Sveriges kristna råds och Sveriges Frikyrkosamråds ekonomiska redovisning av verksamhetsåren 2011 och 2012

Transkript

1 Sveriges kristna råds och Sveriges Frikyrkosamråds ekonomiska redovisning av verksamhetsåren 2011 och 2012

2 Sveriges kristna råd Postadress: Box 14038, Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Bromma (vid Alviks torg, T-bana och Tvärbana Alvik) Tel: Fax: E-post: Webbplats: Redaktör: Mikael Stjernberg, SKR Layout: Peter Carlsson, Formulare Skriv- & Projektbyrå Tryck: Stockholms Läns Grafiska AB, Danderyd Copyright 2013 Sveriges kristna råd ISSN:

3 Innehållsförteckning SKR SKR FSR FSR

4 Förvaltningsberättelse Sveriges kristna råd Org.nr Sveriges kristna råds syfte är att uttrycka och verka för kristen enhet genom att främja ett gemensamt kristet vittnesbörd, vara mötesplats för kyrkor, samfund och församlingar samt vara samlande och samordnande ekumeniskt organ i Sverige. Rådets medlemmar utgörs av kyrkor, kristna samfund och församlingar i Sverige. Vid 2011 års utgång hade Sveriges kristna råd 28 medlemmar och 1 observatör. SKR:s resurser och struktur styrs av medlemskyrkornas ekumeniska ambitioner, rådets förmåga att svara mot medlemskyrkornas förväntningar och kyrkornas beredskap och resurser att bära rådet finansiellt. Rådet har ett brett förtroende och en stark ställning bland medlemskyrkorna och ett stort kontaktnät i samhället i övrigt. Resultat och ställning I budgeten för 2011 var resultatet beräknat till ett underskott på 33 tkr, efter fördelning av årets resultat. I bokslutet redovisas ett överskott på 329 tkr. Detta beror bland annat på att semesterlöneskulden minskats med 523 tkr under året genom att många tagit långledigt. Av de reserverade medel från tidigare år som budgeterats att tas ut har inte alla tagits i anspråk. Dessutom har projekten; SEAPPI hum och Kyrkorna och EU-ordförandeskapet gått med överskott under året. Reserverade medel har under året tagits i anspråk med 948 tkr för flytten, EIN, och fredskulturprogrammet. 400 tkr har reserverats för en satsning på information inför 2012 då bland annat hemsidan skall byggas om och 200 tkr har reserverats för SKR:s 20-årsjubileum. Den modell för beräkning av medlemsavgifterna som fastställdes av årsmötet 2001 har tillämpats. Inte heller i år har alla medlemskyrkor förmått betala full beslutad avgift. Budgeterade medlemsavgifter uppgick till tkr, medan den faktiska intäkten blev tkr vilket motsvarar 94,5% av fakturerat belopp. (2010: 95,9%, 2009: 95,2%,2008: 95,4%, 2007: 94,9 %, 2006: 96,4 %). En specifikation av inbetalda medlemsavgifter redovisas i not 2 till resultaträkningen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Handlingsplanen för 2011 hade sin grund i det idédokument för verksamhetsperioden , som fastställdes av 2007 års årsmöte. Dokumentet bär namnet Lära känna varandra på djupet för att världen ska tro och leva. Vid årsmötet 2011 beslutades om att förlänga gällande idédokument att gälla för 2012 då flera skiften under 2011 skedde på ledande tjänster inom SKR. Det fanns också en önskan att samordna verksamhetsplaneringen med Svenska missionsrådet. Vid årsmötet i Linköping upptogs S:t Sellasses etiopiska ortodoxa kyrka som medlem i Sveriges kristna råd. Vidare beslöts att fastställa rambudget för 2012, samt att ge styrelsen i uppdrag att arbeta fram verksamhetsinriktning och rambudget för 2013 inför ett extra årsmöte i samband med den beredande konferensen Vid årsmötet i Linköping 4-5 maj antogs reviderade stadgar för SKR och biskop Anders Arborelius efterträdde ärkebiskop Anders Wejryd som ordförande. Missionsföreståndare Karin Wiborn ersattes i presidiet av föreståndaren för Pingst FFS, Pelle Hörnmark och arkenmandriten Tikhon Lundell av ärkebiskop Julios Shabo. Under året har diskussioner förts om framtiden för Ekumenik i Norden. Det ekonomiska stödet från Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har minskat och sedan tidigare har kyrkorna i Danmark, Norge och Island inte bidragit finansiellt. Gunnel Borgegård avslutade vid utgången av 2011 sin tjänst för EIN, och SKR kommer under första halvåret 2012 att upprätthålla ett sekretariat för EIN i väsentligt mindre omfattning än tidigare i väntan på att det skall nås klarhet om den nordiska ekumenikens framtid. Det interreligiösa råd som bildades 2010 har under året blivit ett alltmer fungerade forum för möte mellan religiösa ledare i Sverige. Möten mellan ledande företrädare för olika religiösa samfund är viktiga för att motverka främlingsrädsla och visa att religioner kan vara fredsskapande. 4

5 SKR har under året alltmer organiserats och förnyats i enlighet med de beslut som fattades i samband med det extra årsmötet Styrelsens antal ledamöter har minskats, den tidigare ordningen med ett arbetsutskott har utgått och ett rådsmöte, dit samtliga medlemssamfund kallas, har tillkommit. I samband med kansliets och Ekumeniska centrets flytt från Sundbyberg till Alvik (Bromma) under sommaren omorganiserades centrets servicefunktion, som tidigare legat inom SKR, till att bli en egen organisation. Kärnområdet Ekumenisk teologi kunde presentera Äktenskap där religioner möts, SKR:s skriftserie nr 16, vid nyåret Boken uppmärksammades även utanför den kyrkliga sfären, och fick till följd ett antal seminarier och samtal om interreligiösa äktenskap. Styrelsen har tillsatt en arbetsgrupp och ett råd för pastoralteologiska frågor. Inom kärnområdet Ekumenisk diakoni/kyrka och samhälle skapades opinion kring situationen för människor i vårt samhälle som utförsäkrats eller hamnat mellan stolarna i socialförsäkringssystemet, bland annat genom att SKR skickade ett öppet brev till regeringen, och därefter inbjöds till samtal med socialministern och Försäkringskassan. Under sommaren deltog cirka femton svenskar i det internationella ekumeniska fredsmötet i Jamaica. Det tredje kärnområdet Kaplanskap/Institutionssjälavård, programverksamheten Kyrka-skola samt projektverksamheterna Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, Kyrkornas globala vecka, Kyrka för fairtrade samt Fredskultur har fortsatt som tidigare. En fylligare redogörelse för rådets verksamhet under 2011 och 2012 kommer att ges i en särskild verksamhetsberättelse till årsmötet Personalförändringar Under 2011 har personalomsättningen varit mycket stor på alla olika nivåer i organisationen. Inom ledningsfunktionen med generalsekreterare och direktorer skedde följande förändringar: Generalsekreterare Sven-Bernhard Fast vigdes till biskop i Visby stift inom Svenska kyrkan i februari. Lennart Molin trädde in som tillförordnad GS fram tills januari I mitten av året blev det klart att Karin Wiborn, tidigare missionsföreståndare på Svenska Baptistsamfundet, var den som skulle ta vid som ny generalsekreterare med start i januari Direktor för ekumenisk teologi, syster Katrin Åmell gick i pension vid årsskiftet och efterträddes av Olle Kristenson. Vidare blev det även förändringar både i stabsfunktionen och bland programsamordnarna. I stabsfunktionen efterträddes personalsekreterare Johan Norrfjärd av Johanna Wangborg och informationssamordnare Peter Carlsson av Mikael Stjernberg. Bland programmen/projekten ändrades följande: Helén Florberger efterträdde Doris Bernhardsson som samordnare för programmet Kyrka-skola. Sofia Walan, samordnare av Kyrkornas globala vecka övergick till tjänst som generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen och efterträddes av Johanna Olaison, vars uppgift som informatör för Globala veckan övergick till Henrik Rosén. Carl Werner anställdes som vikarie för tjänsten som informationssamordnare för det ekumeniska följeslagarprogrammet. Joanna Lilja på ekumeniska följeslagarprogrammet efterträddes av Sofia Emanuelsson. Gunnel Borgegård gick i pension från sin tjänst som samordnare för Ekumenik i Norden vid utgången av De stora personalförändringarna inbjöd till en översyn av praxis kring tjänstledigheter för att prova annan tjänst. För att minska rörligheten och en ohållbar vikariesituation kommer i framtiden tjänstledighet för att prova annan tjänst endast att beviljas vid särskilda skäl. Framtida utveckling Sveriges kristna råds kärnverksamhet är helt beroende av medlemskyrkornas avgifter. Även programmet Kyrka-skola och SKR:s stöd till de olika barn- och ungdomsnätverken är knutna till denna finansiering, efter det att de initiala bidragen från FSR fasats ut. Försvagad ekonomi i flera medlemssamfund bidrar till ett behov av kontinuerlig översyn av prioriteringar inom verksamheten. En viktig organisatorisk fråga för framtiden är hur SKR kommer att fungera i dess förnyade organisation vars syfte inte bara är ekonomisk, utan främst formad utifrån den grundläggande idén att SKR skall vara och förbli en bred ekumenisk mötesplats för kristna kyrkor och samfund i Sverige. En mötesplats motiverad av en gemensam vision om enhet, som i det gällande idédokumentet uttrycks att lära känna varandra på djupet för att världen ska tro och leva. 5

6 SVERIGES KRISTNA RÅD RESULTATRÄKNING Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgifter från medlemmar och observatörer Not Anslag Not Gåvor och kollekter Material, deltagaravgifter m.m Övriga intäkter SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Direkta verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Not Avskrivningar Not SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSRESULTAT Resultat från finansiella investeringar Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Värdejustering fonder Summa resultat från finansiella investeringar ÅRETS RESULTAT FÖRE FÖRDELNING FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Not 10 Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/ fonderingar från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel/ fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året/balanserat kapital

7 SVERIGES KRISTNA RÅD BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 10 Ändamålsbestämda medel/fonderingar Balanserat överskott SUMMA EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till Sida och övriga bidragsgivare Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga 7

8 Noter till årsredovisning för Sveriges kristna råd 2011 Not 1 Resultaträkning för SKR-ramen SKRs resultaträkning omfattar hela omslutningen med självbärande projekt och enheter utöver den beslutade budgeten. SKR-kansliramen omfattar den av årsmötet och styrelsen beslutade budgeten för RESULTATRÄKNING för SKR-kansliramen med budgetjämförelse INTÄKTER 2011 Budget 2010 Avgifter från medlemmar och observatörer Anslag Gåvor och kollekter Försäljning material, deltagaravgifter m.m Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Direkta verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar SUMMA KOSTNADER VERKSAMHETSRESULTAT Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader SUMMA RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INV ÅRETS RESULTAT FÖRE FÖRDELNING FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/fonderingar från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel/ fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året/ balanserat kapital

9 Not 2: Avgifter från medlemmar och observatörer Estniska ev-luth kyrkan Rumänska ortodoxa kyrkan - Etiopiska ortodoxa kyrkan Serbiska ortodoxa kyrkan Evangeliska Frikyrkan Sjundedags Adventistsamfundet Finska ortodoxa kyrkan Svenska Alliansmissionen Franska Reformerta Kyrkan - Svenska Baptistsamfundet Frälsningsarmén Svenska kyrkan med EFS Katolska kyrkan Svenska Missionskyrkan Koptiska ortodoxa kyrkan - Syrisk-ortodoxa patriarkatet Lettiska ev-lutherska kyrkan Syrisk-ortodoxa ärkestiftet Metodistkyrkan Vineyard Norden 0 Pingst FFS Österns assyriska kyrka Summa Medlemsavgifter till specifika nätverk EIN EIN ANNO EIN ALS EIN Teol nätverk Kyrka Arbetsliv Summa Totalt: Avgifter från medlemsorganisationer och observatörer uppgick år 2010 till kr Not 3: Externa Anslag Anslag, SIDA Anslag, Folke Bernadotteakademin Anslag, statliga - KV Anslag, övriga statliga Anslag, övriga Summa Not 4: Personalkostnader Löner och andra ersättningar: - Generalsekreterare Övriga anställda Lön till övriga Summa löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader ( ) ( ) Övriga personalkostnader Summa Av pensionskostnaderna avser 32,3 tkr generalsekreterare. Lön till övriga avser personer som ej är arbetstagare enligt 1 Lagen 1982 om anställningsskydd och finansieras till största delen av Sida och Kriminalvårdsmyndigheten. Inga arvoden har utgått till styrelseledamöter. Not 5: Övriga ränteintäkter & liknande resultatposter Utdelning Ränteintäkter Räntekostnader Nedskrivningar/återföringar av fonder Summa

10 Not 6: Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Utrangeringar Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 7: Långfristiga värdepappersinnehav Posten motsvarar 157 andelar i Oikocredit, Ecumenical Development Cooperative Society. Marknadsvärdet baserat på kursen per är ,58 EUR, ca 270,1 tkr (389,9 tkr). Not 8: Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 9: Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar innehåller medel placerade i räntefonder i Robur. De har värderats till marknadsvärdet per Not 10: Eget kapital Reservering Reservering Balanserat Totalt eget för projekt för kansliram kapital kapital Ingående balans Reserveringar Utnyttjanden Kvarstående belopp för året Utgående balans Not 11: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter EC-konton Summa Not 12:Ansvarsförbindelser Bankgaranti för hyreskontrakt

11 Not 13: Medelantal anställda Antal anställda (årsarbetskrafter) 25,5 29,2 Varav män 8,1 11,6 Not 14: Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter 12 75% 15 73% Generalsekreterare och andra ledande befattningshavare 3 67% 3 67% Sundbyberg den 15 mars 2012 Karin Wiborn Generalsekreterare Olle Alkholm Fredrik Emanuelson Stefan Holmström Kjell Larsson Julios Adbulahad Shabo Anders Wejryd Anders Arborelius Ordförande Macarie Dragoi Cristina Grenholm Pelle Hörnmark Iréne Pierazzi Hans Wallmark Vår revisionsberättelse har avgivits i april 2012 Jonas Grahn Auktoriserad revisor Lars Johnsson Redovisnings- och värderingsprinciper Sveriges kristna råds årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd för ideella föreningar. Tillämpade principer är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter i form av medlemsavgifter, gåvor, försäljning etcetera intäktsredovisas när betalning erhållits eller när en legal fordran finns. Gåvor intäktsförs som huvudregel när transaktionen sakrättsligt är genomförd. Anslag från Sida, och övriga myndigheter Begreppet anslag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Anslag intäktsredovisas när anslagsberättigade utgifter uppkommer eller över den tid som anslaget avser att täcka. Anslag redovisas i enlighet med BFN R5 om statligt stöd, det vill säga intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga att organisationen haft utgifter för ändamålet. Anslag skuldförs därför till dess att de utgifter som anslaget ska täcka uppkommer. Varulager Av försiktighetsskäl kostnadsförs produktion av böcker, videoband med mera direkt. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider. Inventarier 5 år Installationer och datorer 3 år Organisationens policy för aktivering av materiella anläggningstillgångar består i att endast anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde över kr aktiveras. Inventarier som används i projekt och finansieras helt av projektanslag kostnadsförs enligt, med finansiär, avtalad budget. forts.

12 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i Oikocredit, Ecumenical Development Cooperative Society, har bokförts till 1 krona. Innehavet är en placering för att stödja Oikocredits utlåning i utvecklingsländer. Kortfristiga placeringar Fondandelar har värderats till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Revisionsberättelse Till årsmötet i Sveriges kristna råd, org.nr Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges kristna råd för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar en årsredovisning i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges kristna råd för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm i april 2012 Jonas Grahn Auktoriserad revisor PwC Lars Johnsson

13 Förvaltningsberättelse Sveriges kristna råd Org.nr Sveriges kristna råds syfte är att uttrycka och verka för kristen enhet genom att främja ett gemensamt kristet vittnesbörd, vara mötesplats för kyrkor, samfund och församlingar samt vara samlande och samordnande ekumeniskt organ i Sverige. Rådets medlemmar utgörs av kyrkor, kristna samfund och församlingar i Sverige. Vid 2012 års utgång hade Sveriges kristna råd 25 medlemmar och 1 observatör. SKR:s resurser och struktur styrs av medlemskyrkornas ekumeniska ambitioner, rådets förmåga att svara mot medlemskyrkornas förväntningar och kyrkornas beredskap och resurser att bära rådet finansiellt. Rådet har ett brett förtroende och en stark ställning bland medlemskyrkorna och ett stort kontaktnät i samhället och inom den internationella ekumeniken. Resultat och ställning I budgeten för 2012 var resultatet beräknat till ett underskott på -88,9 tkr, efter fördelning av årets resultat. I bokslutet redovisas ett överskott på 430,4 tkr. Detta beror på en ändrad princip om hur interna tjänster sålts till projekten har projekten fått bära sin del av de gemensamma administrativa kostnaderna oavsett om det har funnits medel i projektet för detta eller ej. Vissa projekt har därför ett redovisat negativt resultat samtidigt som kärnan har ett större överskott. Den modell för beräkning av medlemsavgifterna som fastställdes av årsmötet 2001 har tillämpats. Inte heller i år har alla medlemskyrkor betalat full beslutad avgift, trots påminnelser. Budgeterade medlemsavgifter uppgick till tkr, medan den faktiska intäkten blev tkr vilket motsvarar 94,2% av fakturerat belopp. (2011: 94,5%:2010: 95,9%, 2009: 95,3%, 2008: 95,4%, 2007: 94,9 %, 2006: 96,4 %). En specifikation av inbetalda medlemsavgifter redovisas i not 2 till resultaträkningen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Handlingsplanen för 2012 hade sin grund i det idédokument för verksamhetsperioden , som fastställdes av 2007 års årsmöte. Dokumentet bär namnet Lära känna varandra på djupet för att världen ska tro och leva. Vid det extra årsmötet 2012 presenterades en reviderad idégrund och inriktning för åren utifrån samma grundtext. Ett par formuleringar återremitterades till styrelsen för vidare bearbetning med uppdraget att presenteras vid årsmötet Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet (SMR) hade i maj en gemensam årskonferens i Jönköping. Här välkomnades Trossamfundet Gemensam framtid som medlem i Sveriges kristna råd. Gemensam framtid bildades 2011 av Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. För SKR:s del betyder det att ett samfund ersätter tre tidigare som medlemmar. Det extra årsmötet fastställde rambudget för 2013, med en temporär höjning av medlemsavgifterna i syfte att under det kommande året harmonisera verksamhet och intäkter. Föreståndaren för Pingst fria församlingar i samverkan, Pelle Hörnmark efterträdde biskop Anders Arborelius som ordförande Ett stort arbete har lagts på att ta fram nya hemsidor för SKR och dess olika verksamheter. Arbetet kommer att avslutas under våren I samband med detta reviderades också den grafiska profilen och en ny informationsbroschyr om SKR producerades. Under hösten uppmärksammades att följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) funnits i tio år. Genom SKRs projekt SEAPPI har drygt 200 följeslagare från Sverige sänts ut under denna tid. I samband med årets sista styrelsemöte den 6 december lanserades skriften Kyrkorna tillsammans 20 år med Sveriges kristna råd under festliga former i ekumenikens tecken. Detta är nr 17 i SKR:s skriftserie. I samband med Interfaith Harmony week undertecknades 11 februari ett avtal av religiösa ledare i Sverige om religionsfrihet och religionens betydelse i samhället och därmed offentliggjordes också det interreligiösa råd som bildades Tillsammans med Svenska missionsrådet har dokumentet Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld översatts och getts ut och förankrats i rådsmöte, årskonferens och ytterligare ett seminarium. Kärnområdet ekumenisk teologi arbetar för att stärka kopplingen till de internationella ekumeniska organen och SKR:s betydelse av att vara plattform för kyrkorna i Sverige, bland annat genom att en arbetsgrupp mer medvetet bevakar frågor inom Faith and Order. 13

14 Inom kärnområdet ekumenisk diakoni presenterades i början av året häftet Ett ekumeniskt upprop för rättfärdig fred. Uppropet är mottaget av Kyrkornas världsråd och bygger på insikter från det ekumeniska Årtiondet för att övervinna våld, , samtidigt som det syftar fram emot Kyrkornas världsråds generalförsamling i november 2013 med temat Livets Gud, led oss till rättvisa och fred. Under hösten uppmärksammade kyrkoledarna situationen för asylsökande på religiös grund genom ett brev till migrationsverket och domstolarna vilket ledde till ett konstruktivt möte med Migrationsverket om hur SKR kan medverka med kunskap om religion i allmänhet, kristendom i synnerhet. Kaplanskap/Institutionssjälavård, programverksamheten Kyrka-skola samt verksamheterna Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, Kyrkornas globala vecka, Kyrka för fairtrade samt Fredskultur har fortsatt som tidigare. Programmet Ekumenik i Norden (EIN) avslutades under 2012 efter det att styrgruppen under ett par års tid försökt finna framkomliga vägar till en hållbar ekonomi och gemensamt ansvarstagande utan att lyckas. En fylligare redogörelse för rådets verksamhet under 2011 och 2012 finns att tillgå i en särskild verksamhetsberättelse. Personalförändringar Under 2012 stabiliserades personalgruppen efter ett turbulent föregående år med stor omsättning. I början av året tillträdde generalsekreterare Karin Wiborn och kommunikationsansvarig Mikael Stjernberg. Till det ekumeniska följeslagarprogrammet tillträdde Jonas Thorängen att efterträda Johanna Wassholm i början av året och i november efterträdde Ann-Sofie Lasell Sofia Emanuelsson. Sofia finns dock kvar till halvårsskiftet Frikyrkosamordnare Marianne Andreas har varit tjänstledig på deltid för studier, liksom organisationssekreterare Gunnel Näsfors och koordinator för Kyrka för fairtrade, Eva-Maria Munck. Framtida utveckling Sveriges kristna råds kärnverksamhet är helt beroende av medlemskyrkornas avgifter. Försvagad ekonomi i flera medlemssamfund, och därmed stillastående medlemsavgifter, bidrar till ett behov av kontinuerlig översyn av prioriteringar inom verksamheten. Under år 2013 beviljade kyrkorna en temporär höjning av medlemsavgifterna för att ge tid till diverse utredningar rörande ekonomi och verksamhet, samt skapa stabilitet efter en turbulent tid av flytt och stora personalförändringar. Därför har en genomlysning av verksamheternas ekonomi och relation till den relativt lilla kärnverksamheten skett under året vilket ger en tydligare bild av situationen. Intäktssidan indikerar att förändringar i organisationen behöver vara genomförda till 2014 för att skapa en hållbar organisation. Under 2012 har ordningen med rådsmöten, dit samtliga medlemskyrkor inbjuds, mellan styrelsens möten alltmer funnit sina former till att bli en viktig mötesplats med ett fördjupande samtal. Den grundläggande idén med SKR är alltjämt också inför framtiden att vara och förbli en bred ekumenisk mötesplats för kristna kyrkor och samfund i Sverige, motiverad av en gemensam vision om enhet som uttrycks med orden ur idédokumentet Att lära känna varandra på djupet - för att världen ska tro och leva. 14

15 SVERIGES KRISTNA RÅD RESULTATRÄKNING Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgifter från medlemmar och observatörer Not Anslag Not Gåvor och kollekter Material, deltagaravgifte m.m Övriga intäkter SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Direkta verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Not Avskrivningar Not SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSRESULTAT Resultat från finansiella investeringar Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Värdejustering fonder Summa resultat från finansiella investeringar ÅRETS RESULTAT FÖRE FÖRDELNING FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Not 10 Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/ fonderingar från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel/ fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året/balanserat kapital

16 SVERIGES KRISTNA RÅD BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 10 Ändamålsbestämda medel/fonderingar Balanserat överskott SUMMA EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till Sida och övriga bidragsgivare Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Not Ansvarsförbindelser Inga Inga 16

17 Noter för årsredovisning för Sveriges kristna råd 2012 Not 1 Resultaträkning för SKR-ramen SKR:s resultaträkning omfattar hela omslutningen med självbärande projekt och enheter utöver den beslutade budgeten. SKR-kansliramen omfattar den av årsmötet och styrelsen beslutade budgeten för RESULTATRÄKNING för SKR-kansliramen med budgetjämförelse INTÄKTER 2012 Budget 2011 Avgifter från medlemmar och obs Anslag Gåvor och kollekter Försäljning material, deltagaravg. mm Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Direkta verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar SUMMA KOSTNADER VERKSAMHETSRESULTAT Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande Räntekostnader Summa resultat från finansiella investeringar ÅRETS RESULTAT FÖRE FÖRDELNING FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/fonderingar från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året/ balanserat kapital

18 Not 2: Avgifter från medlemmar och observatörer Armeniska apostoliska kyrkan - Svenska Alliansmissionen Estniska ev-luth kyrkan Svenska Baptistsamfundet Bulgariska ortodoxa kyrkan - Svenska kyrkan med EFS Etiopiska ortodoxa kyrkan - Svenska Missionskyrkan Evangeliska Frikyrkan Ryska ort. kyrkan Kristi förklarings förs. - Finska ortodoxa kyrkan Ryska ortodoxa kyrkan Moskva Frälsningsarmén Syrisk-ortodoxa patriarkatet Katolska kyrkan Syrisk-ortodoxa ärkestiftet Koptiska ortodoxa kyrkan - Ungerska protestantiska kyrkan - Lettiska ev-lutherska kyrkan - Vineyard Norden Makadoniska ortodoxa kyrkan - Österns assyriska kyrka Metodistkyrkan Österns gamla kyrka - Pingst FFS EIN - Rumänska ortodoxa kyrkan - EIN ANNO - Serbiska ortodoxa kyrkan EIN ALS - SjundedagsAdventistsamfundet EIN Teol nätverk -900 S:t Selasse etiopiska ort. kyrka - Kyrka Arbetsliv Avgifter från medlemsorganisationer och observatörer uppgick år 2011 till kr, varav kr var medlemsavgifter till EIN och kr till Kyrka arbetslivs nätverket. Not 3: Externa Anslag Anslag, SIDA Anslag, Folke Bernadotteakademin Anslag, statliga - KV Anslag, övriga statliga Anslag, övriga Summa Not 4: Personalkostnader Löner och andra ersättningar: - Generalsekreterare Övriga anställda Lön till övriga Summa löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader ( ) ( ) Övriga personalkostnader Summa Summa Av pensionskostnaderna avser 32,3 tkr generalsekreterare. Lön till övriga avser personer som ej är arbetstagare enligt 1 Lagen 1982 om anställningsskydd och finansieras till största delen av Sida och Kriminalvårdsmyndigheten. Inga arvoden har utgått till styrelseledamöter. Not 5: Övriga ränteintäkter & liknande resultatposter Utdelning Ränteintäkter Räntekostnader Nedskrivningar/återföringar av fonder Summa

19 Not 6: Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Utrangeringar Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 7: Långfristiga värdepappersinnehav Posten motsvarar 157 andelar i Oikocredit, Ecumenical Development Cooperative Society. Marknadsvärdet baserat på kursen per är 32017,4 EUR, ca 279,0 tkr (270,1 tkr). Not 8: Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 9: Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar innehåller medel placerade i räntefonder i Robur. De har värderats, post för post, till lägst av marknadsvärdet per och bokfört värde. Not 10: Eget kapital Reservering Reservering Balanserat Totalt eget för projekt för kansliram kapital kapital Ingående balans Reserveringar Utnyttjanden Kvarstående belopp för året Utgående balans Not 11: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Övriga upplupna kostnader Summa Not 12: Ställda säkerheter Bankgaranti för hyreskontrakt Not 13: Medelantal anställda Antal anställda (årsarbetskrafter) 24,5 25,5 Varav män 8,1 8,1 19

20 Not 14: Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter 12 83% 12 75% Generalsekreterare och andra ledande befattningshavare 4 50% 3 67% Stockholm den 14 mars 2013 Karin Wiborn Generalsekreterare Olle Alkholm Macarie Dragoi Cristina Grenholm Kjell Larsson Julios Adbulahad Shabo Anders Wejryd Pelle Hörnmark Ordförande Anders Arborelius Fredrik Emanuelson Stefan Holmström Iréne Pierazzi Hans Wallmark Vår revisionsberättelse har avgivits i april 2013 Jonas Grahn Auktoriserad revisor Lars Johnsson Redovisnings- och värderingsprinciper Sveriges Kristna Råds årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd för ideella föreningar. Tillämpade principer är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter i form av medlemsavgifter, gåvor, försäljning etcetera intäktsredovisas när betalning erhållits eller när en legal fordran finns. Gåvor intäktsförs som huvudregel när transaktionen sakrättsligt är genomförd. Anslag från Sida, och övriga myndigheter Begreppet anslag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Anslag intäktsredovisas när anslagsberättigade utgifter uppkommer eller över den tid som anslaget avser att täcka. Anslag redovisas i enlighet med BFN R5 om statligt stöd, det vill säga intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga att organisationen haft utgifter för ändamålet. Anslag skuldförs därför till dess att de utgifter som anslaget ska täcka uppkommer. Varulager Av försiktighetsskäl kostnadsförs produktion av böcker, videoband med mera direkt. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider. Inventarier 5 år Installationer och datorer 3 år Organisationens policy för aktivering av materiella anläggningstillgångar består i att endast anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde över kr aktiveras. Inventarier som används i projekt och finansieras helt av projektanslag kostnadsförs enligt, med finansiär, avtalad budget. Finansiella anläggningstillgångar Andelar i Oikocredit, Ecumenical Development Cooperative Society, har bokförts till 1 krona. Innehavet är en placering för att stödja Oikocredits utlåning i utvecklingsländer. Kortfristiga placeringar Fondandelar har värderats till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde.