VERKSAMHETSREDOVISNING. Program för kvalitetssäkring / utveckling av grundutbildningen

Transkript

1 1 Institutionen för Biologisk grundutbildning Uppsala universitet VERKSAMHETSREDOVISNING 1. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 1.1 Verksamhetsberättelse, läsåret 2003/04 Vi är nöjda med de resultat vi uppnått under läsåret. Undervisningen på våra kurser har över lag erhållit positiva utvärderingar och stämningen bland studenter och personal har varit god. Vi är alla lärare, assistenter, administratörer och TA-personal som på olika sätt deltar i grundutbildningen inom den biologiska sektionen. Program för kvalitetssäkring / utveckling av grundutbildningen I början av år 2004 sände vi ut en nyproducerad broschyr som beskriver våra utbildningsprogram. Studenter som startade ht-03 har bekräftat att de i det stora broschyrflöde som drabbar gymnasister noterat den broschyr vi sände ut i början av år 2003, läst den och blivit positivt påverkade av innehållet. Till hösten -04 har antalet förstahandssökande till Biologi inom NV och Molekylär bioteknik ökat och vi vill gärna tro att vår rekryteringsbroschyr kan ha bidragit till denna utveckling. Under våren -03 startade vi en inventering av färdighetsträningen på NV-programmets kurser. I inventeringen specificerade vi vilka metoder och tekniker studenterna tränas i på laborationer och på fältövningar. Detta år har vi startat ett projekt som fördjupar inventeringen. Efter mycket programmeringsarbete har vi nu en databas där sammanställning för varje kurs läggs in. Våra studenter skall efter avslutad utbildning kunna ladda ned beskrivningar kurs för kurs samt totalsammanställning för alla kurser de läst. Dokumentet blir ett värdefullt komplement till examensbeviset när studenten vill visa den blivande arbetsgivaren vilken praktisk träning som ingått i utbildningen. Informationen görs också tillgänglig för gymnasister som därigenom får konkret beskrivning av vilka metoder och tekniker som man tränas i under utbildningen. Beskrivningen bli ett komplement till kursplanernas översiktliga beskrivningar. Ytterligare ett motiv för projektet är att dokumentera den omfattande färdighetsträningen inom vårt ämnesområde. Nationellt och lokalt inom UU förs mer eller mindre kontinuerligt diskussioner om

2 2 prislappar för olika ämneområden. Hittills har vi inte haft en omfattande dokumentation av färdighetsträningen som stöd i diskussionen om varför det är motiverat att ämnen med omfattande färdighetsträning bör ges en högre prislapp än de ämnen som inte har motsvarande moment i utbildningen. Under läsåret har vi inrättat en organisation med kursombud. Varje kurs inom NV-programmet har utsett två studentrepresentanter. Dessa kursombud har under två tillfällen per 10p-period vid lunchmöten träffat företrädare för IBG och rapporterat om hur kurserna fungerar organisatoriskt och praktiskt. Studenterna har även framfört värdefull information om ventilationsproblem i datorsalar, när de vill att vi skall organisera kursinformation, mm. Studenterna har berättat för varandra vad man håller på med på respektive kurs och därmed har vi fått ett bra informationsflöde mellan studentgrupper på olika kurser. IBG har fått värdefulla synpunkter på vårt arbete med reklamutskick, hemsidor och informationsdagar. Kursombudsmötena har förbättrat direktkommunikationen mellan kursadministrationen och studenterna högst påtagligt. Som helhet är studenterna mycket nöjda med biologikurserna inom NV-programmet. Inom Lärarprogrammet skall de institutioner som ansvarar för ämnesutbildningen organisera verksamhetsförlagd utbildning, s k VFU med totalt 10 poäng per 40 poängsinriktning. Vi ansvarar för lärarstudenternas skolpraktik och ämnesdidaktik inom biologi och ämnesområdet naturvetenskap. Detta kalenderår har vi en lärare projektanställd på heltid för att organisera VFU-arbetet. Han skall se till att det ges plats i kurserna för praktikinslag samt organisera relevant innehåll i de praktiska momenten. Han dokumenterar den genomförda praktiken i studenternas individuella VFU-portföljer. I arbetet ingår också att informera våra lärare om denna nya ämnesdidaktiska verksamhet samt organisera så att de lärare som handleder och examinerar lärarstudenternas VFU-arbete gör detta utifrån gemensamma bedömningsgrunder. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Denna enhet inom fakulteten lämnar separat verksamhetsberättelse. Enheten är fysiskt placerad inom IBGs lokaler vid BMC, har tillgång till den administrativa servicen vid IBG och två av IBGpersonalen är delvis lönekonterade vid Resurscentrum. Utvecklingen av verksamheten vid centrat under det gångna året har varit mycket positiv. DiaNa I kraft av de goda resultaten har den systematiska kommunikationsträningen fått stor medial uppmärksamhet både inom och utom vårt universitet. Konsistoriets uppdrag till oss under år 2003 att sprida kunskap om DiaNa inom UU har förlängts under Detta år arbetar bl. a. Anita Hussenius, Högskolan i Gävle, på 20% hos oss med arbetet att sprida information om DiaNa inom UU. Hösten -02 arbetade Jean Moon en månad hos oss med att utveckla målbeskrivningarna för kommunikationsträningen. I april i år besökte hon oss under en vecka och gav värdefulla synpunkter på vårt sätt att genomföra DiaNa. Alltefter att träningsprogrammet utvecklats har vi

3 3 justerat i målen för träningen och idag har vi tagit steget över till DiaNa version 2.0 med mer konkreta målbeskrivningar. Den nya versionen kommer nu att successivt att införas i DiaNaarbetet. Ytterligare ett viktigt steg i DiaNas utveckling är att den digitala portföljen nu är klar. Det har tagit drygt ett års programmeringsarbete att nå en välfungerande version. Nu kan vi avskaffa hanteringen av pappersblanketter och direkt i databasen föra in alla texter från värderingar och självvärderingar samt videoinspelningar av träning i muntlig kommunikation. När studenterna examineras från programmet skall de få allt sitt DiaNa-material på en Cd-skiva. Som en del i DiaNa genomfördes under hösten -03 den första Naturvetarkonferensen. Målet är att studenterna skall tränas i att muntligt presentera ett valt ämne inför stor publik. Konferensen kommer att bli ett årligt inslag i DiaNa-programmet. Ett av målen inom DiaNa är att projektledningsgruppen så småningom skall avvecklas när kommunikationsträningen är fullt integrerad i biologiundervisningen. Vi har startat avvecklingsarbetet genom att börja bygga upp 'kompetensnätverk' bestående av de undervisande lärarna. Dessa nätverk skall på sikt överta rollen att driva kommunikationsträningen inom biologiämnet. Grundutbildningsråd inom biologiska sektionen Vid det gånga årsskiftet upphörde Institutionen för evolutionsbiologi och ersattes av tre forskningsinstitutioner. De tillträdande prefekterna utsågs redan under förra sommaren. Vår sektionsdekanus lanserade i planeringen inför IEBs upphörande ett förslag att det skulle inrättas ett grundutbildningsråd inom sektionen. När de nya prefekterna tillsammans med sektionsdekanus, prefekterna för ICM och IBG samt studierektor vid IBG träffades för att diskutera organisationen av grundutbildningsrådet så var vi så eniga om målsättningen för GUarbetet inom sektionen att vi beslöt att det inte behövdes ett formellt inrättande. Denna grupp, som kallar sig GU-rådet i biologi, har under det gångna läsåret sammanträtt varje månad. Vi har bearbetat alla gamla problemställningar som legat till grund för de kommunikationsproblem som har funnits mellan företrädare för forskningen och grundutbildningen. Med den gemensamma utgångspunkten att vi vinner på att nå enighet så har vi lyckats enormt bra med att reda ut frågeställningarna och nå fram till samsyn. Det positiva resultatet av arbetet i GU-rådet har varit oerhört betydelsefullt för både årets och framtida grundutbildningsarbete inom biologin. Exempel på det vi diskuterat är tilldelningsmallar för lärararbete, vem som 'äger' kurserna - IBG som formellt är kursansvarig eller forskningsprogrammen som tillhandahåller lärare, vem som beslutar om vilka forskningsprogram/lärare som skall tjänstgöra på kurser där det kan vara konkurrens mellan programmen om att få undervisningsuppdraget, de 'gamla' underskotten av gu-medel hos forskningsprogrammen och beslutsformer för utveckling av nya- och nedläggning av befintliga kurser. En komplikation med införandet av GU-rådet var initialt att rollfördelningen mellan rådet och IBG-styrelsen blev oklar. Om alla medlemmar i GU-rådet är eniga i en sakfråga så är det svårt för

4 4 styrelsen att fatta ett avvikande beslut i frågan. Allt efterhand har dock rollfördelningen klarlagts så att de två gruppernas arbete nu kompletterar varandra på ett bra sätt. Samarbete med andra högskolor I april -04 deltog vi i en nationell konferens i Visby mellan representanter för de biologiska grundutbildningsinstitutionerna vid våra universitet och högskolor. Liksom tidigare var informationsutbytet om vad som händer inom övriga lärosätens biologiutbildningar av stort värde i vårt arbete. De stora diskussionsämnena var det minskade antalet ansökningar till naturvetenskapliga ämnen, Bologna-processen, den nya gymnasiereformen och det praktiska genomförandet av den nya lärarutbildningen. Det formaliserade samarbetet mellan IBG och SLU (Naturresursprogrammet och Bioteknikprogrammet) har fortsatt under året. Samarbetet innebär att ett antal platser på varje påbyggnadskurs vid IBG reserveras för studenter från SLU och tvärsom. Genom detta avtal har studenterna vid SLU och IBG tillgång till landets största utbud av fördjupningskurser inom biologiområdet. I samarbetet med SLU ingår även att IBG har en lärarrepresentant i programrådet för Bioteknikprogrammet. Naturvetarprogrammet Förra hösten startade vi ingången för samhällsvetare. Biovetenskap 20p startade med 25 studenter varav 15 fortsatte denna vårtermin med Matematik och statistik 10p och Organismernas evolution och mångfald 10p. Det stora antalet avhopp under Biovetenskapskursen har flera förklaringar. Några ansåg att tempot var för högt, andra läste kursen som ett alternativ till att få hjälp med inläsningen av vissa moment av de basårsstudier som de tidigare inte klarat av. De som fortsatte under vårterminen har klarat studierna på biologikursen bra, har tycket att matematikkursen varit jobbig, men ändå klarat av den med hjälp av stödundervisning från den lärare som ansvarade för matematikundervisningen under Biovetenskapskursen. Information om baskurser, påbyggnadskurser och sommarkurser i form av lärarledd skärmutställning och muntlig information från äldrestudenter har genomförts tre gånger under året och med starkt positivt gensvar från studenter och lärare. Årets informationsdagar flyttades från eftermiddagstid till sen förmiddag/lunchtid vilket var uppskattat av studenterna. Under året har Svenska Naturvetarförbundet engagerats att ge information till studenterna inom Naturvetarprogrammet om arbetsmarknaden utanför universiteten och konkreta tips på hur man söker anställning. Med anledning av det reducerade antalet biologistudenter inom NV-programmet har vi beslutat att från ht-05 ge baskurserna endast en gång per år. Genom att studenter som antas på vårterminen läser några av första årets kurser i annan ordningsföljd än studenter på

5 5 höstterminsantagningen kommer båda grupperna i fas och samläser därmed alla kurser under de två första åren. Sedan många år har vi försökt lösa problemen som är kopplade till kursen Matematik och statistik NV1 10p. Kursen samläses av inriktningarna mot biologi, kemi och geovetenskap och presentationen av innehållet skall stimulera att använda matematik och statistik i fortsatta studier inom all tre inriktningarna. Biologistudenterna har efterlyst en mer tydlig koppling till biologin. Trots försök på många olika sätt att koppla matematiken till biologin är problemet ännu inte löst. Ett annat problem är att kunskaperna i matematik och statistik inte utnyttjas på flertalet av de efterföljande biologikurserna under andra studieåret. Även här har vi i många år arbetat på att lösa detta problem utan tillfredställande framgång. Det är först på den avslutande biologikursen under andra studieåret, Ekologi och populationsgenetik NV1 10p, som kunskaperna i matematik och statistik utnyttjas. Det har då gått ett och ett halvt år sedan studenterna läste Matematik/statistik-kursen och på Ekologi och populationsgenetik NV1 behövs då avsättas tid för repetition av kunskaperna i matematik och statistik. En lösning på dessa två problem är att inrätta en ny kurs som ersättning för Matematik och statistik NV1 10p och att placera den under andra studieåret direkt före kursen Ekologi och populationsgenetik NV1 10p. På denna kurs skall undervisningen utgå från den biologi studenterna läst på tidigare kurser. Olika problemställningar inom biologin presenteras. För att lösa dessa problem behövs matematik och statistik som redskap. Allteftersom olika biologiska problemställningar behandlas införs olika moment av matematik och statistik. Kursuppläggningen avviker därmed starkt från en traditionell kurs i matematik och statistik. Namnet på kursen är fortfarande under utredning. De preliminära arbetsnamnen Biometri och Beräkningsbiologi täcker delvis det vi tänkt oss men är inte heltäckande för kursen. Med anledning av de befintliga problemen med kursen Matematik och statistik har vi de senaste två läsåren arrangerat stödundervisning i matematik och statistik på kvällstid för biologistudenterna. Undervisningen som har genomförts av matematiskt skolade biologilärare har uppskattats av studenterna och säkerligen haft betydelse för biologistudenternas, trots allt, goda resultat på kursen. Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik genomfördes det gångna läsåret med ny organisation av årskurs ett. Det är ännu för tidigt att fullt ut utvärdera omorganisationen men studenterna är nöjda med läsåret och resultatet på endimensionell analys med 80% godkända är bättre än tidigare år. Cellbiologikursen samlästes mellan årskurs ett och två med 170 deltagare. Med tanke på det stora deltagarantalet och det stora innehållet av laborationer så genomfördes kursen på ett mycket bra sätt. Under läsåret har årskurs tre inom Bioinformatikprogrammet genomförts för första gången. Trots vissa organisatoriska störningar med tillfälligt byte av kurser mellan period 31 och 33 och ett flertal kurser som gavs för första gången, så har undervisningen fungerat tillfredställande. Känns mycket bra att läsa utvärderingen av den sista kursen under läsåret där studenterna skriver: 'Den bästa kursen hittills för oss bioinformatiker! Vi är nu ännu mer spända och förhoppningsfulla på

6 6 vad fyran kan bjuda på! Förutom problemet med nyrekryteringen till programmet ser innehållet ut att bli otroligt bra, så intresset kommer nog hos utomstående också.' Studenterna inom X-programmen är exceptionellt bra engagerade i utvecklingsarbete inom programmen. Äldrestudenter har organiserat 'Mentorsundervisning' för studenterna i årskurs ett. Under vt-03 genomfördes mentorsarbete i programmeringsteknik, under ht-03 i algebra och under vt-04 i analys. Mentorsverksamheten har stärkt sammanhållningen inom programmen och högst sannolikt haft stor betydelse för de goda studieresultaten för studenterna i årskurs ett. Ett påtagligt bevis för att nybörjarna uppskattat mentorsundervisningen är att ett trettiotal studenter i årskurs ett nu anmält sig som mentorer för nästa läsårs nybörjare! Under de första veckorna i årskurs ett gav vi information om studieteknik och hur man kan skapa goda studievanor, programmets organisation samt var och hur nybörjarna kan söka information om regler för tentamen, tillgodoräknande av kurs mm. Forskare deltog och berättade om forskarnas arbetsvillkor och engagemang i undervisningsarbetet. Inom programmen har vi under året genomfört lärardag och en mycket välbesökt kursinformationsdag. Inom STS-programmet har årskurs fyra genomförts för första gången och med tre nya biologikurser. Det var endast fyra studenter som valde att läsa dessa kurser inom den biologiska inriktningen. Å andra sidan har de blivit så nöjda med kurserna att de valde att läsa ytterligare biologikurser inom utrymmet för valbara kurser. Dessa studenter är nu våra ambassadörer inom programmet. De har vid olika informationstillfällen inom programmet redovisat sina intryck av biologiinriktningen och spridit en positiv inställning till biologin inom de yngre årskurserna. Till ht-04 ökar antalet förstahandssökande till Molekylär bioteknik. Under året har vi genomförts Hemortsambassadörsverksamhet. Studenter från de båda X-programmen besökte sammanlagt 23 olika gymnasieskolor i landet. Dessutom: under både vt-03 och vt-04 har studenter från X- programmen inbjudit gymnasister från Katedralskolan och Fyrisskolan till informationsmöten vid Ångströmlaboratoriet. Efter att X-studenternas berättat om hur det är att studera vid UU och på X-programmen så har gymnasisterna bjudits på en traditionell Gasque. Arrangemanget har varit mycket uppskattat av gymnasisterna och X-studenterna. Festen har givit gymnasisterna tillfälle att informera sig om hur det är att läsa på X-programmen på ett sätt som de inte gör vid ett traditionellt informationstillfälle. Både ambassadörsbesöken och gasquerna har sannolikt haft betydelse för rekryteringen till X-programmen. Kemiingenjörsprogrammet Kurserna har detta år haft mycket få deltagare men ändå genomförts med gott resultat och med samma omfång av laborationer som under tidigare år.

7 7 Lärarutbildningsprogrammen Antalet sökande till våra tvärvetenskapliga kurser på Lärarprogrammet, Naturvetenskap för nyfikna 20p samt Naturvetenskap 20p ökar! På höstens Nyfikenkurs hade vi över 90 deltagare vilket innebar ett mycket stort organisationsarbete för att få kursen med sina många lärare och praktiska moment att fungera. Intresset för Nyfikenkursen med sitt tvärvetenskapliga och temabaserade upplägg, som vänder sig till en helt ny kategori av studenter: de som av en eller annan anledning valde bort de naturvetenskapliga ämnena efter högstadiet, har varit mycket stort. Under hösten hade vi besök av en delegation från EU som ville inventera hur olika länder och utbildningsorter gör med NO-undervisningen för blivande lärarstudenter. EU-delegaterna blev mycket entusiastiska över Nyfikenskursens sätt att väcka intresset för naturvetenskapliga ämnena. Kursen har även blivit uppmärksammad i radiosammanhang. Båda kurserna innehåller praktiska moment där lärarstudenterna skall träna sina undervisningsfärdigheter och sätta sina ämneskunskaper på prov genom att för barn demonstrera något naturvetenskapligt fenomen, vilket är något som skolklasser i och utanför Uppsala mer än gärna ställer upp på! Internationalisering De fyra Internationella Masters Program som lanserades från och med hösten 03 har haft många sökande främst från Indien, Kina och Pakistan. Av de som sökte hösten -03 var det till slut ingen som kom, på grund av att de sökande fick problem med uppehållstillstånd då de antogs så pass kort tid före terminsstart. Inför våren -04 då antalet sökande mer än fördubblades så förkortades handläggningstiden och fyra indier startade på magisterprogrammet i Molekylär cellbiologi. Tråkigt nog så förekommer förfalskningar av examensbevis och registerutdrag ganska ofta och det är ett stort arbete som lagts ner av antagningsenheten och examensenheten på att kontrollera trovärdigheten av alla ansökningar. De senaste åren är det färre av våra studenter som utnyttjat möjligheten att läsa utomlands som utbytesstudent. Samtidigt har antalet inresande studenter som vill läsa hos oss ökat. Dagens svenska studenter har mycket goda möjligheter att skaffa sig internationell erfarenheter på andra sätt än genom utbytesstudier. De Uppsalastudenter som läst utomlands och de inkommande utbytesstudenterna har varit mycket nöjda med sina studier. En förutsättning för dessa utbyten är att vår undervisning sker på engelska. IBG ger inga speciella kurser för de utländska studenterna, de deltar i vår ordinarie utbildning, varför de allra flesta fördjupningskurserna i biologi vid behov ges på engelska. Vi har under året diskuterat hur mycket undervisningen på engelska påverkar våra svenska studenters förmåga att uttrycka sig ämnesspecifikt i tal och skrift på svenska. Vissa kurser ges på engelska vartannat år och andra kurser ges alltid på engelska eller svenska. För att erbjuda det ökande antalet utländska studenter ökade möjligheter till bra studiegångar så har vi diskuterat att öka antalet kurser på engelska. Vi har i samband med detta diskuterat en organisation på alla engelska kurser som innebär att alla labmanualer och annat utdelat material skall erbjudas på både engelska och svenska och att de svenska studenterna skall ges tillfälle att diskutera på svenska i separata seminarier.

8 8 Under året har vi deltagit i arbetet att utveckla ett tvåårigt Masterprogram i Evolutionsbiologi. I februari i år besökte vi universitetet i Groningen för att diskutera ett samarbete. Resultatet är att vi från ht-05 skall starta ett samarbete mellan deras program, Top Master in Evolutionary Biology, och vårt nya masterprogram. Studenter som antas till programmen i Groningen eller Uppsala skall under sin studietid erbjudas att läsa kurser och examensarbeten både vid sitt hemuniversitet och vid det andra universitetet. Mycket av regelverket återstår att utveckla men processen med att börja marknadsföra vårt program har nu startat. På uppdrag av Rektor har vi under läsåret utvecklat ett tvåårigt program, 'Research Master in Molecular Biotechnology and Bioinformatics'. Femton av de trettio platserna på programmet är reserverade för studenter från fyra olika Kinesiska universitet som Uppsala universitet tecknat samarbetsavtal med. I oktober och april har vi besökt olika universitet i Beijing och Tianjin och marknadsfört programmet för studenter, lärare och administratörer. Studenterna i centrum IBG har fortsatt sitt omfattande arbete med studentomhändertagande. Vi har ett mycket välfungerande introduktionsprogram till studier inom Naturvetarprogrammet. Efter registreringen vid programstarten genomför vi en bussrundtur i Uppsala och presenterar staden och olika akademiska byggnader. Bussturen går därefter till Linnés Hammarby där vi introducerar till kommande studier. Inbjudna representanter presenterar ämnena kemi och biologi. Vid introduktionen deltar ämnessamordnare, studierektorer, studievägledare och representanter för studieråd, studenthälsan och studentprästerna. Som avslutning sker guidad visning av Linnés Hammarby. Vi ser studenterna som en stor resurs i vårt utvecklingsarbete och vi stöder dem närhelst de ber om ekonomiskt bidrag för arrangemang som stärker deras sammanhållning. Exempel på ekonomiskt stöd under gångna läsåret; bidrag till examenshögtider, bidrag till nollningsfester, bidrag till vår- och höstfester och tryckkostnader för tidningen Bladet. Personalutveckling Som ett led i att stärka sammanhållningen bland TA-personalen vid IBG-administrationen har vi under läsåret genomfört personalresor till Prag och Gävle. TA-personalen har under året utvecklat sin kunskap genom att delta i bl.a. projektledarkurser, ämnesdidaktisk fortbildning och datorkurser. Under läsåret har tre lärardagar i biologi genomförts. Vid sammankomsterna har vi i stor utsträckning diskuterat Naturvetarprogrammets organisation men även organisation och innehåll i kurser inom andra program, examinationsformer, utveckling av datorstödd undervisning och andra pedagogiska frågor.

9 9 Medel för kompetensutveckling av lärare Lärare som önskar delta i olika kurser som har anknytning till undervisningsarbetet, t ex språkkurser och deltagande i konferenser, stöds ekonomiskt av IBG. Vi har inte budgeterat en specifik summa för detta men är beredda att stödja alla ansökningar om medel till sådan verksamhet. För varje doktorand som deltar i universitetets pedagogiska grundkurs betalar IBG kr till doktorandens forskningsprogram. Klubban Fältstationen Klubban i Fiskebäckskil överfördes organisatoriskt till oss vid ingången till förra kalenderåret. Klubban är en mycket viktig resurs i vårt utbildningsarbete. Alla biologistudenter inom NV-programmet har kursmoment förlagda till Klubban. Under året har krävs större ekonomiska investeringar än vi planerat för. Vi har byggt om ett av rummet i det ena av studentförläggningshusen till kombinerad dusch och tvättstuga. Byte av rötskadat bogvirke på trålaren Belone blev också kostsamt. Inköp av nya livflottar till Belone var också nödvändigt. Vårt förslag att ersätta studentförläggningshuset, Baracken, med en nyproducerad och vinterbonad byggnad ligger just nu långt ned på prioriteringslistan på Byggnadsavdelningens åtgärder. Med tanke på fakultetens totala ekonomi för grundutbildningen har vi förståelse för denna prioritering även om en nybyggd barack står högt på vår prioriteringslista. Lokaler Vid EBC och BMC har vi nu tillgång till fantastiskt fina undervisnings- och administrationslokaler och både studenter, lärare och administrationspersonal anser att dessa fina lokaler betyder mycket för den goda stämningen inom grundutbildningen inom vårt ämnesområde. Medel avsatta för utrustningsanskaffning Under budgetåret 2003 hade vi avsatt 1 miljon kr till utrustningsanskaffning. Under läsåret inköptes 30 datorer till ett studentdatorrum på BMC, ca 15 datorer till personalen och ett antal servrar och skrivare till datorerna. 1.3 Tredje uppgiften Sedan några månader har vi två personer anställd vid IBG i vilkas arbetsuppgifter ingår att utveckla en organisation för nära samverkan mellan våra utbildningsprogram, myndigheter och industrin. Arbetet sker i samverkan med UppsalaBIO. Under våren har en strategi för arbetet utvecklats och med start från denna sommar kommer det konkreta arbetet med besök vid företag och myndigheter att starta.

10 Både i mars -03 och -04 genomfördes Öppet Hus på EBC med ett stort antal inbjudna gymnasister från Mälardalsregionen. Vid arrangemangen visade vi upp både forskningen inom biologin och vår grundutbildning Jämställdhets- och likabehandlingsarbete Jämställdhetsarbete Institutionsstyrelsens sammansättning, Ordinarie ledmöter: Torgny Persson (ordf.), Fredrik Ronquist (prof), Anders Virtanen (prof), Anders Broberg (lekt), Diarmaid Hughes (lekt), Bo Tallmark (lekt), Leif Tibell (lekt), Ulrika Karlson (doktorand), Camilla Looman (doktorand), Ingela Frost (TA-pers), Kristina Uhlen (stud), Karin Larsson (stud), Elisabeth Hoving (stud). Suppleanter: Hans Ellegren (prof), Gerhart Wagner (prof), Lars Liljas (lekt), Bo-W Svensson (lekt), Göran Milbrink (lekt), Per Erixon (doktorand), Olle Håstad (doktorand), Elsbeth Scholtes (TA-pers), Linda Ekerljung (stud), Andreas Wallberg (stud), Christina Sundquist (stud). 6 kvinnor och 7 män bland de ordinarie ledamöterna och 3 kvinnor och 8 män bland suppleanterna. Aktuell Jämställdhetsplan bifogas som bilaga. Likabehandling av studenter Vi har tagit fram en skiss till handlingsplan. Vi skall så småningom ha antagit tre handlingsplaner vars innehåll till stor del täcker över varandra: Plan för likabehandling av studenter, Handlingsplan angående breddad rekrytering och ökad mångfald och Jämställdhetsplan. Det är inte uppenbart hur vårt arbete skall särredovisas i dessa planer. Troligen medför detta att vi kommer att ta upp vissa handlingspunkter i mer än en av planerna. Exempel på punkter som kan ingå i Likabehandlingsplanen eller Breddad rekryterings- och mångfaldhetsplanen : * utveckling av varierande examinationsformer så att all studenter kan komma till sin rätt inom någon examinationsform * våra internationella mastersprogram - mångfald / internationalisering på hemmaplan för våra studenter * utveckling av kontakterna med gymnasieskolor * mentorsprogram bland studenterna * faddrar för nybörjare / inkommande utbytesstudenter

11 * ingången för samhällsvetare på NV-programmet 11 Miljöfrågor och hållbar utveckling Miljöfrågor och hållbar utveckling är en viktig del av innehållet i många av IBG:s kurser. Vi ger ett flertal kurser vars huvudinnehåll kretsar kring hållbar utveckling enligt bl.a. de nationella miljömålen och/eller EU:s nya vattendirektiv. På en del av kurserna där innehållet inte är direkt miljörelaterat finns ändå inslag med miljöfrågor och anknytningspunkter till hållbar utveckling som är naturliga med tanke på omfattningen av ämnet biologi. På många kurser kan dock dessa inslag och anknytningspunkter behöva tydliggöras i större utsträckning än vad som görs idag. Bristen på tydlighet kan bero på brist på insikt hos lärare om att det de undervisar faktiskt är hållbar utveckling. Under året har personal från IBG deltagit i ett seminarium om Hållbar utveckling som hållits i UU:s regi. IBG ingår också i den referensgrupp som på Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens uppdrag verkar för att UU:s Lärarprogram skall ha ett genomgående hållbarhetsperspektiv. I denna grupp har man planerat ett obligatoriskt delmoment om hållbar utveckling inom Lärares arbete A, som alla lärarprogramstudenter måste ha. Dessutom har man arbetat med att utveckla en valbar 5p-kurs inom Lärares arbete B som tar upp Hållbar utveckling på ett tvärvetenskapligt sätt omfattande både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga moment. 2. VERKSAMHETSPLANERING FÖR VERKSAMHETSÅRET Grundläggande utbildning Studenterna i centrum Vi kommer att fortsätta vårt arbete inom området 'studentomhändertagande'. Vi anser att vi redan har en väl fungerande organisation med välkomstprogram, kursintroduktioner, studievanekurser, omhändertagande av utbytesstudenter och nära samarbete med studieråden och studenthälsan. Allteftersom goda förslag till förbättringar framförs så kommer de att genomföras. Program för kvalitetssäkring / utveckling av grundutbildningen Under året skall vi komplettera våra webbsidor med den information om färdighetsträning som vi nu tar fram i den fördjupade inventeringen.

12 Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med att bygga upp samarbete mellan företag, myndigheter och våra utbildningsprogram. Vi har ett nära samarbete med Uppsala BIO i detta projekt. Den redan etablerade kontakten mellan X-programmen och Bioteknikprogrammen på Katedralskolan och Fyrisskolan kommer att fördjupas till att omfatta även årskurs ett och två i gymnasieskolan. Vi kommer att inbjuda dessa gymnasister till separata studiebesök till BMC och EBC. Vi vill även starta en utökad kontakt mellan gymnasisterna och X-studenterna genom att organisera ett faddersystem så att gymnasisterna individuellt kan kontakta X-studenterna för att få stöd och lästips när de arbetar med sina projektarbeten i bioteknik. I september i år kommer vi att vara värd för den årliga nationella bioteknikkonferensen mellan alla biotekniska civilingenjörsprogram. Våra forskare kommer att presentera pågående forskning inom bioteknik/bioinformatik och vi kommer att arrangera en trevlig gasque på någon av nationerna. Vi räknar med ca 100 deltagare i konferensen. Omorganisationen till nya Kandidat och Masterprogram enligt Bologna blir en stor arbetsuppgift kommande läsår. Vid upptakten till kommande läsårs arbete, Lärardagarna i biologi i slutet av augusti, kommer detta ämne att bli den stora diskussionspunkten. Arbetet med den internationella Masterutbildning i Evolutionsbiologi i samarbete med Groningen kommer att fortsätta under kommande läsår. Initialt kommer marknadsföringsmaterial att produceras och spridas till välrenommerade universitet inom och utanför Europa. Marknadsföringsarbetet av Mastersutbildningen i Molecular Biotechnology and Bioinformatics kommer att fortsätta. I slutet av oktober reser en delegation av företrädare för den biologiska sektionen till Kina för att sondera möjligheter till forskningssamarbete, försäljning av uppdragsutbildning och marknadsföring av alla våra internationella mastersutbildningar. 12 Utveckling av nya kurser och kompetensutveckling av lärare Öppen fördjupningskurs om Fysiken i Biologin startar till hösten och om Fjällekologi planeras till våren. Det finns ett stort behov av kvällskurser på antingen fördjupningsnivå inom biologin eller med ett bredare innehåll på litet lägre nivå. Vi har många som söker våra öppna fördjupningskurser och också översiktskursen Evolutionsbiologi 5p som går på kvällstid, kvartsfart under höstterminen har många sökande. Under våren -04 kommer fördjupningskursen Etnobotanik NV1, 10p att ges för första gången. I och med internationaliseringen så kommer flera än tidigare av våra fördjupningskurser att erbjudas på engelska. Detta kan leda till att vi får en obalans mellan den undervisning som ges på engelska och den som ges på svenska. Det är viktigt att svenska språket inte kommer i skymundan i och med internationaliseringen. Ett handlingsprogram för hur vi skall säkerställa en utbildning som upprätthåller den svenska fackordskompetensen inom biologin, samtidigt som vi ger kurser på engelska, skall tas fram.

13 13 Varje ny kurs som startar vid IBG erhåller kr i utvecklingsbidrag. Medlen skall täcka kostnader för utveckling av övningar och produktion av övningsinstruktioner på svenska och engelska. I övrigt stöder IBG ekonomiskt alla goda förslag på kompetensutveckling av lärare; deltagaravgifter i språkkurser och pedagogiska kurser, bidrag till lärares resor till verksamheter som är relaterade till arbetet i grundutbildningen, konferensavgifter, licenskostnader för datorprogram, köp av utbildning i PBI, mm. För varje doktorand i biologi som genomgått universitetets grundläggande pedagogiska utbildning ersätter IBG doktorandens forskningsprogram med 12 kkr. Vi har inte avsatt en specifik summa för lärares kompetensutveckling då vi vill undvika ekonomiargument vid bedömningen om stöd till lärares föreslag till kompetensutveckling. Hittills har vi haft möjlighet att stödja alla goda förslag vi fått från lärarkåren. Till vt-05 kommer nätvarianten av kursen Carl von Linné 5p att erbjudas på engelska. Vi har avsatt 80 kkr. för arbetet av översätta allt kursmaterial till engelska. År 2007 firas minnet av Linnés födelse för 300 år sedan. Vi tror på stort intresse för denna kurs under jubileumsåret och genom att erbjuda den på engelska hoppas vi att vi får deltagare från hela världen. Under år 2005 kommer vi förhoppningsvis att kunna erbjuda två nya nätkurser, Grundläggande Medicinsk genetik 3p och Medicinsk genetik 5p. Arbetet med den digitaliserade portföljen inom DiaNa fortsätter med programmering av utökade funktioner i databasen. IBGs webbsidor är under konstant utveckling. Under det gångna året har två studenter mot timarvode arbetat med programmering av nya funktioner som gör inläggning av material på sidorna mer användarvänligt. Under sensommaren är en helt ny version av webbsidorna klar att tas i bruk av lärarkåren. Under sommaren -04 arbetar en student med att producera en video som presenterar X- programmet. Andra studenter arbetar med att producera en skrift riktad till civilingenjörsstudenterna med information som nu är informell bland studenterna eller som för en nybörjare inte är lätt att extrahera från studiehandböcker och fakultetens webbinformation. Utrustning Inför år 2005 avser vi att budgetera kkr. för anskaffning av ny utrustning och investering i befintlig utrustning.

14 Lokalförsörjning Vi vill upprepa det vi framförde i förra årets verksamhetsplan: att vi har behov av att den befintliga studentbaracken vid Klubban ersätts med en vinterbonad ny byggnad och att ventilationsproblemen i stationshuset åtgärdas. Så här skrev vi förra året: Byggprojektet vid Klubban består av en nybyggnad av studentförläggning och en ombyggnad av stationshuset. Av dessa två olika delar prioriterar vi nybyggnaden av studentförläggningen. Vi förordar att Byggnadsavdelningen tar fram ett nytt/reviderat förslag på studentförläggning. Behovet av ny studentförläggning är stort. Dels för att den nuvarande studentbaracken är sliten och dels för att nybyggnaden skulle skapa fler sängplatser för studenterna. Detta skulle leda till ekonomiska vinster för IBG då vi på kurser med stort studentantal kan reducera antal grupper som i olika omgångar bussas till Klubban. Ombygganden i stationshuset syftar till att förbättra den nu dåliga ventilationen och utökning av antalet toaletter för studenterna. Vi har granskat vårt lokalinnehav med anledning av fakultetens reducerade medel för gu-lokaler. Vi disponerar nu laboratorielokaler och föreläsningssal i Limnologihuset vid EBC. När denna byggnad byggs om förordar vi att det byggs en föreläsningssal i huset som vi kan disponera för gu-arbete. Vi har dock inga anspråk på att behålla laboratorielokaler i huset. Därmed kommer IBGs totala lokalyta att reduceras i samband med denna ombyggnad. 3 SÄRSKILDA ÄNDAMÅL 3.1 Jämställdhets- och likabehandlingsarbete Vi kommer att fortsätta med DiaNa-projektet. Vi anser att den systematiska färdighetsträningen i muntlig och skriftlig kommunikation är ett viktigt instrument i jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. 3.2 Arbetsmiljöfrågor Inför år 2005 avser vi att budgetera 500 kkr. för arbetsmiljöåtgärder. Aktuell Arbetsmiljöplan bifogas som bilaga. 3.3 Miljöfrågor och hållbar utveckling IBG skall under kommande höst ta fram en miljöpolicy och ett handlingsprogram för institutionen. Under året kommer vi att genomföra följande miljörelaterade punkter:

15 Vi kommer att arrangera en utbildningsdag för institutionens TA-personal och lärare, där vi tillsammans definierar IBG:s roll i att åstadkomma en hållbar utveckling samt sätta upp långsiktiga mål för IBG:s hållbarhetsarbete. Vi skall tillsätta en arbetsgrupp bestående av intresserade grundutbildningsstudenter och lärare (lektorer och kursassistenter) som tittar på IBG:s kurser och hur ett inslag av hållbarhetsperspektivet kan integreras eller tydligare synliggöras. 15 Vi skall vidta åtgärder för att minska IBG:s pappersförbrukning I vårt kursutbud har vi ett flertal kurser där miljöfrågor är det centrala i kursernas innehåll. t.ex. Miljövård MN1 10p, Miljövård - översiktskurs 10p, Östersjöns miljö 5p, Naturvård MN1 10p. Dessutom berörs miljöfrågorna i undervisningen på ett stort antal av våra andra kurser. Distanskursen, Östersjöns miljö 5p, har de senaste två terminerna erbjudits som nätkurs. Antalet kursdeltagare har ökat genom möjligheten att läsa kursen som nätkurs. I kursen ingår dock ett fältmoment, så kursen kan inte helt och håller läsas via nätet. En arbetsgrupp under grundutbildningsdekanus ledning har utrett möjligheten att erbjuda breddutbildningar för studenter inom humaniora/samhällsvetenskap vid UU. Ett förslag från arbetsgruppen är en miljörelaterad utbildning. Om denna utbildning kommer att realiseras kommer inslaget av miljöfrågor och hållbar utveckling att öka vid vårt universitet. 5. Äskanden för Behov av inredning, utrustning Vi återkommer i denna punkt till behovet av ombyggnad vid Klubban. Denna vår har vi med egna medel, ca 80 kkr., bekostat en byggnad av duschutrymme och tvättstuga i Annexet vid Klubban. Vi ansöker härmed om medel ur fakultetens låneram som möjliggör en byggnation av en ny barack vid Klubban. Uppsala Torgny Persson Prefekt