Brushanen (Philomachus

Transkript

1 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Badsjön fågelområde VÅTMARKER och FÅGELMARKER Ett fågelområde mitt i byn med många olika arter rastade fåglar på våren och hösten. Mitt i Storumans tätort ligger badsjön som har närhet till sjön Storuman. Sjön kantas av starrväxter, en lång sandstrand och en stor gräsmatta som inbjuder till sol och bad om sommaren. En 800 meter lång gångbana ligger runt badsjön med tillgång till flera rastplatser och bänkar. Kikar man över vallen har man en fin utsikt mot Luspholmarna och hembygdsområdet. Fågelområde Badsjön erbjuder en riktigt bra plats för fågelskådning om våren och till viss del under hösten. Vanliga arter är drillsnäppa, grönbena, knipa och vigg som är olika sjö- och vadarfåglar. Här kan man även se mer ovanliga fågelarter som dvärgmås, smalnäbbad simsnäppa, kärrsnäppa, mosnäppa, brushane, skrattmås och myrspov. I centrala Storuman har mer än 160 olika fågelarter noterats och vid badsjön 101 olika arter. Badsjön är väl värt ett besök tidigt en morgon under april-maj. Viggen (Aythya fuligula) är en vanligt förekommande sjöfågel i badsjön och den är ganska lätt att känna igen. Hanen har en karakteristisk svart hängande nacktofs och en mestadels svart fjäderdräkt med vita sidor under parningstid. Honan är mer brun i färgen och har en mindre nacktofs. Längden är 44 centimeter mellan näbb och stjärt. Viggen hör till familjen dykänder. Brushanen (hilomachus pugnax) förekommer då och då vid badsjön och är en vadarfågel med originellt utseende. Under parningstid har hanen en stor fjäderkrage på hals och huvud. Färgen på denna krage kan variera Knipa mellan att vara vit, svart, brun och vara med eller utan strimmor. Runt näbben har brushanen vårtor under denna period. Hanen är mellan cm mellan stjärt- och näbbspets. Honan är något mindre än hanen och har en gråbrun fjäderdräkt med fläckig översida under sommaren. Brushanen har även ett säreget parningsspel som kan vara värt att beskåda. Avkoppling och kultur Under varma sommardagar kan man bada och hoppa i den lilla sjön. latsen som har närhet till campingen erbjuder minigolf, tennis, boule och beach volleyboll om vädret är fint. För barn finns det en lekplats och för den kulturintresserade är det nära till det gamla lokstallet och järnvägsstationen. För dom som gillar fiske är sjön Storuman att rekommendera och vattnet hör till Luspholmens- och Stensele fiskevårdsområde. Fiskekort kan köpas bland annat hos turistbyrån i Storuman. tips! Luspviken Badsjön Campingplats Vy över Badsjön Nära till: Luspholmarna, se eget utflyktsmål Storuman E45 Brushane Vy mot Luspholmen Hitta hit: Följ Blå Vägen () till rondellen i Storuman, tag av mot centrum och kör mot parkeringen vid campingen. arkering: 20 platser vid campingen Tillgänglighet: Både sommar som vinter är detta ett trevligt utflyktsmål. Fåglelskådning april/maj och under hösten. Asfalterad promenadslinga runt Badsjön. GS: / Övrigt: Medtag kikare

2 U T F LY K T S M Å L I LY C K S E L E O C H S TO R U M A N S K O M M U N Bäcknäs - orkidélokal ÄRLOR i skogs- och odlingslandskapet Mittemellan Lycksele och Storuman, tre kilometer sydost om byn Bäcknäs, ligger denna pärla för botaniker och andra blomintresserade. Området ligger nära vägen och är relativt lättillgängligt. Landskapstypen är en svag sluttning med rörligt markvatten och skogen består mestadels av granar med inslag av lövträd. Skogsdoften är tydlig med ett visst inslag av sötma, det luktar verkligen gott här. Marken har ett rikt fältskikt med flera arter av orkidéer, till exempel grönkulla och jungfru Marie nycklar. Här finns andra örter som nordisk stormhatt, skogsstjärna och ögonpyrola men framförallt de fantastiska orkidéerna norna och guckusko. Alla orkidéer är fridlysta i Sverige. Stilla står guckuskon i skogens snår och det ser verkligen ut som om de tyst talar med varandra. Guckusko, Cypripedium calceolus Guckuskon känns igen på den gula toffelformade blomläppen och de rödbruna kalkbladen. Blomman är väldoftande och blommar i juni-juli. En guckuskoplanta utvecklas långsamt och det kan ta över tio år innan den går i blom. Man kan tro att guckuskon är en köttätande växt men faktum är att blommans pollinering sker i blomläppen. Små bin lockas av blommans doft kryper ner i den toffelformade läppen. När biet upptäcker att det inte finns någon nektar försöker det krypa upp ur den hala blomläppen. Enda vägen ut är den trånga passage som finns i läppens bakre del, det vill säga bakom ståndarna. Då biet kryper ut blir det samtidigt inklätt med pollen. I Bäcknäs har man funnit flertalet blommande skott av guckusko. Norna Norna, Calypso bulbosa Nornan känns igen på den rosa ensamma blomman med toffelformad läpp och ett äggformat blad med purpurröd undersida. Nornan blommar tidigt i maj-juni, kan ses så tidigt som i samband med snösmältningen, och förekommer sällsynt i norra delarna av Sverige. Blomman har en svag vaniljdoft. Hitta hit: 3 km sydost om byn Bäcknäs mellan Storuman och Lycksele (). Ca 4 mil från Lycksele. Området ligger mellan järnvägen och, inte långt från en parkeringsficka. arkering: En plats på en -ruta, kan vara svårt att se, små biotopskyltar Tillgänglighet: Väl framkomligt sommartid GIS: / Stigar: Smalare stig upp till biotopen där man ser orkidéerna, ligger mycket nära vägen. Ca 100 meter upp i skogen. Lättgånget. Övrigt: Besök under maj-juni (början av juli). Tag med myggmedel. Tänk på att vägen ligger nära - håll därför uppsikt över medhavda barn. Guckusko Släktet Calypso är uppkallat efter den sköna nymfen Kalypso i Homeros verk Odysséen. Bäcknäs Enligt lag är det inte tillåtet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra fridlysta växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Gunnarn Åskiljeby Bäcknäs Norrbäck Bäcknäs Norrbyberg Rusele Kattisavan mot Lycksele Umgransele

3 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Drottningleden RIKSINTRESSE NATURVÅRD SÄNNANDE STIGAR Denna led som går mellan Laisaliden och Hemavan är relativt lättvandrad. Det är också populärt att ta en löptur längs leden och vintertid åker man både skidor och skoter. Vintertid Under vintern passerar leden slalombackarna i Hemavan, därefter går den genom förbudsområde för snöskoterkörning. Det är en av många anledningar till att många väljer just dena fridsamma led för en tur på skidor. Gräv en sittplats i snön, njut av utsikten och fika gott. Här passerar en hel del människor som alla vill ha en trevlig dag på fjället. Hemavan ortbron Skyltar vid starten i Hemavan Stigen har funnits mycket länge, men 2003 namngav Drottning Silvia den genom en invigningscermoni. I Hemavan startar Drottningleden uppe vid Fjällparken och Högfjällshotellet. Starten är väl skyltad. Första sträckan går tillsammans med Kungsleden, efter ca 500 m delar de på sig åt olika håll. Drottningleden går nu i sydlig riktning över bron vid Mortsbäcken vidare mot Laisaliden. Efter en rejäl uppförsbacke genom björkskogen sker resten av vandringen på kalfjället. Leden är markerad och vandras genom lätt terräng. Den sägs också gå över De Sju Små Bergen och är en mycket välbesökt kalfjällsled. I Laisaliden är leden väl skyltad och det finns gott om parkeringar. Ledens start i Laisaliden Drottningleden med utsikt mot Laisaliden Cykling Ett alternativ är att cykla leden och sedan följa landsvägen tillbaka. En total sträcka på ca 2 mil. Fjällcyklingen är vacker, stenig, trixig, på en del ställen ganska brant och bitivis kan man behöva styra cykeln. Mellan Laisaliden och Blå Vägen är det ca 4 km. Mellan byn Laisholm och Laisaliden är det en brant och kurvig asfalterad backe med drygt 200 meters fallhöjd på 2 km. Tänk på att ta hänsyn till vandrare och andra nyttjare! Tälta Denna sträcka är en perfekt nybörjartur för den som vill vandra och eventuellt övernatta på fjället. Här finns små bäckar där man kan dricka vatten och tvätta sig. Tag med tältet och njut av nattens tystnad på fjället. Rösad Drottningled Krokfors Laisaliden Hitta hit: Mellan Tärnaby och Hemavan ligger ortbron. Sväng här mot Krokfors och Solberg. Efter ca 2 km är det skyltat upp mot Laisaliden. Vägen är smal, krokig och brant. Vintertid kan vägen vara hal. I Hemavan svänger man upp vid kapellet mot Naturum. arkering: Stor parkering innan Laisaliden. Samt vid Naturum i Hemavan. Tillgänglighet: Brant, spångad stig, väl framkomlig sommartid. Vintertid åker man skidor. Här finns ingen allmän skoterled. Utsikten är dock bra från båda rekommenderade parkeringarna. GS: Laisaliden: / Hemavan: / Stigar: 9 kilometer mellan Fjällparken, Hemavan/Laisaliden eller tvärtom. Övrigt: cirka 3 timmar i lagom takt

4 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Fjällripfjället RIKSINTRESSE NATURVÅRD ARTFJÄLLET Detta låga fjäll som ligger mellan Överuman och Gräsvattnet är troligen den rikaste växtlokalen i Vindelfjällens Naturreservat. Fjället når 783 meter över havet och är en guldgruva för den botaniskt intresserade. Området är förhållandevis sparsamt besökt sommartid eftersom vandringen via borarna vid Strimasund är minst en dags vandring. Alternativ vandringsväg utgår från Umbukta. Med egen båt eller med kanot kan man färdas från exempelvis Rödingfjällsbäcken. Fjällripfjället tillsammans med Miesehke är väl värt ett besök, oavsett om man är botaniskt intresserad eller fjällintresserad i största allmänhet. Mellan dessa fjäll leder en stig från Över-Uman till Gräsvattnet som före landsvägens tillkomst användes för att ta sig till Norge och Mo i Rana. Det gick då regelbunden båttrafik på Över-Uman mellan Umfors och Umbukta. Kommer man till området sjövägen är det bra att landstiga där vägen mot Gräsvattnet börjar och ta den upp genom björkskogen. Strax innan stigen når Gräsvattnet börjar man stöta på fjällbrud (Saxifraga cotyledon). å några ställen växer det rikligt med fjällbrud alldeles invid och faktiskt även på stigen. Trampa försiktigt! Härifrån har man en imponerande utsikt mot Okstinderne med Nordnorges högsta topp Oksskolten, 1916 m ö.h. Fjällripfjället Gräsvattnet Fjällripnäset NORGE Fjällripholmen Fjällripfjället Fjällripfjällets sydsluttning Stigen till Gräsvattnet är en utmärkt utgångspunkt för botaniserande på Fjällripfjällets rika sydsluttning. Sluttningen består av kalkstensbranter omväxlande med björkskogsklädda avsatser. Nedanför avsatserna finns Fjällnejlika mindre rasbranter. Förutom riklig förekomst av fjällbrud finns på en avsats länets högst belägna förekomst av guckusko (Cypripedium calceolus) på 650 m ö. h. Beståndet upptäcktes först 1961 men på grund av höjden blommar de inte varje år utan bara under varma somrar. I skrevor i branterna kan man också hitta den lilla ormbunken murruta (Asplenium ruta-muraria). I Lappland finns den isolerat på några få platser bl a på Jofjället nära Hemavan och i den här sluttningen. Här hittar man också vippvedel (Astragalus norvegicus), getväppling (Anthyllis vulneraria), fjällviva (rimula scandinavica), gul fetknopp (Sedum acre) och liten fetknopp (Sedum annuum). Här och var i branterna, i bergets mittre del, har orkidén urpurknipprot (Epipactis atrorubens), sin enda förekomst i södra Lappland. Över-Uman Topplatån Fjällets övre Lill-Uman del utgörs av en lättvandrad Kåtaviken fjällhed med uppstickande kalkklippor. å 1930-talet hittade man en mindre förekomst av klibbig fetknopp (Sedum villosum) Mjölkbäcken här. Vill man hitta rikligare förekomster Strimasund Vilasund Miesehke Snjåhka Rödingnäset Artfjället Över-Uman Umeälven Gävnjatjåhke Klippen Rönäs Tängvattnet Tängvattnet Hemavan Umasjö Umfors i närheten får man bege sig till Akfjället i Norge, två mil bort. Andra arter som växer på Fjällripfjällets platå är lappögontröst (Euphrasia salisburgensis), isdraba (Draba nivalis) och grådraba (Draba incata). Trots att fjället inte är högt har man en milsvid utsikt över Vindelfjällen, Över- Uman och in mot de högre norska fjällen. tips! Fjällbrud Kombinera ditt besök på Fjällripfjället med en topptur på Miesehke och en titt ner i grottorna vid Labyrintgrottan, en av sveriges längsta grottor med en total längd på över 2 km. Hitta hit: Fjällripfjället ligger nära norska gränsen på södra sidan Överuman. Till Rödingfjällsbäcken är det ca 5,5 mil från Hemavan. Att fotvandra: Via broarna i Strimasund, från dammen vid Gräsvattnet eller från Umbukta. arkering: Sjövägen med kanot/kajak, parkera vid Rödingfjällsbäcken vid Högstaby. Tänk på att vågorna kan bli stora vid blåst och att det kan blåsa upp snabbt. En reservdag är alltid bra ifall sjön är för grov. Tillgänglighet: Väl framme är det lättvandrat sommartid. Övrigt: Hemavan Tärnaby Turistbyrå har mer info om kanot/kajakuthyrare i området. I björkskogen på Fjällripnäset finns fina tältplatser nära sjön. Ska man besöka både Fjällripfjället och Miesehke är det bättre att campa nära stigen till Gräsvattnet. Ungefär 200 m norr om stigens start finns en fin tältplats och en udde där det går att dra upp båt och kanoter. (GS / ) Gräsängar att tälta på finns efter en dryg kilometer längs stigen.

5 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Forsvik fågellokal VÅTMARKER och FÅGELMARKER En lättillgänglig plats för att skåda fågel nära vägen. Byn Forsvik ligger cirka 10 km söder om Storumans tätort längs med Blå Vägen () strax utanför Stensele. Byn ligger mellan det höga Långseleberget och Umeälven. Fram till på 1950-talet låg byn i närhet av en vacker selsjö men i samband med vattenkraftsutbyggnaden ändrades byns karaktär och delar av sjön torrlades. Forsvik har som flera andra orter längs Umeälven en historia där nybyggare slog sig ner på 1700-talet och drev jordbruk. Fåglar Under våren, i samband med issmältning, är Forsvik en bra plats för att skåda änder och vadare men även olika slags sjöfåglar som rastar i det delta som skapas vid Långselet. Vanliga fåglar är sångsvan, kricka, bläsand, grönbena, gluttsnäppa och drillsnäppa. Med litet tur ses också stjärtand, mosnäppa, svartsnäppa och rödbena. Fågelskådning görs bäst vid båthusen vid Långselet. Sångsvanen (Cygnus cygnus) är en vacker och vanligt förekommande fågel i Norrlands insjöar och myrmarker. Ofta häckar fåglarna i dessa trakter. Sångsvanen är cm mellan näbbspets och stjärtspets, och har en vingbredd på mer än två meter. Näbben är gul och halsen romenadstig upp till Långseleberget hålls rak i motsats till knölsvanens böjda hals. Stjärtanden (Anas acuta) ses ibland vid i Forsvik och hanen känns igen på det bruna huvudet och sin vita hals samt långa stjärtspröt. Kroppen är grå och näbben gråblå. Fågeln är cm mellan stjärtspets och näbbspets (ej stjärtspröt). Honan är lik gräsanden men har en mer avlång kroppsform. Långseleberget Det finns en stig som går upp på berget. Den startar vid industrins parkering och kan verkligen rekommenderas. Om man går längs elkraftledningen till höger hittar ni strax till stigen som leder upp på berget. Första platån ni kommer till kallas i byamun för Midsommarhällan och här ses en fin vy över Forsvik. å den övre platån Storhälla finns en mindre rastkoja och här är utsikten bedårande. Ungefär 500 meter bortom rastkojan längs bergskammen ligger Skrattabborrtjärn. Det är en vacker tjärn som kantas av tall- och björkskog. I denna tjärn fann man i början av tips! å vårvintern är det fint att åka skidor längs älvkanten av Stenseledammen. Sommartid är solnedgången över dammen överväldigande, på en av uddarna finns en rastplats talet de första med säkerhet belagda fynden av mindre vattensalamander Skrattabbarn i länet. Skrattabbarn tros tyvärr ha dött ut någon gång på 1960-talet och man har inte gjort några nya fynd. å Långseleberget kan man också se kungsörn soliga dagar. Stensele kraftstation Långseleberget Forsvik Vy över Långselet Långselet Hitta hit: Kör längs ca 1 mil från Storuman, mot Lycksele. Vid dammen går en mindre väg ner mot båthusen vid Långselet. För att komma till stigen kör man in i byn och till industrins parkering. arkering: 4-5 platser Tillgänglighet: Fågelskådningsplatsen är handikappvänlig. Berget är brant och stigen smal. GS: Fågelplats / Övrigt: Uppe på berget är det mycket brant. Medtag kikare för fågelskådning.

6 UTFLYKTSMÅL I STORUMANS KOMMUN Gunnarn odlingslandskap och fåglar RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ ÄRLOR i skogs- och odlingslandskapet Gunnarn är ett riktigt smultronställe som erbjuder både ett magnifikt odlingslandskap, spännande natur och en intressant kulturhistoria. Gunnarn ligger mittemellan Lycksele och Storuman nära Blå Vägen/E14. Byn som grundades i mitten av 1700-talet hette vid den tiden Bastuträsk men fick sitt nuvarande namn i slutet av 1800-talet. Nybyggarna i Gunnarn lyckades väl med sina odlingar och byn fick med tiden gå under namnet Lapplands kornbod. En storhässja, trösklogar och äldre bebyggelse finns i byn. Odlingsmarken är även klassad som riksintresse för kultur och miljövård. Fisket i trakterna har också varit betydelsefullt. Byn har flera insjöar och genomrinns av bland annat Juktån. Med sina öppna fält och ängar erbjuder Gunnarn en mycket bra fågellokal om våren och många av dem hör det vackra odlingslandskapet till. Fågelrikt område I Gunnarn är det vanligt att under våren se bland annat tofsvipa, storspov, sånglärka och tornfalk. Dessa fåglar är vanliga i odlingslandskapet men har minskat betydligt i samband med det moderna jordbruket. Både tofsvipa, storspov och sånglärka häckar i gräset på ängarna. Vid Vintertjärn (nära Linnéparken) häckar svarthakedopping, vigg och knipa. Ibland kan man se dvärgmås rasta i tjärnen. Om våren rastar även stora mängder ljungpipare och lappsparv i Gunnarn. I samband med att man anlade en golfbana i byn har man fått nya gäster i form av olika gåsfåglar. Under våren 2000 har fem olika arter setts; grågås, sädgås, kanadagås och de mer ovanliga fåglarna fjällgås och spetsbergsgås. Området kring golfbanan är en av flera bra utkiksplatserna i Gunnarn. Vid Gunnarbäcksbron är det också bra att observera fåglar. Tofsvipa i Gunnarn Fåglar i odlingslandskapet I Gunnarns odlingslandskap är storspoven (Numenius arquata) vanlig. Fågeln känns igen på den mycket långa och böjda näbben, en gråbrunspräcklig fjäderdräkt och långa ben. Har ett bekant läte ou-lii. Tofsvipan (Vanellus vanellus) är också en karaktäristisk fågel i odlingslandskapet. Vårfågeln är lätt att känna igen på den långa hjässtofsen, och den kontrastrika fjäderdräkten med vit mage och grönmetallfärgad rygg. Tofsviphanen har ett igenkännande vårljud diuvit-vit-vit-diu-vit. Äggen läggs i ett bo på marken och ungarna ruvas i dagar. Tornfalken (Falco tinnunculus) är en liten rovfågel som kan ses i Gunnarn. Fågeln Gäss vid golfbanan i Gunnarn står stilla uppe i luften (ryttlar) på fladdrande vingar och spanar efter byte på marken. Tornfalkens storlek är cm mellan näbb och stjärt, vingbredden är cm. Tornfalken har en tegelröd rygg och vingar, ljus mage och en lång stjärt. Fjäderdräkten är prydd med svarta prickar. Är både en stannoch flyttfågel. Linnéträdgården Vid Vintertjärn finns en blomsterpark till Carl von Linnés ära som invigdes Linnéparken i Gunnarn utgör ett perfekt rastställe. Här finns en grillplats och bord som inramas av vackra rosor. Trädgården innehåller växter som har anknytning till Linné och en hel del växter som testas i ett kallare klimat. Svarthakedopping (odiceps auritus) häckar i Vintertjärn. Rödklöver

7 Vy över Vintertjärn Fornminnen i Stora Tjikkuträsk Inte långt från Gunnarn i sydöstlig riktning ligger Stora Tjikkutäsk. En stenåldersboplats som undersöktes arkeologiskt under 1950-talet. Här grävde man fram mer än 900 föremål som daterats till år tillbaka i tiden. En kniv med fågelhuvud och en annan med ett älghuvud i skaftet hör till de finare fynden. I närheten finns även fångstgropssystem. tips! Fiske: Fisket i Gunnarn är att rekommendera. Området ingår i Gunnarbäckens Juktåns nedre fiskevårdsområde. Fiskekort kan köpas på Konsum i Gunnarn. Nära till: Lycksamyran, Bäcknäs och aubäcken Vy från Gunnarbäcksbron mot Storuman Linnéparken Gunnarn Vintertjärn Golfbana Kalvtjärnen mot Lycksele Gunnarbäcksbron mot Sorsele Hitta hit: Gunnarn ligger längs Blå Vägen () ca 3,5 mil från Storuman och ca 7 mil från Lycksele. arkering: platser vid Vintertjärn (Linnéparken) även plats för en buss och 2-3 vid Gunnarbäcksbron. Tillgänglighet: Många personer ryms samtidigt, lättframkomligt med rullstol och barnvagn. GS: / Övrigt: Fåglar April-maj. Övrigt juli-augusti

8 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Kirjesålandet fågelområde och granurskog RIKSINTRESSE NATURVÅRD ÄRLOR i skogs- och odlingslandskapet En av Sveriges finaste granurskogar ligger nära Slussfors i Storumans kommun. Kirjesålandet ligger cirka 8 km norr om byn Slussfors längs Blå Vägen (). Områdets areal är hela hektar och ingår i Vindelälvens naturreservat. För att nå reservatet är det lättast att ta av strax efter byn Slussfors och köra mot Kirjesålandet och stanna vid fiskeplatsen Rödingen. Där går en stig in mot reservatet genom skogen, över Kirjesån sedan är ni framme. Reservatet kan nås från flera andra håll bland annat från Mattanjaure och Danasjö där skogen är mycket fin. Även från Gardsjönäs (erstorp) går det en fiskarstig till bl a Stenträsket. Vid Sakkats (strax norr om Fjällsjönäs) finns en naturstig som länsstyrelsen ansvarar för. Öster om Stenträsket finns två timrade stugor Märsabäckkojan vid Valoberget samt Stor-Aise-kojan. Dessa är öppna för allmänheten, men hit går det inga stigar utan de ligger i stiglöst land. Skogen Kirjesålandet är Sveriges största sammanhängande produktiva granurskogsområden. Skogsområdet ligger vackert beläget mellan Juktåns- och Kirjesåns vattensystem. Skogen är mycket tät och högvuxen i de nedre delarna av reservatet och granarna har riktigt breda stammar. Ett stort näringstillskott gör granarna extra frodiga i området. Här finns också en viss inblandning av lövskog. Rötsvampar gynnas av att det är hög luftfuktighet i skogen och bidrar till en effektiv nedbrytning av omkullfallna träd. Skogen har vid flera tillfällen härjats av brand och här finns spår av bränder och kolnade stammar. Fåglar Vanliga skogsfåglar i Kirjesålandet är bland andra lavskrika, talltita, tallbit, tjäder och järpe. Har ni tur kan ni även se lappmes och tretåig hackspett. Vy över Kirjesålandets naturreservat Rastkoja Stigens början vid fiskeplats Rödingen Hängbro över Kirjesån

9 Lavskrikan (erisoreus infaustus) är mindre än nötskrikan och mäter 28 cm mellan stjärtoch näbbspets. Vingarna och stjärten är delvis roströda i övrigt är kroppen gråbrun till färgen. Fågeln trivs i lavklädda naturskogar och lever oftast i familjegrupper. Lavskrikan är en mycket djärv fågel och känd för sin nyfikenhet. Det är en vanlig gäst vid grillplatser och när den får en matbit flyger den genast bort och gömmer den någonstans för att ha vid ett senare tillfälle. Tretåig hackspett (icoides tridactylus) är en ganska liten hackspett som känns igen på ett vitt band längs hela ryggsidan. Vingarna är mestadels svarta och kroppen gråvit med gråstreckade kroppssidor. Hanen har en gul hjässa medan honan har en svart-vitrandig hjässa. Den tretåiga hackspetten har inget rött i fjäderdräkten som andra hackspettar. Fågeln ses oftast på torrgranar i mörka skogar och är en ganska skygg fågel. Tretåig hackspett ses emellanåt i Kirjesålandet. Kulturspår Kirjesålandet har nyttjats som renbetesmarker och jaktmarker åtminstonde sedan slutet av 1600-talet. Myrslåtter har förekommit i stor omfattning i området och det finns en del kvarlämnade spår i form av lador och hässjepinnar. Kirjesån har nyttjats som flottningsled mellan åren 1940 och I samband med flottningen gjordes ån bredare och djupare. tips! Fiske: Kirjesån erbjuder ett bra fiske och hör till Slussfors fiskevårdsområde. Fiskekort säljs vid Slussfors boa. «Björnmossa mot Boksjön Gran Stenträsket Magasjön Rastkoja Magasjökalven Bro Mattanberget Fiskeplats Rödingen Girjesån Mattanjaure Hitta hit: Kör Blå Vägen () till Slussfors, strax efter (el. innan) bron går en mindre grusväg upp mot Kirjesålandet. Håll utkik efter skylten Rödingen cirka 5 km norrut. arkering: 3-4 platser Tillgänglighet: Lättillgängligt område men ej för rullstol. Skogen kan ses från vägen. Besök området sommartid. GS: / Stigar: Ett flertal stigar och rastkojor finns i området. Övrigt: Informationsskyltar finns vid rastkojan. Mattanjaure Forsnacken mot Tärnaby Slussfors mot Storuman

10 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Kyrkstigen och Stensele Kyrka SÄNNANDE STIGAR Kyrkstigen är en lättvandrad och trevlig stig där promenaden kan ske med lågskor. Tag med lite fika och njut av skogens stillhet och dofter. Kyrkstigen över Stenseleberget vandras bäst från E45, cirka två kilometer från korsningen vid Blå Vägen i Storuman. Här finns skylt vid vägen samt en informationstavla. Stigen är spångad och lättvandrad ända fram till stugan vid Sundberg, hit är det cirka en kilometer. Strax innan stugan finns en kallkälla för den som är törstig. Stigen syns dåligt vid stugans äng, men återfinns rakt fram. Här börjar sedan en stigning uppför. Rastplats Efter ca 2,5 km korsas en grusväg och efter 3 km finns en liten rastplats vid en större tjärn. Här värmer solen vid vackra dagar och en vätskepaus kan kännas skön i denna södersluttnig. Efter ca 4 km korsas ytterligare en grusväg. Denna gruväg kallas dagspåret då den pistas vintertid för skidåkare. Efter att ha passerat vägen går stigen över ett hygge. Här har utsikten tidigare varit bra men ungskogen har växt upp och skymmer nu mycket stora delar av horisonten. Framme i Stensele En kraftledning korsas och sedan kommer man till det så kallade vattentornet. Här kan man välja den grusade vägen ner till Stensele eller ta elljusspåret tillbaka till Storuman. Själva Kyrkstigen går dock längs skoterleden ner till byn. När man korsat järnvägen upphör skyltningen fram till kyrkan. Små stigar finns överallt i skogen, men det går ändå lätt att hitta ner till kyrkan, även om man inte kommer fram precis där man tänkt. Stigens början vid E45 Scoutstugan vid Sundberg Bro innan Sundberg Skyltning efter ca 4 km Rastplats i söderläge

11 Stensele Stensele kyrka Stensele kyrka invigdes den 29 augusti år 1886 och är därmed mer än 120 år gammal. Stensele kyrka är en treskeppig basilika med spetsigt torn i väster och korabsid i öster. Fasaderna är klädda med ljust gråmålad stående panel. Det hade tagit många år att få till stånd denna enastående träkyrka, dels för att samla in pengar och sedan bygga kyrkan. Stensele kyrka är Sveriges största träkyrka och kallas Lappmarkskatedralen. Historien kring hur det kom sig att kyrkan blev så stor, är många. Man tror att kyrkan byggdes tre gånger så stor som det egentligen var tänkt. mot Storuman E45 mot Sorsele Sundberg 1 Kallkälla Sundberget Att se i kyrkan Här finns Drottning Kristinas bibel och världens minsta bibel - liten som ett fjärdedels frimärke. 2 Många kyrkstigar Andra kyrkstigar finns också som leder hit. En särskild karta över dessa finns på Turistbyrån i Storuman. Stenseleberget 3 4 Elljusspår Vattentornet 5 Kraftledning mot Storuman Kyrkplats Stensele Blå Vägen mot Lycksele Stensele Kyrka Hitta hit: Stensele ligger 5 km från Storuman, efter Blå Vägen (). Kyrkan syns tydligt från vägen. Man kan också nå stigen från E45, som leder mot Sorsele. Ca 1 km från Storuman finns en liten vit skylt som kräver att man är uppmärksam för att se den nere i dikeskanten. arkering: Vid E45 finns parkeringsficka, samt vid elljusspåret ca 300 m innan stigens början. Vid Stensele Kyrka finns parkering. Tillgänglighet: Väl framkomligt sommartid, spångad, men ej handikappvänlig. GS: Kyrkan; / , Sorselevägen; / Stigar: 6 km enkel väg, som tar ca 1,5 timme att vandra Övrigt: Spångad och kan vandras med lågskor. Vid Sundberg syns skylten dåligt samt vid vattentornet i Stensele. Mellan järnvägen och kyrkan finns flera stigar att välja mellan. Svårt att komma exakt rätt men man hittar fram utan problem.

12 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Luspholmen fågelområde RIKSINTRESSE NATURVÅRD VÅTMARKER och FÅGELMARKER Luspholmarna är en av Storumans oaser och ligger tre kilometer från Blåvägen (/E45), där det också är skyltat. Det är ett unikt område med tillgång till fiske, odlingslandskap, kulturhistoria, strövstigar och inte minst ett bra fågelområde om våren. Fåglar Under april-maj hörs de första mås- och trutskriken i skyn och de första flyttfåglarna anländer till Luspholmarna i sjön Storuman. Strax efter anländer stora mängder änder och vadare till området för att vila sig. Bäst fågelskådning görs vid lågt vatten, i samband med islossning, då man kan se mängder av sandbankar som är perfekta rastställen för sjöfåglar. Vanligt förekommande arter är smålom, bläsand, vigg, fiskgjuse, skrattmås, gluttsnäppa och grönbena. Fåglarna sjöorre, stjärtand, gråhäger, silltrut, strandskata, svartsnäppa och havstrut är mer ovanliga gäster i området. Bra platser att skåda fågel på är vid hängbron, östra sidan av Kåtaholmen (vid Hembygdsgården) och på sandhögarna. Smålommen (Gavia stellata) är en vanligt förkommande sjöfågel längs Luspholmarna om våren. Den känns igen på sin jämnbruna rygg och brunröda strupe. Näbben är spetsig och smal, och hålls ofta uppåtriktad när den simmar i vattnet. Likt andra lommar är smålommen mycket väl anpassade till ett liv i vatten och kan i sitt sökande efter fisk dyka två minuter under vattenytan. Längden mellan näbbspets och stjärtspets är mellan cm. Bläsanden (Anas penelope) är också vanlig i området i samband med islossning under våren. Hanen är mycket färggrann med sitt rödbruna huvud med en gul bläs. Både honan och hanen har kort näbb och en rund huvudform med en annars smäcker kroppsform. Honan är mer brun i fjäderdräkten. Längden är mellan cm. Bläsanden hör till familjen simänder. Luspholmen Storuman Hembygdsgård, museum och fiske Fågelplats Luspholmarna är lättillgängliga och Kåtaholmen oerhört vackra från mars till september. Här finns en hembygdsgård som inrymmer ett mindre museum med varierande öppettider under sommaren. Det går Sandhögarna bra att hyra bagarstuga för att Luspsjön prova på tunnbrödsbakning (kontakta hembygdföreningen i Storuman). En Kåtaholmen Luspnäset Hängbron kortare strövstig finns E45 vid hembygdsgården Storuman Hembygdsgård ut på Kåtaholmen. Vid hembygdsgården och vid sandhögarna är det fint att bada och sola i juli till augusti. tips! Fiske: Är du intresserad av att fiska finns fiskekort att köpa på turistbyrån i Storuman och på Ica i Stensele. Fiskevårdsområden är Luspholmen och Stensele. Nära till: Utflyktsmålen Badsjön och Luspen Fiskodling Vy över Luspholmarna från Utsikten, som ligger högst uppe på Stenseleberget. Hitta hit: 3 km från Blåvägen (/E45) nära Storumans tätort. Följ skylt mot Hembygdsområdet. arkering: Vid hängbron och hembygdsgården. Tillgänglighet: Väl framkomligt sommartid GS: / Stigar: Fin stig finns vid hembygdsgården, ut på Kåtaholmen, ca 500 meter lång med grillplatser och intressanta byggnader. Övrigt: Fågelskådning mellan april-maj

13 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N O C H LY C K S E L E K O M M U N E R Lycksamyran RIKSINTRESSE NATURVÅRD VÅTMARKER och FÅGELMARKER Lycksamyran erbjuder en bra fågellokal om våren. Vanliga fåglar är småspov, gluttsnäppa, enkelbeckasin, trana, sångsvan, grönbena, storspov, sävsparv, buskskvätta och orre. Jag önskade då aldrig hava påtagit mig denna resan nordanvinden skadade oss och myggorna stucko på sidorna. Aldrig kan prästen så beskriva helvete, som detta är ej värre. Aldrig har poeterna kunnat avmåla Styx så fult, där detta är ej fulare. Jag har genomströvat underjorden. Detta är ett utdrag ur Carl von Linnés Lappländska resan 1732 och visst är det mycket mygg på Lycksamyran, men under tidig vår och senare delen av sommaren är myren värd ett besök. Lycksamyran är en cirka hektar stor myr som till största delen består av mjukmatte- och lösbottenkärr där vissa delar översvämmas av Lycksabäcken. å vissa kärrsträngar förekommer rikligt med röd glansvitmossa, en och kärrsilja. Stor skedmossa är vanlig samt den mer ovanliga lockvitmossan. Lycksamyran Fågellokal Vid Lycksamyran trivs fåglarna om våren. Vanliga fåglar är småspov, gluttsnäppa, enkelbeckasin, trana, sångsvan, grönbena, storspov, sävsparv, buskskvätta och orre. Har du tur kan du se de mer sällsynta fåglarna myrsnäppa, dvärgbeckasin och sädgås. Här ses också rovfåglarna fiskgjuse och kungsörn soliga dagar. Det övriga djurlivet är rikt i området. Däggdjur som älg, räv, vesslor, mård och hare vistas i myrområdet. Småspoven (Numenius phaeopus) är en vanlig häckare. Denna vadarfågel kännetecknas av den långa näbben som visserligen är kortare än storspovens och böjer nedåt tidigare. Fjäderdräkten är gråbrunstrimmig och ser man småspoven på nära håll har den en mörk hjässa med ett ljust hjässband. Vintertid återfinns småspoven huvudsakligen längs tropiska Västafrikas kuster. Bredselet, också en bra plats för fågelskådning Starr och mossa

14 Sångsvanen (Cygnus cygnus) är en vacker och vanligt förekommande fågel i Norrlands insjöar och myrmarker. Ofta häckar fåglarna i dessa trakter. Sångsvanen är cm mellan näbbspets och stjärtspets, och har en vingbredd på mer än två meter. Näbben är gul och halsen hålls rak i motsats till knölsvanens böjda hals. Det är dåligt känt var sångsvanarna övervintrar. Stora Villoträsk å vägen till Lycksamyran vandrar ni genom naturreservatet Stora Villoträsk som ingår i det stora myrområdet som klassas som riksintresse. Reservatet bevaras med tanke på dess urskogskaraktär som inkluderar våtmarker, sumpskogar, gran- och tallskog med intressant mossor, vedsvampar och djurliv. Här finns också kulturhistoriska lämningar efter gamla tiders slåtter. Dessa lador och hässjepinnar kan skådas i närheten av norra och södra Villoträsk. Sångsvan» Vedartad svamp Över hundra lador å Lycksamyran finns mängder av spår av hur man brukat den som slåttermark. Byn Gunnarn växte till en rik by tack vare dess rika slåttermarker. Över hundra lador ska ha funnits på myren! I dag finns resterna kvar, liksom spår av översilningsdiken och dammar. tips! Linnéstigen rekomenderas till de mindre vandringsvana. Linnéparken Besök även Linnéparken i Gunnarn. Nära till: Gunnarns by och odlingslandskap och Bäcknäs orkidéer Fiske: I närheten av Lycksamyran ligger Bredseleforsen och där man kan flugfiska. Hela området kring Gunnarn erbjuder bra fiskevatten och ingår i Gunnarbäckens Juktåns nedre fiskevårdsområde. Fiskekort kan köpas på Konsum i Gunnarn. Hitta hit: /Blå Vägen, kör in i Gunnarn fortsätt 4 km tills ni ser skylt mot Juktån, strax efter bron går väg till vänster mot, liten skylt med Linnéstigen, håll mot Vannträskvägen ca 7 kilometer in i skogen. Där vägen delar sig kan man parkera gå sedan 300 meter där stigen startar över ett kalhygge. Från Lycksele kan man nå kan nå myrområdet via skogsbilvägar mellan Öresund och Lycksaberg. Tag annars Blå vägen till Gunnarn. arkering: 1-2 platser Tillgänglighet: 1 timmes vandring enkel väg i delvis tung terräng. Svårnavigerat. GS: Fågelplats / (RT90) Stigar: 3 km till bra fågelskådningsplats på myren, svårgånget Övrigt: Myggmedel, kikare, karta, kompass och stövlar. Stora Villoträsk ingår i Natura2000, dock ej Lycksamyran Sumpskog Gunnarn Sorsele kommun Bredselet Stor-Bastuträsket Linnéparken Gunnarn Skjutfält Lycksamyran Fristad Fågelplats Stora Villoträsks naturreservat Storumans kommun Juktån Långsele Vannträskvägen Strömvik Tväråträsk Bredselet Öresund Lycksaberg Linnéstigen Lycksamyran vandringsstråk Fågelplats Stora Villoträsks naturreservat Lycksele kommun Lumsen Lycksaliden Vindelgransele

15 U T F LY K T S M Å L I LY C K S E L E O C H S TO R U M A N S K O M M U N Mejvanbäcken RIKSINTRESSE NATURVÅRD VATTENDRAG VATTENVISITER Mejvanbäcken rinner från Mejvanheden, norrut för att mynna ut i Umeälven strax nedströms om Grundfors. Den ringlar sig fram genom en urskogsliknande natur och bjuder på bra harr- och öringfiske. De gamla skogarna utmed bäcken gynnar en rad hotade växter, insekter och fåglar. Den tretåiga hackspetten lämnar tydliga ringformade hackspår i många granar och kungsörn ses ofta i området. Har man tur kan man få se bäver i bäcken. Gnagspår, fällda träd och bäverdammar finns att se utmed bäcken. Trift» addling Bäcken bjuder på fin paddling med en avslutande lätt strömsträcka sista kilometern ner mot Umeälven. Den kan man lätt välja bort om man känner sig osäker. Den absolut sista biten ner till Umeälven som består av en gjuten timmerränna bör man absolut inte paddla. Det går utmärkt att ta upp kanot/kajak alldeles ovanför denna. Det finns många ställen utmed bäcken där man kan börja paddla eller avsluta en paddeltur då det går skogsbilvägar i närheten av bäcken längs hela sträckan. Mejvanbäcken för sommarens myrslåtter. I detta område finns också ett stort fångsgropsystem där de forntida jägarna fångade vildren och älg. Ursprungligen var fångstgroparna runt två meter djupa. Fångstgropar kan vara många tusen år gamla, de flesta daterade groparna i norrland är från sen stenålder och järnåldern. Älvarynke Detta dramatiskta landskap är format av inlandsisens avsmältning. Här varvas avlånga åsar med djupa svackor i en trolsk barrskog. mot Grundfors Stortjärnen Mejvanselet mot Storuman Tara Hitta hit: Åk till Åskilje, ca 4 mil från Storuman. Sväng här mot Grundfors. Från Lycksele kör man till Blåviksjön och tar grusvägen via Stormyrheden och aubäcken. arkering: längs vägen utmed bäcken. Tillgänglighet: Området lämpar sig bäst för den äventyrslystne. Ingen naturlig stig finns utmed bäcken. Barnen bör ha flytväst. GS: Norra: / Södra: / Övrigt: Bäcken bjuder på fint harr- och öringsfiske. Sveaskogs Sverigefiskekort gäller i hela bäcken. Du kan lösa Sverigefiskekortet på på Norrmalmskiosken Lycksele Dygnskort kan lösas via CMS eller SMS. Åskiljeby Gnagspår av bäver Mejvanbäcken Rörtjärnen Mörtsjön Umeälven Åskilje Kulturhistoria Dessa skogsområden har haft stor betydelse för befolkningen i området. Från slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet var skogs- och flottningsarbete den huvudsakliga inkomstkällan för många. Timmer flottades i Mejvanbäcken via Umeälven ned till sågverken och bruken vid kusten. Spår från denna tid finns kvar på många ställen. Längst upp i bäcken finns också en handgrävd kanal för överledning av vatten från aubäcken till Mejvanbäcken. Man översvämmade myrarna på våren för att gödsla och skapa goda förutsättningar Kroktjärnen Björnberget Strömriktning Bredträsket Nedre Mejvansjön Mejvanheden aubäcken ausele aubäcken Stormyrheden aulund Mankberget Umeälven Toskfors mot Lycksele

16 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Miesehke RIKSINTRESSE NATURVÅRD ARTFJÄLLET Mieseken är ett lättvandrat fjäll med intressant flora. Fjällets topp ligger 1134 meter över havet och ligger söder om Över-Uman, nära norska gränsen. Här finns också en av Sveriges längsta grottor, Labyrintgrottan. Flora En av Sveriges sydligaste växtplatser för lapsk alpros (Rhododendron lapponicum) ligger ovan skogsgränsen på Miesehkes nordsida. Nordsidan hyser även i övrigt en rik flora med bland annat lappögontröst (Euphrasia salisburgensis), isvedel (Astragalus frigidus), vippvedel (Astragalus norvegicus), fjällvedel (Astragalus alpinus), isdraba (Draba nivalis) och lappvedel (Oxytropis lapponica). Här växer också orkidéer som fjällyxne (seudorchis straminea), dvärgyxne (Chamorchis alpina), grönyxne (Coeloglossum viride) och brudsporre (Gymnadenia conopsea). Miesehkes båda toppar å de bägge topparna av Miesehke växer blockhavsdraba (Draba cacuminum). Dess blomning varierar mycket mellan kalla och varma somrar. å den norra toppen växer dessutom rödnörel (Minuartia rubella) och lappdraba (Draba lactea). Grottor å Miesehkes östsluttning, i Artfjällets västra del, finns ett av landets mest utvecklade karstområden. Ett karstområde är ett vittringsområde i kalksten som innehåller sprickor och ofta även grottor. Karstbildningar utvidgas med tiden genom att berget sakta löses upp av vatten med lågt ph-värde. Karstområdet nedan Miesehkes östslutt- ning är ungefär en kilometer brett och sträcker sig från kalfjället och ner genom björkskogen. Man ser karstformationerna och grotthålen tydligast ovanför trädgränsen. Vita kalkstensåsar fårar landskapet och på åtskilliga ställen finns doliner (nedsjunkna sänkor efter underjordiska ras) och öppningar till underjorden. I detta område ligger en av Sveriges Brudsporre «Fjällyxne längsta grottor, Labyrintgrottan, med en total längd över två kilometer. Den upptäcktes 1966 av Yngve Frej och Ebbe Johansson som under några sommarveckor följde upp tips och rykten om grottor i Tärnafjällen. Labyrintgrottan har en trång långsmal ingång som utvidgar sig i större salar en bit ner. Ska man bege sig längre ner i grottsystemet krävs det både bra utrustning och tips! Vandrar du till Miesehken via broarna i Strimasund är Gausjosjö sameviste väl värt att besöka. Åker du båt till Miesehke, ta vägen via den smala kanalen vid Högstaby, ett övergivet småbruk på södra sidan av Över-Uman. Denna kanal är till stora delar handgrävd.

17 kunskap om hur man på ett säkert sätt tar sig fram i underjorden. Vattennivån i den underjordiska bäcken förändras snabbt vid nederbörd. Grottans upptäckare Yngve Frej höll vid ett tillfälle på att förolyckas när vattnet steg. Han lyckades med nöd och näppe ta sig ut innan vattnet fyllde den gång han kröp i. En film från dykning i de inre delarna av Labyrintgrottan finns att ladda ner på En annan grotta som är värd att besöka är ärlgrottan som ligger några hundra meter nordväst om Labyrintgrottan. Karstområdet härbergerar dessutom en rik flora tack vare kalkberggrunden. De tidigaste bosättningarna För år sedan var klimatet behagligt i fjällen. Tallen var trädgränsbildare och jägare och fiskare vistades i fjällen under delar av året. Kring Gräsvattnet, Långfjället och Miesehke kan man hitta kvartsavslag, pilspetsar, rester av förhistoriska verkstäder och boplatser. Högt upp på Miesehkes västra sluttning finns platser där man tagit kvartsit som senare bearbetats nere vid Över-Uman och kring Gräsvattnet. När det är lågvatten i de reglerade sjöarna kan man hitta samlingar med avslag från tillverkning av verktyg och pilspetsar. I arkeologen Lena Holms avhandling från 1985 kan man läsa mer om dessa stenverkstäder. Hitta hit: Miesehken ligger nära norska gränsen på södra sidan Över-Uman. Till Rödingfjällsbäcken är det ca 5,5 mil från Hemavan. Vandra via broarna i Strimasund, från dammen vid Gräsvattnet eller från Umbukta. Kommer man från sjösidan finns många alternativ för landstigning. Är Labyrintgrottan det primära målet är viken där Långfjällsbäcken mynnar ut ett bra val. Härifrån går det stig upp till grottorna. Eller gå i land där stigen mot Gräsvattnet börjar. arkering: Ska man åka kanot/kajak över sjön, parkera vid Rödingfjällsbäcken. Alternativt startar man vid Bredviken eller Kåtaviken. Över-Uman är en lång sjö där det kan blåsa upp snabbt och vågorna bli stora. En reservdag är bra ifall sjön är för grov. Vid Strimasund finns parkeringsmöjligheter för dig som ska vandra till Miesehke. Tillgänglighet: Väl framme är det lättvandrat. GS: Miesehkes topp / Övrigt: Hemavan Tärnaby Turistbyrå har mer info om kanotuthyrare och båtar; tel Gräsvattnet mot Umbukta Fjällripfjället Tjirriemtjåhke Miesehke 1134 Rödingfjällsbäcken Bredviken Grottor Vuoltasjejukke Långfjällsbäcken Fjällripfjället NORGE Miesehke Över-Uman Långfjället Snjåhka Rödingnäset Lill-Uman Kåtaviken Mjölkbäcken Artfjället Högstaby Strimasund Vilasund Över-Uman Umeälven Gävnjatjåhke Klippen Rönäs Tängvattnet Tängvattnet Hemavan Umfors Kåtaviken Mjölkbäcken Strimasund Gausjosjö sameviste Umasjö

18 UTFLYKTSMÅL I LYCKSELE OCH STORUMANS KOMMUNER aubäcken aubäcken rinner upp i sjön auträsket i Storumans kommun och fortsätter nordöst för att mynna ut i Umeälven en knapp mil uppströms Blåviksjön i Lycksele kommun. aubäcken är en typisk norrländsk storbäck, som har betytt mycket för människorna i omgivningen, speciellt under flottningsepoken. Man hittar spår från skogsbruk och flottning längs efter hela bäcken flottningsdammar, flottarkojor, stigar, mm. Flodpärlmusslan aubäcken är dessutom känd för sitt rena vatten, något som gör att kolonier av den fridlysta flodpärlmussla finns på flera ställen. Den behöver näringsfattigt, klart rinnande vatten med högt ph och bottnar av grus, sand och sten. Vid goda förutsättningar kan musslorna bilda täta bankar med flera hundra musslor per kvadratmeter. Musslan blir könsmogen vid års ålder. De befruktade äggen Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), Foto: Roger Vallin utvecklas under cirka fem veckor på honans gälar till små glochidielarver. Laxfiskar fungerar sedan som värdfiskar för glochidierna som lever som parasiter i 8-10 månader. Därefter lever mussellarverna i bottengruset under flera år. Undersökningar har visat att endast en mussellarv på etthundra miljoner utvecklas till en mussla. Flodpärlmusslan är en utrotningshotad art och är rödlistad av Artdatabanken. I norra Sverige finns fortfarande normalt reproducerande populationer och aubäcken är ett av Europas bästa vatten för musslan. Ta hänsyn till musslans sårbarhet om ni besöker områden där den finns. Se upp var ni trampar i bäcken och lämna musslan orörd. Renkalv Kojan vid Stormyrheden» Området i anslutning till auträsk I auträsk kommer man lätt ner till bäcken. Här finns en välskött flottarkoja, eldplats utanför och en flottningsdamm med bro över bäcken. arkeringsmöjligheter finns på båda sidor om dammen. Från kojan går en strövstig österut utmed bäcken ner till ett gammalt kvarnområde. Området vid Mejvanheden Här finns två lämpliga rastplatser invid bäcken. Där bäcken passerar vägen ligger ett vindskydd vid en stor kulturminnesmärkt gran på östra sidan om bäcken. å västra sidan finns en enkel skogshuggarkoja med eldplats utanför. En dryg kilometer nedströms finns ytterligare en iordningställd rastplats. Denna ligger tips! VATTENDRAG VATTENVISITER Ekoparken Jovan och Bubergets naturreservat ligger relativt nära aubäcken. I Buberget finns Sveriges nordligaste växtplats för varglav. Läs mer på I anslutning till aubäcken ligger Mejvanbäcken. Här finns kolmilor, fångstgropar, cykelstigar för flottningen och bevattningskanaler. Mejvanbäcken har en egen besöksguide. intill en restaurerad flottarkoja, ett stenkast från bäcken. Vid bägge dessa platser är det bra fiske och fina bestånd av den fridlysta och sällsynta flodpärlmusslan. Fisket i anslutning till dessa rastplatser är bra och det är Sveaskogs Sverigekort som gäller. Här är endast flugfiske med hullingfri krok tillåtet. Det här området är ett riksintresse för kulturmiljövård, med många spår av myrslåtter och kanaler för översilning av slåttermyrar och strandängar. å södra vägen, mellan rastplatserna går en handgrävd bevattningskanal som tidigare ledde vatten från aubäcken till Utgrävetjärn, som magasinerade vatten för översilning av slåttermyrar. Denna kanal grävdes på 1800-talet och är två kilometer lång med ett största schaktdjup om två meter. Det går en stig utmed kanalen som både ger en trevlig skogspromenad och en inblick i nybyggarnas vardag. Sista delen av stigen följer en timmerväg från hästkörartiden. Floran vid bäcken aubäcken rinner genom många olika biotoper, tallhedar, fuktiga granskogar och myrlandskap så floran är både varierande och örtrik. Utmed bäcken kan man hitta sällsynta växter som brakved, tibast och olvon. Flera orkidéarter växer längs bäcken, bland andra korallrot och spindelblomster. Här finns också torta, nordisk stormhatt, fjällskära och liljekonvalj. Kojan vid aubäckens utlopp ur auträsket, Dammstugan.

19 Området vid Stormyrheden I anslutning till vägen ligger en skogshuggarkoja och en bevarad hästdragen timmerkälke. Från kojan går en natur- och kulturstig ner till aubäcken. Stigen är ca en kilometer enkel väg och man passerar både slåttermyrar och en bevattningskanal. Stigen slutar vid en bro över bäcken och en delvis raserad flottningsdamm. Längre norrut, där vägen tar slut finns ett vindskydd och en hängbro över bäcken, i anslutning till kraftledningen. Denna del av bäcken är djupare med lugnare vatten. Fisket i aubäcken Fisket i aubäcken är uppdelat på fyra fiskerättsinnehavare. Vid utloppet ur sjön auträsk gäller fiskekort för auträsk FVO. Sedan gäller SCA Hedmark, följt av Sveaskogs Sverigefiskekort och längst ner ausele/bäcknäs vars kort också gäller i delar av Umeälven. I de strömmande delarna av bäcken finns harr och öring. Gädda och abborre finns i hela bäcken. Området vid Stormon Den mellersta forsrika delen av bäcken, väster om Hedmark når man via väg 964 över Medelås och Hedmark. Området är fint och fisket är bra, men här finns inga anordningar för friluftsliv. Det går även en väg från Mejvanheden, men den är avgrävd för överfart, så väljer man den får man promenera 1,5 km för att komma fram till bäckens finaste fisketräcka (eller ta med en cykel). Fiskekort säljs bland annat av auträsk FVO: Karl-Johan Svedberg, auträsk, SCA: Köper du hos Sture Karlsson i Medelås Sverigefiskekortet, Sveaskog: Norrmalmskiosken Lycksele Du kan också lösa Sverigefiskekortet på eller via CMS eller SMS ausele/bäcknäs: Handlar n Åskilje, Kanal Koja Vindskydd aubäcken Vindskydd Stor-aubäck myran Bro Bro aubäcken dike, kanal Utgrävetjärnen Stormyrhedkojan natur-, kulturstig Hitta hit: Blåviksjön, ca 4 mil från Lycksele längs, svänger man vänster in på grusvägarna i Toskfors. Från Storuman kör man via Grundfors eller en lite längre väg via Skarvsjöby och Buberget. arkering: arkeringsmöjligheter för flera bilar finns vid alla de omnämnda platserna Tillgänglighet: Väl tillgängligt sommartid. Till ett flertal ställen går det bra att ta sig fram med rullstol. Det finns många alternativ och många skogsbilvägar att utforska. Ta med kommunkartan i skala 1: aubäcken ligger på kommungränsen så både Lyckseles och Storumans karta fungerar. GS: Stormyrhedkojan; / auträskdammen: / Kojan vid Mejvanheden: / Övrigt: Kojorna och vindskydden i området är öppna och får användas kostnadsfritt. Ved finns oftast men tag med egen ved för att vara säker. Torrakorna utmed aubäcken måste vi vara rädda om då dessa är är viktiga för många insekter och svampar. Lämna alltid kojor och vindskydd i det skick du själv vill att de ska hålla och ta med allt skräp. Kvarn Storbrännan ausele FVO ausele aubäcken mot Storuman aulund Mankberget Damm Björnberget Sverigefiskekortet Umeälven Stormyrheden Stormyrhedkojan Toskfors mot Lycksele auträsk FVO Mejvanheden kanal dike, kanal auträsk Björkås aubäcksdammen aubäcken Stormon aubäcken SCA

20 U T F LY K T S M Å L I S TO R U M A N S K O M M U N Ruttjebäcken RIKSINTRESSE NATURVÅRD ARTFJÄLLET Vid Artfjällets södra del rinner Ruttjebäcken ner mot Rönäs och Tängvattnet. Här finns ett naturligt äventyrsbad och vackra vyer ett ställe där man kan tillbringa en hel dag med familjen. Genom århundraden har det rinnande vattnet skapat vackra och spektakulära grytor, stenformationer och naturliga bubbelpooler i de mjuka skifferbergarterna. Här finns också stråk av kalksten i berggrunden. 2km mot Rödingsnäset Ruttjebäcken rinner vackert genom en liten ravin men det går att ta sig ner utan problem. Vid det mest besökta stället finns en trappa ner. Väl nere går det att ta sig upp och ner längs bäcken eftersom klipporna är stora och relativt släta. Solen värmer snabbt upp klipporna och det strilande vattnet. I grytorna färgas vattnet grönblått och inbjuder till ett dopp. En utflykt hit är en fascinerande upplevelse och en lätt tur de allra flesta klarar. Om vädret är fint ska du komma ihåg att ta med badkläder och fika. Bäcken är bäst att besöka när vattnet är lågt, det vill säga under sommaren och hösten. Från parkeringen är vandringsleden väl markerad. Följ den men tillåt dig att gå ut på avstickarna som leder fram till bäckravinkanten för att kunna titta ner och ut över bäcken. Här finns också informationsskyltar. Ta dig tid att upptäcka alla fantastiska formationer naturen skapat. Den mest intressanta sträckan är mellan parkeringen och cirka en kilometer upp. tips! Roliga vattenfall och grytor finns överallt. Ett naturligt äventyrsbad! Nära till: Rödingnäset - floralokal! Naturum: I Hemavan finns Naturum att besöka för den som vill veta mer om fjällens växter. Fjällripfjället Stenformationer i skifferbergarten NORGE Miesehke Snjåhka Rödingnäset 1km Lill-Uman Kåtaviken Mjölkbäcken Artfjället Vattnet skiftar i grönt och blått och blir behagligt svalkande när stenarna värms upp av solen. Strimasund Vilasund Över-Uman Umeälven Gävnjatjåhke Klippen Umasjö Umfors Ruttjebäcken Rönäs mot Hemavan Rönäs Tängvattnet Tängvattnet Hemavan Hitta hit: Följ Blå vägen ca 2 km norrut från Hemavan. Sväng vänster vid skylten Tängvattnet, Rönäs. Följ denna grusväg ungefär 15 km till skylten Rönäs. Några hundra meter efter denna går bron över Ruttjebäcken. arkeringen ligger på höger sida efter bron. Vid vägkanten finns en informationstavla om området. arkering: Ca 13 parkeringsplatser strax efter bron i Rönäs. Tillgänglighet: Bäst under barmarkssäsong. GS: / Stigar: 2 km. Bred stig, något brant. Spångar och trappor finns. Övrigt: Det finns informationsskyltar med jämna mellanrum. Badvänligt redan från parkering. Vattnet är olika djupt och strida strömmar förekommer.