Religion handlar om utövandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religion handlar om utövandet"

Transkript

1 Religion handlar om utövandet Vad vill Gud egentligen? Barn sprängs i luften av talibaner, kvinnor våldtas och avrättas av terrorister, och miljoner människor är på flykt undan krig och tortyr. Jenny Nordberg möter den före detta nunnan och forskaren Karen Armstrong som studerat de stora världsreligionerna, och frågar henne hur religion styr vår tid. 26 december 2014 kl 07:43, uppdaterad: 26 december 2014 kl 21:21 Hon hade försökt finna Gud sedan hon var sjutton. Men hon gillade inte att ens att be och blev aldrig särskilt bra på det. Efter sju års strikt och inrutad tillvaro som romersk-katolsk nunna bestämde hon sig för att det fick vara nog. Då var hon nedbruten och kände sig helt misslyckad. Karen Armstrong föddes 1944 i Storbritannien och utbildades i Oxford. Efter att ha gått ur en romersk-katolsk nunneorden blev hon lärare och författare. Hennes bok A History of God som handlar om Islam, Kristendom och Judendomens historia, kom 1993 och blev hennes stora genombrott fick hon ett pris av organisationen TED som delas ut till människor som vill förändra världen. Hennes senaste bok heter Fields of Blood Religion and the History of Violence. SvD Jag ville aldrig mer ha något med religion att göra, säger Karen Armstrong. Men det blev inte så. Hon började arbeta som lärare i en flickskola, men trots att hon tappat sin personliga tro blev hon än mer intresserad av olika religioner och varför människor söker sig till dem. I dag är hon en av världens mest framstående religionsforskare, som studerat kristendom, islam, hinduism, buddhism och judendom. Ibland har hon provocerat religiösa ledare från olika håll genom att tala vad de har Sida 1 av 5

2 gemensamt i stället för vad som skiljer dem åt, hur religioner uppkommit, och hur de har utvecklats. Den unga nunnan är nu en elegant brittisk dam i sina bästa år, med varm röst och en skarp tunga, som ofta bjuds in till regeringar och universitet från sin lilla stuga på engelska landsbygden för att förklara hur människor tror i vår tid. När vi möts på ett hotell i Boston lyckas jag genast göra henne irriterad med ivriga frågor om det jag hoppas hon kan svara på. Finns Gud? Är Gud en man? Eller en kvinna? Finns det en Gud eller flera? Det är precis problemet med religion i vår tid, enligt Karen Amstrong att många människor ofta söker konkreta svar som innehåller logik, och hoppas kunna bilda sig en uppfattning om Gud som en tydlig figur, med skägg eller utan, som går att relatera till som en slags hygglig chef på jobbet som vet allt och förstår allt och styr allt. Gud är inte en person. Gud är inte ens en varelse. De tre största religionerna är överens om det. Gud existerar inte ens, säger hon direkt. Hon tar sats och fortsätter: Vårt tänkande kring Gud är förvånansvärt primitivt, trots våra framsteg. Det stora misstaget som människor gör är att tro att religion går att läsa eller tolka bokstavligt. Från början var det ingen som tänkte på religion så. Det är inte meningen att det ska förklaras i detalj. Hon jämför med att ta en vacker dikt och försöka plocka isär varje ord och tyda varje innebörd då förlorar dikten både mening och innehåll, och framför allt sin skönhet. Eller sekunden efter en fantastisk symfoni har spelats, precis innan applåderna börjar hur kan någon förklara kraften i det ögonblicket? Eller kärlek, för den delen? Poängen med religion, enligt Armstrong, är själva utövandet, som syftar till att nå exempelvis den typen av ögonblick. Det var så religion uppkom från början människor hade ett behov av att höja sig över det vardagliga slitet, och att då och då erfara någon slags utomkroppslig upplevelse. Religion blev ritual och sedvänja. Hon jämför med yoga och meditation, där upprepning och övning av fysiska handlingar ger mentala och neurologiska effekter. Det är kärnan i all religionsutövning och det är så en tro kommer att fylla ett grundläggande spirituellt behov. Som exempel på hur det gick sen tar hon 1500-talets vetenskapliga framsteg, när heliga skrifter och tro då skulle anpassas. Tidigare fanns en acceptans för att allt i livet inte går att förklara och förstå, men nu skulle bibeln bli mer konkret och dogmatisk för att matcha tidsandan. Det är själva motsatsen till religion, som ska kunna inrymma det allra mest oförklarliga med att leva. Men denna nya mer konkreta religion fungerade för tänkande människor Sida 2 av 5

3 som tyckte sig vara moderna och förnuftiga, och framför allt för tänkande män, som ofta tog på sig uppgiften att i detalj utfärda regler om hur människor skulle leva. I stället för att vara något som hjälpte människor utvecklades religion mer mot ett påbud. Det blev också effektivt för ledare som ville kontrollera folk. Och när en religion blev bokstavlig blev också andra religioner fel och utmålades som fienden. Många tror fortfarande att det gäller att först lära sig alla reglerna och bete sig exakt rätt. I stället för att börja med att praktisera. Folk kom att se gudstro som en slags idoldyrkan, och började tillskriva Gud sina egna åsikter. Och brotten som begås i Guds namn och med hjälp av organiserad religion tycks bli allt värre i vår tid. Folk slåss inte bara mellan olika religioner, de slåss även inom religioner. 40 procent av sunnimuslimer tycker inte att shiamuslimer räknas som riktiga muslimer. Katoliker och protestanter har inte heller alltid kommit överens. Till och med buddhister kan vara så våldsamma att inte ens Dalai Lama rår på dem. Och trots att terrorister i Irak, Syrien, Afghanistan och Pakistan får allt svårare att förklara hur döda barn och våldtagna kvinnor kan vara en acceptabel del av islam, till exempel, så hänvisas ofta till religion i några av vår tids värsta övergrepp. Så skulle världen se bättre ut om inte religion fanns, eller helt enkelt avskaffades? Det vore arrogant att försöka avfärda något som är en så enormt stor del av den mänskliga upplevelsen, tycker Armstrong. Jag bryr mig inte om vad någon tror på, men huvudsaken är att det gör dig snällare och övar upp mer medkänsla. Om sekulära idéer får dig att bli en vänligare människa så är det ju också bra. Men det går inte att lyfta ut religion ur kulturen. Det vore lika omöjligt som att ta bort gin ur en cocktail. Religion är inte orsaken till krig, men det kan vara ursäkten. Försök att göra samhällen mer sekulära har också lett till senare bakslag. Som exempel tar Armstrong ledare som Nasser och Mubarak och shahen av Iran. De avskaffade religiösa ledare och tog ifrån dem deras privilegier. Kvinnor skulle inte få bära slöja utan alla skulle ha västerländska kläder. Sekularism blev då i många ögon det aggressivt och hotfullt. Mer konservativ religion pyrde i stället under ytan. Ortodox judendom, radikal islam och kristen fundamentalism är exempel på sådant som växt sig starkare i sekulära samhällen. Vi ser en del av resultatet av att försöka avskaffa religion i dag, menar Armstrong, men vill samtidigt nyansera hotet. Det finns orättvisa och ojämlikhet i världen. Det är den enkla förklaringen. Men det är inte så att till exempel alla muslimer är galna och vill spränga oss i luften för att vi inte tror på Allah. Det är nonsens. Sida 3 av 5

4 Men vad gör vi åt rekryteringen av unga män till terrorism då, till exempel? Det är ju uppenbarligen så att lite för många anser att det går bra att döda i religionens namn? Det problemet handlar mindre om religion och mer om politik, enligt Armstrong. Titta i stället på vad som ligger bakom, och vilka som finansierar rekryteringen och spridningen av muslimsk fundamentalism och terrorism, föreslår hon: Det är vad Saudiarabien gjort med wahhabismen. Unga män över hela världen som inte kan få jobb och en värdig tillvaro plockar upp wahhabism i stället som svaren på alla frågor. Hela samhället går bakåt flera hundra år. Från början fanns ingen idé om att islam skulle vara den enda religionen ens bland muslimer. Det var pluralistiskt. Det är som om en liten obskyr kristen sekt skulle ha exporterat sin förvridna ideologi över hela världen! Det är försent nu, och det är ett farligt ögonblick i historien. Alla länder skulle behöva se över sin ekonomiska och politiska relation till Saudiarabien, som finansierar skolor där den extrema varianten av islam lärs ut, och som även predikas i en del europeiska moskéer som Saudiarabien bekostat. Andra länder måste samtidigt göra ansträngningar för att få integrationen att fungera på hemmaplan så att extrema ideologier får svårare att nyrekrytera. Att lösa Israel-Palestinafrågan skulle också motverka fundamentalism, för det är symbolen för det som många muslimer uppfattar som en förnedring från väst, säger Armstrong. Och bara för att Europa har försökt plocka bort gin ur drinken innebär det inte att vårt eget behov av något som är större än oss själva har försvunnit, påpekar Armstrong. Nationalism har blivit vad religion brukade vara. Vi har skapat olika ritualer för vad vi tycker är brittiskt och svenskt. Nationalstaten uppfyller det behov som religion gjorde. Och sektmentalitet uppstår även där, när någon hänger upp sig för mycket på vad nationalstaten utgör, och därför inte kan inkludera minoriteter. Nu har vi fotbolls-vm eller en olympiad som en ritual för att fira nationalstaten och skapa samma stämning och känsla av samhörighet, och konkurrens, som religion kan göra i andra delar av världen. Och ibland blir det liknande konflikter. Armstrong drar sig till minnes när hon nyligen blev ombedd att hålla tal på en begravning i en kyrka: Inga psalmer spelades och sjöngs, men däremot skrålade alla med i fotbollshymner för att ära den döde. Av detta rördes de till tårar. Så tror hon själv inte på någon Gud alls längre? Jag kan uppleva en känsla av under när jag studerar religiösa texter. Det är det närmaste jag kommer en religiös upplevelse. Sida 4 av 5

5 I Sverige, börjar jag förklara, är de flesta med i det som nyss var statskyrkan, och gillar att fira jul. Samtidigt vill många inte säga att de tror på Gud. Men de tror ändå på något. Karen Armstrong ler. Det funkar för mig. Det är väl ett alldeles utmärkt sätt att tro, säger hon. Jag tror ordet hon letar efter är lagom. Jenny Nordberg är SvD:s medarbetare i New York. jenny.nordberg@svd.se JENNY NORDBERG Journalist i New York. jenny.nordberg@svd.se Sida 5 av 5

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion vt. 2016 LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion ht. 2015 Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015-2016 Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten Syfte Att kartlägga omfattningen av Svenska kyrkans

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Hinduism och Buddhism

Hinduism och Buddhism Hinduism och Buddhism Hinduism är den äldsta av världsreligionerna och en är äldre än både kristendom och islam. Delar av hinduismen kan spåras tillbaka till Induskulturen som fanns kring floden Indus

Läs mer

M E D I A I N M O T I O N

M E D I A I N M O T I O N L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Kunskapskrav i religion

Kunskapskrav i religion analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning. HT 2005 SKRIVNING: Fredag 28 oktober kl. 13-17 i Laudvikssalen. Rättande

Läs mer

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Islam Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning. Ju mörkare blå färg, ju större andel muslimer Länder med många muslimer Grundare och helig

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 46-47 Hinduism v. 48 Buddhism v. 49 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Analysen

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA Var och hur uppstår Islam? Islam uppstår på den Arabiska halvön Enligt Koranen får Muhammed uppdraget av Gud att sprida ett budskap till alla människor

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.

Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen Film Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner

Läs mer

Abrahams barn i tre religioner

Abrahams barn i tre religioner Abrahams barn i tre religioner Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både geografiskt och idémässigt De uppstod i mellanöstern för länge sedan Många personer, händelser och föreställningar

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Muhammad the last prophet

Muhammad the last prophet Muhammad the last prophet Handling (kortfattat) Filmen följer berättelsen, så som den ofta berättas, om Islams profet Muhammed från hans första uppenbarelse (ca år 610) till segern över islams fiender

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

torsdag 25 oktober 12 BUDDHISMEN

torsdag 25 oktober 12 BUDDHISMEN BUDDHISMEN Legenden om Buddha Föddes som son till en furste i norra Indien ca 500 f.kr och fick namnet Siddharta Gautama Spåddes att antingen bli stor furste eller stor religiös ledare Överbeskyddades

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) 1. Bekanta er med religionen ni ska jobba med genom att läsa i både läromedel, uppslagsverk och liknande. Det räcker inte med att använda en källa för

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic SIDAN 1 Boken handlar om: Det är dags för ramadan. Detta år ska Ayse också få prova på, att fasta. Mamma säger, att Ayse får fasta några timmar varje dag, men hon bestämmer sig för att fasta hela dagarna.

Läs mer

Judendomen och Kristendomen

Judendomen och Kristendomen Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Det mangreligiösa Sverige

Det mangreligiösa Sverige Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska

Läs mer

Tänk själv tro fritt! Andaktsmaterial för Ansvarsveckan 2011

Tänk själv tro fritt! Andaktsmaterial för Ansvarsveckan 2011 Tänk själv tro fritt! Andaktsmaterial för Ansvarsveckan 2011 Första dagen: Rätten till det heliga Vi ber idag för vars och ens rätt till det heliga Idag ber vi att alla människors rätt att möta det heliga

Läs mer

Världsreligionerna i sammanfattning

Världsreligionerna i sammanfattning Världsreligionerna i sammanfattning Gud Kristendom, judendom och islam är monoteistiska religioner, det vill säga det finns bara en gud. (Mono betyder en, och tei betyder ungefär gud.) Buddhismen har egentligen

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim? Islam Film! Att samtala om: Vilka fördomar hade tjejen i filmen möts av? Vilka fördelar såg flickan i filmen med att vara muslim? Vad krävs för att vara muslim? Islam är en monoteistisk, abrahamitisk religion.

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom De Centrala tankegångarna i kristendom Kristendomens historia; hur religionen började och hur

Läs mer