Rapport 2013:20. Vårdplan för byggnader på hembygdsgården. Härledgården. Torstuna Hembygdsförening, Torstuna socken, Enköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:20. Vårdplan för byggnader på hembygdsgården. Härledgården. Torstuna Hembygdsförening, Torstuna socken, Enköpings kommun"

Transkript

1 Rapport 2013:20 Vårdplan för byggnader på hembygdsgården Härledgården Torstuna Hembygdsförening, Torstuna socken, Enköpings kommun 1

2 Omslagsfotografi : hembygdsgården Härledgården i Torstuna socken, övre bilden: mangården, vy från söder, nedre bilden: hembygdsgården sedd från väster. Foto: Sverker Larsson, Upplandsmuseet 2013 Upplandsmuseet 2013 Upplandsmuseets rapporter 2013:20 ISSN Stiftelsen Upplandsmuseet adress Fyristorg 22, Uppsala telefon hemsida postgiro bankgiro org.nr

3 Innehål l Inledning... 4 Orienteringskarta Läsanvisning Kulturhistoriska kommentarer Mangårdsbyggnaden Härbre Härled Stall med källare Härbre Råby Loge Nydala Tröskloge Loftbod och brunnslider Portlider Råby Smedja Källinge Soldattorp Vånsjö Fähus Vånsjö Metodanvisningar

4 Inledning Denna vårdplan behandlar Torstuna Hembygdsförenings byggnader på Härledgården, som ligger cirka två kilometer norr om Torstuna kyrka och omkring 1,5 mil norr om Enköping. Byggnaderna har stora kulturhistoriska värden och hembygdsgården är en värdefull tillgång som levandegör byn Härleds historia från 1700-talet fram till 1900-talets början. Syftet med planen är att den ska vara en hjälp vid förvaltningen av byggnaderna, både vad gäller att hålla dem i stånd och vad gäller att bibehålla de kulturhistoriska värdena. Planen innehåller dels reparationsåtgärder och dels åtgärder som ingår i respektive byggnads periodiska underhåll. Planen anger också vad som är speciellt viktigt att tänka på vid vården och underhållet av varje byggnad. De angivna underhållsintervallen utgår från vad som är normalt. Den faktiska tiden mellan åtgärdsbehoven kan skilja sig från de bedömda, bland annat beroende på kvalitet i material och utförande, väderlek och lokala ljus- och fuktförhållanden. Planen täcker perioden Vårdplanen har tagits fram inom ramen för projektet Hus med Historia och med ekonomiskt stöd av länsstyrelsen i Uppsala län. 4

5 Historik Här ledgård en Hembygdsgården Härledgården är bildad av en gård känd som Jan- Jansgården, som var den nordligaste gården i byn Härled, och i dag den enda bevarade på ursprunglig plats. Härledgården ligger inom fastigheten Härled 1:5 som har ungefär samma utsträckning som Jan-Jansgårdens gamla tomt. Västra delen av fastigheten har 2007 tillförts hembygdsgårdens mark genom en avstyckning från Härled 1:2. Det tillkomna området, samt trösklogen som står på det, har tidigare tillhört Jan-Jansgården. Hembygdsgårdens område på Ekonomiska kartan från På kartan går den västra fastighetsgränsen för Härled 1:5 längs den nuvarande gärdsgården väster om hembygdsgården. Idag ingår även marken fram till vägen väster om Härledgården. Jan-Jansgårdens och byn Härleds historia har sammanställts i skriften Härledgården av Olle Thorsmark. 1 Följande historik är en sammanställning av uppgifter hur denna skrift, kompletterad med en studie av historiska kartor och uppgifter från andra källor. Bynamnet har skrivits på olika sätt genom tiderna: 1455 Haerelde,1492 Herillä, under 1500-talet Harelle, Heralle, Herälde mfl, 1652 Härle. Formen Härled eller Herled stabiliserades under 1600-talet. Enligt de äldsta fogderäkenskaperna bestod byn 1538 av två skattehemman om elva öresland och två 1 Utgiven av Torstuna hembygdsförening

6 örtugland respektive elva öresland och ett örtugland. 2 Under de följande tvåhundra åren skedde inga större förändringar av byns utbredning och indelning fanns visserligen tre bönder i Härled, men år 1599 var antalet brukare åter två stycken, och enligt skattelängder 1624 fanns två skattebönder i byn hade dock bonden Per Ericksson övertagit båda hemmanen. Enligt 1652 års geometriska karta bestod byn av två skattehemman om vardera tio öresland och fyra penningland. 3 De två hemmanen bildade också en soldatrote med nummer Byn Härleds ägor enligt storskifteskartan från år Ägogränsen sammanfaller exakt med traktgränsen för Härled på ekonomiska kartan från Bytomten med hemmanen A och B är de ofärgade rutorna mitt i ägorna. Bytomtens gränser mot öster, söder och väster syns än idag i form av de små vägar som inramar området. Området öster om tomt A är den bergknalle som idag ingår i hembygdsgårdens mark på fastigheten Härled 1:5. Genom avstyckningen från Härled 1:2 har Härledgårdens tomtmark idag i stort sett samma utbredning västerut som år Öresland och örtugland var under medeltiden i Svealand mått på värdet av en jordegendom, knutet till avkastningen snarare än till arealen: ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = ca 24 tunnland. 3 Från 1600-talet avser måttet s.k. geometriska öresland = 3 tunnland = ca m² 4 Källa: Arvid Bladhs sockenkrönikor. 6

7 Storskifteskartan från år 1770 visar utbredningen av byns ägor och placeringen av bytomten med de två hemmanen, på kartan markerade A respektive B. Flera detaljer i kartan återfinns fortfarande på ekonomiska kartan från 1951 eller går att avläsa direkt i landskapet. Det norra hemmanet (A) benämndes på senare kartor Härled 1 och det södra hemmanet Härled 2 (tidigare B) fanns det två gårdar på det norra hemmanet och två på det södra. Hustomterna hade då nyligen delats, och man beslutade att denna delning skulle fortsätta att gälla. I början av 1877, det år då genomförandet av laga skifte påbörjades, fanns det sex gårdar i byn; på hemmanet Härled 1 fanns det två gårdar om ¼ mantal och en om ½ mantal, detsamma gällde Härled 2 (stamhemmanen var alltså åsatta ett helt mantal vardera). 5 Ägaren till gården längst norrut i byn var sedan år 1860 Jan Jansson från Hyvlinge i Torstuna, därav kommer namnet Janjansgården. Femte juli 1877 utbröt en brand varvid tre av byns sex gårdar blev helt nedbrända. Branden orsakades av att ett barn lekt med tändstickor och av misstag satt eld på en gärdselhög. Med brandsegel och brandsprutor lyckades man stoppa eldens spridning norrut och rädda de två gårdarna i byns norra del. De tre gårdar som klarade sig undan elden ingick i stamhemmanet Härled 1 och var (räknat från norr till söder): Jan Janssons gård om ½ mantal, Carl Olssons gård om ¼ mantal samt L.E. Anderssons gård om ¼ mantal. På Härled 2 drabbades av vådelden Lars Anderssons gård om ½ mantal, Anders Olssons gård om ¼ mantal, samt John Erikssons gård om ¼ mantal. Av Lars Anderssons gård återstod efter branden endast en smedja och en badstuga, och av de övriga gårdarna fanns endast en brunn och några körsbärsträd kvar. Byn var vid tillfället den sista oskiftade byn i Torstuna socken och branden föranledde ett beslut om att verkställa laga skifte, vilket genomfördes Samtliga kvarvarande hus i byn förtecknades vid laga skiftet och är inritade på skifteskartan från Mantal: ett mått på en gårds skattekraft. På och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal, även ½ eller ¼ mantal förekom. Mantalet fastställdes genom taxering redan under Gustav Vasas tid. 7

8 Laga skifteskartan från 1879 visar de byggnader som skonades vid branden De byggnader som finns kvar idag är Jan-Jansgårdens nr 1 boningshus, 2. kammarbyggnad, 3. stall, tröskladorna 5 och 6 samt det påbörjade fähuset i sten, nr 9. Uppgifter om byggnaderna har hämtats ur protokollet från laga skiftet. Måttangivelser avser fot. Illustration av Per Lundgren, Upplandsmuseet. Av byns sex gårdar fick vid skiftet endast Jan Jansson kvarboenderätt eftersom hans gård hade de bästa planteringarna och var bäst bebyggd (bland annat med ett påbörjat fähus av gråsten, som dock aldrig färdigställdes). Förutom bönderna med nedbrunna gårdar tvingades även Carl Olsson och L.E. Andersson flytta ut sina gårdar. Johannes (John) Eriksson sålde strax efter branden sin gård till grannen L.E. Andersson, och Carl Olsson sålde sin gård till grannen Lars Andersson. Efter skiftet bestod Härled alltså av Jan Janssons gård om ½ mantal på ursprunglig plats samt två utflyttade gårdar om vardera ¾ mantal. Efter att Jan Jansson dött 1886 och hans son blivit försatt i konkurs samma år såldes gården på öppen auktion till Johan Eriksson. Denne var svärson till Jan Janssons änka Britta Christina Andersdotter (gift med dennas dotter från ett tidigare äktenskap). Gården såldes sedan återigen 1891, köpare denna gång var L.E. Andersson som drev de båda gårdarna i sambruk med den utflyttade gården som brukningscentra. Ett drygt årtionde efter skiftet brukades alltså hela Härled från två utflyttade gårdar med ursprung i den nedbrunna södra halvan av byn. 8

9 Ekonomiska kartan från 1951 ger en tydlig bild av Härleds utveckling efter laga skiftet: två tydliga brukningsenheter med moderna stora ekonomibyggnader på fastigheterna Härled 2:2 och 2:3. Av stamhemmanet Härled 1 återstår Jan Jansgården som har kvar sina ålderdomliga och småskaliga byggnader eftersom gården aldrig moderniserades efter att den köpts upp av granngården. Den avstyckade fastigheten Sofielund 1:1 är Härleds f.d soldattorp. Enligt lantmäterihandlingar sålde hemmansägarna Härleds soldattorp till arbetaren Johan Petterson Efter köpet av Jan Jansgården tog den nye ägaren L.E. Andersson sten från Jan Janssons påbörjade fähus till sitt eget bygge av fähus och svinhus på sin utflyttade gård. Omkring sekelskiftet 1900 röjde han av den gamla bytomten och använde grundstenarna från de nedbrunna och utflyttade gårdarna till att bygga stenmuren längs uppfartsvägen till hembygdsgården, den väg som också markerar läget för den gamla bytomtens västra gräns (se karta från storskifte). Jan Jansgården användes efter sammanslagningen som fördelsbostad för de tidigare ägarna Johan Eriksson och hans hustru samt svärmodern, Jan Janssons änka. Johans hustru Johanna Matilda Schenström levde till Efter några år som statarbostad flyttade de sista boende på Jan Jansgården in 1925, Viktor och Karin Andersson som med sina döttrar Elna och Viola bodde där fram till den kalla vintern 1940 då de flyttade till en varmare bostad i Torstunaby. Därefter stod huset tomt fram till dess hembygdsgården bildades. 9

10 Tanken på att göra hembygdsgård av Jan Jansgården väcktes i början av talet av kyrkoherden i Torstuna Gunnar Engman. Denne och andra personer från socknen bildade Torstuna hembygdsförening 1945, och fick samma år kommunen att köpa loss tomten och gårdens byggnader -värderade till vedpriset, för 4000 kronor. Kommunen skänkte gården till hembygdsföreningen och en omfattande restaurering påbörjades. Konservator Sven karlsson från Gimo utförde målningsarbeten i bostadshusen och folk från trakten samlade in äldre möbler och bruksföremål. Hembygdsgården fick namnet Härledgården och invigdes Foto av loftboden från 1920-talet visar att mycket lite förändrats fram till idag. Efter laga skiftet har taket täckts med tegel. Mangårdsbyggnaden före restaureringen Med undantag av fönsterbyte och målning förändrades mycket lite av exteriörens utseende. Foto av Nils Ålenius. 10

11 Hembygdsgården har utökats med ett antal byggnader genom åren tillkom ett soldattorp med stuga och fähus från Vånsjö, 1963 en loge från Nydala, 1971 ett portlider och ett härbre från Råby, 1982 ett härbre från en av granngårdarna i Härled, och 1989 tillkom en smedja från Källinge. Som nämnts tidigare utökades hembygdsgårdens område västerut Den tillkomna marken, samt trösklogen som står på den, har tidigare varit en del av Jan Jansgården Platserna Härledgårdens byggnader är hämtade ifrån: 1. Vånsjö (soldattorp med fähus), 2. Nydala (loge), 3.Råby (härbre och portlider), 4. Härled (härbre), 5. Källinge (smedja). 11

12 Orienteringskarta Mangårdsbyggnad 2. Härbre från Härled 3. Stall med källare 4. Härbre från Råby 5. Loge från Nydala 6. Tröskloge 7. Loftbod & brunnslider 8. Portlider från Råby 9. Smedja från Källinge 10. Soldattorp från Vånsjö 11. Fähus från Vånsjö Härledgårdens utseende idag: nr 1,3,6 och 7 är byggnader på ursprunglig plats. Övriga byggnader har flyttats hit under åren mellan 1955 och Ruinen efter Jan Janssons påbörjade fähus av sten är den streckade rektangeln NV om byggnad nr.2 (se historik). 12

13 Läs anvisning Varje kapitel inleds med en beskrivning av byggnaden, kompletterat med en fotodokumentation. Därefter följer ett avsnitt som tar upp byggnadens historia, och vad som är viktigt att tänka på vid kommande vårdinsatser för att byggnadens värden ska kunna behållas och utvecklas. Vårdplanen för byggnaden presenteras i form av en tabell, där det för varje byggnadsdel framgår vilka material och metoder som ska användas, med vilka intervall åtgärderna återkommer och ungefär var i underhållscykeln byggnadsdelen bedöms befinna sig idag (augusti 2013). Ibland anges två värden för antalet år i underhållsintervallet eller antalet år till åtgärd. Detta gäller åtgärder som målning mm. som beror mycket på vilket väderstreck en fasad eller byggnadsdel vänder sig mot. Det lägsta värdet avser normalt fasader eller byggnadsdelar vända mot väster och söder som bryts ner snabbare av sol. Beteckningarna på material och metoder refererar till kapitlet Metodanvisningar längst bak i planen. Hänvisning med förkortningen m.a avser metodanvisningar för aktuell åtgärd. Fasader littereras A, B, C & D med början från långsida med entrédörr och därefter medsols. Avslutningsvis finns en plan för reparationsåtgärder. Detta är åtgärder som behöver vidtas innan det ordinarie, löpande underhållet tar vid. Tabellen för reparationsåtgärder innehåller för de aktuella byggnadsdelarna vilken skada det är fråga om, förslag på hur skadan ska åtgärdas samt åtgärdens prioritet. Prioriteten anges som akut, 0-3 år respektive vid tillfälle. Med akut menas att skadan behöver åtgärdas snarast för att inte konditionen snabbt ska försämras ytterligare och leda till mer omfattande åtgärder, eller att för att inte skadan ska leda till följdskador i andra byggnadsdelar. Med 0-3 år menas skador som inte är akuta men som bör prioriteras framför löpande underhåll, och som i vissa fall kan riskera att komma att hamna i kategorin akut. Med vid tillfälle menas åtgärder för att avhjälpa skador eller ofullkomligheter som inte påverkar byggnadens tekniska status på kort sikt. Härledgården är en välskött hembygdsgård och byggnaderna har kontinuerligt underhållits. Det innebär att det är mycket få reparationsåtgärder som är akuta. 13

14 Kulturhistoriska kommentarer Rödfärgning och tjärning Rödfärgning av gårdsbebyggelse slog igenom på bred front under senare hälften av talet. Innan dess stod de flesta timringar på landet grå och omålade. De byggnader som först rödfärgades var ofta manbyggnaden, följt av loge och fähus. Rödfärgningen hade tre syften: att skydda byggnaden från röta (det var därför man blandade i järnvitriol och andra ämnen med liknande egenskaper i färgen), att skydda timret från nedbrytning genom solens strålar (detta skyddet ger själva färgpigmenten) och att göra dem vackrare och kanske mer ståndsmässiga. Idag finns två olika nyanser av falu rödfärg på marknaden, Falu rödfärg och Falu rödfärg ljus. Ur kulturhistorisk synvinkel har det ingen större betydelse vilken av dessa färger som väljs. Ljusheten och färgen i övrigt har skiftat under olika tidsperioder, men varierar också beroende på varifrån man hämtat färgpigmentet och på vilka tillsatsämnen man blandat i. På Härledgården har man valt att behandla vindskivor, vattbrädor och nockbrädor med svartpigmenterad tjära eller svart färg 6 (där den svarta färgen avser att efterlikna det traditionella bruket av svart tjära). Det finns ingen riktigt god kännedom om i vilken utsträckning tjära har använts på olika byggnadsdelar, även om det är helt klart att den har haft en vitt utbredd användning på speciellt utsatta och viktiga delar. Tjäran ansågs ha mycket goda träskyddande egenskaper. För att förhindra att tjäran skulle rinna av träet på sommaren blandade man i kimrök, så även svarttjäran har en gammal tradition. Tjäran var samtidigt dyr och man använde den knappast i onödan. I den tidskaraktär som hembygdsgården som helhet har, dvs. tiden för laga skiftet på 1870-talet då utvecklingen för Jan Jansgården i stort sett avstannade, kan man överväga att rödfärga vindskivorna. Detta tycks ha varit vanligare än tjärning vid denna tid och rödfärgning av vindskivorna hör samman med den allmänna övergång till rödfärgning som sker under andra hälften av 1800-talet. Nockbrädor och vattbrädor ska däremot alltid tjäras. Detaljer som idag är svarta ser i vissa fall ut att vara målade med svart färg, ibland utanpå äldre lager av tjära. Om så är fallet kan man när det gäller nockbrädor och vattbrädor som har begränsad livslängd fortsätta med svart färg tills det är dags att byta brädor. När det gäller vindskivor som har längre livslängd, och framförallt luckor, dörrar och portar bör eventuell svart färg försiktigt avlägsnas före nästa strykning med tjära. 6 Gäller framförallt vindskivor på vissa byggnader. 14

15 Taktäckning Hembygdsgårdens byggnader har med undantag för härbret från Råby taktäckning med tegel. Tegeltäckning slog igenom ungefär samtidigt som rödfärgningen, kanske med ett par decenniers fördröjning. Handlingarna från laga skiftet berättar att endast mangårdsbyggnaden och en spannmålsbod hade tegeltak vid denna tid, loftboden och stallet som låg närmast mangårdsbyggnaden hade tak av spiller, dvs. stickspån, som likt tegel är ett uttryck för industrialiseringen under 1800-talets senare del, då spillertak förutsatte tillgång till billig fabrikstillverkad spik. Gårdens övriga byggnader hade vid denna tid halmtak, av dessa finns idag endast trösklogen kvar, men den har halmtaket bevarat under senare tiders tegeltäckning. Utav de hitflyttade byggnaderna har även fähuset från Vånsjö och trösklogen från Nydala halmtakskonstruktioner kvar under tegeltäckningen. De flesta av Härledgårdens byggnader har dock tegeltak på ett underlag av brädor lagda med lock i takfallets riktning på samma sätt som ett brädtak. På vissa tak finns enligt uppgift även hyvlade vattenrännor i takbrädorna vilket kan tolkas som att det rör sig om ett brädtak som i ett senare skede täckts med tegel. Det troligaste är dock att man övergick direkt från halmtak till täckning med tegel på ett nytt underlag av brädor. Härledgården och dess byggnader är representativa för hur gårdsbebyggelse såg ut innan laga skiftet, i det avseendet skulle halmtak vara mer tidstypiskt för flertalet byggnader, men en återgång till halmtak är knappast praktiskt eller ekonomiskt genomförbart idag. Härledgården/ Jan Jansgården är samtidigt ett exempel på de gårdar som vid skiftet fick ligga kvar inom bytomten. På sådana gårdar var det naturligt att befintliga byggnader användes ännu en tid och kostades på, -med till exempel ny tegeltäckning, jämfört med utflyttade gårdar där man oftare byggde nytt. Härledgårdens nuvarande utseende med tegeltäckta byggnader kan därför betraktas som tidstypisk för en sådan kvarliggande gård under slutet av 1800-talet. Inga uppgifter har framkommit om att några tak har lagts om sedan hembygdsgården bildades, med undantag för trösklogens tak som lades om För flera byggnader är det därför hög tid för en omläggning av tegeltaken, även om tidpunkten för omläggning med fördel kan väljas efter en närmare undersökning av underlagstäckning och läkt. Det är i dagsläget inte aktuellt att återgå till något annat takmaterial än tegel, däremot är det viktigt att slå vakt om undertak som berättar om tidigare metoder för taktäckning. När omläggning av tegeltak blir aktuell ska därför undertaken sparas i stor utsträckning som möjligt. Det kan också bli aktuellt att reparera underliggande taktäckning av halm eller stickspån, eller tillverka takbrädor av samma typ som befintliga, dvs i regel vankantade brädor. 15

16 1. Mangår dsbyggnaden Jan Jansgårdens mangårdsbyggnad. Byggnaden står på sin ursprungliga plats. A. Fasad åt söder Beskrivning Grund Stomme Fasad Fönster Kallmur av både naturligt formade och grovt tillhuggna stenblock av granit. Liggtimmer med utknutar. Huset har parstugeplan, men är ursprungligen en enkelstuga uppförd under 1700-talet som omkring 1818 tillbyggdes med anderstuga och övervåning. På norra långsidan, intill fönstret närmast östra gaveln, finns en äldre förstärkning av väggen i form av en stående följare av fyrkantvirke fäst med dymlingar. Gavel mot väster och delar av norra långsidan har fasader av släthugget timmer. Övriga fasader är klädda med rödfärgad locklistpanel med kilsågade brädor av varierande bredd, och locklister med hyvlad halvrund profil. Knutar är inbrädade i anslutning till panelklädda fasadpartier, i övrigt synliga knutar. Bottenvåningen har vitmålade spröjsade utåtgående tvåluftsfönster med sex rutor i varje båge. Dessa ersatte vid restaureringen fönster med tre glas i varje båge. Mot norr har även övervåningen tre fönster av denna typ. Övervåningen har i övrigt små liggande enluftsfönster med två rutor i varje 16

17 båge. Dessa har gångjärn av 1800-talsmodell med rund knopp. Fönstren har huvudsakligen munblåsta glas. Dörrar Skorsten Taklag Yttertak Pardörr i empirmodell med blåmålade speglar med rik profilhyvlad dekor och ramvirke i ockragul kulör. Putsad vitmålad skorsten norr om taknocken, hög, rak och smal i traditionellt utförande med utkragande krön. Krönbeslag och avtäckning mot tak av plåt. Kroppås och sidoåsar med undertak av spontade brädor vilande på rafter. Enkupigt strängpressat tegel med flack profil, dubbla tjärade vindskivor med rundade hörn i underkant. Tjärade nockbrädor och vattbrädor. Tjärad stående bräda i takfoten med rundad tandsnittsprofil i underkant. Övrigt Öppen veranda/förstukvist, troligen från 1800-talets första hälft. Rikligt dekorerad med figursågade balusterdockor och andra detaljer, enligt uppgift är den med sin solsymbol typisk för Fjärdhundrabygden. 7 Verandan har en kallmurad grund och plankgolv. Trappstegen framför verandan består av en kvaderhuggen sten samt en halverad kvarnsten. Veranda: på äldre foton före restaureringen saknas dekorlisten med stiliserade urnor under solkorset. 7 Uppgift ur hembygdsföreningens broschyr Härledgården. 17

18 B. gavel mot väster: övervåning av återanvänt virke(mer åldrat än bottenvåningens stockar). C. Fasad mot norr 18 Fönster mot norr. Norra fasaden: gammal strävning av väggen, fäst med dymling.

19 D. Gavel mot öster Taklag: gavelröste mot öster med återanvända stockar från annan byggnad. Byggnadshistoriska noteringar Mangårdsbyggnaden var från början en enkelstuga uppförd under 1700-talet. Omkring 1818 tillbyggdes en anderstuga och övervåning. 8 Påbyggnaden består till stor del av återanvända stockar. Ytterdörren i empirstil och verandan tillkom troligen vid samma tillfälle eller strax 8 Enligt en skrivelse av hembygdsföreningens sekreterare 1962 Axel Ekholm, skedde tillbyggnaden

20 senare under 1800-talets första hälft. Huset hade tegeltak redan före laga skiftet Vid restaureringen lades ett stort arbete ner på mangårdsbyggnadens interiörer med måleri av konservatorn Sven Karlsson från Gimo. Arbetena håller hög klass och ytskikten är än idag i gott skick. Vid restaureringen är det dock möjligt att byggnaden fick en mer exklusiv framtoning än den tidigare haft. Exempelvis antyder äldre foton av verandan att denna före restaureringen var omålad och att den figursågade dekorlisten med stiliserade urnor under solkorset tillkom vid restaureringen. Även fönstren byttes till nya med ett mer ålderdomligt utseende med mindre rutor. Den speciella tandsnittslisten i takfoten syns dock på foton redan innan restaureringen Att tänka på vid vård och underhåll Rabatten intill södra väggen innebär en potentiellt ökad risk för fuktskador på fasadpanelen bakom. I dagsläget syns inga tecken på skador, men panelen bör hållas under uppsikt och växtligheten hållas undan om fuktproblem i form av fuktfläckar, alg- eller mögelpåväxt dyker upp. Trädet närmast östra gaveln bör tas bort, det skuggar fasaden och bidrar till rötskador i panelen. Fönsterbågarnas virke är i förhållandevis gott skick trots att de är från mitten av 1900-talet. De har dock ganska omfattande flagning av färg och bortfallande kitt samt på vissa håll rostgenomslag från beslag. Detta innebär att det är hög tid för en fönsterrenovering. Förslagsvis renoveras ett par fönsterbågar från två olika fasader på prov, resultatet får avgöra om en fullständig renovering enligt metodanvisningarna är motiverad eller om en begränsad utvändig renovering räcker. Ytterdörrens vackert åldrade färgskikt medför en värdefull patina, genom regelbunden halvoljning kan ommålning skjutas på framtiden. Cirka halva takytan är inklädd på insidan, vilket gör att eventuellt takläckage kan vara svårt att upptäcka innan skadorna blivit utbredda. Vid tillsyn är det därför viktigt att inspektera vindsutrymmet ovanför innertaket samt yttertakets takpannor och underlagstäckning. Taket inspekterades enbart från marken så skicket hos eventuell underlagstäckning kunde inte bedömas annat än från vinden. Detsamma gäller samtliga undersökta byggnader. Taket lades av allt att döma senast om vid restaureringen , och med ett normalt omläggningsintervall på ca 40 år är det hög tid att byta teglets strö- och bärläkt och eventuell underlagspapp. 20

21 Periodiskt underhåll byggnadsdel åtgärd metod intervall år till åtgärd Mark Översyn M 1 1 Panel & timmerfasader Rödfärgning Må Panel & timmerfasader Översyn Tr Fönster Renovering F. se F. 0 Fönsterfoder, vattbrädor Ommålning, rötskadade brädor bytes Må Ytterdörr Halvoljning Må Veranda Ommålning Må Verandans tak Omläggning Ta Tegeltak Översyn Ta Tegeltak Omläggning Ta Takfotsbräda med (tandsnittsprofil) Rödfärgning mot norr, svarttjärning mot söder Må.1/ Må4.2 Se m.a 2 Vindskivor Rödfärgning alt. svarttjärning Må.1/ Må4.2 Se m.a 0-10 Vattbrädor och nockbrädor Byte Ta Vattbrädor och nockbrädor Tjärning Må Avtäckningar av galvaniserad plåt (skorstensbeslag) Rengörs från rost och målas svarta Må Troligen inte omlagt efter Tidpunkt för omläggning bör dock väljas efter en närmare undersökning av underlagspapp och läkt. 21

22 Reparationsåtgärder byggnadsdel skada åtgärd Vägg B Syll C Enstaka rötskador med rötfickor i bottenvåningens timmervägg Rötskador i synliga västra halvan Rötfickor huggs bort Kontrollera att panelens fotbräda är riktigt monterad så att regnvatten leds bort från fasaden Om skadan förvärras montera liggande täckbräda under fotbrädan som skydd mot regnstänk från mark. prio 0-3 år 0-3 år 0-3 år Vägg C Rötskadade knutbrädor mot öster, följare rötskadad nedtill Knutbrädor skarvas enligt Tr.3, rötskadat parti på följare kapas, sågsnitt stryks med linolja Vid tillfälle Fotbräda D Felaktig lutning (horisontell) Justera lutning så att vatten leds bort från fasaden 0-3 år Veranda Enligt uppgift rötskadade bottenstockar, verandan är också i behov av uppriktning Uppriktning och byte av golvbjälklag görs i samband med renovering av färgskikt Vid tillfälle 22

23 Utförda åtgärder Datum åtgärd kommentar 23

24 Utförda åtgärder Datum åtgärd kommentar 24

25 2. Här bre ärled Byggnaden flyttades till hembygdsgården 1982 och kom då närmast från Sven Karlssons gård i Härled. A/D Fasader åt öster/norr Beskrivning Grund Stomme Stora knutstenar med flat översida, de största uppåt en meter som bredast. Drygt meterbred häll ligger under och framför dörren. Timmerstomme med yttermåtten 4,10 x 3.95 m. Vissa knutar har antydning till halsningar och sneda hak. 15 stockar i långsida och 22 i gavel (syll i gavel). 10 Översta 5 varven utgör en överkragande övervåning. Flera stockar i de nedersta 2 varven är tidigare utbytta. 10 Uppgifter från Upplandsmuseets inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län

26 Golv Fasad Hyvlat plankgolv, spontat med lös fjäder. Kortändarna infällda mellan de två nedersta stockvarven i östra och västra gaveln. Golvplankens ändträ har skyddats med näver. Under ytterdörren finns ett insteg av utskjutande golvplankor. Övervåningens golv är av hyvlade okantade plankor lagda på åsar. Rödfärgat timmer. Fönster Saknas, liten ljusglugg i överkant av en igensatt öppning för lucka i vägg A, övervåning. Dörrar Taklag Yttertak Svarttjärad inåtgående slagdörr med stocklås. Dörren består av enbart två breda bräder sammanhållen med två handsmidda bandgångjärn i hela dörrens bredd. Vägg A, övervåning: f.d öppning för lucka i vägg igensatt med slätbilat timmer. Underbrädning av brädor med lock på rundbarkad kroppås och sidoåsar. Enkupigt strängpressat tegel med dubbla vindskivor. Vindskivor, nockbrädor och vattbrädor är svartmålade, eventuellt tidigare svarttjärade. B. Fasad åt söder. 26

27 C. Fasad åt väster D. Fasad åt norr. 27

28 Taklag, igensatt lucköppning i gavelröste A. Byggnadshistoriska noteringar Byggnadstypen med sin överkragande övervåning är ålderdomlig och antydningen till halsningar och sneda hak i knutarna är ytterligare ett ålderdomligt drag. Härbret finns med i Upplandsmuseets inventering av äldre timmerbyggnader, det är dock inte dendrodaterat. Enligt uppgift har byggnaden spår av tidigare flyttningar i form av nedmonteringsmärken. Att tänka på vid vård och underhåll Timmerstommen är kraftigt väderbiten, främst av solen som efterlämnat talrika sprickor där fukt kan samlas och på sikt bilda rötfickor. Samtliga fasader har flera stockar med skador från röta och insektsangrepp. Åtgärder kräver noggranna överväganden och ska grundas på en regelbunden översyn, se Tr.4. Periodiskt underhåll byggnadsdel åtgärd metod intervall år till åtg. Stomme Översyn Tr Fasader Rödfärgning Må Dörr Svarttjärning Må Gångjärn, dörr Målning Må Vindskivor Rödfärgning alt. tjärning Må.1/ Må Nock- och vattbrädor Byte Ta Nock- och vattbrädor Tjärning Må Tegeltak Översyn Ta Tegeltak Omläggning Ta

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING DETALJERAD MONTERINGSANVISNING Utplacering av grundstenarna Placera ut de grundstenar som friggeboden skall vila på. Se till så att Du har stadigt under grundstenarna. Var noga med att alla grundstenar

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Grönö säteri. Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport

Grönö säteri. Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:1 Grönö säteri Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Grönö 1:1 Björskogs

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Västigårn i Åkre. MiGo:byggnadsvård. Antikvarisk medverkan vid restaurering av härbre på

Västigårn i Åkre. MiGo:byggnadsvård. Antikvarisk medverkan vid restaurering av härbre på Antikvarisk medverkan vid restaurering av härbre på Västigårn i Åkre Forsa Åkre 1:2 Forsa socken, Hudiksvalls kommun Lst dnr 434-434-251-12 Mimmi Göllas 2012 Foto: Mimmi Göllas, MiGo Byggnadsvård där annat

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Odensala kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:30

Odensala kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:30 Odensala kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering av klockstapel, Odensala kyrka, Odensala socken, Sigtuna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2004:30 2 Odensala kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Uthuset vid Järle station

Uthuset vid Järle station Uthuset vid Järle station Flåten Ervalla socken, Nora kommun, Västmanland Reparation av takskada Örjan Hedhman Rapport 2012:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Bruks Stuga/Bastu 5m2

Bruks Stuga/Bastu 5m2 Monteringsanvisning Bruks Stuga/Bastu 5m2 v1.4 Tack för att du valde en stuga från Baseco. Innan ni påbörjar monteringen, öppna paketen och sortera upp materialet efter plocklistan på kommande sidor i

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Vårdplan för Tierps hembygdsgilles byggnader, Gammelgården i Tierps kommun

Vårdplan för Tierps hembygdsgilles byggnader, Gammelgården i Tierps kommun Vårdplan för Tierps hembygdsgilles byggnader, Gammelgården i Tierps kommun Anna Vikstrand September 2009 Upplandsmuseets rapportserie 2009: 36 ISSN 1654-8280 Upplandsmuseet 2009 Upplandsmuseet, S:t Eriks

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Kårnäs 1:1 - jordkällare Kårnäs 1:1 - jordkällare Antikvarisk kontroll vid restaurering av jordkällare, Kårnäs 1:1, Kårnäs by, Ljusterö socken, Österåker kommun, Uppland Lotta von Liewen Wistrand Rapport 2008:42 2 Kårnäs 1:1-

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Storgruvetorpet, Pershyttan

Storgruvetorpet, Pershyttan Storgruvetorpet, Pershyttan Gamla Pershyttan 3:67, Nora socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:16 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig

Läs mer

Monteringsanvisning Örnen 10

Monteringsanvisning Örnen 10 Monteringsanvisning Örnen 10 Vid frågor kan du ringa Stig Wikström VD/Säljare. Montering/Tekniska frågor. Telefon: 0910-78 17 80 Telefon: 0910-78 17 84 Stig@Botniastugan.se info@botniastugan.se Lycka till

Läs mer

Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15

Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15 Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15 Vid frågor kan du ringa Stig Wikström VD/Säljare. Montering/Tekniska frågor. Telefon: 0910-78 17 80 Telefon: 0910-78 17 84 Stig@Botniastugan.se info@botniastugan.se

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

Monteringsanvisning småblocksystem. Innehållsbeteckning

Monteringsanvisning småblocksystem. Innehållsbeteckning Monteringsanvisning småblocksystem Besök gärna www.lundqvisttravaru.se/byggsystem för ytterligare information kring monteringen, tillexempel monteringsbilder och filmer. Innehållsbeteckning 1. Övergripande

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

Stora Gården, Kopparberg

Stora Gården, Kopparberg Stora Gården, Kopparberg Stora Gården 1, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Byte av takmaterial på huvudbyggnaden 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:13 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Torpet Skivermåla 1:6

Torpet Skivermåla 1:6 Rapport 2012:215 Antikvarisk medverkan Torpet Skivermåla 1:6 Horns socken Kinda kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Torpet

Läs mer

Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader.

Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader. 1 (6) Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader. Administrativa uppgifter Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Adress Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Telefon dagtid

Läs mer

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009 VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:15 Engelbrektsgatan

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Mataki Självtäck 3. Arbetstempertur: Över 5 C

Mataki Självtäck 3. Arbetstempertur: Över 5 C Mataki Självtäck 3 SE Monteringsanvisning Med Mataki Självtäck 3 kan du tryggt göra jobbet själv! Produkten är lämplig för alla typer av byggnader med minst 3 taklutning (6 cm/m eller mer). Du klarar dig

Läs mer

Monteringsanvisning.

Monteringsanvisning. Hustyp SMEAN Monteringsanvisning. De första bladen i denna monteringsanvisning innehåller råd som ni kan ha mycket glädje av när ni ska montera er stuga. Har ni några frågor när ni läst igenom denna text

Läs mer

THE COUNTY MUSEUM OF GOTLAND, SWEDEN Kulturmiljövård. Arbetsbeskrivning Halla Tule 1:8

THE COUNTY MUSEUM OF GOTLAND, SWEDEN Kulturmiljövård. Arbetsbeskrivning Halla Tule 1:8 LÄNSMUSEET PÅ GOTLAND THE COUNTY MUSEUM OF GOTLAND, SWEDEN Kulturmiljövård Dnr 2006-0529 Visby 2006-10-25 M och I Lindqvists stiftelse Att: Egon Lindström Högbro 620 23 Romakloster Arbetsbeskrivning Halla

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE BILAGA 3 KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE STATUSBESIKTNING UT- OCH IN- VÄNDIGT AV FASTIGHET MED BYGGNADER Kristianstad 2004-08-19 FB Engineering

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud.

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud. Bilaga 1 till förfrågningsunderlag Utvändig ommålning Fältmarskalksvägen 3 och 5 2015-03-01 1 (1) A Parter 1.1. Beställare Fältmarskalksvägen 3 Namn: Inger Westling Adress: Fältmarskalksvägen 3, 167 32

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Bölaryds såg. Antikvarisk medverkan. Reparation av rötskador i golv och tak. Villstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län

Bölaryds såg. Antikvarisk medverkan. Reparation av rötskador i golv och tak. Villstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län Antikvarisk medverkan Bölaryds såg Reparation av rötskador i golv och tak Villstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:13 Britt-Marie Börjesgård Antikvarisk

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Sid 1 (6) Besiktningsnr: ÖS6015-0046 Fastighetsbeteckning: Del av stadsliden Fastighetens adress: Uttervägen 1 Fastighetsägare, namn: Uppdragsgivare, namn: Uppdragsgivare, adress: Umeå kommun Umeå kommun

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Mjölnarbostaden. Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008. Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland

Mjölnarbostaden. Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008. Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Mjölnarbostaden Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport 2007:2 Översiktlig

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

KFUK-KFUM 2011-03-11. Grundläggande okulär besiktning, förslag på nödvändiga reparations och underhållsarbeten.

KFUK-KFUM 2011-03-11. Grundläggande okulär besiktning, förslag på nödvändiga reparations och underhållsarbeten. KFUK-KFUM 2011-03-11 BOX 42034 126 12 STOCKHOLM Objekt: Sjöbo Kurs och lägergårds byggnader Er referens: Hanna Forsén Vår referens: Raoul Eriksson/ Göran Johansson, Anticimex i Nässjö Uppdrag: Grundläggande

Läs mer

Bostadshus på Stommen

Bostadshus på Stommen Bostadshus på Stommen, Timmersdala socken, Skövde kommun, Västergötland Renovering av yttertak, stomme m.m. Antikvarisk slutbesiktningsrapport Ulf Larsson Byggnadshistorisk rapport 2001:7 Västergötlands

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1077 sida 1(2)

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1077 sida 1(2) SMARA 15 m² (Svenska 2012-12-10) LEVERANSBESKRIVNING 2007-11-01 TAK Underlagspapp, råspont 17, takåsar 45 x 195. Vindskivor 22 x 120, takfotsbrädor 22 x 95. Taklutning ca 19. YTTERVÄGG I BLOCK Funkispanel

Läs mer

Mängdbeskrivning. Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag. Byggnadsvårdsåtgärder. Handling 3. Sidantal 10. Datum 2011-01- 23

Mängdbeskrivning. Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag. Byggnadsvårdsåtgärder. Handling 3. Sidantal 10. Datum 2011-01- 23 Handling 3 Sidantal 10 Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag S e g e n ä s s ä t e r n Byggnadsvårdsåtgärder S ä t e r p r o j e k t e t 1 b Datum 2011-01- 23 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Innehåll

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget BIDRAGSANSÖKAN Bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Lilla byggnadsvårdsbidraget Sänds till Länsstyrelsen i Örebro län Plan och kultur 701 86 Örebro Objekt Objektets namn

Läs mer

MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN

MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN FÖRORD För att erhålla ett gott resultat förutsätts att grundarbetet är utfört på ett tillfredställande sätt. Oavsett om grunden består av helgjuten betongplatta eller

Läs mer

Rumpebolsstugan Utvändig restaurering

Rumpebolsstugan Utvändig restaurering Antikvarisk medverkan Rumpebolsstugan Utvändig restaurering Gryteryds socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:74 Anders Franzén Antikvarisk medverkan

Läs mer

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Syll: Sylltätningslist ingår som monteras mellan betongplatta och syll för att få riktigt tätt mot fukt och drag. Impregnerad syll 45x145mm levereras med för fastsättning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Montage av Färdigkapad Halle Stomme.

Montage av Färdigkapad Halle Stomme. Montage av Färdigkapad Halle Stomme. Lite kompletterande bildinfo utöver monteringsanvisningen På följande sidor ges kompletterande förklaringar till hur Färdigkapade limträstommar från Halle är utförda

Läs mer

Monteringsanvisning Byggstommar.se

Monteringsanvisning Byggstommar.se Monteringsanvisning Byggstommar.se 1. Markera väggblockens placering på grundplattans (alt bjälklagets) långsidor. Markera ett streck 1200mm från gaveln, ett streck 2400mm från gaveln osv, 1200 mm mellan

Läs mer

Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006

Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006 Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006 Byggnaden är en timrad parstuga i 2 våningar, troligen uppförd under andra hälften av 1700-talet (omkring 1750 enl. SB). EXTERIÖR Tak Taket är täckt

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Rapport. Skadeinventering av yttertak. Uppdragsgivare Tröskans Samfällighet Jonas Dahlborg Tröskaregränd 28 541 70 SKÖVDE

Rapport. Skadeinventering av yttertak. Uppdragsgivare Tröskans Samfällighet Jonas Dahlborg Tröskaregränd 28 541 70 SKÖVDE Uppdragsgivare Tröskans Samfällighet Jonas Dahlborg Tröskaregränd 28 541 70 SKÖVDE Polygons projektnummer 181322100235 Ert referensnummer Objekt Tröskaregränd 541 70 SKÖVDE Rapport Skadeinventering av

Läs mer

STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak och skorsten

STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak och skorsten STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak och skorsten Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Olofsbo hembygdsgård, Olofsbo 4:34, Stafsinge socken, Falkenbergs kommun

Läs mer

Tak Ventilerat, dvs med vind

Tak Ventilerat, dvs med vind Ventilerat, dvs med vind Missfärgning, mögel, på yttertakspanelen 1 (av 2!) Igensatt vindsventilation, ofta i kombination med otillräcklig bostadsventilation Skadan syns relativt jämnt spridd över utrymmet.

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

1 Närvarande Olof Edin, Jamtli Reidar Johansson Inger Henricson. 2 Iakttagelser MINNESANTECKNING

1 Närvarande Olof Edin, Jamtli Reidar Johansson Inger Henricson. 2 Iakttagelser MINNESANTECKNING MINNESANTECKNING Objekt Klippsta, Rensjömarken 1:1, Bodums socken, Strömsunds kommun Datum 2013-06-11 1 Närvarande Olof Edin, Jamtli Reidar Johansson Inger Henricson Klippsta uppfördes som ett kronotorp

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

OPPIGÅRDS PÅ DEGERKÖLSVALLEN

OPPIGÅRDS PÅ DEGERKÖLSVALLEN Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:04 OPPIGÅRDS PÅ DEGERKÖLSVALLEN Antikvarisk medverkan vid renovering av bod med källarsvale Svedja 5:6 Färila socken Ljusdals kommun Hälsingland 2010 2011 Daniel Olsson

Läs mer

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16 Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Monteringsanvisning. Friggebod 14,9 kvm

Monteringsanvisning. Friggebod 14,9 kvm Monteringsanvisning Friggebod 14,9 kvm Tack för att du valde en stuga från Bränna fritid Innan du påbörjar monteringen, studera ritningen och gå igenom materialet i paketet (paketen). Eventuella reklamationer

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

Västerlösa 1:60 Borghamn

Västerlösa 1:60 Borghamn Rapport 2012:201 Antikvarisk medverkan Västerlösa 1:60 Borghamn Västerlösa 1:60 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Ske mus dnr 114/2007 Lst dnr 434-1835-2007 Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Skellefteå museum 2008 Pernilla

Läs mer

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda Överlåtelsebesiktning för säljare 2012-05-14 Adress Telefon Fax Org nr E-post INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR SAMT INFORMATION

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand. Uleberg 2:114

Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand. Uleberg 2:114 Strandhamnsvägen 16, Hunnebostrand Uleberg 2:114 Överlåtelsebesiktning för säljare Adress Telefon Org. nr. E-post Hästedalsvägen 20 456 55 Bohus Malmön 072-540 59 39 969762-0954 bengt@stugservice.com 2011

Läs mer

Sommarstuga med alla reglar

Sommarstuga med alla reglar Sommarstuga med alla reglar Planlösning och mått Golvreglar och plintar D=200 200x200 45x220 Golvreglarna har två funktioner. 1) att bära upp huset 2) att vara utrymme för golvisolering I vårt hus har

Läs mer

Inventeringsprotokoll Statusbedömning

Inventeringsprotokoll Statusbedömning Inventeringsprotokoll Statusbedömning TRAPPHUS, HISSKORG Fastighet Kv Dykaren Inventeringsdatum 2012-06-20 Byggnad 1 Omg Adress Alströmergatan 45 Egenkontroll Besiktningsman Oskar Rudbeck Granskning 2012-09-28

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Underhållsplan Brf. Ulrika

Underhållsplan Brf. Ulrika Underhållsplan Brf. Ulrika Innehållsförteckning 1. Tidigare underhållsplan... 1-3 2. Fastighetsfakta... 6 3. Byggnadstekniska uppgifter... 6 4. Plan 2013 2020... 6-10 1 1. Tidigare underhållsplan Underhållsplan

Läs mer

NORR PÅ GÅRN VID TÔMTENS I TJÄRNA

NORR PÅ GÅRN VID TÔMTENS I TJÄRNA Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:05 NORR PÅ GÅRN VID TÔMTENS I TJÄRNA Antikvarisk medverkan i samband med renovering av parstuga Tjärna 2:1 Bjuråkers socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2008 2009 Daniel

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Uppfästning av panel. Dyckert och dorn är bra för att undvika skador på panelen. En bra idé är att fixera panelen med ett panelclips eller spikbleck.

Uppfästning av panel. Dyckert och dorn är bra för att undvika skador på panelen. En bra idé är att fixera panelen med ett panelclips eller spikbleck. Uppfästning av panel Panelen kan antingen skruvas eller spikas i läkten. Panelens profil avgör vilken sorts uppfästning som är lämpligast att använda. För att panelen inte ska spricka är det bra att förborra

Läs mer

BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01

BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01 BYGGBESKRIVNING JABO Tranemo 15 m² 2011-10-01 Innehållsförteckning: Byggbeskrivning Materialbeskrivning Underhåll / Målning / Ventilation Fönstermontering Ritningar 1112 A 01 - A 07 JABO Wood Products

Läs mer

Hus med historia. Örebro län. Charlott Torgén Rapport 2012:11. Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.

Hus med historia. Örebro län. Charlott Torgén Rapport 2012:11. Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm. Hus med historia Örebro län 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:11 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 6 ASKERS HEMBYGDSGÅRD,

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17

HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17 HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17 Händelö gård 2008-11-17 Beställare: Uppdrag: Peter Swanborg Etablering Norrköping AB Näringslivets Hus Drottninggatan 24 602 24 NORRKÖPING Inventering och fortsatt utredning beträffande

Läs mer

Husby-Ärlinghundra kyrka

Husby-Ärlinghundra kyrka Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Tätskikt. vi att du i stället tar kontakt med en professionell taktäckare.

Tätskikt. vi att du i stället tar kontakt med en professionell taktäckare. Vtätskikt Underlagstäckning Tätskiktet är den del av taket som i dagligt tal ofta kallas för takpapp och vars funktion är att skydda byggnadens tak och underliggande konstruktioner från väder och vind.

Läs mer

Svepartorp 1:5 Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland

Svepartorp 1:5 Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Svepartorp 1:5 Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Etapp 3 och 4, Takrenovering, fasadrenovering samt måleriarbeten 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:21 1 Inledning Svepartorp besiktigades

Läs mer