KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA"

Transkript

1 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARJEPLOGS KOMMUN UPPRÄTTAD I JANUARI 2001 AV ARJEPLOGS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I AR- VIDSJAUR KARTBILAGOR: NATURRESURSER (3 ST), TEKNISKA RESURSER, BE- BYGGELSEUTVECKLING OCH PLANKARTA Antagen av Arjeplogs Kommunfullmäktige

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 2 ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL 4 3 PLANERINGSHORISONT 5 4 ALLMÄNT OM ARJEPLOGS KOMMUN 5 5 LAGSTIFTNING 6 6 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Naturresurser Tekniska resurser Bebyggelseutveckling Miljö- och riskfaktorer 43 7 GENOMFÖRANDE 47 8 KOMMUNENS UTLÅTANDE 9 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 10 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT TILL DEN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLANEN HÖR FÖLJANDE KARTOR: KARTOR NATURRESURSER (TRE STYCKEN) KARTA TEKNISKA RESURSER KARTA BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) PLANBESKRIVNING 1. INLEDNING 1.0 Allmänt Gällande översiktsplan har antagits av Arjeplogs kommun I planen ingick förutom den kommuntäckande delen en fördjupning för Arjeplogs samhälle. Senare har fördjupade översiktsplaner upprättats och antagits för område kring sjön Storavan, Tjeggelvas och för Jutis by. Översiktsplanen redovisas under planprocessens gång i följande olika versioner: Samrådsversionen Faktainsamling, inhämtande och bearbetning av synpunkter och idéer från länsstyrelsen, kommunen, organisationer och enskilda. Utställningsversionen Bearbetning med synpunkter som kommit in under samrådsremissen. Planen ställs ut under minst två månader. Antagandeversionen Synpunkter från utställningen införs varefter planen antas av kommunfullmäktige. 1.1 Arbetsgrupp

3 3 Arbetet påbörjades genom att program upprättades i samråd med kommunens nämnder och förvaltningar samt företrädare för länsstyrelsen. Det fortsatta arbetet har skett under medverkan av bl a Barbro Edin och Martin Stenlund från kommunens miljö- och byggkontor. Medverkan har även skett i mindre omfattning från Rolf Sundberg (jakt), Caisa Abrahamsson (fiske) och Stefan Oskarsen (näringsliv). Kommunstyrelsen har beslutat att revidera översiktsplanen enligt förslag till program och tidplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall tillsammans med ordföranden i Miljö- bygg- och räddningsnämnden vara ledningsgrupp i planarbetet 1.2 Förkortningar och definitioner PBL = Plan- och Bygglagen MB = Miljöbalken Områdesplan: enkel översiktlig plan inom ett större område som redovisar markanvändning, bebyggelseutveckling, grönområde m m. Planutredning: enkel form av utredning som avses ligga till grund för Miljö- bygg- och räddningsnämndens och lantmäteriets bedömning av bygglov och fastighetsbildning. Begreppen planutredning och områdesplan har ingen juridisk förankring och saknar därför rättslig status. Begreppen Sammanhållen bebyggelse och Samlad bebyggelse definieras i avsnitten respektive Ändrad lagstiftning Efter översiktplanens antagande har Miljöbalken införts från och med Bland annat naturresurslagen och naturvårdslagen har bakats in i miljöbalken. Med stöd av lagen har bl a utfärdats förordning om miljökvalitetsnormer och förordning om hushållning med markoch vattenområden. Miljöbalken skall tillämpas så att (1 kap 1 MB): Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. Med utgångspunkt från det nationella miljömålsarbetet har riksdagen godkänt följande miljökvalitetsmål som skall vara ledstjärna för myndigheter, företag och enskilda när de fattar beslut, använder eller vistas i vår gemensamma miljö. Dessa är: 1. Frisk luft

4 4 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans, levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Plan- och bygglagen har bl a ändrats så att estetiska krav på utformningen av den byggda miljön har fått en starkare ställning. När det gäller bestämmelser kring översiktsplanen kan noteras en inriktning mot utveckling och bevarande, beaktande av natur- och kulturvärden, hantering av miljö- och riskfaktorer samt belysning av planens konsekvenser. Skogsvårdslagens inriktning avseende naturvårdshänsyn har förändrats på sådant sätt att miljö- och produktionsmålen nu är likställda. Strandskyddsbestämmelserna har utökats att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Länsstyrelsen har därför beslutat om en ny avgränsning av vilka områden som omfattas av strandskyddet. 2. ÖVERSIKTSPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL Översiktsplanen är obligatorisk och den skall vara aktuell. Den ska visa markens och vattnets användning, bebyggelseutveckling samt riksintressena över kommunens hela yta. Planen används vid kommunal prövning av ärenden enligt PBL eller annan lagstiftning men också av andra myndigheter vid handläggning av ärenden som rör användning av mark och vatten. Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandatperioden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanen används som ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande riksintressena och deras avgränsning och tillämpning. Översiktplanen har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda. Den utgör enbart ett underlag för de bedömningar som ska göras vid efterföljande beslut. I planen ska redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid markanvändningsbeslut. Planen kan alltså sägas utgöra ett förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som inom olika områden av kommunen kan komma att vägas in vid framtida arkanvändningsbeslut. Vid den prövning som föregår dessa beslut ska naturligtvis även enskilda intressen beaktas. Miljö- bygg- och räddningsnämnden kan som exempel inte avslå en ansökan om bygglov med hänvisning enbart till att översiktsplanen anger att ytterligare bebyggelse inte får tillkomma.

5 5 En avvägning måste alltid göras mellan den enskildes behov av att få bygga och de allmänna intressen som ligger bakom angivelsen i översiktsplanen. Översiktsplanen är en del i kommunens utvecklingsplanering. För att kunna bedöma om utvecklingen är lämplig från allmän synpunkt fordras en helhetssyn på användning av mark och vatten och på bebyggelsefrågor. Därvid måste också sambanden mellan utvecklingen i kommunens olika delar, tätort och på landsbygd beaktas. Övergripande sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter ska läggas till grund för planens utformning. De vägs mot varandra på ett sätt som främjar en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Både bevarande- och förändringsintressen ska därvid beaktas. 3. PLANERINGSHORISONT Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga plan för markanvändningen. Avsikten är att planen efter antagandet vid behov skall revideras i sin helhet eller till vissa delar. På så sätt kan planen hållas aktuell. Planeringshorisonten är kortsiktigt år 2005 och långsiktigt år ALLMÄNT OM ARJEPLOGS KOMMUN (Kort beskrivning av utvecklingen under sedan 1990) Tätorten har genomgått en genomgripande förändring av bebyggelsestrukturen genom tillkomsten av förvaltningshuset Tingsbacka som invigdes 1992 av Landshövding Gunnar Brodin. De flesta offentliga myndigheter och förvaltningar är samlade på den plats där Tingshuset och Revirförvaltarbostaden tidigare låg. Byggnaden ansluter till det gamla kommunalhuset och kommunens förvaltning är integrerat i komplexet. Silvermuséet har tillbyggts i två omgångar med utställnings- och arbetslokaler och är nu ett ledande museum även i europeiskt perspektiv. Torget har omskapats och fått planteringar och ny belysning och Drottninggatan och Storgatan har genomgått ansiktslyftningar och trafikreglering. Uppvärmning av offentliga lokaler och flerfamiljshus i centrum med fjärrvärme ger en bättre luftkvalitet i vårt centrum under vintern. Vårt medborgarhus har byggts till med den nya gymnasieskolans lokaler i två etapper och inrymmer nu ett program för Bilsystemteknik med elever från hela Sverige. Boendet för eleverna har lösts med uppförandet av två elevhem. Samtidigt har under perioden en kraftig expansion inom biltestverksamheten medfört stora investeringar i landbanor, kontor och garage. Någon avmattning kan ej ses utan ökning av verksamheten sker fortlöpande. Kommunens mark har planlagts och försålts till olika intressenter inom biltestverksamheten och en fortsatt efterfrågan på planlagd mark för dessa ändamål finns.

6 6 Efterfrågan på mark för bostäder har stagnerat och ett antal tomter för bebyggelse finns. Någon efterfrågan på industrimark för annan bebyggelse än för biltestverksamhet finns ej. Sågens nedläggning resulterar i att det finns lediga industrilokaler. Utanför tätorten sker expansion i framförallt i Slagnäs där biltestverksamheten är motorn i utvecklingen. En sporthall har byggts för skolan och biltestverksamheten. I Laisvall har beslut om nedläggning av gruvan fattats och påverkar på sikt utvecklingen av infrastrukturen på orten och i hela kommunen. I Jäckvik har tillkomsten av norra Europas längsta släplift och en samlad fritidshusbebyggelse av ansenlig betydelse gett byn ett nytt ansikte. Inom avfallsområdet har stora förändringar skett med ny lagstiftning och beskattning av avfall. I kommunen har etablerats återvinningsstationer för emballage och andra förbrukade varor, en återvinningsgård i tätorten har byggts upp för att möta samhällets krav på recirkulation. Våra hushållssopor körs till Umeå för förbränning och deponin nedlades under sista året. Arjeplog har det senaste decenniet fått en behövlig ansiktslyftning och en modernisering av infrastrukturen anpassad till omvärldens krav, som gör oss beredda att gå vidare i det nya millenniet med tillförsikt och styrka, trots vikande befolkningssiffror. 5. LAGSTIFTNING AV BETYDELSE FÖR MARKANVÄNDNINGEN I detta avsnitt redovisas lagstiftning av betydelse för markanvändningen. Av förklarliga skäl är uppräkningen ofullständig. De vanligast förekommande lagarna och bestämmelserna finns dock med. Miljöbalken Miljöbalken(MB) innehåller bl a grundläggande hushållningsbestämmelser som till övervägande del motsvarar tidigare naturresurslag, naturvårdslag, miljöskyddslag och vattenlag. Lagen gäller sedan 1 januari Lagen reglerar bl. a. de "skydd av områden" som funnits sedan tidigare men också nu skydd i form av "kulturreservat". Genom lagändring som trätt i kraft har Natura 2000 områdena kommit att bli likställda med riksintressen. Lagen hanterar strandskyddsbestämmelserna och riksintressen. Lagen är tillämplig på bl a utsläpp av avloppsvatten i vattenområde, användning av mark, byggnad eller anläggning som eljest kan medföra förorening av mark och vatten, användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra ej tillfällig störning för omgivningen genom bl a luftförorening och buller. Lagen är tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I lagen finns också bestämmelser om skydd för vattenförsörjningen. Till vattenföretag hör bl a vattenreglering, vattenöverledning och markavvattning (exempelvis skogsdikning). Så kallad miljöfarlig verksamhet skall i vissa fall anmälas till kommunen, i andra fall krävs en kommunal tillståndsprövning, i andra fall krävs tillståndsprövning av länsstyrelsen eller miljödomstol.

7 7 Plan- och bygglagen För byggande gäller generellt inom hela kommunen de bestämmelser som återfinns i den från 1 juli 1987 gällande plan- och bygglagen. Enligt denna lagstiftning krävs i princip bygglov för uppförande av byggnader, tillbyggnader, vissa invändiga ändringar samt i anspråkstagande och inredning för väsentligen annat ändamål, PBL 8 kap 1. Undantag från bygglovplikten gäller liksom tidigare för ekonomibyggnader tillhöriga jordbruk, skogsbruk, renskötsel och fiske utanför områden som omfattas av detaljplan, 8 kap 1 tredje stycket. Plan- och bygglagen innehåller andra begrepp. * Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden för att tillgodose riksintressen eller för att säkerställa översiktsplanens syften. Områdesbestämmelser binder tillståndsgivning enligt PBL och de anknutna speciallagarna. * Detaljplan används för prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning. Detaljplan binder också den efterföljande tillståndsgivningen. * Lov enligt PBL är rivningslov, marklov och bygglov. Dessa kan grundas på områdesbestämmelser eller detaljplan. Bygglov kan också grundas direkt på tillämpning av 2 och 3 kap PBL. Fastighetsbildningslagen I 3 kap fastighetsbildningslagen (FBL) återfinns de bestämmelser som gäller för bl a avstyckning av tomtplats. I 3 kap 1 återfinns det s k allmänna lämplighetskravet som lyder: Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastigheten får lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område samt att fastighet, som skall användas för bebyggelse, kan få godtagbara anordningar för vatten- och avlopp. För att bedömningarna skall ske likartat samråder miljö- bygg- och räddningsnämnden och lantmäterimyndigheten med varandra (11 kap 1 PBL och 4 kap 25, 25a FBL) Väglagen Inskränkningar i rätten att bygga invid allmän väg återfinns i väglagen, se även nedan under avsnitt Lag om elektriska anläggningar Enligt denna lag gäller bland annat att framdragning av elektriska högspänningsledningar skall föregås av särskilt tillstånd s k koncession. Skyddsområdesbredden kring högspänningsledningar redovisas nedan under Minerallagen och Torvlagen Enligt minerallagen kan Bergmästaren bevilja undersökningstillstånd (tidigare inmutning) eller bearbetningskoncession (tidigare utmål). Undersökningstillstånd ger dels rätten att kartlägga förekomsten av koncessionsmineral och dels option på fynd som man kan komma att finna. En bearbetningskoncession beviljas efter bl. a. miljöprövning och innebär rätt att förfoga över en brytvärd fyndighet. Enligt torvlagen kan torv för energiändamål undersökas och bearbetas enligt beslut av länsstyrelsen med ungefär samma innebörd som motsvarande enligt minerallagen.

8 8 Register med kartor över beslut enligt både minerallagen och torvlagen hålls ajour hos Bergsstaten. Skogsvårdslag Enligt lagen skall skogsmark med dess skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Miljö- och produktionsmål är likställda. Rennäringslagen Enligt denna lag får ändrad markanvändning ej ske inom renskötselområde så att avsevärd olägenhet uppkommer för renskötseln, 30 RL. Hela kommunen utgör renskötselområde. Kulturminneslagen I kulturminneslagen regleras fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Enligt lagen är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fast fornlämning. Bestämmelsen innefattar såväl kända som okända fornlämningar. Enligt samma lag kan länsstyrelsen förklara en byggnad, park eller annan anläggning som byggnadsminne om byggnaden eller anläggningen har kulturhistoriskt värde eller ingår i kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt samma lag. 6. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Kartbilaga: Vy naturresurser 6.0 Fakta om Arjeplog Arjeplogs kommun (Källa:SCB) Kommunens målsättning: Kommunen skall ha invånare vid planeringsperiodens slut Naturresurser Allmänna intressen riksintressen

9 9 Av kap 2 i Plan- och bygglagen (PBL) samt kap 3 och 4 i Miljöbalken (MB) framgår vilka allmänna intressen som kommunen skall ta hänsyn till vid planläggning. På de kommuntäckande kartor som hör till översiktsplanen har kommunen valt att redovisa mark- och vattenområdenas användning, bebyggelseutvecklingen och riksintressena. Därutöver har även förordnanden enligt naturvårdslagen och andra markreglerande bestämmelser redovisats (naturresurser 3 kartor, tekniska resurser 1 karta, bebyggelseutveckling 1 karta). Syftet är att översiktsplanen på ett enkelt och entydigt sätt skall kunna tjäna som underlag för prövning av bygglov m m. För Arjeplogs tätort har en fördjupning av översiktsplanen redovisats i en separat handling. Förtydliganden som därutöver erfordras kommer att framgå av beskrivningarna eller hänvisningar i dessa. Avsikten med att avsätta vissa områden som skyddad natur är oftast att bevara skyddsvärd flora och fauna samt värdefulla naturmiljöer, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjligheter till rekreation och friluftsliv. Det är inom de skyddade områdena som en stor del av friluftslivet bedrivs, det är hit exkursionerna går och det är dessa områden som till vissa delar identifierar hembygden. Gällande förordnanden Inom Arjeplogs kommun finns Peljekaise nationalpark om hektar. Följande områden har avsatts som naturreservat (utdrag ur länsstyrelsens redovisning). Naturreservat Kommun Area (ha) Galtispuoda Arjeplog 116 Bildat år 1971, 1973 Yrafdeltat Arjeplog Märkberget Arjeplog Arvesjåkkå Arjeplog Tjeggelvas Arjeplog Långsjön (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Långsjön-Gåbrek fjällurskog Arjeplog Bårgå (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Ståkke-Bårgå Fjällurskog Arjeplog Nimtek Arjeplog/Arvidsjaur Hornavan (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Hornavan-Sädvajaure fjällurskog Arjeplog Dellikälven (ingår i reservatet nedan) Arjeplog Laisdalens fjällurskog Arjeplog Nalovardo-Storgidna (ingår i Laisdalens FUR) Arjeplog Plassa/Blassa (ingår i Laisdalens FUR) Arjeplog Granberget DR Arjeplog Björknäs DR Arjeplog 59, Udtja Arjeplog/Jokkmokk Akkelis fjällurskog Arjeplog

10 10 Särskilda bestämmelser som meddelats i reservatsbesluten reglerar vad som tillåts inom naturreservaten. Ovanstående reservat och nationalpark innebär att objekten skyddas ur olika aspekter. Som regel behöver de därför inte redovisas i följande avsnitt om allmänna intressen - riksintressen. Dessutom finns kring Arjeplogs samhälle landskapsbildsförordnanden enligt den äldre lydelsen av 19 Naturvårdslagen (områden där det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att kalavverka) samt fågelskyddsområden ("djurskydd") Bevarandeområden med hänsyn till ekologi, naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Stora opåverkade områden Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (3 kap 2 MB). Det är i Norrbotten föga meningsfullt att peka ut de "stora opåverkade områdena". Mera användbart är att försöka bedöma vilka områden som idag är påverkade av större exploateringsföretag. En gångbar planeringsfilosofi kan vara att: - i första hand sträva efter att större exploateringsföretag lokaliseras i anslutning till redan exploaterade områden - i andra hand göra en bedömning av i vilka alternativa lägen ett större exploateringsföretag innebär minst påverkan i landskapet Kommunens bedömning: Inom Arjeplogs kommun bedöms idag inte sådana "hot" i form av exploateringsföretag eller andra miljöbegrepp föreligga, som motiverar särskilda kommunala ställningstaganden. Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (3 kap 3 MB). Underlag: Länsstyrelsens PM "Lagbestämmelsen om skydd för de ekologiskt känsliga områdena skall tillämpas genom ett flertal speciallagstiftningar. Vid prövningen av tillståndspliktiga åtgärder bör man alltid ha i åtanke huruvida ärendet berör ett ekologiskt särskilt känsligt område. Det andra steget blir att fråga sig om den tilltänkta åtgärden innebär en påtaglig skada för områdets naturmiljö. Skogsvårdslagen och jordbrukets skötsellag, de s k skötsellagarna, är inte direkt anknutna till MB. De innehåller dock prövningsgrunder som delvis överensstämmer med innehållet i 2 kap 3 MB. Till exempel utgör paragraferna om naturvårdshänsyn, där hänsyn till ekologiskt känsliga områden givetvis ingår, en särskild prövningsgrund. Samhällsplanering skall bedrivas utifrån en ekologisk grundsyn. För kommunerna innebär översiktsplanen en möjlighet att värna om områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. En kommunal plan kan

11 11 påverka tillståndsprövning enligt annan lagstiftning, t ex tillstånd enligt miljöbalken. I den kommunala planeringen kan det vara av särskilt stort intresse att behandla de vattendrag som ej berörs av 4 kap 6 miljöbalken." Kommunens bedömning: Länsstyrelsen har bedömt det som svårt att definiera begreppet ekologiskt känsliga områden. Svårigheterna med att få fram ett bra underlagsmaterial är stora. Det är även svårt att idag veta hur 3 kap 3 MB kommer att kunna tillämpas. Kommunen delar denna uppfattning. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård - Riksintressen Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljön eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap 6 MB) Följande riksintressen har avgränsats inom kommunen. 1. PITEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanens markanvändningskarta. Området utgör ett riksintresse ur naturvårdssynpunkt på grund av geovetenskapliga värden, ett i huvudsak oreglerat vattenflöde, sjöar, odlingslandskap, naturskog och fauna. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Piteälven är en i stort sett oreglerad fjällälv. Den skiljer sig i flera avseenden från övriga storälvar. Ända ner till Storforsen ligger älvloppet högre än flertalet andra storälvar på motsvarande avstånd från kusten. Dess dalgång är senare koloniserad än samtliga övriga älvdalar i jämförbara avsnitt ovanför högsta kustlinjen. Det är självfallet många orsaker bl a lokalklimat, jordart och älvens farbarhet. Piteälven är därför mer än de flesta andra norrlandsälvar en vildmarksälv. Ett särdrag, unikt för Piteälven, är den stora utbredningen av kalt berg. Pieskehaures sandur, dalens trappstegsmorfologi och Tjeggelvas överskjutningsskållor med samhöriga brantformer, blockdeltat vid Apmo, den vidsträckta och nästan plana dalslätten med unikt förgrenade älvfåror vid Mårsom och Storforsen som är en av landets mäktigaste forsar är några av de viktigaste enskilda objekten. Stränder med hedartad vegetation har extremt stor utbredning jämfört med övriga obundna älvar. Kärlväxtfloran är som helhet ovanligt artfattig men betydande förekomster av sällsynta fjällarter vid källsjöarna samt några sällsynta arter även längre ner (t ex mångfingerört) finns dock. Välutbildad lavvegetation vid flera av forsarna har större utbredning jämfört med andra älvar. Urskogsområden och sydväxtberg är andra värdefulla biotoper. Älvens källsjöar har stort limnologiskt värde. Älven är viktig ur fiskesynpunkt, bl a för reproduktionen av lax (upp till Storforsen)." "Piteälven karaktäriseras av ett vilt lopp med många forsar. Stora delar av älven rinner genom obebodd vildmark. Terrängen i älvens närhet är kuperad och skogen utgörs uteslutande av barrskog. På många ställen delar älvfåran upp sig i flera strömmar och forsar. Storforsen, Europas högsta obundna vattenfall, är av stort värde. I Storforsen finns ett skogsbruksmuseum, ett naturrum, en campingplats mm. Anordningar för att främja fritidsfisket finns längs älven. Intresseaspekterna är natur- och kulturstudier samt fritidsfiske."

12 12 Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning att älven är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. Detta får inte hindra att aktivt skogsbruk eller befintlig helårs- och fritidsbebyggelse inom dalgången kan bestå och utvecklas. Prövning av ändrad markanvändning skall ske efter följande principer: I Piteälvens dalgång nedanför Tjeggelvas finns endast enstaka helårsbosättningar som i vissa fall kombineras med turistisk verksamhet (Lutton, Forsudden, Forsnäs, Norra Bergnäs m fl). Viss fritidsbebyggelse finns i anslutning till dessa boställen. Fritidshus i större omfattning finns i Norra Bergnäs och Jäknajaure. Efterfrågan på ytterligare fritidstomter finns. Kommunen är positiv till en utveckling av de anläggningar som bedriver turistisk verksamhet och bedömer att ytterligare enstaka turistanläggningar med stugby och husvagnscamping skall tillåtas. Ny fritidsbebyggelse i större omfattning tillstyrks i första hand i Norra Bergnäs och Jäknajaure. Enstaka fritidshus skall även tillåtas i anslutning till befintlig bebyggelse. På de sträckor av älven som ur bebyggelsesynpunkt kan anses orörda skall ny bebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet inte tillåtas. Inom älvsträckan från Tjeggelvas och västerut finns enstaka bosättningar i bl a Stenudden, Övernäs och Örnvik. Ovanför gränsen för det s k obrutna fjällområdet finns bebyggelse i Akkapakte, Västerfjäll och fiskecampen Miekak. Inom området finns även renvaktarbostäder och äldre lappläger. Kommunen är positiv till nybyggnad av enstaka fritidshus i ovan redovisade byar efter prövning i detaljplan. Nybyggnad för turism och det rörliga friluftlivet skall tillåtas men bör i första hand ske i anslutning till befintlig bebyggelse. Området vid Apmo-Måskejaur skall behållas orört. *Eftersom staten med få undantag äger marken inom Piteälvens dalgång inom Arjeplogs kommun förutsätts skogsbruket bedrivas med skäliga naturvårdshänsyn och med beaktande av forn- och kulturlämningar. *Några särskilda åtgärder i form av reservatsbildningar bedöms inte nödvändiga. Intresse av exploatering av eventuella mineralförekomster inom området skall enligt kommunens bedömning väga tungt mot naturvårds- och friluftslivsintressena. 2 GRADDIS-TÄRNA-LAISÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Objektet utgör delvis riksintresse även för det rörliga friluftlivet är delvis beläget inom obrutet fjällområde och sträcker sig in i Sorsele kommun. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdömen: "Opåverkat fjällområde med välutbildade glacifluviala former. Östra delen av området utgör ett botaniskt rikområde inom såväl den alpina zonen som inom den subalpina björkskogsregionen." "Kalkinslaget i berggrunden gör floran artrik. Området hyser ett flertal utpostlokaler för sällsynta växtarter. Tjålmejauresänkan med sin mosaik artade karaktär är ett ypperligt fågelområde. Flera hotade arter förekommer inom området och området anses vara ett av fjällvärldens värdefullaste område ur faunasynpunkt. Inom riksobjektet finns även stora geomorfologiska värden."

13 13 "Laisälven är en helt oreglerad fjällälv och Laisdalen ovan Plassaselet har en rikt differentierad natur med glaciala avlagringar och tundrapolygoner. Iraftdeltat hör till de främsta av Norrlands inlandsdeltan. Laisälven är också en utpräglad "rikälv" med ett artrikt och synnerligen mångformigt växt- och djurliv. Den hör till det enda orörda älvsystemet och har en karaktär som överensstämmer med de sydligare, numera hårt utbyggda storälvarna. Här finns t ex översvämningsmarker med exceptionellt artrik, välzonerad strandängsvegetation, välutbildade skravelängar och säregna ståndorter med unik artsammansättning (Märkbergesområdet). Laisälven är en av Sveriges djurrikaste fjälldalar, sedan gammalt känd som utomordentligt produktivt område för bl a ripor och andfåglar. Flera växt- och djurarters utbredning når i Laisdalen längre in i fjällvärlden än vad som noterats på annat håll i landet. Laisälven är en intakt laxälv." "Iraftdeltat hör till de främsta av Norrlands inlandsdeltan som förutom sitt höga geovetenskapliga värde även är botaniskt och kulturhistoriskt intressant. Vindelfjällsområdet har utpekats som s k tyst område inom vilket få skoterleder skall finnas, där dispensmöjligheterna för skoterkörning skall vara starkt begränsade och där landningsplatser för flyg kommer att utpekas i syfte att begränsa överflygningstrafiken (B-område). Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning med följande förbehåll. *Riksintresset får inte utgöra hinder för pågående och framtida gruvbrytning eller täkt *Inom Laisdalen väster om Laisvalls samhälle finns byar med stora inslag av turistisk verksamhet (Adolfström, Gautosjö, Hällbacken). Riksintresset får inte hindra en fortsatt utveckling av dessa byar. Nybebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet bör koncentreras till redan exploaterade områden. * Riksintresset bedöms inte utgöra hinder för utvecklingen av Laisvalls samhälle och Laisvalls by. * Laisdalen söder om Laisvalls by kännetecknas av mindre byar med både helårs- och fritidsbebyggelse. I Björkliden finns en mindre stugby. Nybebyggelse för annat än det rörliga friluftslivet bör koncentreras till befintlig bebyggelse. * Skogsbruket inom det riksintressanta området skall bedrivas med skäliga naturvårdshänsyn och beaktande av forn- och kulturlämningar. * Yraftdeltat, Märkberget, Dellikälven, Nallovardo Storgidna utgör naturreservat inom det riksintressanta området. Behov av ytterligare reservatsbildningar bedöms inte föreligga. Ny fritidsbebyggelse skall inte tillåtas inom Märkbergets naturreservat. Reservatsföreskrifterna bör om så inte skett kompletteras med en sådan bestämmelse. 3 IKESJAURE - PIESKEHAURE - SULITELMAOMRÅDENA har av naturvårdsverket klassats som riksintressanta ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Objektet utgör i sin helhet riksintresse även för det rörliga friluftslivet. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme:

14 14 "Ett av fjällens mest orörda vildmarksområden. Den landskapsbild som finns här saknar motstycke i Sverige. Området uppvisar en rikedom på värdefulla geomorfologiska objekt, inkluderande vårt lands största recenta sandur. Området som avgränsas av en skolla med ren kalkberggrund och kalkrika glimmerskiffrar hör till fjällvärldens botaniskt rikaste områden. Många "krävande" och sällsynta arter förekommer relativt vanligt. Området är även från västgeografisk synpunkt mycket intressant. I området finns en av de sista tillflyktsorterna för fjällgås. Råvejaureområdets fisktomma sjöar är av stort limnologiskt intresse." Området kring Sulitelma har utpekats som s k tyst område inom vilket inga skoterleder skall finnas, där dispensmöjligheterna för skoterkörning skall vara starkt begränsade och där överflygningsbegränsningar har aktualiserats (A-område). Området kring Mavas - Miekak har utpekats som tyst område inom vilket antalet skoterleder skall vara begränsat, där dispensmöjligheterna för skotertrafik skall vara generösare och överflygning skall begränsas (C-område). Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen har ingen erinran mot föreslaget område men bedömer att riksintresset inte behöver utgöra hinder för framtida gruvbrytning och/eller bebyggelse för turism och rörligt friluftsliv i Mavas och Pieskehaure. Behov av reservatsbildning föreligger inte. 4 HORNAVANS URSKOGSOMRÅDE har av naturvårdsverket bedömts vara av riksintresse ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Området har stor areal, omfattar en naturligt avgränsad platå, är mångformigt både vad gäller skogstyper och naturtyper i övrigt och innehåller sena successioner av såväl gran- som tallskog." Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets syn på och avgränsning av området. Området utgör naturreservat och har därmed skyddats mot exploatering. 5 BÅRGÅ URSKOGSOMRÅDE har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanekartan. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Bårgofjäll är ett isolerat lågfjäll och ett svårtillgängligt område som även omfattar ett mäktigt blockdelta. Vegetationen är växtgeografiskt intressant bl a vid Harrok. Urskogsobjektet har begränsad areal (2 000 ha) men är relativt välavgränsat, mångformigt vad gäller terrängskogstyper samt har stor andel orörd skog i sent successionsstadium. Värdet är högt (klass 2)." Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens och naturvårdsverkets syn på och avgränsning av objektet. Området utgör naturreservat och har därmed skyddats mot exploatering.

15 15 6 PELJEKAISE har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Området är även av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området utgör nationalpark och har därmed skyddats mot exploatering och ändrad markanvändning. Kommunen har ingen erinran mot förslaget till riksintresse. 7 LAISÄLVENS dalgång är riksintressant ur kulturmiljövårdens synpunkt enligt länsstyrelsens bedömning. Faktaunderlag, se länsstyrelsens PM. "Tyngdpunkten i riksintresset utgörs av brukslämningarna och den nybyggarkultur som uppstod genom bruket och som sedan levde kvar samt lämningar efter tidigare bosättning från stenålder och framåt. Kommunens tolkning och rekommendationer: Riksintresset måste preciseras och begränsas till att omfatta dalgången uppströms Laisvalls samhälle, Delliknybygget och eventuellt ytterligare rester av nybyggarkulturen. Nybebyggelse eller annan exploatering inom dessa områden skall föregås av samråd med kulturminnesvårdens företrädare. Möjligheterna att bibehålla det öppna jordbrukslandskapet är dock begränsade och förutsätter troligen någon form av statligt stöd till enskilda jordbrukare. 8 KASKER - nybygge har av länsstyrelsen klassats som riksintressant ur kulturmiljövårdens synpunkt. Faktaunderlag Länsstyrelsens miljöbeskrivning "Samiskt nybygge som etablerades i början av 1700-talet. Kasker är Arjeplogs första nybygge och utgör ett viktigt exempel på den inhemska kolonisationen.". Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens bedömning och understryker vikten av att ekonomiska förutsättningar skapas för att fastighetsägaren skall kunna bibehålla byggnader och miljö. 9 GALTISGUTJ - NÅTTI har av länsstyrelsen klassats som riksintressant område ur kulturmiljövårdens synpunkt. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt. Faktaunderlag, se länsstyrelsens PM. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens bedömning. Området utgör ett av kommunen i ordningstält rekreationsområde. Befintlig fritidsbebyggelse i området får bibehållas. Ny fritidsbebyggelse skall endast undantagsvis tillåtas och då efter planläggning. I övrigt skall områdets karaktär behållas och skyddas mot exploatering, som inte sker för det rörliga friluftslivet, genom reservatsbildning eller områdesbestämmelser. Det är även av stor vikt att åtgärder vidtas för att förhindra den erosion som orsakas av Hornavans dämning. 10 NASAFJÄLL silvergruva har av länsstyrelsen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Faktaunderlag: se länsstyrelsens Pm. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt.

16 16 Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen har ingen erinran mot länsstyrelsens förslag. Någon särskild åtgärd för att skydda riksintresset erfordras inte. 11 RACKTRÄSK - DELLAURE fornlämningsområde har av länsstyrelsen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Faktaunderlag: se länsstyrelsens PM. Området är utpekat som ett fornvårdsobjekt. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen delar länsstyrelsens uppfattning. Riksintresset bedöms inte utgöra hinder för byggande av testbana inom området. Exploatering måste ske i samråd med kulturmiljövården för att inte motverka dess intressen. 12 NATURA 2000 OMRÅDEN Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. EU:s medlemsländer lämnar förslag till områden av gemenskapsintresse till EG-kommissionen. När kommissionen har godkänt urvalet ska områdena utses som särskilda bevarandeområden av medlemslandet senast år Genom lagändring som trätt i kraft har Natura områdena 2000 likställts med riksintressen. Nedan redovisas de områden som är belägna inom Arjeplogs kommun: Natura Areal (ha) Skydd område Tjålmejaure obrutet fjäll Laisdalens fjällurskog NR NR=naturreservat Ståkke-Bårgå fjällurskog NR Hornavan-Sädvajaure fjällurskog NR Udtja NR Märkberget 289 NR Nimtek 4581 NR Björknäs 60 NR Tjeggelvas NR Granberg (Kuottavare) 82 NR Ramanj 4664 DR Gåbrek 4978 NR Akkelis 5567 NR Veddek NR Pieljekaise NP Veddek Biotopskydd Daita 40 NR Yraft 717 NR Sulitelma obrutet fjäll Piteälven med biflöden Älv Byskeälven med biflöden Älv Uppgifter kring Natura-2000 områdena med karthänvisningar finns hos Länsstyrelsen Områden med geografiska bestämmelser.

17 17 De områden som anges i 4 kap 2-8 MB är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2 8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap 7 andra stycket. (4 kap 1 MB). Obrutet fjällområde Genom beslut av regeringen har det s k obrutna fjällområdet avgränsats. Områdets gräns har överförts till översiktsplanekartan. Enligt bestämmelserna i 4 kap 1 och 5 är syftet att det obrutna fjällområdet så långt det är möjligt skall skyddas mot exploatering. Bestämmelsen utgör hinder för nybebyggelse för annat ändamål än rennäringen, den bofasta befolkningen, forskning och det rörliga friluftslivet. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen förutsätter dock att intresset av utveckling av enstaka ny turistanläggning eller exploatering av betydande mineralfyndighet skall väga tungt vid en lokaliseringsprövning även inom obrutet fjällområde. Bestämmelsen får inte utgöra hinder för att förbättra vägförbindelser och eldistribution till befintlig bebyggelse och anläggningar. Rörligt friluftsliv Med stöd av bestämmelserna i 4 kap 1 och 2 MB har länsstyrelsen avgränsat område inom vilket turismens och det rörliga friluftslivets intressen skall ha hög prioritet vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra miljöingrepp. Riksintresset utgör enligt lagtexten inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet och utgör inte hinder för gruvdrift och liknande. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunen är positiv till riksintressets avgränsning och syfte. Innebörden blir bl a att satsningar på turism och rörligt friluftsliv i områdena efter Laisdalen, efter Silvervägen och kring Hornavan - Uddjaure kan ges hög prioritet. Förbud mot vattenkraftsutbyggnad Av de geografiskt avgränsade områdena är Pite-, Laisälven (biflöde till Vindelälven) och övre delen av Skellefteälvens vattenområden till vissa delar belägna inom Arjeplogs kommun. Inom nämnda vattenområden, källflöden och biflöden får vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning inte utföras. Bestämmelsen gäller inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. (4 kap 6 MB). Lagens konsekvens är ett förbud mot vattenkraftsutbyggnad, vattenreglering och vattenöverledning inom älvarnas tillrinningsområden. Tillstånd får endast ske om miljöpåverkan är obetydlig och olägenheter inte uppkommer för fiske eller annan näring. Övriga allmänna intressen

18 18 Naturvård och friluftsliv Utöver riksintressanta områden för naturvård och rörligt friluftsliv samt naturreservat som framgår av översiktsplanekartorna finns ett stort antal områden och objekt som av olika anledningar skyddas. Som exempel kan nämnas Svaipa fågelskyddsområde. Uppgift om dessa förordnanden och bestämmelser finns i första hand hos länsstyrelsen. Kulturmiljövård Inom kommunen finns fornlämningar i stor omfattning. Resultat av inventeringar som genomförts finns arkiverade och tillgängliga hos länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Norrbottens museum. Innan markanvändningsföretag får påbörjas skall information om eventuell förekomst av fornlämningar inhämtas. Fornlämningarna är skyddade enligt kulturminneslagen Strandskydd Tillämpning av strandskyddsbestämmelserna Generellt strandskydd enligt 7 kap 15 MB gäller inom Arjeplogs kommun för samtliga sjöar och vattendrag som finns redovisade på Norrbottenskartan i skala 1: (lantmäteriets karta 505). Inom en avgränsad tomtplats omfattas inte anläggningar, anordningar eller byggnader som utgör komplement till befintlig bebyggelse av strandskydd. Strandområde som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd stadsplan eller byggnadsplan omfattas ej av strandskydd. Sådana beslut varigenom länsstyrelsen före den 1 juni 1994 upphävt strandskyddet i detaljplaner eller liknande skall gälla även i fortsättningen. Bestämmelse: Byggnadsförbud gäller 100 meter från strandlinjen och avser förbud mot nybyggnad eller väsentligt ändrad användning av marken eller vattenområdet. Miljö- bygg- och räddningsnämnden kan med stöd av 7 kap16 MB medge undantag från byggförbudet om det finns särskilda skäl. Naturvårdsverket har närmare angivit i vilka fall särskilda skäl bör kunna föreligga: 1. Då det allemansrättsliga utnyttjandet av ett strandskyddsområde inte inskränks av en tilltänkt byggnad eller anläggning. Detta kan inträffa vid komplettering av befintlig bebyggelse inom etablerad tomtplats. Det kan också inträffa vid uppförande av anläggningar inom område som inte är allemansrättsligt tillgängligt av andra skäl (militära områden, industriområden etc). 2. Då platsen där byggnad eller anläggning avses placeras är väl avskild från strandmiljön och på grund härav saknar betydelse för bad och friluftsliv. Det kan bl a bero på att vissa avskiljande anläggningar har uppförts. Exempel på sådana anläggningar är järnvägar och större

19 19 vägar. Det kan också vara befintlig bebyggelse som avskiljer den tilltänkta byggnadsplatsen från strandmiljön. 3. Då anläggningen skall uppföras för det rörliga friluftslivets behov. Det kan t ex vara fråga om en badanläggning som allmänheten får fri tillgång till. 4. Vissa anläggningar som allmänheten i och för sig inte har tillgång till och som ovillkorligen måste ligga vid vattnet, t ex småbåtshamnar och båtbryggor. Här måste undantag i vissa fall medges. Allmänhetens intressen bör beaktas t ex i form av passervägar. 5. Särskilda skäl för undantag föreligger i regel beträffande försvarsanläggning som med hänsyn till sin funktion och avsedda användning måste ligga inom strandskyddsområde, exempelvis kustbefästning och anordning vid krigsförtöjningsplats. I samtliga ovanstående situationer gäller också att områdena saknar intresse för natur och djurliv. Inom vissa delar av skogsbygderna i övre Norrland råder särskilda förhållanden, som bör beaktas vid tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. I en zon utanför fjällregionen och innanför kustbygden, på avstånd från samhällen, baseras det rörliga friluftslivet så gott som uteslutande på jakt och fiske. För dessa ändamål brukar enkla jakt- och fiskekojor uppföras intill stranden. Även om dessa kojor som regel inte avhåller allmänheten från att beträda området bör likväl en viss restriktivitet tillämpas vid beviljande av undantag från strandskyddet. Under alla omständigheter bör undantag ej medges invid forsar och strömmar eller liknande för det rörliga friluftslivet attraktiva områden. Kommunen anser att undantag från byggförbudet dessutom kan medges om strandområdet inte behövs för det rörliga friluftslivets behov, saknar betydelse för djur och natur och området är beläget utanför område av riksintresse. Tomtplats skall som regel förläggas på sådant avstånd från stranden att passage kan ske utan olägenheter för berörda parter. Kommunens bedömning: Utöver de skäl som naturvårdsverket redovisat anser kommunen att följande bör gälla. *I närområdena till de större tätorterna och intill strömmande vatten skall restriktivitet iakttas vid prövning av strandskyddsdispenser. *Genom fördjupning av översiktsplanen kan vattendrag och stränder av olika intresse för rörligt friluftsliv, fiske, bebyggelse m m avgränsas. Fördjupningen bör sedan kunna vara en grund för prövning av bl a undantag från strandskyddet. *Med hänsyn till den stora tillgången på orörda stränder, gles befolkning och låg efterfrågan på tomtmark inom Arjeplogs kommun är det kommunens uppfattning att undantag från strandskyddsbestämmelserna skall kunna medges utöver vad naturvårdsverkets exemplifiering av särskilda skäl anger. *Kommunen anser att naturvårdsverkets skäl för att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna måste kunna ortsanpassas. Det är inte rimligt att samma restriktion skall gälla i glesbygdsområden som i storstadsområden. *Av stor betydelse för prövningen av undantag från strandskyddsbestämmelserna bedömer kommunen det vara att strandområde saknar intresse för det rörliga friluftslivet.

20 20 *Länsstyrelsen bör delegera dispensprövningen även inom obrutet fjällområde till kommunen Jord- och skogsbruk, rennäring, vattenbruk och fiske 1 Jord och skogsbruk Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse (3 kap 4 MB). Enligt uppgift från länsstyrelsen fanns inom kommunen ca 150 hektar jordbruksmark fördelad på ca 20 brukare i slutet av1980-talet. Av dessa hade knappt 11 någon form av djurhållning. Enstaka brukare med mindre åkerareal än 2 ha hade inte medtagits i redovisningen. Med brukare avses markägare som har jordbruksmark i hävd. Jordbruket har minskat under senare år och innefattar för närvarande endast tre företag med djurhållning som ger hel- eller deltidssysselsättning. Därtill finns flera företag av mer hobbykaraktär. En bibehållen jordbruksproduktion bidrar till ett öppnare landskap som gynnar kvarboende och turistnäring. Rennäringen har ett behov av kraftfoder som skulle kunna tillgodoses med lokal produktion. Odling på 100 hektar uppskattas motsvara rennäringens lokala behov. Kommunen finner det mycket angeläget att möjligheterna till en sådan lokal produktion för en lokal marknad utreds. Jordbruket är beroende av att djuren skall kunna beta sommartid enligt djurskyddslagen vilket gör att jordbruksmark runt själva jordbruksföretaget är ytterst värdefull för detta ändamål. Rekommendationer: Se allmänna rekommendationer avsnitt Skogsbruk bedrivs idag på en stor del av kommunens yta och är av stor betydelse för kommunens sysselsättning. Näringen berörs därmed direkt av de flesta exploateringsföretag som aktualiseras. Som regel innebär dessa förändringar inte olägenhet av betydelse för skogsbruket. Brukad skogsmark I kommunen finns 550 privata skogsfastigheter med mer än 5 hektar skogsmark och medelstorleken är 100 hektar. Nästan 400 av dessa ägs av Arjeplogsbor som bor i kommunen. I snitt under 1990-talet avverkades 3,6 5 av Norrbottens årliga volym i Arjeplog (uppgifter från Skogsvårdsstyrelsen). Brukad skogsmark fördelad på ägare: Andel % Areal ha Sveaskog SCA Fastighetsverket Övr allmänna Privata Summa Av den skogklädda marken är 30,6 % skyddad som nationalpark, naturreservat eller biotopskydd. I denna siffra ingår även en del ej produktiv skogsmark.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN AVSEENDE KOMMUNEN MED UNDANTAG AV ARVIDSJAURS TÄTORT UPPRÄTTAD UNDER ÅREN 2000-2002 AV ARVIDSJAURS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I ARVIDSJAUR KARTBILAGOR: NATURRESURSER

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni 1997. Laga kraft den 11 juli 1997.

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni 1997. Laga kraft den 11 juli 1997. GRÄNSBETECKNING ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR (del av Nätersäter 1 :6) I ÖGLUNDA FÖRSAMLING, SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 28 MAJ 1997 ÖVRIGT Grundkartan utgörs

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld / lidyd L i n uveräiklspian nivuaibmä IMJIIIIIUII 93-06- 3 0 *5 Qemensara deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld i Mot bakgrund av - fjällvärldens stora betydelse för naturvård, friluftsliv, turism

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Praxis?

Praxis? Praxis? http://www.markochmiljooverdomstolen.se/avgoranden-fran-mark--ochmiljooverdomstolen/ http://www.strandskyddsdomar.se/ Fastighetsbildning De särskilda skäl som enligt 7 kap 18c miljöbalken får

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-03-08, rev. 2012-07-04 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 och del av Stärbsnäs 1:21 i Björkö-Arholma församling,

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer