till företagande. Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Faktorn beskriver hur företagarna upplever kommunpolitikernas attityder till företagande. Politikernas syn på och samarbete med näringslivet är en avgörande faktor för det lokala företagsklimatet. Faktorn beskriver hur företagarna upplever kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Tjänstemännens syn på och samarbete med näringslivet är en avgörande faktor för det lokala företagsklimatet. Faktorn visar hur företagarna upplever medias attityder till företagande. Media speglar samhället och har möjlighet att i stor utsträckning påverka bilden av det lokala näringslivet. Att visa en ensidigt negativ bild av företag och företagande skapar ett klimat där färre vill starta och driva företag. Genom att lyfta fram framgångsrika företagare skapas också förebilder för unga människor som går i tankar om att starta företag. Faktorn visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Eftersom dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap och näringslivet och företagande.

14 Undersökning i tre delar Statistik Den tredje och sista delen i rankingen baseras på färsk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Upplysningscentralen (UC). Det är statistik från sex olika områden; företagande, nyföretagande, sysselsättning, kommunal skattesats, entreprenader och marknadsförsörjning. Här följer en förklaring för varje kategori. Företagande: Antalet företag per invånare. För att inte vilande företag eller företag med mycket liten verksamhet ska påverka resultatet bygger siffrorna på antal företag med minst en anställd. Nyföretagsamhet: De individer som innehar F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller styrelseordförande i ett aktivt aktiebolag räknas som företagsamma. De som senaste året blivit företagsamma bedöms som nyföretagsamma. Faktorn beskriver nyföretagsamma personer per invånare i kommunen. Andel i arbete: Faktorn visar andelen förvärvsarbetande personer av samtliga invånare i en kommun. Har kommunen ett bra företagsklimat är det lättare att starta och driva företag. Det skapar fler företag och i sin tur fler arbetstillfällen. Kommunalskatt: Hur hög är den kommunala inkomstskatten? Den skattesats som används i s ranking är kommunal- och landstingsskatt. Skatten påverkar företagsklimatet på flera sätt. Kommunalskatten har störst påverkan på människors privatekonomi. Den påverkar möjligheterna till att bygga det kapital som krävs för att starta företag. För redan existerande företag är det också viktigt att den lokala köpkraften är så stark som möjligt. Entreprenader: Entreprenader visar andelen av den kommunala verksamheten som genom upphandling eller direktupphandling köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, mätt i kronor av kommunens totala omsättning. Genom att upphandla varor och tjänster undviks osund konkurrens från kommunen och näringslivet stärks. Under 2011 förändrades kommunernas sätt att rapportera antalet entreprenader. Det påverkar jämförelser bakåt i tiden. Marknadsförsörjning: Andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, t.ex. lön från privata företag, föreningar och stiftelser. Marknadsförsörjningen kan ses som ett beskrivande mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning.

15 Frågor & svar om rankingen Frågor & svar om rankingen 1. Vad innebär att man hamnar högst upp i rankingen? Svar: Den kommun som presterar bäst totalt sett i de 18 faktorer som rankingen innehåller kommer på plats nummer Vad kännetecknar de kommuner som hamnar högt upp på rankingen? Svar: De kommuner som placerar sig allra bäst i rankingen över företagsklimatet i Sveriges kommuner arbetar bra och målmedvetet med att utveckla och förbättra företagsklimatet i kommunen i form av attityds- och servicefrämjande åtgärder. De har även goda grundförutsättningar i att arbeta med företagsklimatet i form av en stor andel i arbete, många företag och t.ex. hög nyföretagsamhet. 3. Vad är en klättrare och vad innebär det? Svar: En klättrare i rankingen är en kommun som klättrat många placeringar sedan den senaste rankingen genomfördes. Det finns dels klättrare för den totala rankingen dels för de olika delrankingarna. Att vara en klättrare innebär att företagen märkt av en märkbar skillnad i någon av de insatser som kommunen gjort för att förbättra företagsklimatet. 4. Vad är en dykare och vad innebär det? Svar: En dykare i rankingen är en kommun som faller påtagligt i rankingen. Ibland beror fallet på något som kommunen genomfört eller inte genomfört under det senaste året. Ibland på byte av politiker. Det går dels att se dykare totalt i rankingen dels för respektive delranking på faktasajten. OBS! Bara för att man dyker på en faktor behöver inte det betyda att företagsklimatet generellt är dåligt utan mer som en indikator på vad man kan förbättra. 5. Vi presterar jättebra som kommun i attitydfrågorna men lider av en dålig infrastruktur vilket gör att vi hamnar långt ned rankingen och tycker rankingen blir missvisande. Svar: Med rankingen vill vi visa var det är attraktivt att driva företag. Vi utgår från företagsperspektivet. Dålig infrastruktur gynnar inte företagsklimatet eftersom både it, gods- och persontransporter är viktiga för de flesta företags möjligheter till verksamhet. 6. Vi tycker att det är orättvist att jämföra vår kommun med stora städer som till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö då de har helt andra förutsättningar än vad vi har Svar: Var i Sverige finns det bästa företagsklimatet? Vi gör rankingen ur ett företagsperspektiv. Små kommuner har betydligt lättare att nå ut till företagen och stora kommuner bjuder företagen på bra försäljningsmarknader. Arbetet med att skapa ett bra företagsklimat kan inte se lika ut över hela landet då grundförutsättningarna skiljer sig åt. Det viktiga är att anpassa arbetet med att skapa ett bra företagsklimat till de lokala förutsättningarna. Således är det viktigt att jämföra sitt arbete med det lokala företagsklimatet gentemot kommuner med liknande förutsättningar. På företagsklimat.se finns det möjlighet att göra just detta. Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning kan man välja kommuner med liknande profil för att få en bättre jämförbarhet mellan sin kommun och andra kommuner.

16 Frågor & svar om rankingen Vi upplever som kommun att vi gjort stora insatser för att främja företagsklimatet under det senaste året men att det inte syns på rankingen Svar: Förändringsarbete tar ofta tid. Det gäller att vara strategisk och långsiktig. Och att kommunicera med företagen. Det är som kommun viktigt att genomföra insatser men också att visa både företagare, medborgare och media vad man vill genomföra, hur och vad man genomfört och varför. 8. På vilka grunder har ni valt ut just de faktorer ni gjort för att ranka företagsklimatet i Sveriges kommuner? Svar: Utgångspunkten i rankingen är alltid företagens upplevelse av det lokala företagsklimatet. Där spelar attityder till företagande och den service företagen efterfrågar från kommunen stor roll. Frågor om infrastruktur och tillgång till kompetens är även det två viktiga pusselbitar för att företag ska kunna utvecklas och växa i kommunen. Vad gäller de strukturella förutsättningarna vi väger in i rankingen är dessa med då de är bra indikatorer på både förutsättningar för företagande samt vilken roll företagen spelar i kommunen. 9. Vissa av faktorerna i rankingen som till exempel tillgång på arbetskraft och infrastruktur har vi som kommun svårt att påverka själva, det är snarare andra instanser som myndigheter på nationell nivå som påverkar oss, hur kan ni då mäta något som vi inte förfogar över? Svar: Som kommun är man ofta beroende av andra kommuner i regionen samt av beslut på nationell nivå. Detsamma gäller för företagen. Här kan politik göra skillnad. Det är viktigt att lokala politiker tar angelägna företagsfrågor vidare till region- och nationell nivå. Däremot är det helt rätt att vissa faktorer har man svårare att påverka lokalt. Vår ambition är att förmedla företagens situation runt om i landet, hur de upplever det lokala företagsklimatet. 10. Varför är andelen entreprenader som drivs i privat regi en viktig faktor för att studera det lokala företagsklimatet? Svar: Ett sätt att utveckla företagsklimatet i en kommun är att bygga näringsliv genom att begränsa kommunens egen regiverksamhet. Genom upphandlingar och införande av valfrihetssystem blir företagens marknad större och då kan fler företag startas och utvecklas. Andelen entreprenader speglar i vilken omfattning kommunen väljer att konkurrera med den fria företagsamheten. 11. Missgynnas inte kommuner med stora arbetsgivare inom offentlig sektor i er ranking som till exempel sjukvården? Svar: Så kan man tycka eftersom mycket av attityder till företagande och möjligheter för företagande speglar vilken typ av samhälle man är verksam i. Företagsandan spirar inte så lätt i kommer där få är, eller känner en företagare. I en kommun med stor andel företagare är det lättare att starta och utveckla företag. Men varje kommun har ett val hur de vill förhålla sig till företagen. Vilken attityd har politiker och tjänstemän? Vilken servicenivå håller man mot företagen? 12. Är inte er undersökning lite väl politisk utifrån vad ni tittar på och frågar om när ni rankar företagsklimatet? Handlar den inte mer om att driva rätt typ av näringspolitik lokalt? Svar: Rätt typ av näringspolitik kan drivas av alla partier. Det handlar om att förstå sig på företagandets villkor och roll i samhället. Hur finansierar en kommun sin verksamhet? Hur finansieras och utvecklas välfärd? Företagsamhet och företag är grunden i det samhällsekonomiska kretsloppet.

17 Frågor & svar om rankingen Är en enkätundersökning verkligen ett bra sätt att mäta företagsklimatet på i Sveriges kommuner på? Det finns ju andra saker som spelar in Svar: Vem vet bäst hur företagsklimatet är? Vi anser att det är företagen själva. Att veta vad företagen tycker och hur de uppfattar kommunens arbete är avgörande om man vill förbättra företagsklimatet i sin kommun. I rankingen av företagsklimatet i Sveriges kommuner ställs enkätsvaren samman med strukturella statistiska förutsättningar för att få en så pass heltäckande bild som möjligt. 14. Hur ska vi som kommun tolka och använda resultaten från rankingen? Svar: Rankingen visar vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet enligt företagen. Använd benchmarking i ert förbättringsarbete. Lär och inspireras av de kommuner som lyckas bäst. Studerar kommunens värden över tid. Går utvecklingen åt rätt håll? Sätt mål utifrån rankingen eller betygen i enkätundersökningen. Det som går att mäta blir oftast gjort! Utifrån delresultaten i rankingen kan kommunen identifiera områden som bör prioriteras. Det är sedan upp till kommunen att gå vidare i sitt arbete. Till exempel genom att göra ytterligare kompletterande undersökningar, träffa företagare lokalt och diskutera resultat och förslag på förbättringar. 15. Hur ska vi som kommun förhålla oss till rankningen? Svar: Se det som en värdemätare. Vad kan ni förbättra och vilka kommuner kan ni lära av? I enkätsvaren kan ni läsa ut om ni förbättrar er och i rankingen om andra kommuner drar ifrån, oavsett hur ni lyckas. 16. Hur kommer det sig att vår kommun till exempel får en bättre placering än föregående år på det sammanfattande omdömet i rankingen men samtidigt får en sämre placering totalt sett än året innan? Svar: En ranking är relativ hur de andra 289 kommunerna lyckas. Har andra lyckats bättre än er kommun kommer de före i rankingen. Det sammanfattande omdömet utgör 1/3 av rankingen. Minskar betygen i övrigt och/eller tappar kommunen i de statistiska faktorerna kan det göra att man ändå sjunker i totalrankingen.

18 Mera om rankingen Mera om rankingen 2013 års ranking bygger på enkätsvar från drygt (31 259) företagare genomförd under perioden september till och med december 2012 av Demoskop på s uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt till företagare i Stockholm. Svarsfrekvensen var 46 procent om man tittar på ett genomsnitt för landet. I de enskilda kommunerna varierar svarsfrekvensen mellan 34 och 57 procent. 8.1 Rankingfaktorer Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens uppfattning om Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18. De 290 kommunerna rangordnas efter varje faktor. Den kommun som exempelvis har den bästa kommunala servicen får 290 poäng, den med näst bästa 289 poäng, och så vidare. Kommunen med lägst servicebetyg får alltså 1 poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna inom respektive faktor. För de faktorer som inte väger en artondel i beräkningen multipliceras poängen med 0,2 för attitydfrågorna och med 0,5 för infrastrukturfrågorna. Det sammanfattande omdömet multipliceras med 6 för att viktningen av de olika faktorerna ska bli den rätta. Den kommun som exempelvis får högst medelbetyg när det gäller kommunpolitikernas attityder till företagande får alltså 58 poäng för den faktorn (290 0,2). Därefter adderas poängen för samtliga faktorer. Den kommun som får högst totalpoäng kommer på första plats.

19 Navigering på foretagsklimat.se Navigering på foretagsklimat.se Här följer instruktioner och tips om hur man söker information om rankingen på webbplatsen. Hitta rankingplats 1. Klicka på rubriken ranking 2. Leta upp din kommun i listan, under rubriken Kommun för att se vilken plats kommunen får i totalrankingen. Till höger går det även att se hur kommunerna rankas utifrån de olika faktorer som ingår i rankingen. Det är även möjligt att följa kommunen placeringar för både totalranking och för varje delfaktor mellan olika år. I högermarginalen i kolumnen kan man även se hur många placeringar en kommun ökat/minskat med sedan föregående år.

20 Navigering på foretagsklimat.se 20 Hitta kommunsida 1. Använd sökrutan som finns till vänster på sidan eller använd kartan för att hitta den kommun du letar efter. 2. Klicka på kartan eller tryck på Hitta så slussas du vidare till den kommun du letar efter. Det du ser nu är en kommunsida. Du hittar svaren från enkäten för samtliga år. Du hittar statistik för de strukturella förutsättningarna för företagande i kommunen. Du kan även se kommunens ranking för samtliga faktorer.

21 Navigering på foretagsklimat.se 21 På kommunsidan finns det även möjlighet att ladda ned sammanfattande Powerpointfiler samt att ladda ned enkätsvaren och statistiken i Excelformat. Du kan även jämföra kommunen med andra kommuner i Sverige, i ditt län och med kommuner som har liknande förutsättningar. Förklaring vad grafen visar hittar du under grafen. Under grafen där det aktuella resultatet presenteras finner du fler grafer över resultat från enkäten eller statistik om du klickar på det.

22 Mera information Mera information Samlar all information om rankingen och företagsklimatet i kommunerna. Jämför med andra och den egna kommunens resultat tidigare år. Titta också på hur andra kommuner beskriver sitt arbete för ett bättre företagsklimat. Här finns artiklar om hur andra kommuner jobbat med företagsklimatet i sin kommun och mer handfasta råd om hur man tillexempel kan arbeta med företagslots eller en mer informativ hemsida. Prenumerera på vårt nyhetsbrev Aktuellt om företagsklimat Följ oss på Facebook; Vi som vill ha bättre företagsklimat och Twitter! Foretagsklimat