Risk- och sårbarhetsanalys. Sundsvalls Kommun

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Sundsvalls Kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunstyrelsen , reviderad

2 Innehållsförteckning 1 Övergripande beskrivning av kommunen och kommunens geografiska område Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område (inklusive geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv) Kommunens ansvarsområde och uppgifter LEH Ansvars-, närhets- och likhetsprincipen Risk- och sårbarhetsanalys Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten Politisk organisation Förvaltningar Bolag Förbundssamarbeten Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Syfte Avgränsningar Metod Begreppsdefinitioner Sekretess Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom Sundsvalls kommuns geografiska område Fördjupning Identifierade kritiska beroenden för Sundsvalls kommuns samhällsviktiga verksamhet Fördjupning Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Riskmatris Grunder för sannolikhets- och konsekvensbedömning Djupanalyser Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen (bilaga 1) (42)

3 5.2.2 Störning i dricksvattenförsörjningen (avseende biologisk smitta och avbrott) (bilaga 2) Dammbrott och naturolycka (översvämning, ras och skred) (bilaga 3) Större olycka (många skadade/döda) genom spridning av kemiska ämnen (bilaga 4) Störning i elektroniska kommunikationer (bilaga 5) Pågående dödligt våld (avseende skolskjutning) (bilaga 6) Oljeolycka (till havs) (bilaga 7) Klimatförändringar Omvärldsbevakning Inträffade händelser Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 28 7 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförda åtgärder Planerade åtgärder Behov av ytterligare åtgärder (42)

4 Sammanfattning Sundsvalls kommuns risk- och sårbarhetsanalys (RSA) görs enligt lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Sundsvalls kommun har en komplicerad riskbild som gör det viktigt att bland annat i risk- och sårbarhetsanalyser öka insikten om vilka händelser som kan inträffa samt diskutera om det finns åtgärder som i ett förebyggande skede kan minska risken att en viss händelse sker eller förbättra hanteringen av en eventuell händelse. Arbetet påbörjades med en workshop där riskområden identifierades och prioriterades. De riskområden som identifierats är: Biologisk smitta (inkl. pandemi) Dammbrott Jordbävning/flodvåg Naturolyckor (storm, isstorm/halka, snöoväder) Naturolyckor (översvämning, ras och skred) Pågående dödligt våld Social oro och sabotage Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen Stor brand (avser bebyggda områden och skogsmark) Störning i bränsle- och drivmedelsförsörjning Störning i dricksvattenförsörjningen Störning i elektroniska kommunikationer Störning i elförsörjning/fjärrvärmeförsörjningen Störning i transportsystem Större olycka inom/utanför det geografiska ansvarsområdet (många skadade/döda) Oljeolycka 4 (42)

5 1 Övergripande beskrivning av kommunen och kommunens geografiska område 1.1 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område (inklusive geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv) Sundsvalls kommun hade enligt SCB:s kommunfakta den 31 december invånare med en landareal på 3190 km², vilket ger ett genomsnitt på 31 invånare per km². Kommunen har tidvis också många besökare. Sundsvalls kommun gränsar till Nordanstig, Ånge, Bräcke, Ragunda, Sollefteå och Timrå kommuner samt till Östersjön. Sundsvalls kommun har ett geografiskt läge med en vinterperiod som utsätter regionen för kyla, ishalka och snöoväder samt Ljungan, Indalsälven och Selångersån som rinner genom kommunen. Riskbilden är sammansatt och komplicerad med hamnar, järnväg och stora europavägar inklusive en större bro där transporter av farligt gods är mycket vanligt. I kommunen finns en omfattande och varierad industri som bland annat hanterar stora mängder farliga ämnen. Sundsvall har ett regionsjukhus och många andra publika lokaler samt samhällsviktiga företag och myndigheter som måste ges en säker driftsmiljö. Detta ger exempel på förhållanden som kan öka risken för samhällsstörningar och extraordinära händelser inom Sundsvalls kommun. Det är därför viktigt att utifrån de lokala förhållanden som råder i Sundsvalls kommun arbeta med krisberedskapsfrågor genom exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser. 1.2 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Kommunens ansvarsområde och uppgifter inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap regleras främst i lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) LEH LEH syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser i fredstid. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommunen har enligt krav i LEH en övergripande krisledningsplan. Samtliga förvaltningar och bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet har dessutom en egen krisledningsplan enligt en gemensam struktur. 5 (42)

6 Kommunen har enligt LEH ett geografiskt områdesansvar. I normalläge och fredstid ska kommunen verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Under en händelse ska kommunen verka för att samordna de krishanteringsåtgärder olika aktörer vidtar. Kommunen ska även vid en händelse verka för att informationen till allmänheten samordnas Ansvars-, närhets- och likhetsprincipen Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre principer 1 : Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också vid en krissituation Närhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden Likhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala eller statliga insatser Verksamhetsansvar Ansvarsprincipen medför att kommunen har ett verksamhetsansvar som innebär att kommunen så långt som möjligt ska sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras även under samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Verksamhetsansvaret styrs av kommunallagen och speciallagstiftning inom respektive område. Kommunens samhällsviktiga verksamhet finns redovisat i denna risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen analyserar enligt LEH vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. I det geografiska områdesansvaret ingår att kommunen ska göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och verka för att göra analysen känd bland de berörda vilket ingår i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 1 Proposition (2005/06:133) Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, s (42)

7 Enligt föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser finns en gemensam mall för dess utformning vilken kommunen följer. I kommunöverenskommelsen 2 finns ytterligare beskrivet hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska ske vilket kommunen följer Samtliga förvaltningar, bolag och förbund som bedriver samhällsviktig verksamhet deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Förvaltningarnas, bolagens och förbundets representanter i arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser utgör en kontakt till verksamheterna i samtliga frågor som rör krisberedskap. 1.3 Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse (inklusive finans- och näringslivsutskott, plan- och utvecklingsutskott och infrastruktur- och serviceutskott) Valnämnd Kommunrevision Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Krisledningsnämnd Lantmäterinämnd Miljönämnd Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnd Förvaltningar Koncernstaben Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (Favi) Kultur- och fritidsförvaltningen Lantmäterikontoret Miljökontoret Service- och teknikförvaltningen 2 Överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kommunernas krisberedskap (diarienr. MSB , SKL 12/6159). 7 (42)

8 Socialförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Överförmyndarkontoret Bolag Sundsvall Arena AB Sundsvall Energi AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling (SKIFU) Sundsvall Logistikpark AB Sundsvalls Oljehamn AB Sundsvall Vatten AB Midlanda Fastighet AB Midlanda Flygplats AB Mitthem AB Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Förbundssamarbeten Medelpads Räddningstjänstförbund 8 (42)

9 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Det är fördelaktigt att grunda krisberedskapsarbetet på risk- och sårbarhetsanalyser som visar på samhällets sårbarheter och styrkor då dessa genererar åtgärdsplaner, idéer till övningar samt insikt om behov av samordning och samverkan inom området. För att en kommun ska ha en god krisberedskap krävs: kunskap om risker/sårbarheter i den egna verksamheten och i det geografiska området, planering för att minska risker/sårbarheter och för att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser, förmåga att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser samt samordning av förberedande och akut krishantering inom det geografiska ansvarsområdet. Processen med att ta fram en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys utgör en stor del av kommunens krisberedskap. Denna analys omfattar Sundsvalls kommuns verksamhetsansvar och geografiska områdesansvar enligt LEH. I det första skedet prioriterades riskområden vilket lagt grunden till det fortsatta arbetet med djupanalyser. 2.1 Syfte Det viktigaste syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot och risker som finns inom kommunens område. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen för att minska sårbarheten i verksamheten samt genom krisberedskapsplanering, utbildning och övning öka förmågan att hantera krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalysen kan användas av kommunens ledning för framtagande av en åtgärdsplan för att minimera de identifierade riskerna, samt som underlag vid den fysiska planeringen för att minska sårbarhet och risker. Arbetet syftar även till att olika aktörer inom kommunen samordnas vad gäller krisberedskap. 9 (42)

10 2.2 Avgränsningar I detta skede är risk- och sårbarhetsanalysens djupanalyser avgränsade till kommunens egen verksamhet i förvaltningar, bolag och förbund som bedriver samhällsviktig verksamhet. I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ingår en kartläggning av möjliga händelser i området samt exempel på konsekvenser för respektive händelse. Konsekvenserna har diskuterats främst utifrån fara för liv och hälsa. Bedömningen av sannolikhet och konsekvens som gjorts i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys för respektive riskområde kan komma att revideras under arbetet med djupanalyser. Risk- och sårbarhetsarbetet avser samhällsstörningar och extraordinära händelser, men åtgärderna som vidtas som ett resultat av detta arbete förbättrar även förberedelser inför och hanteringen av mindre händelser i kommunen. 2.3 Metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys för Sundsvalls kommun påbörjades med ett möte där dess förvaltningar, bolag och förbund samlades för att diskutera sannolikhet och konsekvens för möjliga extraordinära händelser inom det geografiska ansvarsområdet för att få en helhetsbild. Resultatet av detta möte blev en övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sundsvalls kommun samt en prioritetsordning för det fortsatta arbetet med djupanalyser. Följande förvaltningar, bolag och kommunalförbund har varit inbjudna att delta i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och är antingen representerade i den arbetsgrupp som ser över konsekvenserna av olika scenarier eller har möjlighet att uttala sig om resultatet: Koncernstaben Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildningen och integration (FAVI) Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) Stadsbyggnadskontoret Miljökontoret Överförmyndarkontoret 10 (42)

11 MittSverige Vatten AB (MSV) Sundsvalls Energi AB Sundsvalls Elnät AB/ ServaNet AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvalls Oljehamn AB Mitthem AB Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling AB (SKIFU) Arbetsgruppen fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser genom att ta ställning till scenarier i djupanalyser. Representanterna kan komma att ändras något utifrån det ämne som behandlas i respektive djupanalys. Arbetsgrupp Scenario Orsaker Konsekvenser Risk- och sårbarhetsidentifiering Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalys Åtgärdsplan Respektive djupanalys diskuteras i ett uppstartsmöte. Representanterna tar därefter med sig frågan till respektive förvaltning/bolag/förbund för diskussion. Underlaget från respektive förvaltning och bolag sammanställs och diskuteras i ett uppföljande möte. En åtgärdsplan upprättas och risk- och sårbarhetsanalys för identifierad djupanalys fastställs. Följande är exempel på berörda parter som utöver kommens egna aktörer kan komma att delta i arbetet med djupanalyserna för Sundsvalls kommun som aktiv aktör, remissinstans eller kunskapskälla är: Myndigheter o Landstinget o Länsstyrelsen o Försvarsmakten o Trafikverket Privat sektor o Tele- och kommunikationsbolag o Elbolag Industri/Näringsliv Övrigt 11 (42)

12 Vid uppstarten av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna kom länsstyrelsen och kommunerna i Västernorrlands län överrens om att basera analysen på programmet IBERO (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar). På grund av att flera verksamheter analyseras samtidigt i kommunens arbete med djupanalyser används inte programmet IBERO längre men analyserna baseras på de frågeställningar som finns i IBERO. 2.4 Begreppsdefinitioner Extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. 3 Risk är ett begrepp som i denna redovisning och i teknisk mening kan förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och dess negativa konsekvenser. 4 Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckats förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 5 Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 6 Katastrof definieras som en allvarlig påverkan på samhället som orsakar omfattande mänskliga, materiella, ekonomiska eller miljömässiga förluster, vilka överstiger samhällets möjligheter att hantera situationen med egna resurser. 7 Krisberedskapsförmåga avser förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 8 3 Definition enligt 4 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 4 Länsstyrelsen i Skåne Län, (2009), Regional risk- och sårbarhetsanalys för 2009, Rapport för Länsstyrelsen i Skåne Län, (2009), Regional risk- och sårbarhetsanalys för 2009, Rapport för Regeringens skrivelse 2009/10:124, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet 7 MSB, , Definition av naturolycka, Definition av katastrof enligt FN (UN/ISDR, 2006)/EU (EEA, 2006). 8 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s (42)

13 Krishanteringsförmåga avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. 9 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 10 Samhällsviktig verksamhet avser ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 11 Kritiska beroenden definieras som en relation där den beroende verksamheten snabbt och varaktigt drabbas av en kraftig funktionsnedsättning vid ett bortfall av eller en svår störning i den levererande verksamheten. En förutsättning för att beroendet ska kunna betraktas som kritiskt är att den levererande verksamheten inte utan svårighet kan ersättas med en annan verksamhet. 12 Samhällsstörningar avser de företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället 13. Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att en viss händelse ska inträffa. 9 Länsstyrelsen i Västernorrland, (2010), Hemställan om förmågebedömning 2010, Dnr Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s MSB, (2010), Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6 13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Samverkan och ledning: G Advant Produktionsbyrå, december 2014, Stockholm 13 (42)

14 Konsekvens är en beskrivning av de negativa direkta och indirekta följder som en viss händelse kan medföra. 2.5 Sekretess Det finns enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i risk- och sårbarhetsanalyser om det kan antas att möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Sundsvalls kommun gör bedömningen att den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen hittills inte innehåller uppgifter som, om de röjs, kan försvåra möjligheterna att förebygga och hantera de extraordinära händelser som analyserats och omfattas därför inte av någon sekretess. Respektive djupanalys sekretessprövas innan utlämning utifrån 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 14 (42)

15 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom Sundsvalls kommuns geografiska område Följande samhällsviktiga verksamheter har identifierats inom kommunen, uppdelat på intern eller extern utövare: Energiförsörjning Eldistribution Intern/Extern Fjärrvärmeproduktion Intern Fjärrvärmedistribution Intern Bränsle- och drivmedelsdistribution Extern Finansiella tjänster Bank Extern Försäkringsbolag Extern Handel och industri Läkemedelsdistribution Extern Hälso- och sjukvård samt omsorg Sjukvård Extern (inklusive ambulans, sjukhus, primärvård, psykiatri och hospice) Veterinär Extern Äldreomsorg Intern (inklusive äldreboende och hemtjänst) Individ- och familjeomsorg Intern Barnomsorg Intern/Extern Information och kommunikation Radio- och tvoperatör Extern Dagstidning och tryckeri Extern Bredbandsoperatör Extern (inklusive IP-telefoni och internet) Telefonioperatör (inklusive fast och mobil telefoni samt master) Infrastruktur elektroniska kommunikationer Intern/Extern Tolkservice Intern Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenproduktion Intern Dricksvattendistribution Intern Avloppshantering Intern Renhållning Intern 15 (42)

16 Väghållning Intern/Extern Livsmedel Matproduktion Intern (för förskola/skola och omsorg) Livsmedelsproduktion Extern Livsmedelsdistribution Extern Offentlig förvaltning Lokal ledning Intern Begravningsverksamhet Extern Skydd och säkerhet Räddningstjänst Intern Polis Extern Tullverk Extern Hemvärn Extern Larmtjänster Extern Skydds- och karantänshamn Intern Socialförsäkringar Statens Pensionsverk Extern Försäkringskassa Extern Arbetsförmedling Extern Transporter Buss Intern/Extern Järnväg Extern 3.1 Fördjupning Fördjupad beskrivning av kommunens interna samhällsviktiga verksamheter finns i respektive förvaltning/förbund/bolags krisledningsplan. 16 (42)

17 4 Identifierade kritiska beroenden för Sundsvalls kommuns samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden för kommunens interna samhällsviktiga verksamhet utgörs främst av nedan viktiga samhällsfunktioner: Energiförsörjning Produktion och distribution av el Produktion och distribution av fjärrvärme Produktion och distribution av bränslen och drivmedel Finansiella tjänster Betalningar Tillgång till kontanter Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet Detaljhandel Tillverkningsindustri Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård Läkemedels- och materielförsörjning, Omsorg om barn, funktionshindrade och äldre Primärvård Psykiatri Socialtjänst Smittskydd för djur och människor Information och kommunikation Telefoni Internet Radiokommunikation Distribution av post Webbaserad information Sociala medier Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Renhållning Väghållning 17 (42)

18 Livsmedel Distribution av livsmedel Primärproduktion av livsmedel Kontroll av livsmedel Tillverkning av livsmedel Offentlig förvaltning Lokal ledning Regional ledning Nationell ledning Begravningsverksamhet Skydd och säkerhet Domstolsväsendet Åklagarverksamhet Militärt försvar Kriminalvård Kustbevakning Polis Räddningstjänst Alarmeringstjänst Tullkontroll Gränsskydd och immigrationskontroll Bevaknings- och säkerhetsverksamhet Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Transporter Flygtransport Järnvägstransport Sjötransport Vägtransport Kollektivtrafik 4.1 Fördjupning Fördjupning av kommunens samhällsviktiga verksamheters kritiska beroenden finns beskrivet i respektive verksamhets krisledningsplan och redovisade i separat djupanalys. Under mandatperioden kommer arbete med kontinuitetshantering att påbörjas och redovisas som djupanalyser till detta kapitel. 18 (42)

19 19 (42)

20 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område På en kommunövergripande nivå identifieras de riskområden som anses relevanta i sammanhanget extraordinär händelse, främst med avseende på fara för liv och hälsa, för Sundsvalls kommun till följande: Riskområde A. Naturolyckor (storm, snöstorm, isstorm) Hög sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser B. Störning i elektroniska kommunikationer Medelhög sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser C. Spridning av nukleära ämnen Låg sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser D. Störning i bränsle- och drivmedelsförsörjning Låg sannolikhet Allvarliga konsekvenser E. Störning i elförsörjning/fjärrvärmeförsörjning Låg sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser Exempel på orsak till sannolikhetsvärdering - Vinterklimatet gör att kraftiga snöoväder är återkommande - Klimatförändringar ökar risken för svårare vinternederbörd och underkylt regn i området - Störning i elförsörjningen sker med jämna mellanrum vilket påverkar elektroniska kommunikationer - Tekniska fel som stör elektroniska kommunikationer sker relativt frekvent i mindre skala - Användning av elektroniska kommunikationer ökar kontinuerligt - Kommunen ligger inom möjligt spridningsområde för flera inrikes och utrikes kärnkraftverk - Kan orsakas av strejk, oljebrist eller problem att importera - Studier visar att tillgången på olja kommer att minska - Störning i elförsörjningen sker relativt frekvent i mindre skala - Utbud och efterfrågan måste vara i balans vilket är en utmaning exempelvis vid sträng kyla - Elanvändningen ökar kontinuerligt Exempel på orsak till konsekvensvärdering - Problem med transporter och väghållning - Störning i elförsörjning och elektroniska kommunikationer - Svårighet att säkra möjlighet att larma Problem med försörjning vid uteblivna löner och bidrag - Svårigheter att kommunicera via telefon och Internet - Saneringsbehov - Långvarig påverkan på hälsa och miljö - Inkomstbortfall hos berörda matproducenter - Inkomstbortfall inom skogsnäringen - Avbrott i transportsystem - Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, exempelvis blåljusverksamhet och hemtjänst - Störning i vattenförsörjningen - Störning i elektroniska kommunikationer och betalsystem - Utkylda fastigheter - Svårigheter med avlopp och sanitet - Evakuering p.g.a. utkylda 20 (42)

21 F. Stor brand (avser bebyggda områden och skogsmark) Medelhög sannolikhet Allvarliga konsekvenser G. Spridning av kemiska ämnen Medelhög sannolikhet Allvarliga konsekvenser H. Biologisk smitta (inkl. pandemi) Medelhög sannolikhet Allvarliga konsekvenser I. Störning i transportsystem Hög sannolikhet Mycket begränsande konsekvenser J. Dammbrott Låg sannolikhet Allvarliga konsekvenser K. Störning i dricksvattenförsörjningen Låg sannolikhet Allvarliga konsekvenser - Vid torra perioder finns möjlighet för stora skogsbränder att sprida sig till bebyggelse - Klimatförändringar ökar sannolikheten för svårare torrperioder - Industri inom kommunen hanterar farliga ämnen - Transporter med farligt gods är frekventa inom kommunen - Globalisering medför ökad smittspridning - Möjliga smitthärdar uppstår med jämna mellanrum, exempelvis fågelinfluensa - Drivmedelsbrist kan uppstå på grund av strejk, oljebrist eller problem att importera - Askmoln kan störa flygtrafik - Dammar finns inom kommunen - Höga flöden - Avbrott sker med jämna mellanrum på grund av avgrävningar och äldre ledningar - Smitta kan spridas vid fel eller sabotage fastigheter - Frysskador på fastigheter - Problem inom hälsa och sjukvård - Stängning av förskola/skola - Evakuering - Resurskrävande släckningsarbete - Störning i elförsörjning och elektroniska kommunikationer - Evakuering av närboende - Risk för många dödsfall - Påverkan på hälsa - Saneringsbehov - Stängning av förskola/skola - Svårighet att säkra omsorg då ett ökat vårdbehov uppstår samtidigt med personalbrist - Högt tryck på sjukhus och vårdcentraler - Begränsad geografisk rörlighet för att begränsa smitta - Många sjukskrivna vilket minskar arbetskraften i samhället som helhet - Behov av logi för personer som inte kan lämna regionen - Personer kan bli fast på t.ex. väg- eller järnväg - Brist på varor/material i lokalområdet - Behov av evakuering - Fara för liv och hälsa - Översvämning, ras och skred i närområdet samt nedströms - Problem med transporter - Svårigheter med sanitet - Påverkan på verksamhet inom hälsa och sjukvård - Påverkan på verksamhet inom förskola/skola L. Social oro och sabotage - Ökade inkomstklyftor - Stor osäkerhet bland 21 (42)

22 Medelhög sannolikhet Allvarliga konsekvenser M. Naturolyckor (översvämning, ras och skred) Medelhög sannolikhet Begränsade konsekvenser N. Jordbävning/flodvåg Mycket låg sannolikhet Allvarliga konsekvenser O. Större olycka (många skadade och/eller döda inom eller utanför kommunens geografiska område) Hög sannolikhet Allvarliga konsekvenser P. Pågående dödligt våld Medelhög sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser Q. Oljeskadeolycka (till havs) Låg sannolikhet Mycket allvarliga konsekvenser - Arbetslöshet/missnöje - Har skett i närtid; både inrikes och i andra delar av Europa - Kommunen har många vattendrag - Snösmältning - Riklig nederbörd - Medelpad har haft få jordbävningar och då av lindrig art - Eftersom områdets jordbävningar varit av lindrig art är det osannolikt att en större flodvåg skulle skapas - Olyckor av varierande allvarlighetsgrad sker oundvikligt relativt frekvent - Hot har förekommit i närliggande kommuner och övriga Sverige - Det finns sociala nätverk som uppmuntrar denna typ av handlingar - Det har skett i flera andra länder - fartyg passerar dagligen utanför kusten - mindre utsläpp har skett lokalt - större utsläpp har skett utanför Sveriges kust medborgare - Förtroendekris för offentliga myndigheter - Stort medietryck - Evakuering - Avskurna vägar/järnvägar - Skador på fastigheter - Störningar i elförsörjning och elektroniska kommunikationer - Förorening av dricksvatten - Fara liv och hälsa - Fara för liv och hälsa - Stora materiella skador - Behov av omfattande socialt omhändertagande - Många skadade/döda - Hög belastning på blåljusverksamhet och sjukvård - Stor osäkerhet bland medborgare - Behov av omfattande socialt omhändertagande - Stort medietryck -stora skador på miljö -saneringsbehov 5.1 Riskmatris Ovanstående prioriterade risker bedömdes därefter utifrån sannolikhet och konsekvens enligt resultatet i följande riskmatris: 22 (42)

23 O Sannolikhet Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg I O M F, G, H, L J, D, K N A B, P C, E, Q Inga/mycket Allvarliga begränsade Katastrofala Begränsade Mycket allvarliga Konsekvenser Bedömningen av sannolikhet och konsekvens som gjorts i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys för respektive riskområde kan komma att revideras under arbetet med djupanalyser. Följande riskområde kommer inte att hanteras i det inledande skedet på grund av mycket låg sannolikhet: N. Jordbävning/flodvåg Grunder för sannolikhets- och konsekvensbedömning Riskvärderingen utifrån sannolikhet och konsekvens i ovanstående matris bedömdes utifrån följande kriterier, framtagna i samarbete med länsstyrelsen gemensamt för Västernorrlands län med några mindre tillägg. Nivå Sannolikhet Frekvens 1 Mycket låg sannolikhet 1 gång per år 2 Låg sannolikhet 1 gång per år 3 Medelhög sannolikhet 1 gång per år 4 Hög sannolikhet 1 gång per 1 10 år 5 Mycket hög sannolikhet 1 gång per år eller oftare Nivå Konsekvenser Beskrivning 23 (42)

24 1 Inga/ mycket begränsade Inga/små direkta hälso-, miljö-, ekonomiska effekter, inga/mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, ingen/övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. (kan hanteras inom normal verksamhet) 2 Begränsade Måttliga direkta hälso-, miljö-, ekonomiska effekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. (kan hanteras inom normal verksamhet) 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälso-, miljö-, ekonomiska effekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (behöver extra resurser för att hanteras) 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälso-, miljö-, ekonomiska effekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (hotar att övergå de resurser som finns i samhället) 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälso-, miljö-, ekonomiska effekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. (övergår de resurser som finns i samhället) 5.2 Djupanalyser De olika scenarier som prioriterats kommer att studeras i djupanalyser. Djupanalyserna redovisas när de behandlats i bilagor till denna risk- och sårbarhetsanalys enligt nedan Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen (bilaga 1) På grund av att en störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen påverkar övrig samhällsviktig verksamhet i så stor utsträckning utgör händelsen den första djupanalysen. Eftersom större delen av kommunens fastigheter saknar fast reservkraft samt intag för mobil reservkraft blir konsekvenserna av ett längre elavbrott stora för kommunens verksamhet. Ett längre elavbrott kommer att få stora konsekvenser även för kommunens medborgare, bland annat på grund av att fjärrvärmeförsörjningen kan komma att avbrytas Störning i dricksvattenförsörjningen (avseende biologisk smitta och avbrott) (bilaga 2) De två scenarier som tagits hänsyn till inom störning i dricksvattenförsörjningen är avbrott i dricksvattenförsörjningen med efterföljande utbrott av cryptosporidiumsmitta samt ett utbrott av Noro-virus i dricksvattnet. 24 (42)

25 Det finns en god beredskap för nödvattenförsörjning men kan bli arbetsintensivt. Däremot är sanitetsfrågor problematiska vid ett avbrott i dricksvattenförsörjningen. Det kan även bli problematiskt med bemanning under en smitta Dammbrott och naturolycka (översvämning, ras och skred) (bilaga 3) Scenariot bygger på att ett dammbrott sker i övre delen av Ljungan. Konsekvenserna av dessa dammbrott blir stora inom Sundsvalls kommun avseende infrastruktur vilket även kan leda till andra samhällsproblem. Dammbrotten kan även innebära fara för människoliv och hälsa Större olycka (många skadade/döda) genom spridning av kemiska ämnen (bilaga 4) Det är mycket svårt att stoppa skadeeffekterna av ett utsläpp av denna typ av farliga kemiska ämnen då händelseförloppet är snabbt och människor dör eller skadas på mycket kort tid. Att snabbt stänga ventilationen vid VMA kan rädda människor i närområdet som befinner sig inomhus, men kunskap saknas ofta hos de som vistas i en byggnad om hur detta snabbt görs Störning i elektroniska kommunikationer (bilaga 5) Samhället blir allt mer beroende av elektroniska kommunikationer. Den allvarligaste konsekvensen av större avbrott i elektroniska kommunikationer är om människor inte vid behov kan larma 112 eller om samhällsviktiga verksamheter inte kan larma ut sin personal. Ytterligare problem uppstår när människor inte kan kommunicera med varandra, betala räkningar eller handla med kort. Andra problem kan uppstå kring teknisk utrustning som är beroende av elektroniska kommunikationer; exempelvis trygghetslarm, automatiska brandlarm, hissar och dörrlås Pågående dödligt våld (avseende skolskjutning) (bilaga 6) Vid en skolskjutning är övriga aktörer beroende av polisens arbete med att hitta och omhänderta gärningsmannen. Det är svårt att förutse händelser av denna art. Kommunens ansvar är att ge psykosocialt stöd till människor som på något sätt berörts av händelsen. Det är svårt att förutse vidden av detta arbete, både i antal människor som behöver stöd och över vilken tidsperiod, men sannolikt blir behovet omfattande Oljeolycka (till havs) (bilaga 7) Utanför Sundsvalls kust sker varje dag trafik med olika fartyg som innehåller olika kemikalier främst olika former av olja. I detta scenario 25 (42)

26 krockar och sjunker ett sådant fartyg och lämnar efter sig ett oljebälte till havs. Denna olja kan sedan spridas till kommunens kust. Initialt är det bråttom att försöka stoppa oljan från att nå kusten. Saneringen kan pågå flera år efter det att händelsen inträffat. Det är en komplex händelse med många aktörer inblandade och behovet av samordning är stort. Det är miljön som är i fokus denna gång vilket skiljer sig från andra scenarier där människoliv är i fara. 5.3 Klimatförändringar 14 Ett förändrat klimat innebär även inom Sundsvalls kommun risk för extremare vädersituationer i framtiden och sannolikt har flera risker ökat redan idag. I Sundsvall ökar riskerna för värre torka och hetare värmeböljor. Enligt SMHI s lokala klimatscenarier för Sundsvall sjunker de normala markvattenhalterna betydligt under maj, juni och juli månader, det blir då i medeltal torrare i Sundsvall. Det innebär också att den mest extrema torkan sannolikt blir värre. Förändringar sker redan inom de närmaste decennierna. Om exempelvis en mycket torr försommar följs av en intensivare värmebölja ökar risken för svårare och mer omfattande skogsbränder i vårt skogslandskap än de som vi har hanterat hittills. Risken för kraftiga regn- eller åskväder ökar främst under sensommaren och hösten i Sundsvall, med risk för plötsliga och lokala översvämningar i dagvattensystem m.m. Däremot är det inte säkert att risken för stora regionala marköversvämningar ökar, eftersom den risken även har funnits i vårt gamla klimat i Sundsvall, då i samband med kraftig snösmältning. Riskerna för stora översvämningar kommer att successivt minska på våren, men istället att öka på hösten 15. Dessutom ökar risken för kraftig vinternederbörd. Även risken för olika typer av ras och skred ökar i samband med förändrat klimat i Sundsvall; bland annat beroende på stigande grundvattennivåer under hösten och längre fram i klimatscenarierna även under vintern. Klimatförändringar kommer att behandlas som en aspekt i de djupanalyser som berörs. 14 Klimatanpassa Sundsvall tänk klimat tänk anpassning, Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:9 15 Riskerna för stora översvämningar i Selångersån så som under våren 1919 minskar medan översvämningar likt de som drabbade kommunen i september 2001 kommer att öka. 26 (42)

27 5.4 Omvärldsbevakning Räddningschef i beredskap har en kontinuerlig omvärdsbevakning för att göra förberedelser för eventuella händelser. Vid nya identifierade hot och risker som berör kommunen läggs dessa till i risk- och sårbarhetsanalysen. 5.5 Inträffade händelser De största erfarenheterna inom krishantering har de senare åren varit vid stormen Dagmar som vid årsskiftet 2011/2012 drabbade delar av kommunen samt stormen Ivar som i december 2013 drabbade delar av kommunen, båda med elavbrott och störningar i telekommunikationerna som följd. 27 (42)

28 6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område De riskområden som analyseras visar på många sårbarheter i dagens samhälle. Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen visar på ett tydligt elberoende som gör dagens samhälle sårbart. Utan elförsörjning uppstår problem med bland annat värme, drivmedelsförsörjning, telefoni, betalningssystem och användning av internet. Järnvägen står stilla och övrig transport får problem utan drivmedel. Scenariot innebär en utmaning för kommunen att hantera exempelvis service till de individer som har vård i hemmet och kommunmedborgare som i vanliga fall klarar sig själva men som i detta läge inte kan vara kvar i sina hem. Dricksvattenförsörjningen kan snabbt sprida smitta till många människor och är ett livsmedel som är nödvändigt för allt liv. Vattnet behövs förutom som dryck och till matlagning till renhållning, fjärrvärme och mängder av andra ändamål. Om vattnet slås ut av avbrott eller smitta uppstår flertalet problem i samhället, särskilt inom omsorgen. Det kan dessutom vara svårt att härleda smitta till vattnet om det även smittar mellan personer. Vid dammbrott enligt detta scenario skulle alla dammar i Ljungan rasa. Det skulle inte medföra mycket stora konsekvenser för liv och hälsa tack vare utformningen av älvens närområde. Det skulle dock bli stora problem med infrastruktur och ett väl fungerande varningssystem är mycket viktigt. Vid utsläpp av farliga kemiska ämnen påverkas luften som människor och djur inandas inom ett visst område. Trots strikta säkerhetsregler finns alltid risken att något går fel vid exempelvis transporter eller industrins hantering av dessa kemiska ämnen och det är svårt att hantera när de sprids i luft eller vatten och kan vara förenat med livsfara. Det går inte att bygga bort alla risker i samhället och större olyckor där flera människor skadas och/eller omkommer sker ofta utan förvarning och kan påverka stora delar av samhället. Samhället blir allt mer beroende av elektroniska kommunikationer, vilka i sin tur är beroende av elektricitet, drivmedel eller batterier för att fungera. Stora problem kan uppstå om internet inte fungerar då flertalet samhällsviktiga verksamheter kommer att påverkas. Det viktigaste är att kunna larma vid en nödsituation vilket är en funktion som kan slås ut. Människors möjligheter att kunna ge och få information minskar. 28 (42)

29 Pågående dödligt våld kan utföras av en enda människa och skada många andra och chocka ett helt samhälle. Även om det finns sociala skyddsnät som försöker fånga upp människor som kan tänkas utföra handlingar av denna art så går det aldrig att veta om det finns individer som i det tysta planerar att skada andra. Vid en oljeolycka till havs skulle stora miljövärden hotas. Beroende på utsläppets storlek skiljer sig förmågan att hantera händelsen. Ett större utsläpp skulle innebära att oljan kommer att lägga sig över stora delar av kuststräckan. Detta avsnitt kommer att utvecklas allt eftersom ytterligare djupanalyser genomförs. 29 (42)

30 7 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 7.1 Genomförda åtgärder 1. Ny ledningscentral samt SMARTboard och videokonferensutrustning har införts i kommunhuset samt på räddningstjänstens huvudstation. (Timrå kommun och Ånge kommun har samma utrustning för ökad samverkan vid en krissituation.) Genomförd: Informera elbolagen om vilka elanvändare som är viktiga, exempelvis för VA-verksamheten, för att säkerställa ett så snabbt återställande av elen som möjligt (Styrel). Ansvar: MittSverigeVatten AB/ krisberedskapssamordnare Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011 Genomförd: Informera räddningschef i beredskap (RCB)/ inre befäl (IB)/ insatsledare (IL) med scenariobaserad diskussion om när RCB bör kontakta kommunen Ansvarig: MRF krisberedskapssamordnare (säkerhetschef bör delta i mötet) Bakgrund: Utvärderingsrapport storm Dagmar, 2012 Genomförd: 2013 och löpande 4. Förbättra händelserapportering i WIS för Medelpads Räddningstjänstförbund, samt diskutera med polisen om vem som startar en händelse och hur det sprids. Ansvarig: MRF (ansvarig funktionsområde ledning) Bakgrund: RSA pågående dödligt våld, 2013 Genomförd: 2013 (genom utbildning samt länsstyrelsens WIS-strategi) 5. Genomföra skrivbordsövning HT 2013 för barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp, informatör, kommunens säkerhetssektion, FAVI samt polisen. Därefter diskussion om vidare utbildning av polisen riktad mot rektorer med flera. 30 (42)

31 Ansvarig: Krisberedskapssamordnare, MRF i samarbete med polisen Bakgrund: RSA pågående dödligt våld, 2013 Genomförd: 2013, dock ej med barn- och utbildningsförvaltningen 6. Skrivbordsövningar för förvaltningar, bolag och förbund där respektive krisledning får ta ställning till scenarier. Ansvarig: Respektive organisation kontaktar säkerhetssektion eller krisberedskapssamordnare med önskemål om skrivbordsövning. Bakgrund: Utvärderingsrapport övning Katrina, 2010 Genomförd: 2013 och löpande 7. Starta lokalt krishanteringsråd för Sundsvalls kommun tillsammans med Timrå kommun samt delta i motsvarande regionala råd i länsstyrelsens regi Ansvar: Säkerhetschef/krisberedskapssamordnare Bakgrund: Åtgärd enligt MSB:s uppföljning Genomförd: Generellt förbättra samarbetet internt samt utreda möjligheter till förstärkt grundbemanning hos förvaltningarna och i bolagen. Ansvarig: Krisinformationansvarig Bakgrund: Utvärderingsrapport övning Katrina, 2010 Genomförd: 2013 (ändring i krisledningsplanen enligt direktiv från kommundirektören) 9. Förbättra samverkan externt, i första hand med polisen och genom övningar avseende pågående dödligt våld. Ansvarig: Krisinformationsansvarig, säkerhetssektionen, krisberedskapssamordnare Bakgrund: RSA pågående dödligt våld, 2013 Genomförd: 2013 (utbildningar, löpande kontakter exempelvis via samverkansgruppen för POSOM) 10. Förbättrade larmrutiner och informationsrutiner för krisledning samt uppbyggnad av informationscentralen med Timrå, kommunikation och marknad samt fortsätta övningsverksamhet som denna för att få kunskap om hur kommunen ska agera vid en händelse. Ansvarig: Säkerhetssektionen Bakgrund: Utvärderingsrapport övning Katrina, 2010 Genomförd: 2013 (utbildning och övning löpande) 31 (42)

32 11. Utreda ansvar för exempelvis skottning för att säkra utrymningsvägar vid skolor. Ansvarig: Säkerhetssektionen Bakgrund: RSA pågående dödligt våld, 2013 Genomförd: 2013 (enligt gällande hyreskontrakt) 12. Skarp test av Internet och telefoni på kommunhuset vid reservkraft. Ansvar: ServaNet AB/ MRF krisberedskapssamordare Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011 Genomförd: Installation av nödknapp för stängning av ventilationen på förskolor. Ansvar: Service- och teknikförvaltningen Bakgrund: RSA större olycka, 2013 Genomförd: 2013 och löpande 14. Avtal/upphandlingar ska ta hänsyn till kris och extraordinära händelser. Ansvarig: Respektive förvaltning, bolag och förbund Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011 Genomförd: 2014 (standardkrav i upphandling) 15. LRF och försäkringsbolag att ingå i krishanteringsråd Ansvar: MRF (krisberedskapsamordnare) Bakgrund: Branden i Västmanland Genomförd: Upprättande av saneringsorganisation Ansvarig: Stadsbyggnadskontoret, Mark- och Exploateringskontoret Bakgrund: RSA oljeolycka, 2015 Genomförd: Undersökning av lagrum MB 10: avseende sanering på privat mark. Ansvarig: Länsstyrelsen Bakgrund: RSA oljeolycka, 2015 Genomförd: Testa reservingången för IT till räddningstjänsten. Ansvar: Medelpads räddningstjänstförbund Bakgrund: RSA störning i elektroniska kommunikationer, 2012 Genomfört: (42)

33 19. Införa Lync samt avvecka SMARTboard avseende kommunikation för krisledning. Ansvar: Säkerhetssektionen Bakgrund: Behov av ny teknik Genomförd: Utbilda personal för att ta hand om dieselutsläpp (och olja generellt). Ansvar: MRF (ansvarig funktionsområde farliga ämnen) Bakgrund: Övning Yrkurs, 2014 Genomförd: Komplettera viss utrustning för akut omhändertagande av diesel (och olja generellt). Ansvar: MRF (ansvarig funktionsområde farliga ämnen) Bakgrund: Övning Yrkurs, 2014 Genomförd: Diskussion mellan service- och teknikförvaltningen och Sundsvall Elnät AB om hur de mobila reservelverken ska användas och testas. Ansvar: Service- och teknikförvaltningen/ Sundsvall Elnät AB Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011 Genomförd: Olika förvaltningars och bolags ansvarsområden vid en krissituation bör tydliggöras och tillkännagöras. Ansvar: Krisberedskapssamordnare Bakgrund: Utvärderingsrapport övning Katrina, 2010 Genomförd: 2013 (Förvaltningsvisa krisledningsplaner reviderade enligt gemensam mall) 24. Vid nybyggen samt renoveringar av fastigheter se till att fjärrstyrning av ventilationssystem och/eller nödknapp för stängning av ventilation införs. Ansvar: Service- och teknikförvaltningen Bakgrund: RSA större olycka, 2013 Genomförd: 2014 (checklistor finns) 25. Plan för säkerhet kring nödvattentankar. Ansvar: MittSverige Vatten AB Bakgrund: RSA störning i dricksvattenförsörjningen, (42)

34 Genomförd: 2012 (där inte samhällsviktiga verksamheter övervakar nödvattnets säkerhet kommer MSV att ansvara för detta) 26. Kommunen ska utifrån sin RSA genomföra inventering av stränder och prioritering av skyddsvärda områden. Ansvarig: Miljökontoret Bakgrund: Sveriges handlingsplan för oljeskadeskydd, 2015 Genomförd: Kustplan finns. 27. Medvetandegöra hos förvaltningar, bolag och förbund att oljeolycka kan ske. Ansvarig: Säkerhetschef/krisberedskapssamordnare Bakgrund: RSA oljeskadeolycka, 2015 Genomförd: Planerade åtgärder 28. Genomföra skrivbordsövning HT 2013 för barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp, informatör, kommunens säkerhetssektion samt polisen. Därefter diskussion om vidare utbildning av polisen riktad mot rektorer med flera. Ansvarig: MRF krisberedskapssamordnare i samarbete med polisen Bakgrund: RSA pågående dödligt våld, Skriv en kort checklista på olika aktörer som ofta är inblandade vid händelser för att inte missa att någon får information. Ansvar: Krisledningsstabschef/MRF krisberedskapssamordnare Bakgrund: Utvärderingsrapport stormen Ivar, 2013 Pågår 30. Plan för hur/vilka äldreboenden och produktionskök som ska tillgång till reservkraft samt hur de får värme. Ansvar: Service- och teknikförvaltningen/ Socialförvaltningen Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011 Pågår 34 (42)

35 31. Utred vilka lokaler som ska användas som trygghetspunkter samt säkra och utrusta dessa med exempelvis reservkraft och robust dricksvattenförsörjning. Ansvar: Service- och teknikförvaltningen /säkerhetssektionen/mrf krisberedskapssamordnare Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, 2011; RSA dammbrott och naturolycka (avseende översvämningar, ras och skred), 2014 Pågår 32. Översyn av brandpostnätet inklusive rutiner för underhåll. Ansvar: MRF brandingenjör i dialog med MittSverige Vatten AB Bakgrund: RSA störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen, Plombering av markbrandposter. Ansvarig: MittSverige Vatten AB Bakgrund: RSA störning i dricksvattenförsörjningen, 2012 Pågår 34. Informera allmänheten gällande vad signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) innebär. Ansvar: MSB/SOS Alarm/MRF Bakgrund: RSA större olycka, 2013 Pågår (bör ske efter att VMA via sms är fullskaligt införd) 35. Informera egen personal hur de ska agera vid ett viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Ansvar: Respektive förvaltning/bolag/förbund Bakgrund: RSA större olycka, 2013 Pågår 36. Informera egen personal hur ventilationssystem i de fastigheter de arbetar i stängs i den mån det är möjligt att göra själv. Ansvar: Respektive förvaltning/bolag/förbund. Bakgrund: RSA större olycka, 2013 Pågår (nödstopp för ventilation vid brandlarmcentral finns vid vissa fastigheter och ska införas på samtliga. Information om hur ventilationen fungerar ska finnas i respektive fastighets SBA) 35 (42)