KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA"

Transkript

1 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN UPPRÄTTAD I JANUARI 2001 AV ARJEPLOGS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I AR- VIDSJAUR KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA Antagen av Arjeplogs Kommunfullmäktige

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 2 ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL 4 3 PLANERINGSHORISONT 5 4 ALLMÄNT OM ARJEPLOGS KOMMUN 5 5 LAGSTIFTNING 6 6 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Naturresurser Tekniska resurser Bebyggelseutveckling Miljö- och riskfaktorer 43 7 GENOMFÖRANDE 47 8 KOMMUNENS UTLÅTANDE 9 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 10 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT TILL DEN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLANEN HÖR FÖLJANDE KARTOR: KARTOR NATURRESURSER (TRE STYCKEN) KARTA TEKNISKA RESURSER KARTA BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) PLANBESKRIVNING 1. INLEDNING 1.0 Allmänt Gällande översiktsplan har antagits av Arjeplogs kommun I planen ingick förutom den kommuntäckande delen en fördjupning för Arjeplogs samhälle. Senare har fördjupade översiktsplaner upprättats och antagits för område kring sjön Storavan, Tjeggelvas och för Jutis by. Översiktsplanen redovisas under planprocessens gång i följande olika versioner: Samrådsversionen Faktainsamling, inhämtande och bearbetning av synpunkter och idéer från länsstyrelsen, kommunen, organisationer och enskilda. Utställningsversionen Bearbetning med synpunkter som kommit in under samrådsremissen. Planen ställs ut under minst två månader. Antagandeversionen Synpunkter från utställningen införs varefter planen antas av kommunfullmäktige. 1.1 Arbetsgrupp

3 3 Arbetet påbörjades genom att program upprättades i samråd med kommunens nämnder och förvaltningar samt företrädare för länsstyrelsen. Det fortsatta arbetet har skett under medverkan av bl a Barbro Edin och Martin Stenlund från kommunens miljö- och byggkontor. Medverkan har även skett i mindre omfattning från Rolf Sundberg (jakt), Caisa Abrahamsson (fiske) och Stefan Oskarsen (näringsliv). Kommunstyrelsen har beslutat att revidera översiktsplanen enligt förslag till program och tidplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall tillsammans med ordföranden i Miljö- bygg- och räddningsnämnden vara ledningsgrupp i planarbetet 1.2 Förkortningar och definitioner PBL = Plan- och Bygglagen MB = Miljöbalken Områdesplan: enkel översiktlig plan inom ett större område som redovisar markanvändning, bebyggelseutveckling, grönområde m m. Planutredning: enkel form av utredning som avses ligga till grund för Miljö- bygg- och räddningsnämndens och lantmäteriets bedömning av bygglov och fastighetsbildning. Begreppen planutredning och områdesplan har ingen juridisk förankring och saknar därför rättslig status. Begreppen Sammanhållen bebyggelse och Samlad bebyggelse definieras i avsnitten respektive Ändrad lagstiftning Efter översiktplanens antagande har Miljöbalken införts från och med Bland annat naturresurslagen och naturvårdslagen har bakats in i miljöbalken. Med stöd av lagen har bl a utfärdats förordning om miljökvalitetsnormer och förordning om hushållning med markoch vattenområden. Miljöbalken skall tillämpas så att (1 kap 1 MB): Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. Med utgångspunkt från det nationella miljömålsarbetet har riksdagen godkänt följande miljökvalitetsmål som skall vara ledstjärna för myndigheter, företag och enskilda när de fattar beslut, använder eller vistas i vår gemensamma miljö. Dessa är: 1. Frisk luft

4 4 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans, levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Plan- och bygglagen har bl a ändrats så att estetiska krav på utformningen av den byggda miljön har fått en starkare ställning. När det gäller bestämmelser kring översiktsplanen kan noteras en inriktning mot utveckling och bevarande, beaktande av natur- och kulturvärden, hantering av miljö- och riskfaktorer samt belysning av planens konsekvenser. Skogsvårdslagens inriktning avseende naturvårdshänsyn har förändrats på sådant sätt att miljö- och produktionsmålen nu är likställda. Strandskyddsbestämmelserna har utökats att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Länsstyrelsen har därför beslutat om en ny avgränsning av vilka områden som omfattas av strandskyddet. 2. ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL Översiktsplanen är obligatorisk och den skall vara aktuell. Den ska visa markens och vattnets användning, bebyggelseutveckling samt riksintressena över kommunens hela yta. Planen används vid kommunal prövning av ärenden enligt PBL eller annan lagstiftning men också av andra myndigheter vid handläggning av ärenden som rör användning av mark och vatten. Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandatperioden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanen används som ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande riksintressena och deras avgränsning och tillämpning. Översiktplanen har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda. Den utgör enbart ett underlag för de bedömningar som ska göras vid efterföljande beslut. I planen ska redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid markanvändningsbeslut. Planen kan alltså sägas utgöra ett förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som inom olika områden av kommunen kan komma att vägas in vid framtida arkanvändningsbeslut. Vid den prövning som föregår dessa beslut ska naturligtvis även enskilda intressen beaktas. Miljö- bygg- och räddningsnämnden kan som exempel inte avslå en ansökan om bygglov med hänvisning enbart till att översiktsplanen anger att ytterligare bebyggelse inte får tillkomma.

5 5 En avvägning måste alltid göras mellan den enskildes behov av att få bygga och de allmänna intressen som ligger bakom angivelsen i översiktsplanen. Översiktsplanen är en del i kommunens utvecklingsplanering. För att kunna bedöma om utvecklingen är lämplig från allmän synpunkt fordras en helhetssyn på användning av mark och vatten och på bebyggelsefrågor. Därvid måste också sambanden mellan utvecklingen i kommunens olika delar, tätort och på landsbygd beaktas. Övergripande sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter ska läggas till grund för planens utformning. De vägs mot varandra på ett sätt som främjar en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Både bevarande- och förändringsintressen ska därvid beaktas. 3. PLANERINGSHORISONT Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga plan för markanvändningen. Avsikten är att planen efter antagandet vid behov skall revideras i sin helhet eller till vissa delar. På så sätt kan planen hållas aktuell. Planeringshorisonten är kortsiktigt år 2005 och långsiktigt år ALLMÄNT OM ARJEPLOGS KOMMUN (Kort beskrivning av utvecklingen under sedan 1990) Tätorten har genomgått en genomgripande förändring av bebyggelsestrukturen genom tillkomsten av förvaltningshuset Tingsbacka som invigdes 1992 av Landshövding Gunnar Brodin. De flesta offentliga myndigheter och förvaltningar är samlade på den plats där Tingshuset och Revirförvaltarbostaden tidigare låg. Byggnaden ansluter till det gamla kommunalhuset och kommunens förvaltning är integrerat i komplexet. Silvermuséet har tillbyggts i två omgångar med utställnings- och arbetslokaler och är nu ett ledande museum även i europeiskt perspektiv. Torget har omskapats och fått planteringar och ny belysning och Drottninggatan och Storgatan har genomgått ansiktslyftningar och trafikreglering. Uppvärmning av offentliga lokaler och flerfamiljshus i centrum med fjärrvärme ger en bättre luftkvalitet i vårt centrum under vintern. Vårt medborgarhus har byggts till med den nya gymnasieskolans lokaler i två etapper och inrymmer nu ett program för Bilsystemteknik med elever från hela Sverige. Boendet för eleverna har lösts med uppförandet av två elevhem. Samtidigt har under perioden en kraftig expansion inom biltestverksamheten medfört stora investeringar i landbanor, kontor och garage. Någon avmattning kan ej ses utan ökning av verksamheten sker fortlöpande. Kommunens mark har planlagts och försålts till olika intressenter inom biltestverksamheten och en fortsatt efterfrågan på planlagd mark för dessa ändamål finns.

6 6 Efterfrågan på mark för bostäder har stagnerat och ett antal tomter för bebyggelse finns. Någon efterfrågan på industrimark för annan bebyggelse än för biltestverksamhet finns ej. Sågens nedläggning resulterar i att det finns lediga industrilokaler. Utanför tätorten sker expansion i framförallt i Slagnäs där biltestverksamheten är motorn i utvecklingen. En sporthall har byggts för skolan och biltestverksamheten. I Laisvall har beslut om nedläggning av gruvan fattats och påverkar på sikt utvecklingen av infrastrukturen på orten och i hela kommunen. I Jäckvik har tillkomsten av norra Europas längsta släplift och en samlad fritidshusbebyggelse av ansenlig betydelse gett byn ett nytt ansikte. Inom avfallsområdet har stora förändringar skett med ny lagstiftning och beskattning av avfall. I kommunen har etablerats återvinningsstationer för emballage och andra förbrukade varor, en återvinningsgård i tätorten har byggts upp för att möta samhällets krav på recirkulation. Våra hushållssopor körs till Umeå för förbränning och deponin nedlades under sista året. Arjeplog har det senaste decenniet fått en behövlig ansiktslyftning och en modernisering av infrastrukturen anpassad till omvärldens krav, som gör oss beredda att gå vidare i det nya millenniet med tillförsikt och styrka, trots vikande befolkningssiffror. 5. LAGSTIFTNING AV BETYDELSE FÖR MARKANVÄNDNINGEN I detta avsnitt redovisas lagstiftning av betydelse för markanvändningen. Av förklarliga skäl är uppräkningen ofullständig. De vanligast förekommande lagarna och bestämmelserna finns dock med. Miljöbalken Miljöbalken(MB) innehåller bl a grundläggande hushållningsbestämmelser som till övervägande del motsvarar tidigare naturresurslag, naturvårdslag, miljöskyddslag och vattenlag. Lagen gäller sedan 1 januari Lagen reglerar bl. a. de "skydd av områden" som funnits sedan tidigare men också nu skydd i form av "kulturreservat". Genom lagändring som trätt i kraft har Natura 2000 områdena kommit att bli likställda med riksintressen. Lagen hanterar strandskyddsbestämmelserna och riksintressen. Lagen är tillämplig på bl a utsläpp av avloppsvatten i vattenområde, användning av mark, byggnad eller anläggning som eljest kan medföra förorening av mark och vatten, användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra ej tillfällig störning för omgivningen genom bl a luftförorening och buller. Lagen är tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I lagen finns också bestämmelser om skydd för vattenförsörjningen. Till vattenföretag hör bl a vattenreglering, vattenöverledning och markavvattning (exempelvis skogsdikning). Så kallad miljöfarlig verksamhet skall i vissa fall anmälas till kommunen, i andra fall krävs en kommunal tillståndsprövning, i andra fall krävs tillståndsprövning av länsstyrelsen eller miljödomstol.

7 7 Plan- och bygglagen För byggande gäller generellt inom hela kommunen de bestämmelser som återfinns i den från 1 juli 1987 gällande plan- och bygglagen. Enligt denna lagstiftning krävs i princip bygglov för uppförande av byggnader, tillbyggnader, vissa invändiga ändringar samt i anspråkstagande och inredning för väsentligen annat ändamål, PBL 8 kap 1. Undantag från bygglovplikten gäller liksom tidigare för ekonomibyggnader tillhöriga jordbruk, skogsbruk, renskötsel och fiske utanför områden som omfattas av detaljplan, 8 kap 1 tredje stycket. Plan- och bygglagen innehåller andra begrepp. * Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden för att tillgodose riksintressen eller för att säkerställa översiktsplanens syften. Områdesbestämmelser binder tillståndsgivning enligt PBL och de anknutna speciallagarna. * Detaljplan används för prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning. Detaljplan binder också den efterföljande tillståndsgivningen. * Lov enligt PBL är rivningslov, marklov och bygglov. Dessa kan grundas på områdesbestämmelser eller detaljplan. Bygglov kan också grundas direkt på tillämpning av 2 och 3 kap PBL. Fastighetsbildningslagen I 3 kap fastighetsbildningslagen (FBL) återfinns de bestämmelser som gäller för bl a avstyckning av tomtplats. I 3 kap 1 återfinns det s k allmänna lämplighetskravet som lyder: Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastigheten får lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område samt att fastighet, som skall användas för bebyggelse, kan få godtagbara anordningar för vatten- och avlopp. För att bedömningarna skall ske likartat samråder miljö- bygg- och räddningsnämnden och lantmäterimyndigheten med varandra (11 kap 1 PBL och 4 kap 25, 25a FBL) Väglagen Inskränkningar i rätten att bygga invid allmän väg återfinns i väglagen, se även nedan under avsnitt Lag om elektriska anläggningar Enligt denna lag gäller bland annat att framdragning av elektriska högspänningsledningar skall föregås av särskilt tillstånd s k koncession. Skyddsområdesbredden kring högspänningsledningar redovisas nedan under Minerallagen och Torvlagen Enligt minerallagen kan Bergmästaren bevilja undersökningstillstånd (tidigare inmutning) eller bearbetningskoncession (tidigare utmål). Undersökningstillstånd ger dels rätten att kartlägga förekomsten av koncessionsmineral och dels option på fynd som man kan komma att finna. En bearbetningskoncession beviljas efter bl. a. miljöprövning och innebär rätt att förfoga över en brytvärd fyndighet. Enligt torvlagen kan torv för energiändamål undersökas och bearbetas enligt beslut av länsstyrelsen med ungefär samma innebörd som motsvarande enligt minerallagen.

8 8 Register med kartor över beslut enligt både minerallagen och torvlagen hålls ajour hos Bergsstaten. Skogsvårdslag Enligt lagen skall skogsmark med dess skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Miljö- och produktionsmål är likställda. Rennäringslagen Enligt denna lag får ändrad markanvändning ej ske inom renskötselområde så att avsevärd olägenhet uppkommer för renskötseln, 30 RL. Hela kommunen utgör renskötselområde. Kulturminneslagen I kulturminneslagen regleras fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Enligt lagen är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fast fornlämning. Bestämmelsen innefattar såväl kända som okända fornlämningar. Enligt samma lag kan länsstyrelsen förklara en byggnad, park eller annan anläggning som byggnadsminne om byggnaden eller anläggningen har kulturhistoriskt värde eller ingår i kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt samma lag. 6. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Kartbilaga: Vy naturresurser 6.0 Fakta om Arjeplog Arjeplogs kommun (Källa:SCB) Kommunens målsättning: Kommunen skall ha invånare vid planeringsperiodens slut Naturresurser Allmänna intressen riksintressen

9 9 Av kap 2 i Plan- och bygglagen (PBL) samt kap 3 och 4 i Miljöbalken (MB) framgår vilka allmänna intressen som kommunen skall ta hänsyn till vid planläggning. På de kommuntäckande kartor som hör till översiktsplanen har kommunen valt att redovisa mark- och vattenområdenas användning, bebyggelseutvecklingen och riksintressena. Därutöver har även förordnanden enligt naturvårdslagen och andra markreglerande bestämmelser redovisats (naturresurser 3 kartor, tekniska resurser 1 karta, bebyggelseutveckling 1 karta). Syftet är att översiktsplanen på ett enkelt och entydigt sätt skall kunna tjäna som underlag för prövning av bygglov m m. För Arjeplogs tätort har en fördjupning av översiktsplanen redovisats i en separat handling. Förtydliganden som därutöver erfordras kommer att framgå av beskrivningarna eller hänvisningar i dessa. Avsikten med att avsätta vissa områden som skyddad natur är oftast att bevara skyddsvärd flora och fauna samt värdefulla naturmiljöer, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjligheter till rekreation och friluftsliv. Det är inom de skyddade områdena som en stor del av friluftslivet bedrivs, det är hit exkursionerna går och det är dessa områden som till vissa delar identifierar hembygden. Gällande förordnanden Inom Arjeplogs kommun finns Peljekaise nationalpark om hektar. Följande områden har avsatts som naturreservat (utdrag ur länsstyrelsens redovisning). Naturreservat Kommun Area (ha) Galtispuoda Arjeplog 116 Bildat år 1971, 1973 Yrafdeltat Arjeplog Märkberget Arjeplog Arvesjåkkå Arjeplog Tjeggelvas Arjeplog Långsjön (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Långsjön-Gåbrek fjällurskog Arjeplog Bårgå (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Ståkke-Bårgå Fjällurskog Arjeplog Nimtek Arjeplog/Arvidsjaur Hornavan (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Hornavan-Sädvajaure fjällurskog Arjeplog Dellikälven (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Laisdalens fjällurskog Arjeplog Nalovardo-Storgidna (ingår i Laisdalens FUR) Arjeplog Plassa/Blassa (ingår i Laisdalens FUR) Arjeplog Granberget DR Arjeplog Björknäs DR Arjeplog 59, Udtja Arjeplog/Jokkmokk Akkelis fjällurskog Arjeplog

10 10 Särskilda bestämmelser som meddelats i reservatsbesluten reglerar vad som tillåts inom naturreservaten. Ovanstående reservat och nationalpark innebär att objekten skyddas ur olika aspekter. Som regel behöver de därför inte redovisas i följande avsnitt om allmänna intressen - riksintressen. Dessutom finns kring Arjeplogs samhälle landskapsbildsförordnanden enligt den äldre lydelsen av 19 Naturvårdslagen (områden där det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att kalavverka) samt fågelskyddsområden ("djurskydd") Bevarandeområden med hänsyn till ekologi, naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Stora opåverkade områden Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (3 kap 2 MB). Det är i Norrbotten föga meningsfullt att peka ut de "stora opåverkade områdena". Mera användbart är att försöka bedöma vilka områden som idag är påverkade av större exploateringsföretag. En gångbar planeringsfilosofi kan vara att: - i första hand sträva efter att större exploateringsföretag lokaliseras i anslutning till redan exploaterade områden - i andra hand göra en bedömning av i vilka alternativa lägen ett större exploateringsföretag innebär minst påverkan i landskapet Kommunens bedömning: Inom Arjeplogs kommun bedöms idag inte sådana "hot" i form av exploateringsföretag eller andra miljöbegrepp föreligga, som motiverar särskilda kommunala ställningstaganden. Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (3 kap 3 MB). Underlag: Länsstyrelsens PM "Lagbestämmelsen om skydd för de ekologiskt känsliga områdena skall tillämpas genom ett flertal speciallagstiftningar. Vid prövningen av tillståndspliktiga åtgärder bör man alltid ha i åtanke huruvida ärendet berör ett ekologiskt särskilt känsligt område. Det andra steget blir att fråga sig om den tilltänkta åtgärden innebär en påtaglig skada för områdets naturmiljö. Skogsvårdslagen och jordbrukets skötsellag, de s k skötsellagarna, är inte direkt anknutna till MB. De innehåller dock prövningsgrunder som delvis överensstämmer med innehållet i 2 kap 3 MB. Till exempel utgör paragraferna om naturvårdshänsyn, där hänsyn till ekologiskt känsliga områden givetvis ingår, en särskild prövningsgrund. Samhällsplanering skall bedrivas utifrån en ekologisk grundsyn. För kommunerna innebär översiktsplanen en möjlighet att värna om områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. En kommunal plan kan

11 11 påverka tillståndsprövning enligt annan lagstiftning, t ex tillstånd enligt miljöbalken. I den kommunala planeringen kan det vara av särskilt stort intresse att behandla de vattendrag som ej berörs av 4 kap 6 miljöbalken." Kommunens bedömning: Länsstyrelsen har bedömt det som svårt att definiera begreppet ekologiskt känsliga områden. Svårigheterna med att få fram ett bra underlagsmaterial är stora. Det är även svårt att idag veta hur 3 kap 3 MB kommer att kunna tillämpas. Kommunen delar denna uppfattning. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård - Riksintressen Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljön eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap 6 MB) Följande riksintressen har avgränsats inom kommunen. 1. PITEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanens markanvändningskarta. Området utgör ett riksintresse ur naturvårdssynpunkt på grund av geovetenskapliga värden, ett i huvudsak oreglerat vattenflöde, sjöar, odlingslandskap, naturskog och fauna. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Piteälven är en i stort sett oreglerad fjällälv. Den skiljer sig i flera avseenden från övriga storälvar. Ända ner till Storforsen ligger älvloppet högre än flertalet andra storälvar på motsvarande avstånd från kusten. Dess dalgång är senare koloniserad än samtliga övriga älvdalar i jämförbara avsnitt ovanför högsta kustlinjen. Det är självfallet många orsaker bl a lokalklimat, jordart och älvens farbarhet. Piteälven är därför mer än de flesta andra norrlandsälvar en vildmarksälv. Ett särdrag, unikt för Piteälven, är den stora utbredningen av kalt berg. Pieskehaures sandur, dalens trappstegsmorfologi och Tjeggelvas överskjutningsskållor med samhöriga brantformer, blockdeltat vid Apmo, den vidsträckta och nästan plana dalslätten med unikt förgrenade älvfåror vid Mårsom och Storforsen som är en av landets mäktigaste forsar är några av de viktigaste enskilda objekten. Stränder med hedartad vegetation har extremt stor utbredning jämfört med övriga obundna älvar. Kärlväxtfloran är som helhet ovanligt artfattig men betydande förekomster av sällsynta fjällarter vid källsjöarna samt några sällsynta arter även längre ner (t ex mångfingerört) finns dock. Välutbildad lavvegetation vid flera av forsarna har större utbredning jämfört med andra älvar. Urskogsområden och sydväxtberg är andra värdefulla biotoper. Älvens källsjöar har stort limnologiskt värde. Älven är viktig ur fiskesynpunkt, bl a för reproduktionen av lax (upp till Storforsen)." "Piteälven karaktäriseras av ett vilt lopp med många forsar. Stora delar av älven rinner genom obebodd vildmark. Terrängen i älvens närhet är kuperad och skogen utgörs uteslutande av barrskog. På många ställen delar älvfåran upp sig i flera strömmar och forsar. Storforsen, Europas högsta obundna vattenfall, är av stort värde. I Storforsen finns ett skogsbruksmuseum, ett naturrum, en campingplats mm. Anordningar för att främja fritidsfisket finns längs älven. Intresseaspekterna är natur- och kulturstudier samt fritidsfiske."

12 12 Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning att älven är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. Detta får inte hindra att aktivt skogsbruk eller befintlig helårs- och fritidsbebyggelse inom dalgången kan bestå och utvecklas. Prövning av ändrad markanvändning skall ske efter följande principer: I Piteälvens dalgång nedanför Tjeggelvas finns endast enstaka helårsbosättningar som i vissa fall kombineras med turistisk verksamhet (Lutton, Forsudden, Forsnäs, Norra Bergnäs m fl). Viss fritidsbebyggelse finns i anslutning till dessa boställen. Fritidshus i större omfattning finns i Norra Bergnäs och Jäknajaure. Efterfrågan på ytterligare fritidstomter finns. Kommunen är positiv till en utveckling av de anläggningar som bedriver turistisk verksamhet och bedömer att ytterligare enstaka turistanläggningar med stugby och husvagnscamping skall tillåtas. Ny fritidsbebyggelse i större omfattning tillstyrks i första hand i Norra Bergnäs och Jäknajaure. Enstaka fritidshus skall även tillåtas i anslutning till befintlig bebyggelse. På de sträckor av älven som ur bebyggelsesynpunkt kan anses orörda skall ny bebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet inte tillåtas. Inom älvsträckan från Tjeggelvas och västerut finns enstaka bosättningar i bl a Stenudden, Övernäs och Örnvik. Ovanför gränsen för det s k obrutna fjällområdet finns bebyggelse i Akkapakte, Västerfjäll och fiskecampen Miekak. Inom området finns även renvaktarbostäder och äldre lappläger. Kommunen är positiv till nybyggnad av enstaka fritidshus i ovan redovisade byar efter prövning i detaljplan. Nybyggnad för turism och det rörliga friluftlivet skall tillåtas men bör i första hand ske i anslutning till befintlig bebyggelse. Området vid Apmo-Måskejaur skall behållas orört. *Eftersom staten med få undantag äger marken inom Piteälvens dalgång inom Arjeplogs kommun förutsätts skogsbruket bedrivas med skäliga naturvårdshänsyn och med beaktande av forn- och kulturlämningar. *Några särskilda åtgärder i form av reservatsbildningar bedöms inte nödvändiga. Intresse av exploatering av eventuella mineralförekomster inom området skall enligt kommunens bedömning väga tungt mot naturvårds- och friluftslivsintressena. 2 GRADDIS-TÄRNA-LAISÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Objektet utgör delvis riksintresse även för det rörliga friluftlivet är delvis beläget inom obrutet fjällområde och sträcker sig in i Sorsele kommun. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdömen: "Opåverkat fjällområde med välutbildade glacifluviala former. Östra delen av området utgör ett botaniskt rikområde inom såväl den alpina zonen som inom den subalpina björkskogsregionen." "Kalkinslaget i berggrunden gör floran artrik. Området hyser ett flertal utpostlokaler för sällsynta växtarter. Tjålmejauresänkan med sin mosaik artade karaktär är ett ypperligt fågelområde. Flera hotade arter förekommer inom området och området anses vara ett av fjällvärldens värdefullaste område ur faunasynpunkt. Inom riksobjektet finns även stora geomorfologiska värden."

13 13 "Laisälven är en helt oreglerad fjällälv och Laisdalen ovan Plassaselet har en rikt differentierad natur med glaciala avlagringar och tundrapolygoner. Iraftdeltat hör till de främsta av Norrlands inlandsdeltan. Laisälven är också en utpräglad "rikälv" med ett artrikt och synnerligen mångformigt växt- och djurliv. Den hör till det enda orörda älvsystemet och har en karaktär som överensstämmer med de sydligare, numera hårt utbyggda storälvarna. Här finns t ex översvämningsmarker med exceptionellt artrik, välzonerad strandängsvegetation, välutbildade skravelängar och säregna ståndorter med unik artsammansättning (Märkbergesområdet). Laisälven är en av Sveriges djurrikaste fjälldalar, sedan gammalt känd som utomordentligt produktivt område för bl a ripor och andfåglar. Flera växt- och djurarters utbredning når i Laisdalen längre in i fjällvärlden än vad som noterats på annat håll i landet. Laisälven är en intakt laxälv." "Iraftdeltat hör till de främsta av Norrlands inlandsdeltan som förutom sitt höga geovetenskapliga värde även är botaniskt och kulturhistoriskt intressant. Vindelfjällsområdet har utpekats som s k tyst område inom vilket få skoterleder skall finnas, där dispensmöjligheterna för skoterkörning skall vara starkt begränsade och där landningsplatser för flyg kommer att utpekas i syfte att begränsa överflygningstrafiken (B-område). Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning med följande förbehåll. *Riksintresset får inte utgöra hinder för pågående och framtida gruvbrytning eller täkt *Inom Laisdalen väster om Laisvalls samhälle finns byar med stora inslag av turistisk verksamhet (Adolfström, Gautosjö, Hällbacken). Riksintresset får inte hindra en fortsatt utveckling av dessa byar. Nybebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet bör koncentreras till redan exploaterade områden. * Riksintresset bedöms inte utgöra hinder för utvecklingen av Laisvalls samhälle och Laisvalls by. * Laisdalen söder om Laisvalls by kännetecknas av mindre byar med både helårs- och fritidsbebyggelse. I Björkliden finns en mindre stugby. Nybebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet bör koncentreras till befintlig bebyggelse. * Skogsbruket inom det riksintressanta området skall bedrivas med skäliga naturvårdshänsyn och beaktande av forn- och kulturlämningar. * Yraftdeltat, Märkberget, Dellikälven, Nallovardo Storgidna utgör naturreservat inom det riksintressanta området. Behov av ytterligare reservatsbildningar bedöms inte föreligga. Ny fritidsbebyggelse skall inte tillåtas inom Märkbergets naturreservat. Reservatsföreskrifterna bör om så inte skett kompletteras med en sådan bestämmelse. 3 IKESJAURE - PIESKEHAURE - SULITELMAOMRÅDENA har av naturvårdsverket klassats som riksintressanta ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Objektet utgör i sin helhet riksintresse även för det rörliga friluftslivet. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme:

14 14 "Ett av fjällens mest orörda vildmarksområden. Den landskapsbild som finns här saknar motstycke i Sverige. Området uppvisar en rikedom på värdefulla geomorfologiska objekt, inkluderande vårt lands största recenta sandur. Området som avgränsas av en skolla med ren kalkberggrund och kalkrika glimmerskiffrar hör till fjällvärldens botaniskt rikaste områden. Många "krävande" och sällsynta arter förekommer relativt vanligt. Området är även från västgeografisk synpunkt mycket intressant. I området finns en av de sista tillflyktsorterna för fjällgås. Råvejaureområdets fisktomma sjöar är av stort limnologiskt intresse." Området kring Sulitelma har utpekats som s k tyst område inom vilket inga skoterleder skall finnas, där dispensmöjligheterna för skoterkörning skall vara starkt begränsade och där överflygningsbegränsningar har aktualiserats (A-område). Området kring Mavas - Miekak har utpekats som tyst område inom vilket antalet skoterleder skall vara begränsat, där dispensmöjligheterna för skotertrafik skall vara generösare och överflygning skall begränsas (C-område). Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen har ingen erinran mot föreslaget område men bedömer att riksintresset inte behöver utgöra hinder för framtida gruvbrytning och/eller bebyggelse för turism och rörligt friluftsliv i Mavas och Pieskehaure. Behov av reservatsbildning föreligger inte. 4 HORNAVANS URSKOGSOMRÅDE har av naturvårdsverket bedömts vara av riksintresse ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Området har stor areal, omfattar en naturligt avgränsad platå, är mångformigt både vad gäller skogstyper och naturtyper i övrigt och innehåller sena successioner av såväl gran- som tallskog." Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets syn på och avgränsning av området. Området utgör naturreservat och har därmed skyddats mot exploatering. 5 BÅRGÅ URSKOGSOMRÅDE har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanekartan. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Bårgofjäll är ett isolerat lågfjäll och ett svårtillgängligt område som även omfattar ett mäktigt blockdelta. Vegetationen är växtgeografiskt intressant bl a vid Harrok. Urskogsobjektet har begränsad areal (2 000 ha) men är relativt välavgränsat, mångformigt vad gäller terrängskogstyper samt har stor andel orörd skog i sent successionsstadium. Värdet är högt (klass 2)." Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets syn på och avgränsning av objektet. Området utgör naturreservat och har därmed skyddats mot exploatering.

15 15 6 PELJEKAISE har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Området är även av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området utgör nationalpark och har därmed skyddats mot exploatering och ändrad markanvändning. Kommunen har ingen erinran mot förslaget till riksintresse. 7 LAISÄLVENS dalgång är riksintressant ur kulturmiljövårdens synpunkt enligt länsstyrelsens bedömning. Faktaunderlag, se länsstyrelsens PM. "Tyngdpunkten i riksintresset utgörs av brukslämningarna och den nybyggarkultur som uppstod genom bruket och som sedan levde kvar samt lämningar efter tidigare bosättning från stenålder och framåt. Kommunens tolkning och rekommendationer: Riksintresset måste preciseras och begränsas till att omfatta dalgången uppströms Laisvalls samhälle, Delliknybygget och eventuellt ytterligare rester av nybyggarkulturen. Nybebyggelse eller annan exploatering inom dessa områden skall föregås av samråd med kulturminnesvårdens företrädare. Möjligheterna att bibehålla det öppna jordbrukslandskapet är dock begränsade och förutsätter troligen någon form av statligt stöd till enskilda jordbrukare. 8 KASKER - nybygge har av länsstyrelsen klassats som riksintressant ur kulturmiljövårdens synpunkt. Faktaunderlag Länsstyrelsens miljöbeskrivning "Samiskt nybygge som etablerades i början av 1700-talet. Kasker är Arjeplogs första nybygge och utgör ett viktigt exempel på den inhemska kolonisationen.". Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens bedömning och understryker vikten av att ekonomiska förutsättningar skapas för att fastighetsägaren skall kunna bibehålla byggnader och miljö. 9 GALTISGUTJ - NÅTTI har av länsstyrelsen klassats som riksintressant område ur kulturmiljövårdens synpunkt. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt. Faktaunderlag, se länsstyrelsens PM. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens bedömning. Området utgör ett av kommunen i ordningstält rekreationsområde. Befintlig fritidsbebyggelse i området får bibehållas. Ny fritidsbebyggelse skall endast undantagsvis tillåtas och då efter planläggning. I övrigt skall områdets karaktär behållas och skyddas mot exploatering, som inte sker för det rörliga friluftslivet, genom reservatsbildning eller områdesbestämmelser. Det är även av stor vikt att åtgärder vidtas för att förhindra den erosion som orsakas av Hornavans dämning. 10 NASAFJÄLL silvergruva har av länsstyrelsen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Faktaunderlag: se länsstyrelsens Pm. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt.

16 16 Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen har ingen erinran mot länsstyrelsens förslag. Någon särskild åtgärd för att skydda riksintresset erfordras inte. 11 RACKTRÄSK - DELLAURE fornlämningsområde har av länsstyrelsen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Faktaunderlag: se länsstyrelsens PM. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens uppfattning. Riksintresset bedöms inte utgöra hinder för byggande av testbana inom området. Exploatering måste ske i samråd med kulturmiljövården för att inte motverka dess intressen. 12 NATURA 2000 OMRÅDEN Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. EU:s medlemsländer lämnar förslag till områden av gemenskapsintresse till EG-kommissionen. När kommissionen har godkänt urvalet ska områdena utses som särskilda bevarandeområden av medlemslandet senast år Genom lagändring som trätt i kraft har Natura områdena 2000 likställts med riksintressen. Nedan redovisas de områden som är belägna inom Arjeplogs kommun: Natura Areal (ha) Skydd område Tjålmejaure obrutet fjäll Laisdalens fjällurskog NR NR=naturreservat Ståkke-Bårgå fjällurskog NR Hornavan-Sädvajaure fjällurskog NR Udtja NR Märkberget 289 NR Nimtek 4581 NR Björknäs 60 NR Tjeggelvas NR Granberg (Kuottavare) 82 NR Ramanj 4664 DR Gåbrek 4978 NR Akkelis 5567 NR Veddek NR Pieljekaise NP Veddek Biotopskydd Daita 40 NR Yraft 717 NR Sulitelma obrutet fjäll Piteälven med biflöden Älv Byskeälven med biflöden Älv Uppgifter kring Natura-2000 områdena med karthänvisningar finns hos Länsstyrelsen Områden med geografiska bestämmelser.

17 17 De områden som anges i 4 kap 2-8 MB är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2 8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap 7 andra stycket. (4 kap 1 MB). Obrutet fjällområde Genom beslut av regeringen har det s k obrutna fjällområdet avgränsats. Områdets gräns har överförts till översiktsplanekartan. Enligt bestämmelserna i 4 kap 1 och 5 är syftet att det obrutna fjällområdet så långt det är möjligt skall skyddas mot exploatering. Bestämmelsen utgör hinder för nybebyggelse för annat ändamål än rennäringen, den bofasta befolkningen, forskning och det rörliga friluftslivet. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen förutsätter dock att intresset av utveckling av enstaka ny turistanläggning eller exploatering av betydande mineralfyndighet skall väga tungt vid en lokaliseringsprövning även inom obrutet fjällområde. Bestämmelsen får inte utgöra hinder för att förbättra vägförbindelser och eldistribution till befintlig bebyggelse och anläggningar. Rörligt friluftsliv Med stöd av bestämmelserna i 4 kap 1 och 2 MB har länsstyrelsen avgränsat område inom vilket turismens och det rörliga friluftslivets intressen skall ha hög prioritet vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra miljöingrepp. Riksintresset utgör enligt lagtexten inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet och utgör inte hinder för gruvdrift och liknande. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen är positiv till riksintressets avgränsning och syfte. Innebörden blir bl a att satsningar på turism och rörligt friluftsliv i områdena efter Laisdalen, efter Silvervägen och kring Hornavan - Uddjaure kan ges hög prioritet. Förbud mot vattenkraftsutbyggnad Av de geografiskt avgränsade områdena är Pite-, Laisälven (biflöde till Vindelälven) och övre delen av Skellefteälvens vattenområden till vissa delar belägna inom Arjeplogs kommun. Inom nämnda vattenområden, källflöden och biflöden får vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning inte utföras. Bestämmelsen gäller inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. (4 kap 6 MB). Lagens konsekvens är ett förbud mot vattenkraftsutbyggnad, vattenreglering och vattenöverledning inom älvarnas tillrinningsområden. Tillstånd får endast ske om miljöpåverkan är obetydlig och olägenheter inte uppkommer för fiske eller annan näring. Övriga allmänna intressen

18 18 Naturvård och friluftsliv Utöver riksintressanta områden för naturvård och rörligt friluftsliv samt naturreservat som framgår av översiktsplanekartorna finns ett stort antal områden och objekt som av olika anledningar skyddas. Som exempel kan nämnas Svaipa fågelskyddsområde. Uppgift om dessa förordnanden och bestämmelser finns i första hand hos länsstyrelsen. Kulturmiljövård Inom kommunen finns fornlämningar i stor omfattning. Resultat av inventeringar som genomförts finns arkiverade och tillgängliga hos länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Norrbottens museum. Innan markanvändningsföretag får påbörjas skall information om eventuell förekomst av fornlämningar inhämtas. Fornlämningarna är skyddade enligt kulturminneslagen Strandskydd Tillämpning av strandskyddsbestämmelserna Generellt strandskydd enligt 7 kap 15 MB gäller inom Arjeplogs kommun för samtliga sjöar och vattendrag som finns redovisade på Norrbottenskartan i skala 1: (lantmäteriets karta 505). Inom en avgränsad tomtplats omfattas inte anläggningar, anordningar eller byggnader som utgör komplement till befintlig bebyggelse av strandskydd. Strandområde som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd stadsplan eller byggnadsplan omfattas ej av strandskydd. Sådana beslut varigenom länsstyrelsen före den 1 juni 1994 upphävt strandskyddet i detaljplaner eller liknande skall gälla även i fortsättningen. Bestämmelse: Byggnadsförbud gäller 100 meter från strandlinjen och avser förbud mot nybyggnad eller väsentligt ändrad användning av marken eller vattenområdet. Miljö- bygg- och räddningsnämnden kan med stöd av 7 kap16 MB medge undantag från byggförbudet om det finns särskilda skäl. Naturvårdsverket har närmare angivit i vilka fall särskilda skäl bör kunna föreligga: 1. Då det allemansrättsliga utnyttjandet av ett strandskyddsområde inte inskränks av en tilltänkt byggnad eller anläggning. Detta kan inträffa vid komplettering av befintlig bebyggelse inom etablerad tomtplats. Det kan också inträffa vid uppförande av anläggningar inom område som inte är allemansrättsligt tillgängligt av andra skäl (militära områden, industriområden etc). 2. Då platsen där byggnad eller anläggning avses placeras är väl avskild från strandmiljön och på grund härav saknar betydelse för bad och friluftsliv. Det kan bl a bero på att vissa avskiljande anläggningar har uppförts. Exempel på sådana anläggningar är järnvägar och större

19 19 vägar. Det kan också vara befintlig bebyggelse som avskiljer den tilltänkta byggnadsplatsen från strandmiljön. 3. Då anläggningen skall uppföras för det rörliga friluftslivets behov. Det kan t ex vara fråga om en badanläggning som allmänheten får fri tillgång till. 4. Vissa anläggningar som allmänheten i och för sig inte har tillgång till och som ovillkorligen måste ligga vid vattnet, t ex småbåtshamnar och båtbryggor. Här måste undantag i vissa fall medges. Allmänhetens intressen bör beaktas t ex i form av passervägar. 5. Särskilda skäl för undantag föreligger i regel beträffande försvarsanläggning som med hänsyn till sin funktion och avsedda användning måste ligga inom strandskyddsområde, exempelvis kustbefästning och anordning vid krigsförtöjningsplats. I samtliga ovanstående situationer gäller också att områdena saknar intresse för natur och djurliv. Inom vissa delar av skogsbygderna i övre Norrland råder särskilda förhållanden, som bör beaktas vid tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. I en zon utanför fjällregionen och innanför kustbygden, på avstånd från samhällen, baseras det rörliga friluftslivet så gott som uteslutande på jakt och fiske. För dessa ändamål brukar enkla jakt- och fiskekojor uppföras intill stranden. Även om dessa kojor som regel inte avhåller allmänheten från att beträda området bör likväl en viss restriktivitet tillämpas vid beviljande av undantag från strandskyddet. Under alla omständigheter bör undantag ej medges invid forsar och strömmar eller liknande för det rörliga friluftslivet attraktiva områden. Kommunen anser att undantag från byggförbudet dessutom kan medges om strandområdet inte behövs för det rörliga friluftslivets behov, saknar betydelse för djur och natur och området är beläget utanför område av riksintresse. Tomtplats skall som regel förläggas på sådant avstånd från stranden att passage kan ske utan olägenheter för berörda parter. Kommunens bedömning: Utöver de skäl som naturvårdsverket redovisat anser kommunen att följande bör gälla. *I närområdena till de större tätorterna och intill strömmande vatten skall restriktivitet iakttas vid prövning av strandskyddsdispenser. *Genom fördjupning av översiktsplanen kan vattendrag och stränder av olika intresse för rörligt friluftsliv, fiske, bebyggelse m m avgränsas. Fördjupningen bör sedan kunna vara en grund för prövning av bl a undantag från strandskyddet. *Med hänsyn till den stora tillgången på orörda stränder, gles befolkning och låg efterfrågan på tomtmark inom Arjeplogs kommun är det kommunens uppfattning att undantag från strandskyddsbestämmelserna skall kunna medges utöver vad naturvårdsverkets exemplifiering av särskilda skäl anger. *Kommunen anser att naturvårdsverkets skäl för att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna måste kunna ortsanpassas. Det är inte rimligt att samma restriktion skall gälla i glesbygdsområden som i storstadsområden. *Av stor betydelse för prövningen av undantag från strandskyddsbestämmelserna bedömer kommunen det vara att strandområde saknar intresse för det rörliga friluftslivet.

20 20 *Länsstyrelsen bör delegera dispensprövningen även inom obrutet fjällområde till kommunen Jord- och skogsbruk, rennäring, vattenbruk och fiske 1 Jord och skogsbruk Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse (3 kap 4 MB). Enligt uppgift från länsstyrelsen fanns inom kommunen ca 150 hektar jordbruksmark fördelad på ca 20 brukare i slutet av1980-talet. Av dessa hade knappt 11 någon form av djurhållning. Enstaka brukare med mindre åkerareal än 2 ha hade inte medtagits i redovisningen. Med brukare avses markägare som har jordbruksmark i hävd. Jordbruket har minskat under senare år och innefattar för närvarande endast tre företag med djurhållning som ger hel- eller deltidssysselsättning. Därtill finns flera företag av mer hobbykaraktär. En bibehållen jordbruksproduktion bidrar till ett öppnare landskap som gynnar kvarboende och turistnäring. Rennäringen har ett behov av kraftfoder som skulle kunna tillgodoses med lokal produktion. Odling på 100 hektar uppskattas motsvara rennäringens lokala behov. Kommunen finner det mycket angeläget att möjligheterna till en sådan lokal produktion för en lokal marknad utreds. Jordbruket är beroende av att djuren skall kunna beta sommartid enligt djurskyddslagen vilket gör att jordbruksmark runt själva jordbruksföretaget är ytterst värdefull för detta ändamål. Rekommendationer: Se allmänna rekommendationer avsnitt Skogsbruk bedrivs idag på en stor del av kommunens yta och är av stor betydelse för kommunens sysselsättning. Näringen berörs därmed direkt av de flesta exploateringsföretag som aktualiseras. Som regel innebär dessa förändringar inte olägenhet av betydelse för skogsbruket. Brukad skogsmark I kommunen finns 550 privata skogsfastigheter med mer än 5 hektar skogsmark och medelstorleken är 100 hektar. Nästan 400 av dessa ägs av Arjeplogsbor som bor i kommunen. I snitt under 1990-talet avverkades 3,6 5 av Norrbottens årliga volym i Arjeplog (uppgifter från Skogsvårdsstyrelsen). Brukad skogsmark fördelad på ägare: Andel % Areal ha Sveaskog SCA Fastighetsverket Övr allmänna Privata Summa Av den skogklädda marken är 30,6 % skyddad som nationalpark, naturreservat eller biotopskydd. I denna siffra ingår även en del ej produktiv skogsmark.

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA Del av Svartnora 2:2. Nora församling, Kramfors kommun B E S K R I V N I N G Bakgrund I aktuellt område finns sedan tidigare efterfrågan och exploateringsintresse av

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

7. N A T U R O C H K U L T U R

7. N A T U R O C H K U L T U R 7. N A T U R O C H K U L T U R Mål Aktiv vård och skydd av flora och fauna sker för att tillförsäkra alla förekommande växt- och djurarter fortsatt existens i sin naturliga miljö. Människor har goda möjligheter

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

A R J E P L O G S T Ä T O R T FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN AVSEENDE UPPRÄTTAD I DECEMBER 2000

A R J E P L O G S T Ä T O R T FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN AVSEENDE UPPRÄTTAD I DECEMBER 2000 1 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN AVSEENDE A R J E P L O G S T Ä T O R T UPPRÄTTAD I DECEMBER 2000 AV ARJEPLOGS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I ARVIDSJAUR KARTBILAGA: Fördjupning över

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämndens arbetsutskott 2011-03-03 1 Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-salen 2011-03-03 kl 09.00-10.10 Beslutande Mats Hultin (m) ordf 54-73

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www BESLUT 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Josefine Andersson 010-224 16 30 josefine.andersson@lansstyrelsen.se Idériket AB Box 296 240 40 Tjörnarp Beslut om strandskyddsdispens samt tillstånd enligt landskapsbildsskyddet

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer