INFORMATION OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER

Transkript

1 INFORMATION för OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER Stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsut-rustning Förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser och dess genomförandeförordningar

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN DOI /85090 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan.

3 Innehåll 1 Inledning... 2 Allmän information om F-gas och F-gasförordningen Global uppvärmning Vad är fluorerade växthusgaser? Allmän översikt över F-gasförordningen... 3 Vem riktar sig denna broschyr till? Vilken typ av utrustning påverkas? Att identifiera köldmedier som omfattas av förordningen Vem är utrustningens operatör?... 4 Vilka skyldigheter har operatören? Att fastställa mängden F-gas i en applikation Att identifiera hermetiskt slutna system... 5 Vad är operatören ansvarig för? Korrekt installation, underhåll eller service av utrustning Förebygga och åtgärda läckage Att utföra läckagekontroll Installation av system för upptäckt av läckage Registerföring Återvinning av köldmedium... 6 Information om certifiering av teknisk personal och företag... 7 Information om märkning... 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/ Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/ Bilaga III: Exempel på ett register över utrustning... Bilaga IV: Ytterligare information

4

5 1 Inledning Genom Kyotoprotokollet har Europeiska unionen åtagit sig att under perioden minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 % jämfört med 1990 års nivåer. Kyotoprotokollet omfattar de viktigaste växthusgaserna: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt tre grupper av fluorerade gaser, de så kallade F-gaserna: fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). För att minska utsläppen av dessa F-gaser i syfte att uppnå EU:s klimatförändringsmål och fullgöra skyldigheterna enligt Kyotoprotokollet antog Europaparlamentet och rådet den 17 maj 2006 förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser (Fgasförordningen). I denna förordning, som gäller sedan den 4 juli , anges särskilda krav för de olika stadierna i de fluorerade växthusgasernas livscykel, från framställning till dess att de förbrukats. Det innebär att flera olika aktörer utmed F-gasernas hela livscykel påverkas av förordningen, bland annat tillverkare, importörer och exportörer av F- gaser, tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas, samt operatörer av sådan utrustning. Förordningen kompletteras av 10 kommissionsförordningar (genomförandeförordningar) där vissa tekniska aspekter av bestämmelserna definieras (se bilaga I). Den här broschyren riktar sig till operatörer av stationär kyl-, luftkonditionerings- och värme-pumpsutrustning i vilka F-gas används som köldmedium. Kyl- och luftkonditioneringssystem i transportmedel omfattas inte. Dokumentet syftar till att ge information och vägledning beträffande tillämpliga bestämmelser i förordning (EG) nr 842/2007 och dess genomförandeförordningar. Texten är inte bindande. Separata publikationer finns för operatörer av annan utrustning samt annan teknisk personal och företag som omfattas av förordningen. F-gasförordningens krav på tillverkare, importörer och exportörer av F-gas samt tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas sammanfattas i en separat broschyr. 1 Förordningens artikel 9 samt bilaga II trädde i kraft den 4 juli

6 2 Allmän information om F-gas och F-gasförordningen 2.1 Global uppvärmning Begreppen global uppvärmning och växthuseffekt används normalt för att beskriva öknin-gen av jordens genomsnittliga yttemperatur över tid. Jordens temperatur beräknas ha stigit med mellan 0,6 och 0,9 C under det senaste århundradet. Forskare har slagit fast att den ökning av den globala medeltemperaturen som uppmätts sedan mitten av 1900-talet troligen till största del beror på människans ökade utsläpp av växthusgaser 2. De viktigaste växthusgaserna till följd av mänsklig verksamhet är de som omfattas av Kyotoprotokollet: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt F-gaser till följd av mänsklig verksamhet. Ämnen som bryter ner ozonskiktet och som kontrolleras enligt Montrealprotokollet, t.ex. klorfluorkarboner (CFC), klorfluorkolväten (HCFC) och haloner, är också viktiga växthusgaser. Figur 1 Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Jorden får energi från solen i form av solljus (kortvågig solstrålning) som tränger igenom atmosfären relativt obehindrat. Omkring 30 % av den inkommande kortvågiga solstrålningen återreflekteras till yttre rymden av atmosfären och jordytan. Resterande 70 % absorberas av jordens yta (land, hav) och de lägre delarna av atmosfären. När strålningen absorberas värmer den upp jordytan och återstrålas som långvågig (infraröd) värmestrålning. Denna infraröda strålning kan inte tränga igenom atmosfären lika obehindrat som den kortvågiga strålningen, utan reflekteras av molnen och absorberas av växthusgaserna i atmosfären. Växthusgaserna gör alltså att värme fångas inom troposfärens övre del. 2 IPCC:s (FN:s klimatpanel) fjärde utvärderingsrapport, 2

7 Historiskt sett har de naturliga halterna av växthusgaser hållit jorden tillräckligt varm för att möjliggöra liv i den form vi känner det. Ju mer växthusgas till följd av mänsklig verksamhet som finns i atmosfären desto mer infraröd strålning återreflekteras till jordytan. Detta ger upphov till den så kallade antropogena växthuseffekten, som leder till global uppvärmning. 2.2 Vad är fluorerade växthusgaser? F-gaser (HFC, PFC och SF 6 ) är kemikalier tillverkade av människan som används i flera olika sek-torer och applikationer. Sedan 1990-talet är de populära som ersättare för vissa ämnen som bryter ned ozonlagret 3, bl.a. klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC), som tidigare användes i de flesta av dessa tillämpningar och som sedan fasades ut genom Montrealprotokollet. Även om F-gaser inte har några ozonnedbrytande egenskaper har de flesta av dem en hög faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktor). Den GWP-faktor som används i F-gasförordningen beräknas utifrån uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilo F-gas i förhållande till ett kilo koldioxid. 4 HFC är den vanligaste gruppen fluorerade växthusgaser. De används inom flera olika branscher och tillämpningar, bland annat som köldmedium i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, som drivmedel för skumplast eller aerosoler, släckmedel och lösningsmedel. Faktor för global uppvärmningspo-tential (GWP-faktor) Ett index som visar de radioaktiva egenskaperna hos välblandade växthusgaser och den kombinerade effekten av de olika tider som dessa gaser finns kvar i atmosfären, samt deras relativa effektivitet när det gäller att absorbera utgående infraröd strålning. Detta index ger en uppskattning av en massaenhets tidsintegrerade uppvärmningseffekt för en viss växthusgas i dagens atmosfär, i förhållande till upp-värmningseffekten för koldioxid. (källa: IPCC:s tredje utvärdering-srapport) PFC används främst inom elektroniksektorn (t.ex. för plasmarengöring av kiselskivor) samt inom kosmetika- och läkemedelsindustrin (utvinning av naturprodukter som neutraceutika och smakämnen), men i mindre utsträckning även i kylutrustning som ersättning för klorfluorkarboner (CFC), ofta i kombination med andra gaser. Tidigare användes perfluorkarboner som släckmedel och kan fortfarande påträffas i äldre brandskyddssystem. SF 6 används främst som isoleringsgas och för släckning av ljusbågar i högs-pänningsbrytare, samt som skyddsgas vid magnesium- och aluminiumtillverkning. I bilaga II till denna broschyr finns en översikt över de ämnen som omfattas av F-gasförordningen, inklusive deras faktorer för global uppvärmningspotential och typiska användningsområden. 3 4 Ämnen som bryter ned ozonskiktet är ämnen som förstör jordens ozonskikt. De innehåller normalt klor eller brom. Ämnena regleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. De GWP-siffror för 100 år som anges i bilaga II är de siffror som publicerats i den tredje utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC). Dessa varierar mellan 97 för fluormetan (HFC-41) och för svavelhexafluorid. 3

8 2.3 Allmän översikt över F-gasförordningen Det övergripande syftet med F-gasförordningen är att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom en serie åtgärder som vidtas genom gasernas hela livscykel. Uppgifter om tillverkning, import och export av F-gaser ska rapporteras årligen (art. 6) Importör av F-gas Exportör av F-gas Tillverkare av F-gas Användare av F-gas Vissa användningar förbjudna (art. 8) Vem påverkas? Importör av produkter och utrustning som innehåller F-gaser Utsläppande på marknaden av vissa produkter och viss utrustning förbjuden (Art. 9) Tillverkare av produkter och utrustning som innehåller F-gas Märkning av produkter och utrustning innan de släpps ut på marknaden (Art. 7) Operatör av utrustning/system som innehåller F-gaser Teknisk personal och företag Förebyggande av läckage från viss utrustning. Åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt (art. 3.1) Installation, underhåll eller service, inklusive åtgärdande av läckage i vissa system och viss utrustning av certifierad personal och certifierade företag (art. 5) Återvinning av F-gas vid underhåll eller service samt före slutligt bortskaffande av produkter och utrustning (art. 4) Viss utrustning ska genomgå regelbundna läckagekontroller utförda av certifierad personal (art. 3.2) Registerföring för viss utrustning (art. 3.6) Installation av system för upptäckt av läckage i vissa applikationer (art. 3.3) Figur 2 Översikt över de aktörer som främst påverkas av F-gasförordningen och kraven enligt denna 4

9 Följande aktörer omfattas av F-gasförordningens krav: - Tillverkare, importörer och exportörer av F-gaser - Tillverkare och importörer som släpper ut vissa produkter och viss utrustning innehållan-de F-gas på EU-marknaden - Användare av svavelhexafluorid (SF 6 ) vid pressgjutning av magnesium och fyllning av fordonsdäck - Operatörer av viss utrustning och vissa system som innehåller F-gas - Teknisk personal och företag som utför vissa verksamheter som inbegriper utrustning innehållande F-gas Såsom beskrivs ovan används F-gas inom många olika tillämpningsområden. I F-gasförordningen anges särskilda skyldigheter för operatörer av följande typer av utrustning: - Stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning - Stationära brandskyddssystem och brandsläckare - Högspänningsbrytare - Utrustning som innehåller lösningsmedel Andra produkter och annan utrustning, inklusive mobil utrustning, som innehåller F- gaser omfattas också av F-gasförordningen. 5

10 3 Vem riktar sig denna broschyr till? Den här broschyren innehåller de krav som anges i F-gasförordningen för operatörer av stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F- gaser som köldme-dier. Först och främst måste därför fastställas exakt vem som omfattas av kraven enligt F-gasförordningen och därmed av denna broschyr. 3.1 Vilken typ av utrustning påverkas? Stationär utrustning definieras som utrustning som normalt inte förflyttas under användning. Kyl- och luftkonditioneringsutrustning i transportmedel omfattas således inte av denna bro-schyr. Stationär utrustning används i många olika former/tillämpningar och i alla typer av byggnader, bland annat bostäder, kontor, livsmedelsbutiker, inom detaljhandeln och i fabriker, processan-läggningar, kyllager, restauranger, barer, sjukhus och skolor. Kylkrets Den krets i vilken köldmediet cirkulerar, inklusive kompressor, kondensator, expansionsventil och förångare. Kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning baseras på samma termodynamiska process och fylls med liknande köldmedier. Det finns direkta och indirekta system för kylning och uppvärmning: Ett direkt system kännetecknas av att det har en krets som innehåller köldmedium. Värmeväxling sker där det krävs kylning eller uppvärmning. Ett indirekt system har två kretsar. En första värmeväxling sker mellan vätskorna i den första och den andra kretsen och en andra värmeväxling sker där det krävs kylning eller uppvärmning. Köldmediet finns i den första kretsen. Kylutrustning Kylutrustning är utformad för att kyla produkter eller lagerutrymmen till under omgivnin-gens temperatur. Detta inbegriper kyl- och frysskåp för hemmabruk, glassdiskar, kylda lagerutrymmen, kyllager och kylanläggningar inom industrin. Kylutrustning finns för en mängd olika tillämpningar: allt från hemmabruk till detaljhandel och industri. Storleken på dessa olika applikationer varierar mellan små frysfack för hem-mabruk och stora kyllager, och F-gasmängderna varierar från under 0,1 kg (frysskåp för hemmabruk) upp till flera tusen kilo (kylutrustning för industrin). Luftkonditioneringsutrustning Den huvudsakliga funktionen för luftkonditioneringsutrustning är att sänka och/eller kont-rollera temperaturen i rum eller byggnader till en viss nivå. Utrustningens storlek varierar mellan små anordningar (t.ex. flyttbara plugin-system) till stor, fast installerad utrustning för kylning av hela byggnader som kontor eller sjukhus. Luftkonditioneringsutrustning an-vänds i hushållen samt inom de kommersiella, offentliga och industriella sektorerna. 6 Beroende på utrustningens utformning kan en åtskillnad göras mellan enhetsmonterade luftkonditioneringsaggregat (alla grundläggande komponenter i samma hölje) och så kalla-de uppdelade system (de grundläggande komponenterna för kylning/uppvärmning monterade i flera olika höljen). I kontorsbyggnader, butiker och sjukhus används normalt olika system, både små, uppdelade system och stora, centrala system som ofta har ett sekundärsystem med kylt vatten.

11 Mängden köldmedium i luftkonditioneringsutrustning varierar från under 0,5 kg upp till över 100 kg i stora anordningar för annat än hemmabruk. Värmepumpar Värmepumpar är anordningar som använder en kylkrets för att utvinna energi från en när-liggande värmekälla eller spillvärmekälla och som tillhandahåller användbar värme. Dessu-tom finns reversibla system med både kylnings- och uppvärmningsfunktion. Stationära värmepumpar används i både bostäder och inom de kommersiella och indust-riella sektorerna, för uppvärmning och kylning, framställning av processvatten, värmeåter-vinning och andra tillämpningar. Värmepumpar är normalt hermetiskt slutna system med en mängd köldmedium som varierar mellan 0,5 kg i värmepumpar för varmvatten och 100 kg i industriella värmepumpar. 3.2 Att identifiera köldmedier som omfattas av förordningen F-gasförordningen rör utrustning som innehåller de F-gaser som anges i bilaga II samt preparat (ofta kallade blandningar ) innehållande F-gaser i sina kylkretsar. Vanliga typer av köldmedium Köldmedier betecknas ofta med branschnomenklatur 5, normalt med ett R-nummer (R = förkortning för Refrigerant ), t.ex. R-134a för HFC-134a. Särskilda handelsnamn används också. I Europa är kolväten (som inte omfattas av F-gasförordningen) som R-600a (isobutan) och R-290 (propan) vanliga som köldmedier i kyl- och frysskåp för hemmabruk samt i mindre kylutrustning för detaljhandeln (t.ex. kyldiskar). Ett antal anordningar som innehåller F-gas (typiskt R-134a) används emellertid också. I större kylutrustning som den som används i livsmedelsbutiker (t.ex. kyldiskar med centrala kylsystem) används i stor utsträckning F-gaser som R-134a (HFC) och R-404A (blandning av fluorkolväten) som köldmedium. Förutom F-gaser används även andra typer av köldmedium, t.ex. freoner (HCFC) 6, R-744 (CO 2 ), R-600a (isobutan), R-290 (propan), R-1270 (propylen) och R-717 (NH 3 ) vid kylning av varor. Dessa köldmedier omfattas inte av F- gasförordningen. I luftkonditioneringsutrustning används F-gaser som köldmedium (t.ex. R-410A eller R-407C, båda blandningar av fluorkolväten) i stor utsträckning. Förutom fluorkolväten används fortfa-rande freoner, t.ex. R-22, i äldre utrustning. Andra typer av köldmedier som R-744 (CO 2 ), R-600a (isobutan), R-290 (propan), R-1270 (propylen) och R-717 (NH 3 ) blir allt vanligare. I värmepumpar används främst F-gaser som R-134a (HFC) och R-407C (en blandning av fluorkolväten) köldmedier, men alternativa köldmedier, bl.a. R-744 (CO 2 ), R-600a (isobutan), R-290 (propan), R-1270 (propylen) och R-717 (NH 3 ), används i allt högre utsträckning. 5 6 Baserat på ISO-standard 817 Ämnen som bryter ned ozonskiktet, reglerade genom förordning (EG) nr 2037/2000 7

12 Nedanstående tabell innehåller en icke uttömmande förteckning över ämnen som används som köldmedier. Typ Vanliga köldmedier Mindre vanliga köldmedier Omfa as av F-gasförordningen HFC rena vätskor R-134a R-23, R-32, R-125, R-143a Blandningar innehållande HFC R-403 (A, B), R-404A, R-407C, R-408A, R-410A, R-413A, R-417A, R- 419A, R-507A Tabell 1 R-401 (A, B, C), R-402 (A, B), R-405A, R-407 (A, B, D), R-411B, R-416A, R-422 (A, D), R-423A, R-508A Andra köldmedier som inte omfa as av F-gasförordningen men som omfa as av förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet 7 HFC rena vätskor R-22 R-123, R-124 HCFC - blandningar R-406A, R-409 (A, B) CFC - rena vätskor och R-11, R-12, R-502 R-13 blandningar Andra köldmedier som inte omfa as av F-gasförordningen eller förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet Alterna v R-717 (ammoniak), R-290 (propan), R-600a (isobutan), R-1270 (propylen), kolväte (HC)- blandningar R-744 (CO 2 ) Köldmedier som normalt används i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning Att identifiera vilken typ av köldmedium utrustningen innehåller Det enklaste sättet att fastställa typen av köldmedium är att kontrollera märkningen på utrust-ningen. Kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning innehållande F-gas som släppts ut på marknaden efter den 1 april 2008 måste ha en märkning med texten Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet 8. Typen och mängden F-gas måste också framgå. Ett exempel på en sådan märkning finns i avsnitt 7. Relevant information finns ofta också på utrustning som släppts ut på marknaden tidigare. Om ingen relevant information finns på märkningen bör utrustningens bruksanvisning eller tekniska specifikation ge information om vilken typ av köldmedium utrustningen innehåller. Alternativt bör leverantören, tillverkaren eller det företag eller den personal som utför underhåll eller service av utrustningen ombes tillhandahålla informationen. Att fastställa huruvida köldmedieblandningen (preparatet) omfattas av förordningen örutom rena ämnen används preparat (blandningar) innehållande F-gaser. Enligt F-gasförordningen definieras preparat som blandningar - bestående av två eller flera ämnen av vilka minst ett är en F-gas och - för vilka den totala GWP-faktorn inte är lägre än Förordning (EG) nr 2037/2000 Kraven för märkning anges i kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 8

13 När det gäller det första kriteriet innehåller bilaga II en förteckning över de relevanta F- gaser som omfattas av förordningen. Operatörer bör kontrollera om någon av blandningens kompo-nenter finns med på denna förteckning. Vid beräkningen av preparatets totala GWP-faktor ska, utöver F-gasernas GWP-faktorer, även GWP-faktorerna för övriga komponenter som fyller samma funktion (köldmedier) beaktas. För att fastställa GWP-faktorn för komponenter som inte är F-gaser bör de värden som publicerats i IPCC:s första utvärderingsrapport 9 användas. De sammantagna GWP-faktorerna för ett preparat är ett vägt medeltal, härlett ur summan av de viktade delarna av de enskilda ämnena multiplicerat med deras GWP-faktorer. Σ [(ämne X % x GWP-faktor) + (ämne Y % x GWP-faktor) + (ämne N % x GWP-faktor)] där % är vikten, med en toleransnivå på +/ 1 %. Exempel 1 R-415B 25 % HCFC-22 (GWP-faktor 1 500), 75 % HFC-152a (GWPfaktor 120) Σ [(25 % x 1 500) + (75 % x 120)] Total GWP-faktor = 465 Preparat som omfa as av F-gasförordningen (GWP-faktor 150) Exempel 2 R-410A 50 % HFC-32 (GWP-faktor 550), 50 % HFC-125 (GWPfaktor 3 400) Σ [(50% x 550) + (50 % x 3 400)] Total GWP-faktor = Preparat som omfa as av F-gasförordningen (GWP-faktor 150) Tabell 2 Exempel på beräkning av GWP-faktorn för preparat 3.3 Vem är utrustningens operatör? Enligt F-gasförordningen är operatören av utrustningen ansvarig för att tillämpliga lagar efter-levs. Operatören definieras som varje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för utrustningen och systemen. Enligt denna definition är F-gasutrustningens ägare inte automatiskt utrustningens operatör. Det faktiska tekniska ansvaret för en viss utrustning eller ett visst system inbegriper i princip följande: Fri åtkomst till systemet med möjlighet att övervaka dess komponenter och dessas funktion, samt befogenhet att bevilja åtkomst till tredje part. - Kontroll över den dagliga funktionen och driften (t.ex. befogenhet att besluta om avs-tängning eller start). - Befogenhet (inklusive ekonomisk befogenhet) att besluta om tekniska ändringar (t.ex. byte av en komponent, installation av en läckagedetektor), ändra mängden F- gas i ut-rustningen eller systemet och låta genomföra kontroller (t.ex. läckagekontroller) eller reparationer. 9 Climate Change, The IPCC Scientific Assessment, Houghton, J.T., Jenkins, G.J., Ephraums, J.J. (red.), Cambridge University Press, Cambridge (UK),

14 Normalt är operatören av utrustning för hemmabruk eller mindre utrustning för kommersiellt bruk även ägare till utrustningen, medan operatörer av större kommersiella och industriella applikationer oftast är juridiska personer (normalt företag) som ansvarar för att instruera sina anställda beträffande utrustningens normala tekniska funktion. I vissa fall, särskilt när det gäller större installationer, anlitas serviceföretag för att utföra un-derhåll eller service. I dessa fall beror operatörens ansvarsområde på parternas avtalsmässiga och praktiska överenskommelse. Även om ägandeskap inte är ett kriterium för att betecknas som operatör kan medlemsstaterna betrakta ägaren som ansvarig för operatörens skyldig-heter i särskilda, definierade situationer, trots att ägaren inte har det faktiska tekniska ansvaret för systemet eller utrustningen. Hänsyn bör därför tas till eventuella särskilda tillämpningskrav i respektive medlemsstat.! 10

15 4 Vilka skyldigheter har operatören? Beroende på vilken mängd applikationen innehåller gäller särskilda krav. I beslutsträdet nedan delas applikationer in i kategorierna 10 A E och i Tabell 3 sammanfattas vilka krav som gäller för varje kategori. Mängd i applikationen F-gasmängd KATEGORI 3kg? Nej E Ja Identifiering av hermetiskt slutna system (se kapitel 4.2) 6kg? Nej Hermetiskt slutet system? Ja D Ja Nej 30kg? Nej C Ja 300kg? Nej B Ja A Figur 3 Beslutsträd för att fastställa vad som måste göras 10 I den här broschyren används för enkelhetens skull mängdkategorier. I förordningen definieras inte mängden F-gas på detta sätt. 11

16 Operatörens skyldigheter Mängdkategori F-gas A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg; hermetiskt sluten 6 kg och < 30 kg) D (hermetiskt sluten 3 kg och < 6 kg) E (< 3 kg) Installation 11, underhåll eller service av utrustningen av certifierad personal och certifierade företag, artikel Förebyggande av läckage och åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt, artikel Regelbundna läckagekontroller av certifierad personal, artikel Installation av ett system för upptäckt av läckage som måste kontrolleras minst var 12:e månad, artikel Registerföring, artikel Återvinning av F-gas före slutligt bortskaffande av utrustningen, samt om lämpligt vid underhåll eller service, av certifierad personal, artiklarna 4.1 och Tabell 3 Översikt över operatörens skyldigheter beroende på mängden F-gas i applikationen Skillnaden mellan kraven för kategorierna B respektive C är hur ofta läckagekontroller ska utfö-ras (se Tabell 5). 4.1 Att fastställa mängden F-gas i en applikation Vid identifiering av applikationer betraktar kommissionen den tekniska utformningen (kylkret-sen) som det främsta kriteriet, inte placeringen eller funktionen. Med applikation avses en uppsättning komponenter och ledningar som utgör ett enhetligt system genom vilket F-gas kan flöda. Om en F-gasmolekyl kan flöda genom systemet från en plats till en annan är dessa två platser delar av en och samma applikation. När det gäller kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning innebär detta att även om två separata kylkretsar (d.v.s. utan permanenta eller tillfälliga anordningar för att koppla sam-man kylkretsarna) används för samma syfte (t.ex. för att hålla en låg temperatur i ett kyllager) betraktas dessa system som två separata applikationer. 11 Om tillämpligt, ej relevant för t.ex. instickssystem 12 Förordning (EG) nr 842/

17 Exempel På en anläggning finns 5 va enkylare, var och en innehållande 100 kg köldmedium med F-gas. De är sammankopplade när det gäller det kylda va net, men deras kylkretsar är inte sammankopplade. Även om den totala mängden köldmedium är 500 kg betraktas var och en av kylarna som en separat applika on e ersom deras kylkretsar inte är sammankopplade. Varje enskild kylare ska uppfylla kraven för mängdkategori B (utrustning på 30 och < 300 kg). Inget fast system för upptäckt av läckage (obligatoriskt för mängdkategori A: 300 kg) krävs. Tabell 4 Exempel på hur mängden F-gas i en applikation fastställs För att fastställa mängden F-gas bör operatören kontrollera märkningen (se även avsnitt 7) och utrustningens bruksanvisning eller tekniska specifikation. Om mängden F-gas i applikationen inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen, men kan tillhöra någon av kategorierna A, B eller C måste den fastställas av certifierad personal (se avsnitt 6). Om det finns oklarheter bör operatören kontakta utrustningens leverantör eller tillverkare eller serviceföretaget. Tumregler Små, hermetiskt slutna kylapplikationer med hushållskontakter innehåller normalt mindre än 6 kg F-gas. Nästan alla kyl- och frysskåp för hemmabruk (utom vissa mycket gamla system) faller inom denna kategori. Ett vanligt kylskåp för hemmabruk innehåller typiskt omkring 0,1 kg köldmedium. Kylapplikationer som används i mindre butiker (t.ex. glassdiskar, flaskkylare, små kyleller frysdiskar för mat), pubar och restauranger (t.ex. dryckeskylare eller ismaskiner), kontor (t.ex. varuautomater) och andra typer av byggnader innehåller normalt 0,05 till 0,25 kg köldmedium. Tvådelade luftkonditioneringssystem för hemmabruk innehåller normalt 0,5 till 4 kg köldmedium (i genomsnitt 0,31 0,34 kg per kw kylkapacitet). Värmepumpar som endast används för varmvattenberedning har normalt en G-gasmängd på under 3 kg. I mindre värmepumpsutrustning (för hemmabruk och med högst 6 kg köldmedium) finns köldmediet normalt i hermetiskt slutna kretsar. Värmepumpar som används inom i. 13

18 4.2 Att identifiera hermetiskt slutna system För hermetiskt slutna system kan mindre strikta krav tillämpas förutsatt att meningen her-metiskt slutet system finns på utrustningens märkning (se även avsnitt 7). Med hermetiskt slutet system avses ett system i vilket alla enheter som innehåller köldme-dium tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler och förslutna serviceportar som på ett tillfredsställande sätt möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en ärdedel av det tillåtna maximitrycket Artikel 2 i förordning (EG) nr 842/

19 5 Vad är operatören ansvarig för? Utifrån informationen i föregående avsnitt bör det vara möjligt att dela in applikationer enligt de olika mängdkategorierna för F-gas och kraven för dessa (se Tabell 3 i avsnitt 4).! Särskilda nationella krav kan förekomma, i synnerhet för applikationer med mindre än 3 kg F-gas (eller < 6 kg hermetiskt slutna system som är märkta som sådana), och bör beaktas. II detta avsnitt beskrivs F-gasförordningens specifika krav för de olika mängdkategorierna i detalj. För att ange vilka kategorier som påverkas används följande symboler: Exempel: A B C D E A B C D E Gäller alla mängdkategorier Gäller endast mängdkategori A ( 300 kg) 5.1 Korrekt installation, underhåll eller service av utrustning A B C D E Installation och underhåll eller service av utrustning ska utföras av personal och företag som innehar erforderligt certifikat (se avsnitt 6). Enligt F-gasförordningen Installa on: Sammanfogning av två eller fler delar av utrustning eller kretsar som innehåller eller är u ormade för a innehålla köldmedium med fluorerade växthusgaser, för a sä a samman e system på den plats där det ska användas. Installa on inbegriper även sammanfogning av e systems ledare för köldmedier så a dessa utgör e fullbordat kretslopp, utan hänsyn ll a systemet kan behöva fyllas på e er sammanfogning. Underhåll eller service: All verksamhet som innebär a kylkretsar som innehåller eller är u ormade för a innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, utom återvinning och läckagekontroller. De a inbegriper i synnerhet a fylla på systemet med fluorerade växthusgaser, a ta bort en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, a åter sä a ihop två eller fler delar i kretsen eller utrustningen, eller a åtgärda läckage. 15

20 5.2 Förebygga och åtgärda läckage A B C D E Alla operatörer av stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpssystem ska, oberoende av vilken mängd köldmedium de innehåller, - förebygga läckage och - åtgärda läckage så snart som möjligt efter att de upptäcks, genom att vidta alla tekniskt genomförbara åtgärder som inte medför orimliga kostnader Att utföra läckagekontroll A B C D E äl fungerande system för upptäckt av läckage finns installerat halveras läckage-kontrollfrekvensen. Den får emellertid aldrig understiga 12 månader (se avsnitt 5.4) Sedvanlig läckagekontroll Driftsatta eller tillfälligt avstängda applikationer som innehåller minst 3 kg (6 kg eller mer för hermetiskt slutna system som är märkta som sådana) köldmedium med F-gas ska regelbundet kontrolleras med avseende på läckage. Applikationens operatör är ansvarig för att kontrollen utförs av certifierad personal (se avsnitt 6). Mängdkategori F-gas Lägsta läckagekontrollfrekvens A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg; 6 kg och < 30 kg hermetiskt slutna system) Utan ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage var 3:e månad (*) var 6:e månad var 12:e månad Med ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage var 6:e månad var 12:e månad var 12:e månad (*) Ett system för upptäckt av läckage som vid upptäckt varskor operatören är obligatoriskt för applikationer som innehåller 300 kg F-gas eller mer. Tabell 5 Översikt över lägsta läckagekontrollfrekvens Kontroll efter reparation I de fall ett läckage upptäcks ska operatören säkerställa att reparationen utförs så snart som möjligt av personal som är certifierad för detta arbete (se avsnitt 6). Operatören ska dessutom se till att ett läckageprov med syrefritt kväve eller en annan lämplig torr gas för tryckprovning utförs efter reparationen om det är nödvändigt (enligt bedömning av certifierad personal). Efter kontrollen bör den gas som använts för tryckprovningen tömmas ur, systemet återfyllas med köldmediet och ett nytt läckageprov genomföras. 14 Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 842/

21 En uppföljningskontroll ska utföras inom 1 månad, beroende på situationen och baserat på en bedömning av en certifierad person. Eftersom uppföljningskontrollen ska utföras i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll startar tidsintervallet för nästa reguljära läckagekontroll från denna tidpunkt Utrustning som nyligen tagits i bruk När det gäller nyligen installerad utrustning ska en kontroll i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll genomföras, av certifierad personal, omedelbart efter att systemet tagits i bruk. 5.4 Installation av system för upptäckt av läckage A B C D E Applikationer som innehåller köldmedier med minst 300 kg köldmedium med F-gas ska vara utrustade med ett fast system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören. System för upptäckt av läckage ska kontrolleras minst en gång var 12:e månad för att säkerställa att de fungerar väl. När operatören ska välja lämplig teknik och installationsplats för ett sådant system för upptäckt av läckage bör han/hon ta hänsyn till alla parametrar som kan påverka systemets effektivitet för att säkerställa att läckage upptäcks och att operatören varskos. Sådana parametrar kan t.ex. röra typen av utrustning, utrymmet där systemet ska installeras och den potentiella förekoms-ten av andra föroreningar i rummet. Som vägledning bör system som detekterar läckage genom att kontrollera förekomsten av F-gas i luften, där sådana är lämpliga, installeras i maskinrummet, eller, om det inte finns något maskinrum, så nära kompressorn eller säkerhetsventilerna som möjligt, och de bör ha en käns-lighet som möjliggör en effektiv detektering av läckage. Andra system, inklusive sådana som detekterar läckage genom elektronisk analys av vätskenivån eller andra data, kan också användas om det är lämpligt. Standarden SS-EN 378 och de standarder som denna hänvisar till, samt eventuella nationella bestämmelser, bör beaktas. Om det fasta systemet för upptäckt av läckage indikerar misstanke om läckage ska detta följas upp genom en systemkontroll (avsnitt 5.3) för att identifiera och om lämpligt åtgärda läckaget. Operatörer av applikationer som innehåller mindre än 300 kg F-gas får också installera system för upptäckt av läckage. Utrustning med väl fungerande och lämpliga system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören behöver inte kontrolleras lika ofta (se Tabell 5). System för upptäckt av läckage: En kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för upptäckt av läckage av fluorera-de växthusgaser som vid upp-täckt ska varsko operatören. 17

22 5.5 Registerföring Operatörer av applikationer som innehåller minst 3 kg F-gas, oavsett om systemet är hermetiskt slutet eller inte, ska föra register över utrustningen och på begäran göra dessa tillgängliga för respektive behörig nationell myndighet eller Europeiska kommissionen Innehåll i register över utrustning kategorierna A, B och C A B C D E Register över utrustning (en exempelmall finns i bilaga III) ska innehålla följande information 15 : - Operatörens namn, postadress och telefonnummer - Information om mängden och typen av F-gas som ingår i utrustningen (om detta inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen ska det fastställas av certifierad personal) - Mängden tillförd F-gas - Mängderna F-gas som återvunnits vid underhåll eller service och slutligt bortskaffande - Fastställd orsak till läckage - Identifiering av det företag/den personal som har utfört de aktuella arbetena - Datum för och resultat av sedvanliga läckagekontroller - Datum för och resultat av kontroller med systemet för upptäckt av läckage (om ett sådant finns) - Alla övrig relevant information Innehåll i register över utrustning kategori D A B C D E Registren över utrustning ska innehålla följande information 16 : - Information om mängden och typen F-gas som ingår i utrustningen - Mängden tillförd F-gas - Mängderna F-gas som återvunnits vid underhåll eller service och slutligt bortskaffande - Identifiering av det företag/den personal som har utfört arbetena - Alla övrig relevant information 15 Artikel 3.6 i förordning (EG) nr 842/2006 och artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1516/ Artikel 3.6 i förordning (EG) nr 842/

23 5.6 Återvinning av köldmedium A B C D E Operatörer ska se till att återvinningen genomförs korrekt, d.v.s. att certifierad personal samlar in och lagrar köldmedier med F-gas från kylkretsarna i stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning för att säkerställa att dessa återvinns, regenereras eller destrueras. Sådana verksamheter ska utföras före det slutliga bortskaffandet av utrustningen och om lämpligt vid underhåll eller service. 19

24 6 Information om certifiering av teknisk personal och företag e verksamheter som anges i tabell 6 får, undantaget om de genomförs på tillverkarens anläggning under tillverkning eller reparation, endast utföras av personal och företag som innehar ett certifikat utfärdat av det certifieringsorgan som utsetts av medlemsstaten. Operatören bör säkerställa att personalen innehar giltigt certifikat för de planerade verksamheterna.! Enskilda medlemsstaters särskilda krav bör beaktas. Verksamhet (*) Vissa undantag anges i artikel 4.3 i kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 Certifierad personal* Certifierade företag Installation Underhåll eller service Läckagekontroll av applikationer som innehåller 3 kg fluorerade växthusgaser ( 6 kg om de är hermetiskt slutna och märkta som sådana). Återvinning av F-gaser Tabell 6 Verksamheter som utförs av certifierad personal och certifierade företag Certifikaten ska inbegripa följande information 17 : - Certifieringsorganets namn, innehavarens fullständiga namn, certifikat-nummer och utgångsdatum (i förekommande fall) - Certifikatkategori (endast för personal) - De verksamheter som certifikatets innehavare är behörig att utföra - Utfärdandedatum och utfärdarens namnteckning Under en övergångsperiod som upphör senast den 4 juli 2011 kan ett system med provisoriska certifikat tillämpas i vissa medlemsstater. Certifikatets innehåll, personalkategorin och utgångsdatum avgörs av respektive medlemsstat. Det är därför viktigt att operatören är medveten om medlemsstaternas särskilda villkor (Nationella kontaktpunkter anges i bilaga IV). 17 Artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 303/

25 En översikt över certifikatkategorierna för personal och motsvarande verksamheter som får utföras i enlighet med EU-kraven 18 finns i Tabell 7. Verksamhet Certifikat Mängdkategorierna D och E Mängdkategorierna A, B och C Å I U L1 L2 Å I U Kategori I Kategori II Kategori III Kategori IV L1 = Läckagekontroll som innebär att kylkretsar öppnas L2 = Läckagekontroll utan öppning av kylkretsar Å = Återvinning I = Installation U = Underhåll eller service Tabell 7 Certifieringskategorier för personal Företagscertifikat gäller verksamheter (inte kategorier) antingen installation eller underhåll/service, eller både och. Certifikaten (undantaget provisoriska certifikat) är giltiga i samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna kan dock kräva att certifikat översätts. Certifieringskraven för personal och företag anges i kommissionens förordning (EG) nr 303/ Artikel 4.2 i kommissionens förordning (EG) nr 303/

26 7 Information om märkning Sedan den 1 april är tillverkare och importörer som släpper ut kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning innehållande F-gaser eller behållare av F-gas på EU:s marknad skyldiga att märka dessa produkter. Märkningen är en viktig informationskälla för att ta reda på om utrustningen omfattas av F-gasförordningen och vilka krav som gäller. Särskilda krav för olika medlemsstater kan t.ex. in-begripa märkning på den aktuella medlemsstatens språk. Märkningen ska åtminstone ange typen och mängden F-gas samt följande mening: Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Exempel: Maschinentyp type / type de la machine: Maschinennummer: no. / numéro de la machine Kälteleistung bei: T.umgeb. / T.medium cooling capacity with: t.amb. / t.fluid capacité frigorifique lors de t.amb. / t.de fluide: Umgebungstemperatur max.: ambient temperature max. / température ambiante max.: zulässiger Betriebsüberdruck: admissible opera ng pressure / Supression autorisée: Kältemi el: Refrigerant / Fluide frigorifique: Kältemi elmenge: quan ty of refrigerant / quantité fluide frigorifique: Spannung: voltage / tension: Frequenz: frequency / fréquence: Betriebsstrom max.: opera ng current / intensité maximale: Anschlußleistung: connected load / puissance électrique conmnectée: Vorsicherung max.: preliminary fuse max. / fusible auxiliaire max.: Gewicht: weight / poids: Gewicht mit Wasserfülllung: weight with water filling / poids, circuit hydraulique plein: Baujahr: year built / année de fabrication VMK 90/1-S Q a [W] 11200/42 C Ta max [ C] + 42 P max [bar] 29,50 R407C m 1 [kg] 2,20 U [V] 3/PE ~ 400 f [Hz] 50 I max [A] 11,30 P [kw] 6,30 [A] 16 m 2 [kg] 250 m 3 [kg] Kältekreislauf gefüllt mit: Refrigerant circuit is filled with: Le circuit réfrigérant est rempli avec: R134a (CF3CH2F) R404a (CF3CH2+CF3CH3+CF3CH2F) R407c (CH2F2+CF3CH3+CF3CHF2F) R410a (CH2F2-CF3CHF2) Enthält vom Kyoto-Protokoll erfasste fluorierte Treibhausgase. Contains fluorinated greenhouse gases covered by the Kyoto Protocol. Con ent des gaz à effet de serre fluorés relevant du protocole de Kyoto. 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs Sanktioner vid överträdelser av någon av bestämmelserna i F-gasförordningen fastställs av varje enskild medlemsstat. 19 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/

27 Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1493/2007 av den 17 december 2007 om fastställande av formatet på den rapport som producenter, importörer och exportörer av vissa fluorerade växthusgaser ska lämna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 av den 17 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av utformningen av märkningen och krav på ytterligare märkning när det gäller produkter och utrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 av den 18 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1516/2007 av den 19 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga läckagekontrollkrav för stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare Kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning Kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för utbild-ningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsintyg för personal med avseende på luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser i vissa motorfordon Kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram 23

28 GWP Huvudsaklig användning - Isoleringsgas i högspänningsbrytare - Skyddsgas vid magnesiumtillverkning - Etsning och rengöring inom halvledarindustrin - Köldmedium för låg temperatur - Brandsläckningsmedel - Blandningskomponent för köldmedier - Halvledartillverkning - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för skum - Blandningskomponent för köldmedier - Brandsläckningsmedel Ingen typisk användning i nuläget - Köldmedium - Blandningskomponent för köldmedier - Extraktionsmedel -Drivmedel för medicinska och tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) och polyuretanskum (PUR) -Drivmedel för särskilda tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) - Köldmedium 24 Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/2006 Beteckning Fullständigt namn Kemisk formel CAS-nummer SF 6 Svavelhexafluorid SF Fluorkolväten (HFC) HFC-23 Trifluormetan CHF HFC-32 Difluormetan CH 2 F HFC-41 Fluormetan CH 3 F C 5 H 2 F 10 (CF 3 CHFCHFCF 2 CF 3 ) 1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan HFC-43-10mee C 2 HF 5 (CHF 2 CF 3 ) 1,1,1,2,2-pentafluoretan HFC C 2 H 2 F 4 (CHF 2 CHF 2 ) 1,1,2,2-tetrafluoretan HFC C 2 H 2 F 4 (CH 2 FCF 3 ) 1,1,1,2-tetrafluoretan HFC-134a C 2 H 4 F 2 (CH 3 CHF 2 ) 1,1-difluoretan HFC-152a

29 Huvudsaklig användning Ingen typisk användning i nuläget - Blandningskomponent för köldmedier - Köldmedium - Drivmedel för medicinska aerosoler - Brandsläckningsmedel - Drivmedel för skum - Köldmedium - Drivmedel Perfluorkarboner (PFC) Fullständigt namn 1,1,2-trifluoretan 1,1,1-trifluoretan 1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan 1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan 1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan 1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan 1,1,2,2,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorbutan Tetrafluormetan 1,1,1,2,2,2-hexafluoretan Kemisk formel C 2 H 3 F 3 (CH 2 FCHF 2 ) C 2 H 3 F 3 (CH 3 CF 3 ) C 3 HF 7 (CF 3 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CH 2 FCF 2 CF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CHF 2 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CF 3 CH 2 CF 3 ) C 3 H 3 F 5 (CH 2 FCF 2 CHF 2 ) C 3 H 3 F 5 (CHF 2 CH 2 CF 3 ) C 4 H 5 F 5 (CF 3 CH 2 CF 2 CH 3 ) CF 4 C 2 F 6 (CF 3 CF 3 ) CAS-nummer Beteckning HFC-143 HFC-143a HFC-227ea HFC-236cb HFC-236ea HFC-236fa HFC-245ca HFC-245fa HFC-365mfc Perfluormetan (PFC-14) Perfluoretan (PFC-116) GWP Köldmedium - Drivmedel - Brandsläckningsmedel - Köldmedium - Köldmedium - Drivmedel - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) och fenolcellplast - Blandningskomponent för lösningsmedel - Halvledartillverkning -Brandsläckningsmedel - Halvledartillverkning 25

30 Fullständigt namn 1,1,1,2,2,3,3,3-oktafluorpropan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,4-dekafluorbutan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,5- dodekafluorpentan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,6,6,6- tetradekafluorhexan 1,1,2,2,3,3,4,4-oktafluorcyklobutan Kemisk formel C 3 F 8 (CF 3 CF 2 CF 3 ) C 4 F 10 C 5 F 12 C 6 F 14 c-c 4 F 8 CAS-nummer GWP Huvudsaklig användning - Halvledartillverkning - Fysikforskning - Brandsläckningsmedel - Lösningsmedel för precisionsrengöring - Köldmedium för begränsad användning - Kylvätska i särskilda applikationer - Lösningsmedel - Halvledartillverkning 26 Beteckning Perfluorpropan (PFC-218) Perfluorbutan (PFC-31-10) Perfluorpentan Perfluorhexan (PFC-51-14) Perfluorcyklobutan

31 Bilaga III: Exempel på ett register över utrustning Utrustningsoperatörens namn Postadress Telefonnummer Register över utrustning Utrustningens beteckning 1 Referensnummer Beskrivning Hermetiskt sluten? Ja/Nej Plats Typ av köldmedium Datum Servicetekniker/-företag 2 (inkl. certifikatnummer) Installationsdatum Mängd köldmedium [kg] Tillfört köldmedium Typ av köldmedium Tillförd mängd [kg] Orsak till tillförsel Datum Servicetekniker/-företag 2 (inkl. certifikatnummer) Återvinning/borttagning av köldmedium Typ av köldmedium Borttagen mängd [kg] Orsak till återvinning/borttagning Datum Servicetekniker/-företag 2 Läckagekontroller (inklusive uppföljningskontroller) (inkl. certifikatnummer) Kontrollerade områden Resultat Vidtagna åtgärder Uppföljningskontroll krävs? Datum Servicetekniker/-företag 2 (inkl. certifikatnummer) Underhåll eller service Berörda områden Utförda underhållseller servicearbeten Anmärkningar Test av system för automatisk upptäckt av läckage (i förekommande fall) Datum Servicetekniker/-företag 2 (inkl. certifikatnummer) Resultat Anmärkningar Datum Övrig relevant information 1 Teknisk identifikation 2 1 Inklusive teknikerns namn och företagets namn, postadress och telefonnummer 27

32 Bilaga IV: Ytterligare information Europeiska kommissionen Nationella kontaktpunkter för F-gas AUSTRIA Federal Ministry of Agriculture, Forestry Environment and Water Management Division V/2 Chemicals Policy Stubenbastei Vienna Austria Tel: Fax: office@lebensministerium.at BELGIUM Federal Public Service for Public Health, Food Chain Safety and the Environment Climate Change Service Ozone/ F gas Eurostation Bloc II Place Victor Horta 40, bte Brussels Belgium Tel: Fax: climate@health.fgov.be BULGARIA Air Protection Directorate Global Atmospheric Processes Dept Ministry of Environment and Water 67, William Gladstone Str. Sofia 1000 Bulgaria Tel: / Fax: / air@moew.government.bg CYPRUS Environment Service Ministry of Agriculture, Natural Resources and Environment Nicosia 1411 Cyprus Tel: Fax: CZECH REPUBLIC Ministry of Environment Air Protection Department Vrsovicka Praha 10 Czech Republic Tel: Fax: info@mzp.cz DENMARK Miljøstyrelsen (Danish EPA) Strandgade Copenhagen K Denmark Tel: Fax: mst@mst.dk ESTONIA FINLAND FRANCE Ministry of the Environment of the Republic of Estonia Environment Mgmt & Technology Dept. Narva mnt 7A Tallinn Estonia Tel: Fax: min@envir.ee Finnish Environment Institute (SYKE) P.O. Box Helsinki Finland Tel: Fax: kirjaamo.syke@ymparisto.fi Ministère de l'écologie, de l énergie, du développement durable et de l aménagement du territoire Direction générale de la prévention des risques Bureau des substances et préparations chimiques 20, Avenue de Ségur Paris 07 SP France Tel: Fax: ozone@developpement-durable.gouv.fr 28

33 GERMANY GREECE HUNGARY Ministry for Environment IG II 1 P.O. Box Bonn Germany Tel: Fax: uoirerte_treibhausgase/doc/ php odukte/fckw/index.htm Ministry for the Environment, Physical Planning and Public Works Division for Air and Noise Pollution Control 147 Patission str Athens Greece service@dorg.minenv.gr Ministry of Environment and Water Dept for Environmental Development POB Budapest Hungary Tel: Fax: info@mail.kvvm.hu IRELAND National Climate Section Department of Environment, Heritage & Local Government Custom House Dublin 1 Ireland Tel: Fax: climatechangeinfo@environ.ie ITALY Ministry of the Environment, Land and Sea Department for Environmental Research & Development Via Cristoforo Colombo Roma Italy Tel: / 8151 Fax: Info.fgas@minambiente.it LATVIA Ministry of Environment Environmental Protection Department Peldu lela 25 Riga 1494 Latvia Tel: Fax: pasts@vidm.gov.lv LATVIA LUXEMBOURG MALTA Ministry of Environment Environment Quality Department Climate Change DivisionA. Jakšto 4/ Vilnius Lithuania Tel: Fax: info@am.lt Administration de l Environnement Division Air/Bruit 16, rue Eugène Ruppert 2453 Luxembourg Luxembourg Tel: Fax: airbrut@aev.etat.lu air_bruit/dossiers/o3- ozone_stratospherique_fuites_frigorifiques/index.html Malta Environment and Planning Authority Environment Protection Directorate Pollution Prevention and Control Unit C/o Quality Control Laboratory P.O. Box 200 Marsa GPO 01 Malta Tel: enquiries@mepa.org.mt 29