Miljöredovisning Härryda kommun Miljösamordningen

Transkript

1 Miljöredovisning 25 Härryda kommun Miljösamordningen

2 Förord... 2 Inledning - Härrydas interna miljöarbete Styrande miljödokument Miljöledning i Härryda Miljöinformation/ kommunikation Utbildning Energi och vatten Inköp Avfall Folkhälsa...17 Källhänvisningar...18 Miljöredovisningen 25 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Struktur Olsson & Westerlind handelsbolag. Vi tackar alla som bidragit med underlaget! Förord Det är roligt att se att så mycket bra miljöarbete drivs i kommunen. Men det innebär inte att vi inte kan bli bättre. Några positiva saker som jag själv kan bekräfta är bland annat det kraftigt ökade intresset för Grön flagg och Skolskogar som finns inom skola och förskola. Nu vajar tio gröna flaggor runt om i kommunen och det lär bli fler framöver. Andra glädjande exempel är att ekologisk mjölk serveras igen, oljeanvändningen har minskat kraftigt och ersatts av biobränsle. Dessutom har vi börjat samarbeta mer aktivt med andra kommuner i frågor kring hållbar utveckling. En krydda i vardagen är också att miljökalendern för 26 fick pris! Något vi bör utveckla är att integrera miljöarbetet mer på samtliga arbetsplatser. För detta behövs bland annat utbildning och ökad kunskap, målstyrning och att goda erfarenheter spridas. Miljöombuden är här viktiga nyckelpersoner. Jag vill önska er alla lycka till med allt framtida miljöarbete. Jag ger er mitt fulla stöd och uppmuntran. Ing-Marie Samuelsson Kommunstyrelsens ordförande 2 Miljöredovisning Härryda kommun 25

3 Inledning - Härrydas interna miljöarbete Härrydas miljöarbete har följts upp och redovisats sedan 1998 i de årligen återkommande miljöredovisningarna. I år tas det interna miljöarbetet och dess utveckling under åren upp. För att veta mer om miljötillståndet hänvisas till miljöredovisningen för 24. En miljöredovisningsblankett skickas varje år ut till alla kommunala verksamheter i kommunen. Resultatet sammanställs och redovisas som det interna miljöarbetet i miljöredovisningen. Syftet är att visa hur kommunens verksamheter arbetar med miljöfrågor och i vilken mån miljöpolicyn som tagits fram för Härryda kommun efterföljs. Det är ett sätt att visa hur väl kommunens eget miljöarbete lyckas och en möjlighet att lyfta fram goda exempel. Miljöredovisningen sprids på olika sätt, bland annat görs den tillgänglig för alla på kommunens hemsida. Mycket har hänt med miljöarbetet på internationell och nationell nivå sedan 1998 och detta har även påverkat miljöarbetet på regional och kommunal nivå. Från att arbetat utifrån hot och hotbilder har miljöarbetet blivit målinriktat. I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling och i november 25 beslutade riksdagen om ett 16:e miljökvalitetsmål. Även Härrydas miljöarbete har påverkats och kommunen arbetar nu mer målinriktat med nyckeltal för att underlätta uppföljning, utvärdering och jämförelser mellan olika år och övriga landet. Miljöredovisning Härryda kommun 25 3

4 1 Styrande miljödokument Ett antal miljödokument har antagits av under åren för att styra, vägleda och visa inriktningen på miljöarbetet i Härryda kommun. Miljöpolicy Miljöpolicy för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige våren Den är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn är en del i kommunens Agenda 21-arbete. Miljöpolicyn bygger på åtta punkter 1. Hushålla med naturresurserna. Användningen av energi, råvaror och andra resurser skall kontinuerligt minska. Utnyttjandet skall vara effektivt och i enlighet med kretsloppsprincipen. 2. Tag hänsyn till människor och natur. Mänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö skall tas till vara och främjas. Skadlig inverkan från utsläpp, buller och andra miljöstörningar skall begränsas. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. Varje verksamhet med planeringsansvar skall sträva efter att områden, byggnader och anläggningar utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. 4. Alla ska vara delaktiga. Alla delar gemensamt på ansvaret för hur miljöfrågorna hanteras. Miljöfrågorna måste komma in på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten hos alla och envar. Politiker och chefer har ledningsansvaret. 5. Informera och utbilda. Inom varje verksamhetsområde ska man informera, utbilda och motivera alla så att de kan utföra sina arbetuppgifter på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Medborgarna ska informeras om hur de kan delta i miljöarbetet. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. Miljöåtgärder ska ses som lång-siktiga investeringar. Initiala kostnadsökningar ger vinster på lång sikt. Vi skall prioritera åtgärder som leder till varaktig förbättring och som angriper orsaker snarare än symtom. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. All upphandling ska stimulera leverantörer, konsulter och entreprenörer att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. Alla led; råvaror, produktion, transporter och avfall, ska tas med i beräkningen. 8. Samverka och skapa delaktighet. Alla verksamheter ska i enlighet med Agenda 21 samverka med olika parter på olika nivåer för att åstadkomma en hållbar utveckling. Alla verksamheter ska ta vara på möjligheter till samordning och samarbete över kommungränser, med skolor, föreningar, näringsliv med flera. Handlingsplan för miljöpolicyn En handlingsplan för miljöpolicyn antogs av kommunstyrelsen i januari Denna reviderades sedan i februari 21. Miljöpolicyn skall ge vägledning hur alla skall förhålla sig i miljö- och utvecklingsfrågor. En förutsättning för miljöarbetet är att ledningen är drivande och tar aktiv del i arbetet. Var och en har sedan ansvar för att gå från tanke till handling. Miljöpolicyn gäller för det kommunen som organisation har handlingsutrymme över. Handlingsplanens insatser är koncentreras till den egna organisationen med dess förtroendevalda och anställda. Motivet för detta är att skapa ett långsiktigt förtroende för kommunens ambitioner att nå ett hållbart samhälle, där den egna organisationen är en god förebild. Miljöarbetet skall vara en integrerad och naturlig del i den ordinarie verksamheten. 4 Miljöredovisning Härryda kommun 25

5 Fram till och med 22 ska miljöombud, personal på utsedda pilotenheter samt ledande politiker och tjänstemän ha genomgått någon form av miljöutbildning. Alla kommunala planer som upprättas eller revideras skall stämma överens med miljöpolicyn. En stor öppenhet mot allmänheten, näringslivet och föreningslivet ska råda, där kommunen skall sprida miljöinformation och ta vara på möjligheten till samordning och samarbete. Tidsaspekten för huvudmålen är fyra år och delmålen två år. Målens inriktning gäller fortfarande trots att tidsperioden är slutförd. Huvudmål: 1. Att miljöpolicyn följs. 2. Miljöanpassad verksamhet under ständig förbättring. 3. Fungerade miljöledningssystem inom den kommunala organisationen fr o m Medverka till att miljöengagemanget ökar i hela samhället. Delmål: 1. Att miljöpolicyn blir känd och uppdraget i den. Bilda nätverk och sprida miljöinformation till kommuninvånarna och verksamma i kommunen. 2. Skapa förutsättningar för ett aktivt och självgående miljöarbete inom kommunens olika verksamheter. 3. Ett miljöledningssystem införs stegvis i kommunen 4. Bevara natur- och friluftsvärden. 5. Utarbeta lokala miljömål för Härryda kommun ifrån de 15 nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljning av åtgärderna i handlingsplanen är gjord i miljösamordnarens verksamhetsberättelse i tidigare bokslut. Grön skogsbruksplan Härryda kommun äger 13 hektar produktiv skogsmark som till stora delar ligger tätortsnära. En grön skogsbruksplan antogs i december 23. Samtidigt beslutades att planen ska kvalitetssäkras genom miljöcertifiering. Miljöcertifieringen genomfördes 25 och har administrerats av Skogssällskapet som förvaltar kommunens skogar. Enligt ett tydligt åtagande ska minst 5 % av den produktiva skogen undantas från skogsbruk. Detta har uppnåtts med marginal. De två certifieringar som använts är FSC och PEFC. FSC står för Forest Stewardship Council och är världens ledande organisation för standardutveckling och certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Svenska PEFC är ett internationellt system för certifiering av i första hand familjeskogsbruk. Målsättningen är att utveckla ett uthålligt privatskogsbruk med god balans mellan de tre grupperingarna; skogsproduktion, miljö och sociala intressen. Energiplan I januari 24 antog kommunfullmäktige en energiplan för Härryda kommun. Planen är ett viktigt måldokument och innehåller ett åtgärdsprogram med utpekade ansvarsområden. Tre övergripande mål har formulerats för kommunen, och dessa mynnar ut i följande fem strategier för energipolitiken i Härryda kommun för åren : förnybara energikällor, när- och fjärrvärme, fysisk planering, energieffektivisering och kommunen som föregångare. Till varje strategi finns en handlingsplan kopplad. I handlingsplanen som årligen ska följas upp anges åtgärder, ansvarig förvaltning och när rapportering ska ske. Miljöredovisning Härryda kommun 25 5

6 Trafikpolitiska mål Miljö- och trafikfrågor är nära kopplade vilket visar sig på många sätt. Ett viktigt underlag har varit den transportkvalitetsutredning för Härryda kommun som blev klar 22. Den visar på att stora miljövinster kan göras vid upphandling och vid införande av bilpooler och gemensam transportcentral. År 22 infördes en bilpool med två stycken elhybridbilar för kommunhuset. År 25 utökades bilpoolen till två miljöfordon och två bränslesnåla fordon. Arbete pågår för att se hur en gemensam transportcentral skulle kunna se ut och fungera. Lokala miljömål på gång Arbetet med att ta fram lokala miljömål för Härryda kommun är igång. Under har en miljömålsgrupp utsetts av kommunfullmäktiges samhällsbyggnadsberedning. Gruppen har fått i uppdrag att ta fram övergripande miljöpolitiska mål för Härryda. Gruppen hade sitt uppstartsmöte i oktober 24. Miljömålsarbetet utgår från de regionala miljömålen men anpassas till Härrydas förhållanden. Förslag till politiska inriktningsmål presenteras på kommunfullmäktige i juni 26. Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 1. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 6 Miljöredovisning Härryda kommun 25

7 2 Miljöledning i Härryda Miljöredovisning Den första miljöredovisningen för Härryda kommun togs fram 1998, samma år som miljöpolicyn antogs. Miljöredovisningen ska spegla det interna miljöarbetet och visa om kommunens verksamheter lever upp till miljöpolicyn. Vissa år redovisas även miljötillståndet i kommunen. Den ska fungera som beslutsunderlag och vara ett instrument för uppföljning. En miljöredovisningsblankett skickas årligen ut till alla verksamheter. Blanketten har sett mer eller mindre likadan ut under årens lopp. Blanketten bygger på att varje verksamhet ges möjlighet att beskriva sitt miljöarbete under året som gått. Frågorna berör bland annat miljöledningsarbete, transporter, lokaler, el- och vattenförbrukning, utbildning, inköp och avfall. Detta underlag ställs sedan samman till miljöredovisningen. Miljöredovisningen finns tillgänglig på kommunens hemsida. Svarsfrekvens från de olika enheterna För år 25 har 79 miljöredovisningar lämnats in. Svarsfrekvensen har varit relativt lika för åren 1998 till 25, men för vissa år saknas uppgifter från några av sektorerna. Se tabell. Uppgiften för 2 är osäker då underlag från skola och förskola ej fanns tillgänglig vid sammanställning. Att antalet miljöredovisningar varierat under åren kan till exempel bero på att små enheter och arbetsplatser ibland lämnat in en gemensam miljöredovisning för att andra år redovisa enskilt. 12 Antal miljöredovisningar per år Agenda 21/miljöhandlingsplaner Sedan 1998 har man arbetat med att ta fram handlingsplaner som styr mot en mer miljöanpassad verksamhet. Det är svårt att göra en uppskattning över hur många enheter/arbetsplatser som har aktuell handlingsplan, då det inte går att utläsa ur besvarande blanketter när dessa är framtagna. Många av de handlingsplaner som tagits fram under tidigare år har senare reviderats. För några sektorer finns handlingsplaner som är gemensamma för flera arbetsplatser. Antalet redovisade handlingsplaner hänger också samman med svarsfrekvensen Antal handlingsplaner per år Miljö på arbetsplatsträffarna 25 Under 25 har sju arbetsplatser tagit upp miljöfrågor på sju eller flera arbetsplatsträffar. Nio stycken har diskuterat miljöfrågor på fyra till sex arbetsplatsträffar. På 24 arbetsplatser har frågor om miljö varit på agendan på två till tre arbetsplatsträffar. 14 uppger att de endast diskuterat miljö en gång under året, och nio arbetsplatser har aldrig haft frågor om miljö uppe till diskussion. I 16 miljöredovisningar har frågan lämnats obesvarad. Miljöfrågor på arbetsplatsträffar år Miljöredovisning Härryda kommun 25 7

8 Nyckeltal En del av innehållet i miljöredovisningen presenteras som gröna nyckeltal. Mer än hälften av Sveriges kommuner använder sig av gröna nyckeltal/indikatorer och tar fram en miljöredovisning eller så kallade gröna bokslut/miljöbokslut. Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser över tid och mer rättvist göra jämförelser av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på både lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen. Se vidare om nyckeltal under rubrikerna Energi och vatten och Inköp. Miljöledning i pilotenheter För att få fart på miljöledningsarbetet har kommunen under år arbetat med en modell där nio pilotenheter har gjort miljöutredning av verksamheten, satt upp miljömål och handlingsplaner samt arbetat utefter dessa. Resultat och erfarenheter från projektet kommer att underlätta ett framtida införande av miljöledningssystem i kommunens alla verksamheter. Se vidare: nternamiljoarbete/miljoledning/miljolednin gipilotenheter. Miljöledning i fyra kommuner Härryda kommun har deltagit och varit drivande i projektet Miljöledning i fyra kommuner, Västra Götalands län som pågick under 2 till 22 med stöd från bland annat Västra Götalandsregionen. Syftet med projektet var att samarbeta och utbyta erfarenheter för att förenkla integreringen av miljöledningssystem i respektive kommun. Se vidare: Affärsdriven miljöutveckling Fastighetsenheten har under år 25 deltagit i projektet Affärsdriven miljöutveckling som vänder sig till företagare som vill strukturera upp sitt miljöarbete. Projektet drivs av Näringslivsenheten och har varit igång sedan 24. Syftet med projektet är att lägga grunden för hållbara företag i Härryda och det har fallit mycket väl ut. I första omgången deltog 24 företag och 19 av dessa planerar att gå vidare med sitt miljöledningsarbete till miljödiplomering eller annan certifiering Ett företagsnätverk har byggts upp under projektets gång. Under hösten 25 påbörjades en ny utbildningsomgång med 12 företag. Se vidare Grön Flagg I Härryda finns nu tio skolor och förskolor med Grön Flagg. Grön Flagg är en miljöcertifiering av skolor och förskolor som utfärdas av Håll Sverige Rent. I Grön Flaggarbetet arbetar skolorna med olika teman som energi och kretslopp under läsåret, och den gröna flaggan är ett bevis på att skolan arbetar aktivt med miljöfrågorna i det dagliga arbetet. Invigning av Grön Flagg på Borgåsens förskola i februari Antal förskolor och skolor med grön flagg Miljöredovisning Härryda kommun 25

9 3 Miljöinformation/ kommunikation Om ett miljöarbete ska bli långsiktigt framgångsrikt är information och kommunikation viktiga nyckelfaktorer. Härryda kommun insåg tidigt vikten av detta Detta framgår också tydligt i Miljöpolicyns punkter: 4. Alla ska vara delaktiga, 5. Informera och utbilda, 8. Samverka och skapa delaktighet och lika så i Handlingsplanens Delmål: 1. Att miljöpolicyn blir känd och uppdraget i den. Bilda nätverk och sprida miljöinformation till kommuninvånarna och verksamma i kommunen. 2. Skapa förutsättningar för ett aktivt och självgående miljöarbete inom kommunens olika verksamheter. Som ett led i detta har flertalet informationsinsatser utförts och många miljönätverk har bildats. Miljönätverk Ett miljönätverk är ett sätt att träffas kring gemensamma frågor, utbyta erfarenheter och få inspiration att gå vidare med sitt eget miljöarbete. Ett nätverk kan användas på många sätt. Det kan vara en kunskapskälla i vissa frågor och det kan fungera som bollplank eller remissinstans. Ett miljönätverk kan leda till att nya nätverk och grupperingar bildas. Sedan 1999 finns ett miljönätverk i Härryda kommun. Miljönätverket är verksamhetsövergripande och träffas två gånger per år. Socialtjänsten har också haft en Agenda 21-grupp under många år. Miljöombud Miljöombuden är viktiga nyckelpersoner för att hålla miljöarbetet levande på arbetsplatserna. För att detta ska fungera måste de få stöd, hjälp och acceptans i sin roll. Deras största behov är att få kunskap och inspiration genom information och utbildning. Miljöredovisningarna under årens lopp visar att antalet miljöombud, deltagande i miljöprojekt/utbildningsinsatser befrämjar miljöarbetet på arbetsplatserna och tvärtom så synes miljöarbetet avmattas och tappa fart när det inte finns miljöombud och det är ett lågt deltagande i miljöaktiviteter. Antalet miljöombud har varierat under åren. Från att innan år 1998 vara i närmast obefintligt med få eller inga miljöombud per arbetsplats har antalet ökat till ca 1 och i stort alla arbetsplatser har nu miljöombud. Kommunens hemsida och intranät Kommunens hemsida och intranät är viktiga redskap för att nå ut med aktuell miljöinformation, kontaktuppgifter, lästips och länkar även om det är viktigt att minnas att vissa målgrupper fortfarande inte har tillgång till internet. Via hemsidan kan information snabbt nå många och uppdateras på ett enkelt och billigt sätt. Många gröna ögon År 1999 introducerades det första nyhetsbrevet för miljöarbetet i Härryda kommun Många gröna ögon. Aktuell information om vad som händer inom miljöområdet i Härryda kommun sprids genom nyhetsbrevet och här finns goda exempel och många lästips för den som vill fördjupa sig. Namnet är just "Många Gröna Ögon" för att symbolisera att många personer är och kan vara aktiva i miljöarbetet och att man bör granska sin verksamhet med "gröna ögon" för att genomföra miljöförbättringar. Nyhetsbrevet kommer ut två gånger per år och distribueras till chefer, miljöombud, förtroendevalda, nätverksdeltagare och kontaktpersoner ute i verksamheter och på företag. Det finns också att läsa på kommunens hemsida. Miljöredovisning Härryda kommun 25 9

10 Kommunens logga för miljöarbete. Miljökalender Härryda kommuns miljökalender har fått pris och är mycket uppskattad. 26 års kalender med temat Så här gör vi kom tvåa i Yrkesföreningen Miljö- och Hälsas kommunala miljökalendertävling bland 4 bidrag. Temat för 26 är Så här gör vi och innehåller 12 intervjuer med boende i kommunen som i sina vardagsliv gör saker som är bra för miljön. De visar att det finns mycket man kan göra i sin vardag för bättre miljö och hälsa med enkla medel. Miljökalendern har skickats ut till samtliga hushåll, företag och skolor fem år i rad sedan år 22. Temat har varit av varierande slag som miljötips, nationella miljömål, miljömyter och utflyktsmål i kommunen. Vad de alla har gemensamt är att visa på goda exempel, inspirera och bidra till ökad kunskap och miljömedvetenhet. Miljökalendern är en av kommunens största satsningar på att nå ut med miljöinformation till hushållen. Hållbar utveckling Väst Härryda kommun ingår i samverkansprojektet Hållbar utveckling Väst som startade våren 25 tillsammans med 19 andra kommuner i Västra Götaland. Målet är att kommunernas lokala arbete för hållbar utveckling genom regional samordning skall underlättas, och att kommunerna skall utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma satsningar inom olika fokusområden. Under det första året kommer projektet att fokusera på energi och transporter. Bakom projektet som finansiärer står förutom de 19 deltagande kommunerna, också Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Energimyndigheten, Energiråd Väst och Vägverket Region Väst. Andra nätverk Det finns många fungerande nätverk för olika målgrupper, bl a miljösamverkan för miljö och hälsoskyddskontorens verksamhet, BRG mellan näringslivs- och miljösidan, olika grupper inom Göteborgsregionen, Energiråd Väst för energirådgivare, inom Renova med flera. 1 Miljöredovisning Härryda kommun 25

11 4 Utbildning Utbildning och informationsinsatser är mycket viktiga för att få ett aktivt, engagerat och långsiktigt miljöarbete. Detta har också framkommit i den enkät som socialtjänsten gjorde bland sina miljöombud 24. I första hand har nyckelpersoner som chefer och miljöombud utbildats. Åren 1999 och 2 erbjöds alla chefer och miljöombud 1,5 dagars miljöutbildning kallad Min Miljö. Totalt utbildades 2 personer. Toppen 23 visar på utbildningsinsatsen inom ramen för projektet miljöledning i pilotenheter. Miljökörkort Alla kommunanställda erbjuds från 25 en webbaserad miljöutbildning kallad Miljökörkortet. Tanken är att skapa en gemensam kunskapsgrund att stå på, som också underlättar miljöarbetet på arbetsplatsen. Under hösten 25 har en utbildningssatsning för miljöombuden genomförts. Vid årsskiftet hade 46 personer slutfört utbildningen och fått sina diplom. Målet är att 25 % ska ha genomgått utbildningen inom ett år Antal anställda som genomgått miljöutbildning Skolornas miljöarbete Skolorna i Härryda kommun har tidigt varit engagerade på olika sätt i miljöfrågor. Exempel på skolornas miljöarbete är bland annat naturskola, Grön Flaggcertifiering, skolskogar, köksträdgårdar och tävlingen Energispaningen. Naturskola I Naturskolan i Hindås får eleverna möjligheter att förstå och uppleva naturen. Naturskolan har förberett arbetsuppgifter som eleverna löser i grupp i naturomgivningarna. Naturskolan nyttjas i första hand för endagsbesök av elever upp till årskurs sex. Möjligheter finns också att övernatta. Naturskolan gör även besök i skolorna. Naturskolan är välbesökt, och runt 2 5 barn deltar varje år i undervisningen. Under åren har också några naturförskolor startat. Skolskogar och köksträdgårdar Flera skolor har skolskog och köksträdgård. I skolskogen, som ligger i nära anslutning till skolorna, kan undervisning och lek kombineras på ett annat sätt än i klassrummen. I Härrydas skolplan finns ett mål att 1 % av undervisningen ska ske utomhus. Att vistas ute har bland annat två positiva hälsoaspekter barnen rör sig mer, och de får frisk luft Genom att skolorna har avtal med skogsägaren finns det möjlighet att anlägga stigar och vindskydd med mera. I köksträdgårdarna får barnen möjlighet att följa utvecklingen från frö till färdig grönsak. Barnen får mer förståelse och kunskap om hur mat odlas. Under år 25 fanns köksoch skolträdgårdar på cirka 15 skolor och förskolor. Omkring tio skolor hade tillgång till en egen skolskog. Miljöredovisning Härryda kommun 25 11

12 Energispaningen Energispaningen är en tävling om energi som riktar sig till elever i årskurs 4-6 och som anordnas av Energi Väst och kommunala energirådgivare i Västra Götalands och Hallands län. Klasserna lär sig mer om energifrågor samtidigt som de tar fram en affisch som utgör tävlingsbidrag. Härryda kommun har lyckats ta sig till final ett flertal gånger och har varit engagerad i tävlingen sedan år 2. Härryda har deltagit med flest antal klasser i hela regionen i förhållande till kommunens storlek. Deltagande klasser i Energispaningen från Härryda per år 5 Energi och vatten Energi och vatten i kommunala lokaler Kommunens fastighetsbestånd har stadigt ökat men samtidigt har också nyttjandet förändrats. Att den totala energianvändningen och vattenförbrukningen ökar beror förmodligen på att fastighetsbeståndet ökat. Den årliga energianvändningen per lokalyta har tidigare minskat men ökar något sedan år 22. Det kan bero på ett ökat nyttjande av lokaler på helger eller kvällstid. Av den totala energianvändningen används 6 % till uppvärmning. All kommunal statistik baseras på 95 % av fastighetsbeståndet El- och oljeanvändningen har minskat i samma takt som fjärrvärmenätet har byggts ut och fler användare har anslutits. Vid en närmare jämförelse mellan energikällor för uppvärmning syns trenden ännu tydligare, år 25 värms 65 % av kommunens lokalyta med fjärrvärme. Fastighetskontoret har nu 27 objekt anslutna. Det har stora positiva miljöeffekter eftersom de två biobränsleeldade fjärrvärmeverken bidrar till en minskning av utsläpp. Det visar att de stora investeringar och satsningar kommunen har gjort för att minska oljeoch elberoendet har givit resultat. Oljeanvändningen har minskat med drygt 73 % sedan år 21 till 214 m 3 per år 25. Elanvändningen har minskat från 1554 MWh år 23 till MWh år Det bör noteras vid jämförelser mellan olika år att före år 2 användes BTA, bruttoytan inklusive väggar men därefter används BRA, bruksarean exklusive väggar. BRA är ca 1% mindre än BTA. 12 Miljöredovisning Härryda kommun 25

13 Lokalt investeringsprogram I mars år 2 beviljades Härryda kommun statliga medel, 21 miljoner kronor, till lokalt investeringsprogram, LIP. Följande åtgärder ingick i projektet: Fjärrvärmesystem i Mölnlycke och Landvetter, samt omställning från oljeeldning till biobränsle och värmepumpar i kommunala fastigheter. Efterbehandling av lakvatten från Lahallsdeponin samt dagvattendammar vid Rådamotet. Alla åtgärder är nu genomförda och slutredovisade. Energistatistik Energi- och förbrukningsstatistik är svåra att använda för jämförelse mellan olika år och fastigheter, eftersom det finns många felkällor och avvikelser som påverkar resultatet. Kortfattat berörs problematiken nedan. För att lättare kunna göra jämförelser kan energiförbrukning för ett år graddagskorrigeras, vilket betyder att det år man vill jämföra justeras i förhållande till ett normalår. För att göra denna justering används SMHI:s statistik för 3 år tillbaka för Göteborg. Trots detta kan det vara svårt att göra en justering eftersom varmvattenförbrukning, belysning och el till maskiner är konstant och inte påverkas av variationerna från ett normalår. Det finns sällan kunskap om hur stor del av totala förbrukningen som de utgör och dessutom varierar detta från fastighet till fastighet, beroende på typ av verksamhet, nyttjandegrad och fastighetens standard. El-, olje- och fjärrvärmeanvändning El- och oljeförbrukningen minskar i takt med att fjärrvärmen byggts ut. Elförbrukning MWh per år LIP-projektet är den största energisatsning som ägt rum i Härrydas historia. En övergång från i huvudsak el och olja till biobränsleeldad fjärrvärme är mycket positivt ur miljösynpunkt. Förnyelsebart bränsle är bra på lång sikt och medför också minskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och framför allt koldioxid. Full utbyggnad av fjärrvärmen och båda värmeverken i drift har för år 25 medfört en större minskning av koldioxidutsläppen, 26 2 ton mindre jämfört med tidigare år innan fjärrvärmeutbyggnaden. Svaveldioxidutsläppen liksom kväveoxidutsläppen visar på minskningar med 1,71 ton respektive 1,7 ton jämfört med tidigare. Bostadshus, kommunala lokaler och verksamheter är nu anslutna till fjärrvärmenätet Oljeförbrukning m 3 per år Fjärrvärmeanvändning MWh per år Miljöredovisning Härryda kommun 25 13

14 Fördelning av energikällor beräknat på total energiförbrukning I El total ingår varmvattenberedning, belysning, elkraft till maskiner mm. Vattenförbrukning ökar något Att vattenförbrukningen ökar något sedan år 22 beror troligtvis på ett ökat nyttjande av lokalerna. 8% 6% 4% 2% % Fördelning av energikällor total energiförbrukning år El total Olja Fjärrvärme Vattenförbrukning m 3 per år Energianvändning/m 2 ökar något Att energianvändningen per kvadratmeter lokalyta ökar något efter år 22 beror förmodligen på ett ökat nyttjande av kommunens lokaler. Diagrammet nedan är inte normalårskorrigerat. Uppvärmning Användning av direktel, vattenburen el, olja och värmepumpar för uppvärmning har fortsatt minska i samma takt som fjärrvärmenätet byggts ut. Energikällor för uppvärmning av kommunala lokaler år Årlig energianvändning kwh per m 2 lokalyta % 6% % 4% 2% % År Direktel Vattenburen el Olja Fjärrvärme Värmepump Kommunens lokalytor fortsätter öka Yta kommunala lokaler m 2 per år Miljöredovisning Härryda kommun 25

15 6 Inköp Ekologiska livsmedel Inköpen av ekologiska livsmedel har varierat under åren. Under åren 1998 till 2 köptes i princip inga ekologiska livsmedel, förutom ekologisk mjölk till stadshusets kafeteria och lokalt producerad potatis. Under 21 köptes cirka 5 liter ekologisk mjölk och filmjölk in, och under 22 fördubblades inköpen av ekologisk mjölk och fil. De ekologiska inköpen motsvarade under 22 4,9 % av de totala livsmedelsinköpen. Städkemikalierna ökar Mängden städkemikalier som används har ökat sedan den första miljöredovisningen Ökningen kan förklaras med att de ytor som städas också har ökat. Vilka typer av lokaler som städas kan också medföra att mängderna varierar. Under 25 användes totalt 7 1 liter kemikalier för städning. Av dessa var 36 % miljömärkta. Andelen miljömärkta städkemkalier har varierat över åren. Nedgången år 2 förklaras med att det miljömärkta medlen för städning av linoleumgolv inte fungerat bra. Under 23 och 24 skedde inga inköp av ekologiska livsmedel, förutom försumbara mängder. År 25 köptes ekologisk mjölk och filmjölk in för totalt 38 kronor, vilket motsvarar 5 % av kommunens totala livsmedelsinköp. Några uppgifter på hur många liter som köpts in har inte funnits tillgängliga vid tiden för rapportskrivandet Antal liter städkemikalier per år Miljömärkta städkemikalier i procent Logotypen för KRAV-märkning Logotypen för Bra Miljöval. Miljöredovisning Härryda kommun 25 15

16 7 Avfall Varierande källsortering i kommunen Under 1998 började de första källsorteringshusen att byggas på skolorna för att underlätta sortering av avfall. Förbo byggde 9 miljöhus. Av socialtjänstens 14 mindre enheter med kök fanns komposter på 11. Kommunen byggde under året två nya återvinningsstationer för hushållen. Antalet enheter som komposterar på socialtjänsten har successivt ökat under åren, och år 2 fanns komposter på 21 av 28 enheter. Utbyggnaden av komposter på skolor och förskolor har fortsatt under åren, och idag finns komposter på de flesta enheterna. Under 21 deltog skolorna i ett projekt där alla överflödiga och gamla kemikalier rensades ut. Avfallssorteringen inom de olika sektorerna har förbättrats under åren. Tabellen nedan visar hur många procent som sorterar avfallet enligt miljöredovisningarna år 25. Anmärkningsvärt är att några enheter redovisar att de inte sorterar något avfall alls. De allra flesta sorterar dock i några fraktioner, och vissa källsorterar allt sitt avfall. Ett skräp om dagen Förskolorna och skolorna har under åren deltagit i kampanjen Ett skräp om dagen som anordnas av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Genom att plocka upp ett skräp, påverkar man andra i sin närhet att inte slänga skräp på marken. I förlängningen handlar kampanjen om att skräp aldrig ska hamna på marken, utan slängas i papperskorgar och soptunnor. Städdagar anordnas regelbundet av skolor och förskolor, då barnen får i uppdrag att städa i närområdet. På så sätt lär sig eleverna att inte slänga sitt skräp i naturen. Det fanns mycket skräp i naturen. Resultat från Furuhällskolans städdag våren 24. Avfallssortering i % av miljöredovisningarna år Tidningar Pappersförpackningar Wellpapper Glasförpackningar Hårdplast Metallförpackningar Komposterbart Batterier Elektronik Övrigt farligt avfall Möbler Tonerkassetter 16 Miljöredovisning Härryda kommun 25

17 8 Folkhälsa Lokalt folkhälsoråd 1995 inrättades ett lokalt folkhälsoråd i Härryda, som är inriktat på fem olika målområden. Områdena är olycksfall, tobak, alkohol och droger, astma och allergi, kost och motion samt sysselsättning. Folkhälsorådet arbetar också med till exempel fysisk planering när det gäller bland annat grönområden och att skapa goda förutsättningar för gående och cyklister. Under 1999 fastställdes ett reglemente för folkhälsorådet, där det framgår hur rådet ska vara sammansatt och under vilka former arbetet ska bedrivas. Allergier Under 1998 genomfördes en ungdomsenkät bland eleverna i årskurserna sju och nio. Enkäten visade att 25 % av eleverna hade problem med allergier, astma och eksem. Samma år utnämnde Folkhälsoinstitutet Härryda kommun till en allergianpassad kommun. Sedan år 2 finns en modell för hur allergironder ska genomföras på skolor och förskolor med syfte att regelbundet undersöka arbetsmiljön för att se vilka faktorer som kan förbättras ur allergisynpunkt. Under hösten/vintern genomförde Västra Götalandsregionen en omfattande allergiundersökning där en kartläggning av allergier hos samtliga elever i årskurs nio genomfördes. År 21 genomfördes fem allergironder på skolorna, medan inga allergironder gjordes på någon av förskolorna. Under 22 gjordes allergironder på sju skolor och sex förskolor. År 23 gjordes allergironder på tre skolor. Under 25 genomfördes allergironder på sex förskolor och fyra skolor. Under 25 har tre personer inom kommunens fastighetsfunktion gått en fördjupningskurs, Åtgärder mot allergibesvär i miljöarbetet som folkhälsorådet har bekostat. Cykelutmaningen Cykelutmaningen är en regional tävling som anordnats i sju år. Tävlingen är en miljö- och friskvårdsaktivitet som vänder sig till anställda i både offentlig och privat sektor. Härryda kommun deltog 24 med 19 lag från olika kommunala enheter och hela 28 lag 25. Att delta i cykelutmaningen ger vinster på flera plan, både miljö- och hälsomässigt. Dessutom ger ett deltagande i tävlingen möjlighet att vinna olika priser. Aktivt folkhälsoarbete Många olika satsningar görs i kommunen kring folkhälsa. Några exempel är folkhälsoveckan, motionsutmaningen för anställda, vandrande skolbussar, Viktiga Vuxna med mera. Miljöredovisning Härryda kommun 25 17

18 Källhänvisningar Skrifter Driftstatistik 2 24 Fastighet , Mats Björklund & Rustan Johansson, Härryda kommun Driftstatistik Fastighet , Mats Björklund & Rustan Johansson, Härryda kommun Energiplan för Härryda kommun, januari 24, Härryda kommun Miljöredovisning , Härryda kommun Muntlig information och annat Besvarade miljöredovisningsblanketter 25 från verksamheterna. Susanne Bildtsén, Miljö- och hälsa, Härryda kommun Björklund Mats, fastighetsfunktionen, Härryda kommun Anders Bruce, Miljö- och hälsa, Härryda kommun Carlsson Pernilla, Hälsoutvecklare, personalfunktionen, Härryda kommun Eliasson Ann-Louise, VA/Avfall, Härryda kommun Gustafsson Mats, energirådgivare, Härryda kommun Johansson Rustan, fastighetsfunktionen, Härryda kommun Kurt Edmund, SCB tel , e-post edmund.kurt@scb.se Säfsten Anna, Miljö- och hälsa, Härryda kommun Hemsidor verksamhetsområde Naturvård. Jordbruksmarkens användning 23 Kommunala energibalanser, SIKAs publikationer: Fordon i län och kommun vid årsskiftet 21/22 Fordon i län och kommun vid årsskiftet 22/23 Fordon i län och kommun vid årsskiftet 23/24 Fordon i län och kommun vid årsskiftet 24/25 SSM2:51 SIKA Statistik Vägtrafik 26:4 vid årsskiftet 25/26 Fordon i län och kommun vid årsskiftet 25/ www5.o.lst.se/miljomal Bilder Illustrationer 16 miljömål Tobias Flygar Foton - Karin Meyer 18 Miljöredovisning Härryda kommun 25