Minnesanteckningar från kommunala tillgänglighetsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(4) Datum Plats och tid: Sammanträdesrum 1, Stadshuset, kl Minnesanteckningar från kommunala tillgänglighetsrådet Närvarande Irene Nilsson (s) ordf. Håkan Spångberg (sd) Agneta Karlsson (mp) Åsa Kull Persson (c) Hans-Göran Hansson (mp) Helene Larsson (FUB) vice ordf. Lisen Ekdahl (Demensför.) (13-15) Anna-Lena Päkkilä (SRF) Marie Levin (HIF Klinten) Bo Nilsson (HRF) Birgitta Andersson (NEURO) Ingvar Malmström (Hjärt- & lung) Louise Davidsson (sekr.) Ej närvarande Karin Axelsson (m) Pia Litbo (s) Inledande informationsträff Lars Olsson (c), ordförande i tekniska nämnden, och Carina Forsback, trafikhandläggare på tekniska förvaltningen, informerar om kommunens hantering av, och regelverk för, parkeringstillstånd. Rörelsehindrad som har ett varaktigt funktionshinder som innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand kan efter ansökan få parkeringstillstånd för rörelsehindrad (PRH). Med varaktigt avses ett rörelsehinder som består i minst sex månader. PRH beslutas av tekniska nämnden. Beviljande av tillstånd får beslutas av tjänstemän på delegation medan avslagsbeslut hanteras i tekniska nämndens arbetsutskott. Tillståndet gäller i högst 5 år, är personligt och gäller i hela EU, Lichtenstein, Norge och Island. Ett tillstånd förnyas inte per automatik utan man måste ansökan på nytt när tillståndet gått ut. Ansökningsblankett finns på kommunens hemsida för nedladdning och man kan även ringa till tekniska förvaltningen för att få en blankett hemskickad. Till ansökan ska ett nytt läkarintyg bifogas. Tillståndet kan återkallas om det utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Upprop Irene Nilsson hälsar alla ledamöter välkomna och därefter sker upprop. Kommunledningskontoret / Kansliavdelningen Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

2 2(4) Färdtjänstavtalet Irene informerar om att en diskussion pågår mellan 23 kommuner och Skånetrafiken om vilket upplägg färdtjänstavtalet ska ha. Planen förefaller vara att avtalet ska vara färdigt till den 1 januari 2017 men det är osäkert om tidsplanen kommer kunna hållas. För närvarande undersöks vad som gäller med uppsägningstiden då det föreligger vissa oklarheter kring detta. Mer information kommer under hösten. Skånetrafikens dialogresa Tillväxtavdelningen har kallat två brukarrepresentanter från kommunala tillgänglighetsrådet som även tillhör Skånetrafikens kundråd och två representanter från kommunala pensionärsrådet till Skånetrafikens dialogmöte den 9 november. De har ett förberedande möte den 14 oktober. Målgruppen är kommunala tjänstemän som arbetar med färdtjänst samt organisationer och föreningar med intresse i frågan. Det diskuterades om det skulle vara fler representanter från samordningsgruppen men övervägande ledamöter ansåg att det är tillräckligt med fyra representanter som träffar Skånetrafiken. Således är det Helen Larsson och Anna-Lena Päkkilä som deltar i mötet från kommunala tillgänglighetsrådets sida. Rapportering från nämndsmöten och samrådsgrupp Åsa Kull Persson informerar om omsorgsnämndens sammanträde den 30 augusti som till viss del handlade om besparingar. De största besparingarna var sänkt bemanning på boenden och beslut att ta bort fria resor till daglig verksamhet. Bo undrar om ledsagning faller under högkostnadsskyddet, vilket Anna-Lena bekräftar att det gör. Helene Larsson menar att strategidokumentet Tillgänglighet och delaktighet för alla inte går ihop med de nya taxorna gällande bland annat ledsagning. Det är inte tillgänglighet för alla att behöva betala 320 kr i timmen för ledsagning för att exempelvis kunna vara med på det här mötet. Hans-Göran Hansson berättar om byggnadsnämndens och stadsbyggnadskontorets arbete. Byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd som kontrollerar att plan- och bygglagen följs, vilket bland annat inbegriper ovårdade fastigheter. Nämnden har lagt förslag till fullmäktige om ovårdade fastigheter. Byggnadsnämnden arbetar offensivt, bland annat med höghastighetstågen och vad de kommer innebära för planarbetet, men tittar även på förtätning av tätorterna. Det arbetas även med strategier och planer, såsom trafikplaner och skyfallsplaner, som en del i arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan. Det är inte så många bygglov som ligger. Hans-Göran noterar att man ser ett ökat intresse bland större bostadsbolag om att bygga i Hässleholm. Arbetet försvåras dock av att nästan allt som tas fram överklagas, vilket innebär att processen blir dryg. Nämnden har en budget i balans och uppvisar ett litet överskott.

3 3(4) Åsa undrar vad ordet förtäta innebär och varför man ska göra det? Vi har mycket byggbar mark, varför måste vi förtäta? Hans-Göran svarar att det bland annat handlar om att folk ska kunna bo och verka inne i centralorten och lätt kunna ta sig till stationen. Han menar också att det finns miljövinster med att inte sprida ut bebyggelsen. Agneta Karlsson menar att det är bra med förtätning eftersom om man har fler människor på mindre plats kan man utnyttja kollektivtrafik, VA och annan service på ett bättre sätt. Man får dock inte glömma bort grönytor i de områden som man förtätar. Det finns många miljömässiga besparingar man kan göra på att ha fler på mindre yta. Bo undrar om det är det att förtäta att bygga i parker, och då menar han främst Officersparken. När det finns andra platser att bebygga varför måste man då välja Officersparken? Hans-Göran svarar att bebyggandet i officersparken inte ska påverka träden där nämnvärt. Det finns 850 byggklara lägenhetsprojekt i Hässleholms kommun och 1200 obebyggda tomter som kan detaljplaneläggas. Ingvar frågar hur man tillgodoser behoven av tillgänglighet? Hans-Göran svarar att enligt plan- och bygglagen ska dessa frågor beaktas i varje projekt. Irene ger information från kommunfullmäktige och berättar att strategidokumentet Tillgänglighet och delaktighet för alla har antagits och gäller till och med Nu är det nämnderna och bolagen som ska arbeta med frågorna. Helene berättar att samrådsgruppen för personer med funktionshinder har antagit uppdaterade stadgar. Den gemensamma PR-dagen den 3 september har genomförts. Dagen var lyckad såtillvida att det var många utställare men det var bara omkring 30 besökare under förmiddagen. Särskilt lyckad var föreläsningen av Marie Hav Lundkvist då Vita Salongen fylldes. Förslag på teman Lisen tycker att rådet behöver göra någon positiv och kreativ övning för att bli lite gladare och kan möta samhället med tillförlit. Högt på önskelistan ligger att bjuda in tillgänglighetskonsult Marit Lundvall till informationsdagen Informationsärende Skånetrafiken har besvarat skrivelsen från synskadades riksförbund. Bo menar att Skånetrafiken har gjort ett ganska ambitiöst arbete för att svara på skrivelsen men det finns fortfarande en del frågetecken, bland annat gällande ledsagardjur. Agneta instämmer i att Skånetrafikens svar var bra och tydligt men förstår att det kvarstår vissa problem. Anna-Lena berättar om problematiken med att åka taxi med hund och att vissa taxiförare vägrar att ta med hundar i bilarna.

4 4(4) Övrigt Anna-Lena informerar om att Synskadades förening har visning av synhjälpmedel den 9 oktober kl på Bokebergsgården, Kaptensgatan 6 b, Hässleholm. Även icke-medlemmar är välkomna. Kommunala tillgänglighetsrådets arbetsutskott ändrar datum från den 20 oktober till tisdagen den 18 oktober kl Observera att det är ett måste att ha en funktionell ljudanordning till nästa sammanträde. Helene påpekar att det vore bra om det fanns en ljudanläggning i stora matsalen på T4. Bilagor: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Strategidokumentet Tillgänglighet och delaktighet för alla Irene Nilsson Ordförande Helene Larsson (FUB) Vice ordförande

5 Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:73) om parkeringstillstånd för rörelsehindrade; beslutade den 15 april TSFS 2016:19 Utkom från trycket den 22 april 2016 Omtryck VÄGTRAFIK Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 13 kap. 7 och 9 trafikförordningen (1998:1276) att 1 kap. 1, 4 kap. 5 och bilaga 1 och 2 till styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:73) om parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska ha följande lydelse samt beslutar följande allmänna råd. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller förutsättningar för parkeringstillstånd, utformningen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt hur sådana tillstånd utfärdade i något annat land ska gälla här i riket. Föreskrifterna gäller också hur parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska användas. (TSFS 2016:19) 2 kap. Förutsättningar för parkeringstillstånd Allmänna råd till 13 kap. 8 första stycket trafikförordningen (1998:1276) Bedömningen av om en rörelsehindrad, som inte själv kör motordrivet fordon, regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet bör grundas på sökandens förmåga att ensam invänta föraren vid målpunkten. Bedömningen av väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig med eventuella hjälpmedel. Föreligger svårigheter att bedöma förutsättningarna för utfärdande av parkeringstillstånd bör sökande ges tillfälle att komplettera utredningen. Om behovet av förarens hjälp utanför fordonet eller svårigheterna att förflytta sig beror på psykiatriskt tillstånd bör bedömningen grundas på läkarintyg utfärdat av läkare med specialistkompetens i psykiatri. (TSFS 2016:19) 1

6 TSFS 2016:19 1 Sökande ska ge in ett välliknande fotografi och de uppgifter i övrigt som kommunen behöver för bedömning av ansökan och för utfärdande av ett parkeringstillstånd. 3 kap. Användning av parkeringstillstånd 1 När ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade används ska tillståndet placeras i fordonets främre del så att det är väl synligt och läsbart utifrån. 2 Kommunen ska vid utfärdandet av parkeringstillstånd för rörelsehindrade på begäran tillhandahålla en översikt över villkoren för användandet av parkeringstillstånd i de olika medlemsstaterna i Europeiska unionen. Översikten ska grundas på kommissionens faktablad enligt punkten 4 rådets rekommendation 98/376/EG av den 4 juni 1998 om parkeringstillstånd för personer med funktionshinder. 3 Parkeringstillstånd utfärdat till en rörelsehindrad som vid ansökan uppgivit att han eller hon själv kör motordrivna fordon får endast användas av tillståndshavaren. Parkeringstillstånd utfärdat till en rörelsehindrad som vid ansökan uppgivit att han eller hon inte kör motordrivna fordon får endast användas vid parkering för tillståndshavaren. 4 Tillståndshavaren får inte låta annan använda parkeringstillståndet i strid med 3. 4 kap. Parkeringstillståndets utformning och innehåll 1 Parkeringstillstånd för rörelsehindrad enligt 13 kap. 8 trafikförordningen (1998:1276) ska på framsidan innehålla upplysningen Parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Tillståndet ska i övrigt vara utformat enligt 1 11 samt bilaga 1 och 2. 2 Den i bilaga 1 angivna ljusblå färgen ska vara färg nr 1030-B30G och den mörkblå färgen ska vara färg nr 5050-R80B enligt svensk standard (SS ). Den ljusblå färgen motsvarar Pantone 304 eller CMYK-skalan Cyan 31, Magenta 0, Gult 6 och Svart 0. Den mörkblå färgen motsvarar Pantone 282 eller CMYK-skalan Cyan 34, Magenta 27, Gult 0, och Svart Slutdagen för parkeringstillståndets giltighet ska anges med två siffror för dagen, de tre inledande bokstäverna i månadens namn och fyra siffror för årtalet i nämnd ordning. 4 Parkeringstillståndets serienummer ska innehålla 1. fyra siffror, som ska ange kommunen så som sägs i Statistiska centralbyråns meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, 2. kommunens löpnummer för parkeringstillstånd, 3. de två sista siffrorna i tillståndshavarens födelseår, 4. bokstaven M om tillståndet avser en man och bokstaven K om tillståndet avser en kvinna, samt 2

7 TSFS 2016:19 5. bokstaven F om tillståndet avser en rörelsehindrad som får tillstånd för att han eller hon själv kör motordrivet fordon och bokstaven P om tillståndet avser en rörelsehindrad som får tillstånd för att han eller hon regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet. Uppgifterna enligt 1 3 samt 5 ska vara åtskilda med bindestreck. 5 Parkeringstillstånd ska vara utformade så att förfalskning och efterbildning av tillståndet försvåras. Tillstånden ska ha minst de i 6 10 angivna förfalskningsskydden. (TSFS 2016:19) 6 Parkeringstillståndet ska bestå av vattenmärkt, icke-fluorescerande papper. 7 Den ljusblå botten ska vara försedd med ett annat mönster av säkerhetstyp än rastertryck och ska tryckas iriserat i minst två färger. Allmänna råd Mönster av guillochetyp och reliefbottentyp är exempel på mönster av säkerhetstyp. 8 På framsidan av parkeringstillståndet ska plasten vara försedd med ett tydligt reliefmönster som täcker minst halva framsidan. 9 På parkeringstillståndets framsida ska finnas ett hologram med minst två växlande tydligt urskiljbara bilder. 10 På parkeringstillståndets baksida ska finnas ett för ögat osynligt tryck som fluorescerar under bestrålning. 11 Parkeringstillstånd får förses med streckkod eller annan märkning för maskinell kontroll om den inte väsentligt förändrar parkeringstillståndets utseende. 5 kap. Utländska parkeringstillstånd 1 Ett utländskt parkeringstillstånd av gemenskapsmodell i enlighet med bilaga 1 och som är utfärdat i en stat inom EES, ger i Sverige samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 trafikförordningen (1998:1276). 2 Även andra utländska parkeringstillstånd med den internationella handikappsymbolen ger samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap. 8 trafikförordningen (1998:1276) om de är utfärdade på danska, engelska, franska, norska, svenska eller tyska eller om de används tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk. Tillstånden gäller dock inte sedan innehavaren vistats i Sverige i mer än ett år. 3

8 TSFS 2016:19 6 kap. Undantag 1 Undantag från dessa föreskrifter prövas av Transportstyrelsen. Denna författning 1 träder i kraft den 1 augusti Parkeringstillstånd med utformning enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 1999:176) om parkeringstillstånd för rörelsehindrade får utfärdas till och med den 31 december (TSFS 2009:82) Denna författning 2 träder i kraft den 1 juli På Transportstyrelsens vägnar MARIA ÅGREN Monika Morén (Väg- och järnvägsavdelningen) 1 TSFS 2009:73. 2 TSFS 2016:19. 4 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

9 TSFS 2016:19 Bilaga 1 Bilaga 1. Bestämmelser om gemenskapsmodell för parkeringstillstånd för personer med funktionshinder A. Parkeringstillstånd enligt gemenskapsmodell för personer med funktionshinder ska ha följande mått: Höjd: 106 mm, Bredd: 148 mm. B. Parkeringstillståndets färg ska vara ljusblå, med undantag för den vita rullstolssymbolen som ska ha en bred mörkblå bakgrund. C. Parkeringstillståndet för personer med funktionshinder ska vara inplastat, med undantag för raden på baksidans vänstra del för innehavarens namnteckning. D. Parkeringstillståndet för personer med funktionshinder ska ha en fram- och en baksida, var och en vertikalt avdelad i två delar. Framsidans vänstra del ska innehålla följande: 1. Rullstolssymbolen i vitt mot mörkblå bakgrund. 2. Slutdag för parkeringstillståndets giltighetstid. 3. Parkeringstillståndets serienummer. 4. Utfärdande myndighets/organisations namn och stämpel. Framsidans högra del ska innehålla följande: 1. Upplysningen Parkeringstillstånd för personer med funktionshinder tryckt med stor stil på den medlemsstats språk som utfärdar parkeringstillståndet. Efter ett lämpligt mellanrum ska motsvarigheten till parkeringstillstånd anges med liten stil på Europeiska unionens övriga språk. 2. Orden Europeiska gemenskapernas modell tryckt på den medlemsstats språk som utfärdar parkeringstillståndet. 3. I bakgrunden ska följande särskiljande tecken för medlemsstater finnas. B GB CZ DK D EST IRL EL E F HR I CY Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern 5

10 TSFS 2016:19 Bilaga 1 LV LT L H M NL A PL P RO SLO SK FIN S UK (TSFS 2016:19) Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Förenade kungariket Baksidans vänstra del ska innehålla följande: 1. Innehavarens efternamn. 2. Innehavarens förnamn. 3. Innehavarens namnteckning eller annat särskiljande tecken, om så föreskrivs i den nationella lagstiftningen. 4. Innehavarens foto. Baksidans högra del ska innehålla följande: 1. Detta tillstånd ger innehavaren rätt att åtnjuta de parkeringsförmåner som erbjuds av den medlemsstat där han befinner sig. 2. Om detta tillstånd används, ska det anbringas på fordonets främre del så att framsidan är klart synlig för kontroll. E. Med undantag för skriften på framsidans högra del ska skriften vara avfattad på den medlemsstats språk som utfärdar parkeringstillståndet. 6

11 TSFS 2016:19 Bilaga 2 Bilaga 2 FRAMSIDA Pysäköintilupa Parkeringskort Parkovací povolení Autorizaţie de parcare Pozwolenie na parkowanie Automašīnas novietošanas atļauja Leidimas statyti automobilį Cartao de estacinamento Permess ta' l-ipparkjar Άδεια στάθμευσης Parkimisluba Parkolási engedély Parkovacie povolenie Dovoljenje za parkiranje Pазрешение за паркиране Contrassegno di parcheggio Tarjeta de estacinamento Carte de stationnement Ceadúnas páirceála Parkeerkaart Parkausweis Parking card Dozvola za parkiranje (TSFS 2016:19) BAKSIDA 7

12 Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi

13 Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/ Fastställt den: Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla styrelser och nämnder Giltighetsperiod: Ersätter: Handikappolitiskt program Antagen: Kommunfullmäktige Kommunal författningssamling: H 04

14 Inledning 3(7) A lla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Därför är tillgänglighet och delaktighet en ledstjärna i kommunens strävan efter att erbjuda en god och trygg livsmiljö till alla. Bakgrund Hässleholms kommun har sedan år 2005 ett handikappolitiskt program som anger inriktning och samordning av insatser på längre sikt. Programmet har efter beslut i kommunfullmäktige reviderats och omdanats till en strategi för tillgänglighet och delaktighet för alla. Frågor om tillgänglighet berör oss alla. Tillgänglighet för alla innebär att vi gör anpassningar som är nödvändiga för några, underlättande för ett flertal och angelägna för alla. Tillgänglighet handlar inte enbart om den fysiska miljön utan även om kommunens förmåga att ge tillgänglig information och ett gott bemötande. Varje människa ska ges möjlighet att delta i dialogen och göra sin röst hörd. Utgångspunkter I strategin utgår vi från: FN:s allmänna förklaringar om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om barnets rättigheter Nationell lagstiftning, mål och handlingsplaner inom tillgänglighetsområdet Övergripande målen i Hässleholms kommuns strategiska plan Syfte Strategin tydliggör inriktning och arbetssätt i kommunens strävan efter tillgänglighet och delaktighet för alla. Definitioner I oktober 2007 beslutade Socialstyrelsen att termen handikapp ska utgå och numera används begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning: en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Den kan uppstå till följd av sjukdom eller på grund av en medfödd eller förvärvad skada. Funktionshinder: en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer.

15 Tillvägagångssätt 4(7) S trategin för tillgänglighet och delaktighet är länken mellan de övergripande målen och nämndernas och styrelsernas mål och åtgärder. Ansvar Varje nämnd och styrelse har i uppdrag att formulera sina mål för delaktighet och tillgänglighet och förvaltningarna och bolagen har sedan till uppgift att i sina planer och budgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. I de fall det krävs kommunövergripande insatser har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för genomförande och finansiering. Genomförande Strategin innehåller ett antal fokusområden som anger inriktningarna för kommunens arbete med tillgänglighet och delaktighet. Genom att prioriteringen och samordningen tydliggörs blir det lättare att kraftsamla kring kommunens utmaningar på kort och lång sikt. Uppföljning Grunden till en framgångsrik styrning ligger inte enbart i förmågan att formulera och kommunicera målen utan även i viljan och förmågan att följa upp och analysera måluppfyllelsen och genomförda insatser. Uppföljningen av målen och åtgärderna för tillgänglighet och delaktighet kommer att ske inom ramen för kommunens ordinarie uppföljning, d.v.s. vid delårs- och årsuppföljningen. Analysen av måluppfyllelsen och genomförda åtgärder kommer att sammanställas och presenteras årligen för kommunala tillgänglighetsrådet och pensionärsrådet. Utvärdering Kommunfullmäktige ska en gång varje mandatperiod utvärdera strategin och föreslå eventuella förändringar. Samordning och organisation För att arbetet med tillgänglighet och delaktighet ska kunna ge största möjliga effekt krävs det samordning och en god dialog med representanter för organisationerna för funktionsnedsatta. Följande funktioner ska finnas: Tillgänglighetssamordnare Samordnaren ska finnas på kommunledningskontoret och ha ett ansvar för att driva och samordna tillgänglighetsfrågorna. Nätverk för tillgänglighet och delaktighet Nätverket ska bestå av representanter från kommunens förvaltningar samt från de kommunala bolagen. Dessa kommer att ha ett särskilt ansvar för samverkan och att föra ut tillgänglighets- och delaktighetsfrågorna i respektive förvaltning och bolag. Kommunala tillgänglighetsrådet och pensionärsrådet Det kommunala tillgänglighetsrådet och pensionärsrådet ska fungera som organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för personer med funktionsnedsättning, pensionärsorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Råden ska vara forum för opinionsbildning och kunskapsspridning.

16 Tillgänglig fysisk miljö 5(7) O ffentliga lokaler och allmänna platser ska i möjligaste mån vara fullt tillgängliga och användbara för alla. Det är viktigt att människor känner sig trygga och välkomna både på gator och torg och i butiker och restauranger. Enkelt avhjälpta hinder Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska den bebyggda miljön vid nybyggnad, ombyggnad och ändring i skälig utsträckning anpassas så att den blir tillgänglig och användbar för alla. Lagen säger att enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas om de med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkla att åtgärda. Enkelt avhjälpta hinder är exempelvis mindre nivåskillnader, höga trösklar, tunga dörrar, trappor som saknar ledstänger, bristande kontrast- eller varningsmarkering, svårlästa skyltar, bristande eller bländande belysning och brister i ljudmiljön. För att säkerställa att alla ska kunna röra sig och vistas i inne- och utemiljön ska kommunen vara ett föredöme och tillgänglighetsanpassa sina egna lokaler och allmänna platser. Fokusområden Upptäcka och åtgärda brister i den fysiska miljön Utveckla samarbetet med kommunens näringsidkare och fastighetsägare kring tillgänglighet

17 Information och dialog 6(7) D et ska vara enkelt att hitta information, förstå innehållet och delta i kommunikationen utifrån sina förutsättningar. Information Kommunens webbsida är kommunens viktigaste informationskanal. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Hässleholms kommuns hemsida är konstruerad för att uppfylla tillgänglighetskriterierna men det krävs ett aktivt och medvetet arbete för att fylla sidan med korrekt, aktuell och lättförståelig information för alla. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, i brev, e-post och fysiska möten. Bemötande och dialog Ett gott bemötande bottnar i en respekt för individen. Det ska finnas en kunskap och förståelse för varandras olikheter och kommunen har ett ansvar för att höja allmänhetens medvetande om hur det är att leva med funktionsnedsättningar. Kommunens medarbetare och förtroendevalda ska vara lyhörda för varandras och andras åsikter och idéer. Vid en dialog har valet av tidpunkt, arena och form stor betydelse för medborgarens möjlighet att delta. Fokusområden Skapa större öppenhet och transparens i kommunens verksamhet Öka kunskapen och förståelsen för varandras olikheter Utveckla medborgardialogen

18 Ett samhälle för alla 7(7) H ässleholms kommun ska verka för att alla ges möjlighet att delta i samhället fullt ut. Det innebär att vi arbetar för att alla ska erbjudas en god utbildning, en meningsfull sysselsättning och en aktiv fritid. God lärmiljö Barn och elever har olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning och därför kan inte undervisningen utformas på samma sätt för alla. Att erbjuda en lärmiljö som utgår från individens behov och förutsättningar innebär anpassningar som stärker lärandet. En kontinuerlig utveckling av lärmiljön ställer stora krav på såväl organisatoriska förutsättningar som pedagogens val av arbetssätt och metoder i undervisningen. Det är således en utmaning som behöver vara i fokus för alla som jobbar i förskolan och skolan. Tillgänglig arbetsgivare Arbete är av väsentlig betydelse för alla människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Hässleholms kommun ska arbeta för att alla ges samma möjlighet att ta del av information om lediga tjänster, att söka och tilldelas tjänster. Aktiv fritid Rätten till kultur och fritid finns uttalad i både FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att alla ska kunna utöva och ta del av kultur- och fritidsaktiviteter på lika villkor. Fritiden spelar en viktig roll. Genom att delta i olika fritidsaktiviteter kan inte minst barn och ungdomar få möjlighet att skapa en egen identitet, få större självständighet och utvecklas som person. Fokusområden Erbjuda alla barn och elever en lärmiljö som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar Erbjuda praktikplatser och arbete för personer med funktionsnedsättning inom de kommunala verksamheterna Prioritera föreningar som har ett aktivt tillgänglighetsarbete

19 Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx