Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus. - Ombyggnad

Transkript

1 Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus - Ombyggnad Juli 2013

2 Bakgrund BeBo (beställargruppen bostäder) är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system och produkter tidigare kommer ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Syftet med dessa godhetstal för flerbostadshus är att stötta byggherrar som önskar bygga med bättre prestanda än BBRs minimikrav. Genom att fastställa rekommenderade godhetstal för byggnaders och delsystems prestanda underlättar man för beställare och andra i branschen vid bland annat upphandlingar. Motivet för BeBos del är att det idag saknas en sammanställning av energikrav för olika delsystem inom flerbostadshus. Denna rapport är anpassad för ombyggnad eller ändring av byggnad. Kravnivåerna i detta dokument är framtaget baserat på i källförteckning redovisade dokument, i samarbete med gruppens medlemsföretag. Gruppens medlemsföretag är: AB Familjebostäder AB Landskronahem AB Sigtunahem AB Stockholmshem AB Svenska Bostäder Alingsåshem AB Eksta Bostads AB Eskilstuna Kommunfastigheter AB Fastighets AB Förvaltaren Fastighetsägarna Stockholm Gavlegårdarna AB AB Helsingborgshem HSB:s Riksförbund Hyresbostäder i Växjö AB Kopparstaden AB PiteBo AB Riksbyggen SABO Signalisten Stena Fastigheter AB Uppsalahem AB ÖrebroBostäder AB Till gruppen är knutna även: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna 2

3 Definitioner I det följande används BBR:s definitioner Byggnadens energianvändning Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Byggnadens specifika energianvändning Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. A temp Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 C, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. Hushållsenergi Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (tvätt och tork även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Klimatzon Klimatzon 1 är Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon 2 är Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Övriga län tillhör Klimatzon 3. Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Eleffekt i fastbränsleinstallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS

4 Kravbild Nybyggnadskrav Enligt BBR 19, kap 9 Energihushållning gäller för nybyggnad följande krav på specifik energianvändning, installerad effekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ). För bostäder med annat uppvärmningssätt än elvärme: Klimatzon Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2, A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,4 0,4 0,4 För bostäder med elvärme: Klimatzon Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2, A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] + tillägg då A temp är större än 130 m 2 5,5 0,035(A temp -130) 5,0 0,030(A temp -130) 4,5 0,025(A temp -130) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,4 0,4 0,4 Ombyggnadskrav I och med BBR 19 införs krav vid ändring av byggnader. I kap 9.9 stipuleras vilka krav som gäller vid ändring av byggnader, om ändringen inte medför att byggnaden uppfyller krav på specifik energianvändning enligt kap 9.2 respektive 9.3. Dessa ligger till stor del till grund för i detta dokument angivna miniminivåer. Riksdagen har beslutat om nationella mål för energieffektivisering i bebyggelsen. Jämfört med nivån 1995 bör energianvändandet halveras till 2050, med delmålet 20 procent till Sverige har även åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020, och i detta väger bygg- och fastighetsbranschen tungt, då bostäder och lokaler står för 30-35% av Sveriges energianvändning idag. Energimyndigheten fick under 2010 i uppdrag av regeringen att i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet, ta fram en nationell strategi för lågenergibyggnader, utifrån EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2). Denna behandlade även renovering av befintliga byggnader. För större renoveringar förordades då att målnivån för främjande av NNE (Nära Noll Energi) skulle blir ungefär 70 procent av dåvarande krav (BBR 18). Högsta tillåtna specifik energianvändning [kwh/m 2, A temp och år] från och med Uppvärmningssätt / Klimatzon Icke elvärmda bostäder Elvärmda bostäder Som delmål föreslås att 40 procent av större renoveringar skall uppfylla målen vid Enligt direktivet har den offentliga sektorn ett särskilt ansvar att verka som gott föredöme, och målen för 2020 gäller för byggnader ägda av den offentliga sektorn från och med Energimyndigheten och Boverket ska senast 1 november 2013 redovisa ett förslag till nationell strategi för investeringar i renoveringar som ökar energiprestandan i det nationella beståndet. 4

5 BeBo:s generella rekommendationer för ombyggnader av flerbostadshus. De generella rekommendationerna gäller för byggnaden i dess helhet. Godhetstalen skall ses som ett hjälpmedel för kravformulering vid upphandling. De anger en teknisk nivå som är värd att eftersträva ur energisynpunkt. Godhetstalen kan och bör anpassas till den organisation och situation i vilka de används. En fastighetsägare har många andra krav att ta hänsyn till som inte hanteras i detta dokument, t.ex. lönsamhets- och bevarandekrav. Nedan redovisat är två nivåer. Den lägre nivån (miniminivå) grundar sig på de myndighetskrav som finns och i de fall myndighetskrav saknas, en bedömning om lämplig miniminivå, med mål att nå ungefär nybyggnadsnivåer i energianvändning. Den högre nivån (godhetstal) är tänkt som riktvärden för ombyggnader med mål att nå en mycket låg energianvändning, att jämföra med NNE-nivån. I de fall miniminivån är lagkrav skall de följas. I de fall lagkrav saknas är detta angivet. Den högre nivån är frivillig och baseras i de flesta fall på ansatt miniminivå, varför båda nivåer bör läsas. Nivåer mellan miniminivå och denna kan i många fall vara en god bit på väg. Råden avser de byggnadsdelar och system som byts ut. Oberoende av nivå, måste krav på byggnaderna gällande inneklimat, byggnadens användbarhet och beständighet alltid uppfyllas. Förklaring Godhetstal Miniminivå 1 Klimatskal Enl BBR 19, 9:92 U-värden Vindsbjälklag 0,10 W/m 2 K 0,13 W/m 2 K Yttervägg 0,13 W/m 2 K 0,18 W/m 2 K Golv 0,13 W/m 2 K 0,15 W/m 2 K Fönster (inkl karm) 0,80 W/m 2 K 1,20 W/m2K Ytterdörr 0,80 W/m 2 K 1,20 W/m2K U m 0,4 W/m 2 K - Luftäthetskrav Tillåtet läckflöde vid ± 50 Pa Enl tidigare normkrav, ej lagkrav 0,4 l/s,m 2 0,8 l/s,m 2 Tänk även på: Köldbryggor i klimatskal bör identifieras och utredas vid åtgärd. Angivna U-värden enligt BBR gäller som eftersträvansvärda för berörda delar då nybyggnadskraven på specifik energi eller genomsnittlig värmegenomgångskoefficient inte kan uppnås. Det viktiga är dock inte den specifika byggnadsdelens U-värde, utan byggnadens totala U m-värde. Fuktproblematik vid tilläggsisolering. Vädringsmöjligheter vid utbyte av fönster. Låga U-värden på fönster kan vid vissa väderförhållanden ge upphov till kortvarig förekomst av utvändig kondens. Solvärmelastberäkningar bör göras där både fönstrets g-värde och skuggningsfaktorer beroende av fönstrets konstruktion, inbyggnad, omgivning och typ av externt/internt solskydd beräknas. Lufttäthetskravet gäller läckageflöde genom klimatskärm, ej genom innerväggar och mellanbjälklag. 5

6 Förklaring Godhetstal Miniminivå 2 Ventilation FTX Torr temperaturverkningsgrad (enligt Svensk Ventilations Riktlinjer). >80 % >60 % Spetsvärmebehov Efterfråga från leverantör Efterfråga från leverantör SFP v (fläktaggregat) Enl BBR 19, 9:95 Lgh-aggregat 1,5 kw/m 3 s 2,0 kw/m 3 s Centralt-aggregat 1,5 kw/m 3 s 2,0 kw/m 3 s Tilluftstemperatur 18 C 18 C Enl BBR 19, 9:95 F + värmepump SFP v (fläktaggregat) 0,6 kw/m 3 s 1,0 kw/m 3 s Värmepump COP värme Vid 0 C/35 C Vid 0 C/55 C 4,3 3,3 4,0 3,0 Enl BBR 19, 9:95 F SFP v (fläktaggregat) 0,4 kw/m 3 s 0,6 kw/m 3 s Kanalisolering Isolering i kalla utrymmen (< + 10 C) < 0,2 W/m 2 K < 0,3 W/m 2 K Kanaltäthet Täthetsklass C Täthetsklass B Tänk även på: Vid åtgärd på ventilationssystem bör möjlighet till uppföljning av driften undersökas; möjlighet att läsa av flöde, temperatur, värmeeffekt och elanvändning. Det är lättare att verifiera behov av spetsvärme för angiven inomhustemperatur (än temperaturverkningsgrad), varför denna beräkning bör efterfrågas av leverantören. Värmeåtervinning på forceringsflöde från kök kräver åtgärd för att undvika luktproblem. Eftervärmning av tilluft bör helst inte vara el. Värmepump COP avser varm sida, temperaturangivelser anger vätsketemperatur in och ut. Årsvärmefaktor (SPF) för värmepump, samt vilka förutsättningar som gäller. Vid långa kanaldragningar i kalla utrymmen kan mer isolering krävas för att inte temperaturfallet i kanalerna ska bli för stort och därmed påverka temperaturverkningsgraden och behovet av tillförd värme. Kanalsystem med lågt tryckfall är en förutsättning för ett gott SFP-värde. 6

7 Förklaring Godhetstal Miniminivå 3 Uppvärmning Värmeinstallationer Komplettering av styr- och reglersystem. Vid utbyte av system bör nybyggnadskrav eftersträvas. Enl BBR 19, 9:94 Allmänt råd Möjlighet till energieffektivisering genom förändring el. intrimning bör alltid undersökas. Rörisolering Värmesystem, vv, vvc. > serie 3 (AMA VVS & Kyl 09) serie 2 (AMA VVS & Kyl 09) samlokalisering av oisolerade varma + kalla rör tillåts ej Tappvarmvatten Blandare energiklass A energiklass C Individuell mätning Tappvarmvatten rekommenderas Pumpar Energiklass / Energieffektivitetsindex energiklass A / EEI <0,23 Förordn (EG) nr 641/2009 (EKO-design) energiklass C-B / EEI <0,27 Förordn (EG) nr 641/2009 (EKO-design) Tänk även på: Radiatorsystem bör injusteras. Om åtgärder på klimatskal behövs alla radiatorer? Kan radiatorsystemet ersättas av luftvärmesystem om åtgärd på klimatskal och ventilation? Möjlighet till reglering på lägenhetsnivå bör undersökas. Status värmekulvert bör utredas, om oisolerat kan dessa förluster vara betydande. Om spillvattenvärmeåtervinning installeras krävs isolering av spillvattenrör. För övriga rekommendationer avvaktas resultat från pågående teknikupphandling. Energiprestanda på blandare påverkas av verkligt tillgängligt tryck i ledningsnät. Beakta skillnaden på vattentryck testmiljö jämfört med aktuellt ledningsnät. Gällande individuell mätning av tappvarmvatten avvaktas formulering i det nya energidirektivet. 7

8 Förklaring Godhetstal Miniminivå 4 Styr, regler och övervakning Flödesbilder Övervakningsmöjlighet Operatörspanel med uppkoppling mot huvuddator Lokalt placerad operatörspanel med dynamiska flödesbilder Styr & Reglersystem Öppna system som kan byggas samman Övervakning/styrning dessutom av belysning, larm Enhetligt system för värme + ventilation Övervakning/styrning även av energi- och vattenmätare Mätsystem Möjlighet till avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används till: Separat mätning för: - uppvärmning - komfortkyla - tappvarmvatten - fastighetsel -varmvattencirkulation -undermätare i lokaler Enl BBR 19, 9:96 Byggnadens energianvändning ska om det inte finns synnerliga skäl kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Idrifttagning Samordnad provning Underlag för samordnad provning måste sammanställas med erforderliga driftpunkter för säkerställd idrifttagningsprocess. 8

9 Förklaring Godhetstal Miniminivå 5 Övrigt Effektiv elanvändning Installationer BBR 19, 9:95 Installationer som kräver elenergi (ventilation, belysning, elvärmare, cirk.pumpar och motorer) ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. Belysning Högeffektiv belysning Utred bästa typ av styrning samt vilken ljusstyrka, [lm/m 2 ] som krävs i aktuellt utrymme, Rekommenderade armaturer: - lågenergilampor - lysrör med HF-don - LED-belysning Hiss Permanentmagnetiserad synkronmotor (direktdriven). Närvarostyrd belysning och övrig automatik med viloläge. Ja LED-belysning Rekommenderas vid utbyte Rekommenderas vid utbyte Tvätt- och torkutrustning (lgh) Energiklass +++ Energiklass + Elvärmare Komfortgolvvärme Rekommenderas ej Krav på tidskonstant (<1,5h), möjlig tidsstyrning samt på/av. Handdukstork Rekommenderas ej Krav på styrning enl ovan. Motorvärmare Effektstyrning på utetemp, tidsstyrning Effektstyrning på utetemp, tidsstyrning Tänk även på:. Belysningsplanering, läsanvisning t.ex. planeringsguiden Ljus & Rum ( För mer info om hissar rekommenderas BeBo-rapporten Energieffektiv hissbelysning, finns att läsa på Sämre torkutrustning i lägenheter kan ge problem med övertemperaturer och höga fukttillskott, som påverkar både inomhuskomfort och temperaturverkningsgrad. För övriga rekommendationer angående tvätt- och torkutrustning avvaktas resultat från pågående teknikupphandling. Om handdukstork är enda värmekälla i badrum räknas denna till byggnadens specifika energianvändning. Komfortgolvvärme räknas alltid till byggnadens specifika energianvändning. Rekommenderas ej. Hushållsel (tvättstuga, komfortgolvvärme, handdukstork, motorvärmare mm) räknas inte till byggnadens specifika energianvändning. Hur användningen mäts bör undersökas, för möjlighet till debitering. Att elutrustning kan påverka elkvalitéten. 9

10 Källor: Boverkets Byggregler BBR19 Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus - Ombyggnation, Aton Teknikkonsult AB Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus rapport etapp 1, BeBo, SABO, Energimyndigheten Energieffektiv hissbelysning lysdiodsbaserade lågprofilsarmaturer, BeBo, ÖrebroBostäder AB 2012 Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader, Energimyndigheten System för fastighetsvärmepumpar, databas på 10