Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Godkänd av säkerhetsgruppen den 20 september 2011.

2 Innehåll 1 Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Lagstiftning Syfte Avgränsningar Metod IBERO Begreppsdefinitioner Sekretess Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Omvärldsbevakning Inträffade händelser Identifierade hot och risker Riskmatris Sårbarheter Kritiska beroenden Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 16 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförda åtgärder Planerade åtgärder Bilaga 1 Störning i elförsörjning, inkl störning i fjärrvärmeförsörjning Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 1 (28)

3 Sammanfattning Ånge kommuns risk- och sårbarhetsanalys görs enligt lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Ånge kommuns riskbild gör det viktigt att bland annat i risk- och sårbarhetsanalyser öka insikten om vilka händelser som kan inträffa samt diskutera om det finns åtgärder som i ett förebyggande skede kan minska risken att en viss händelse sker eller förbättra hanteringen av en eventuell händelse. Arbetet påbörjades med en workshop där riskområden identifierades och prioriterades. De riskområden som identifierats är: Terrorism och sabotage Dammbrott Naturolyckor (översvämning, ras och skred) Störning i transportsystem Jordbävning Biologisk smitta (inkl. pandemi) Stor skogsbrand Naturolyckor (storm, snöoväder, isstorm) Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen Störning i dricksvattenförsörjning Störning i elektroniska kommunikationer Störning i elförsörjning/fjärrvärmeförsörjning Större olycka (många skadade eller döda inom eller utanför kommunens geografiska område) Långvarig torka (över flera år) En arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar, bolag och förbund utsågs därefter och riskområdena analyseras därefter enligt prioriterad ordning. Dessa analyser, med särskild fokus på den kommunala verksamheten, finns som bilagor till detta dokument och läggs till efterhand när de färdigställts. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 2 (28)

4 1 Övergripande beskrivning av kommunen Ånge kommun hade enligt Statistiska Centralbyråns kommunfakta den 31 december 2010 ca invånare med en landareal på 3068 km², vilket ger ett genomsnitt på ca. 3 invånare per km². Knappt 20 % av invånarna var 18 år eller yngre medan drygt 25% av invånarna var 65 år eller äldre. Ånge kommun gränsar till Ljusdals, Härjedalens, Nordanstigs, Sundsvalls, Bräckes och Bergs kommuner. Ånges geografiska läge med den reglerade älven Ljungan, en vinterperiod som utsätter regionen för kyla, ishalka och snöoväder samt industri som hanterar farliga ämnen och transport av farligt gods på järnväg och väg i området ger exempel på förhållanden som kan öka risken för en extraordinär händelse inom kommunen. Det är därför viktigt att utifrån de lokala förhållanden som råder i Ånge kommun arbeta med krisberedskapsfrågor genom exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser. För att en kommun ska ha en god krisberedskap krävs: - kunskap om risker/sårbarhet i den egna verksamheten och i det geografiska området - planering för att minska risker/sårbarhet och för att hantera en extraordinär händelse - förmåga att hantera en extraordinär händelse - samordning av förberedande och akut krishantering inom det geografiska ansvarsområdet Processen med att ta fram en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys utgör en stor del av kommunens krisberedskap. Denna övergripande analys omfattar Ånge kommuns verksamhetsansvar och geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I den övergripande analysen prioriteras riskområdena för det fortsatta arbetet med djupanalyser. Djupanalyserna genererar en åtgärdsplan för att minska konsekvenserna av det givna scenariot samt förbättra hanteringen av en kris. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 3 (28)

5 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Risk- och sårbarhetsanalysen följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) enligt den första utgåvan som gäller från 1 januari 2011 och ska enligt svensk lag ska alla kommuner utföra detta arbete. Det är fördelaktigt att grunda krisberedskapsarbetet på risk- och sårbarhetsanalyser som visar på samhällets sårbarheter och styrkor då dessa genererar åtgärdsplaner, idéer till övningar samt insikt om behov av samordning och samverkan inom området. 2.1 Lagstiftning Enligt lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen har ett verksamhetsansvar för sin egen verksamhet, att så långt som möjligt sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras också under störda förhållanden. Kommunen ska göra en risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på den egna verksamheten. Kommunen har även ett geografiskt områdesansvar vad gäller samordning mellan olika aktörer inom kommunen samt samordning med avseende på information till allmänheten. I det geografiska områdesansvaret ingår att kommunen ska göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och göra analysen känd bland de berörda. En risk- och sårbarhetsanalys ska även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av kommunala bolag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse. Enligt förordning (SFS 2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 ska varje myndighet i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta 1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, 2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, 3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och 4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt föreskrift (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser finns sedan 1 januari 2011 en gemensam mall för utformningen av riskoch sårbarhetsanalysen. 2.2 Syfte Det viktigaste syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot och risker som finns inom kommunens område. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen för att minska sårbarheten i Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 4 (28)

6 verksamheten samt genom krisberedskapsplanering, utbildning och övning öka förmågan att hantera krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalysen kan användas av kommunens ledning för framtagande av en åtgärdsplan för att minimera de identifierade riskerna, samt som underlag vid den fysiska planeringen för att minska sårbarhet och risker. Arbetet syftar även till att olika aktörer inom kommunen samordnas vad gäller krisberedskap. 2.3 Avgränsningar I detta skede är risk- och sårbarhetsanalysen avgränsad till kommunens egen verksamhet i förvaltningar och större bolag som har verksamhet som är av större betydelse vid en krissituation. I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ingår en kartläggning av möjliga händelser i området samt exempel på konsekvenser för respektive händelse. Konsekvenserna har diskuterats främst utifrån fara för liv och hälsa. Bedömningen av sannolikhet och konsekvens som gjorts i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys för respektive riskområde kan komma att revideras under arbetet med djupanalyser. Risk- och sårbarhetsarbetet avser extraordinära händelser, men åtgärderna som vidtas som ett resultat av detta arbete förbättrar även förberedelser inför och hanteringen av större händelser som rör kommunen. 2.4 Metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i Ånge kommun påbörjades med ett möte där dess förvaltningar, bolag och förbund samlades för att diskutera möjliga extraordinära händelser inom det geografiska ansvarsområdet för att få en helhetsbild. Resultatet av detta möte blev en övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun samt en prioritetsordning för det fortsatta arbetet med djupanalyser. Denna risk- och sårbarhetsanalys följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) enligt den första utgåvan som gäller från 1 januari Följande förvaltningar, bolag och kommunalförbund har varit inbjudna att delta i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och är antingen representerade i den arbetsgrupp som ser över konsekvenskerna av olika scenarier eller har möjlighet att uttala sig om resultatet: Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Socialförvaltningen Humanistiska förvaltningen (Skola, Kultur och Fritid) Miljö- och byggförvaltningen Ånge Fastighet och Industri AB Ånge Energi AB Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 5 (28)

7 Medelpads Räddningstjänstförbund En arbetsgrupp med representanter för kommunala förvaltningar, bolag och förbund fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser genom att ta ställning till scenarier i djupanalyser. Representanterna kan komma att ändras något utifrån det ämne som behandlas i respektive djupanalys. Arbetsgrupp Scenario Orsaker Konsekvenser Risk- och sårbarhetsidentifiering Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalys Åtgärdsprogram Respektive djupanalys diskuteras i ett uppstartsmöte. Representanterna tar därefter med sig frågan till respektive förvaltning/bolag/förbund för diskussion. Underlaget från respektive förvaltning och bolag sammanställs och diskuteras i ett uppföljande möte. En åtgärdsplan upprättas och risk- och sårbarhetsanalys för identifierad djupanalys fastställs. Följande är exempel på berörda parter som utöver kommens egna aktörer kan komma att delta i arbetet med djupanalyserna för Ånge kommun som aktiv aktör, remissinstans eller kunskapskälla är: Myndigheter o Landstinget o Länsstyrelsen o Försvarsmakten o Trafikverket Bolag o Tele- och kommunikationsbolag o Elbolag Industri/Näringsliv Övrigt IBERO Inom Västernorrlands Län har kommuner och Länsstyrelsen enats om att använda verktyget IBERO (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar) för risk- och sårbarhetsanalyser. IBERO är utvecklat för att stödja områdesansvariga aktörer när de ska analysera sin förmåga att motstå och hantera händelser med stora konsekvenser för samhällsfunktionerna eller medborgarna. Instrumentet är användbart för olika riskområden (t.ex. elavbrott, översvämning och IT-sabotage) och för områdesansvariga aktörer på alla nivåer (lokal, regional och nationell) i krishanteringssystemet. Med stöd av IBERO kan man visuellt skaffa sig en överblick över olika händelsers konsekvenser samt hur god förmåga man har att hantera krisen i dess olika förlopp. Detta verktyg används som stöd för djupanalyserna. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 6 (28)

8 2.5 Begreppsdefinitioner Extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. 1 Risk är ett begrepp som i denna redovisning och i teknisk mening kan förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och dess negativa konsekvenser. 2 Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckats förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 3 Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 4 Katastrof definieras som en allvarlig påverkan på samhället som orsakar omfattande mänskliga, materiella, ekonomiska eller miljömässiga förluster, vilka överstiger samhällets möjligheter att hantera situationen med egna resurser. 5 Krisberedskapsförmåga avser förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 6 Krishanteringsförmåga avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. 7 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 8 1 Definition enligt 4 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Definition enligt 4 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 3 Länsstyrelsen i Skåne Län, (2009), Regional risk- och sårbarhetsanalys för 2009, Rapport för Regeringens skrivelse 2009/10:124, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet 5 MSB, , Definition av naturolycka, Definition av katastrof enligt FN (UN/ISDR, 2006)/EU (EEA, 2006). 6 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s. 7 7 Länsstyrelsen i Västernorrland, (2010), Hemställan om förmågebedömning 2010, Dnr Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 7 (28)

9 Samhällsviktig verksamhet avser ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 9 Kritiska beroenden definieras som en relation där den beroende verksamheten snabbt och varaktigt drabbas av en kraftig funktionsnedsättning vid ett bortfall av eller en svår störning i den levererande verksamheten. En förutsättning för att beroendet ska kunna betraktas som kritiskt är att den levererande verksamheten inte utan svårighet kan ersättas med en annan verksamhet. 10 Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att en viss händelse ska inträffa. Konsekvens är en beskrivning av de negativa direkta och indirekta följder som en viss händelse kan medföra. 2.6 Sekretess Det finns enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i risk- och sårbarhetsanalyser om det kan antas att möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Ånge kommun gör bedömningen att risk- och sårbarhetsanalysen hittills inte innehåller uppgifter som, om de röjs, kan försvåra möjligheterna att förebygga och hantera de extraordinära händelser som analyserats. Analysrapporten omfattas därför inte av någon sekretess. Inför respektive djupanalys måste ett avvägande göras om vilken information som bör sekretessbeläggas för att undvika en förhöjd risk för terrorism och sabotage. 9 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s MSB, (2010), Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6 Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 8 (28)

10 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet inom Ånge kommuns geografiska område är bland annat äldreomsorg, familj- och individomsorg, barnomsorg, akut- och primärvård, räddningstjänst, polis, väghållning, elförsörjning, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattendistribution, avloppshantering, elektroniska kommunikationer (inkl. exempelvis radio- och tv-master, fast och mobil telefoni, IP-telefoni, Internet och betalningssystem), drivmedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. Inom kommunens egen verksamhet finns räddningstjänst, fibernät, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattenproduktion och distribution, avloppshantering, väghållning, äldreomsorg, hemtjänst, individ- och familjeomsorg, barnomsorg samt matproduktion för socialtjänst och förskola/skola. Inom kommunens geografiska områden finns livsmedelsproduktion och distribution, drivmedelsdistribution, elproduktion och distribution, sjukvård (inkl ambulans och primärvård), veterinärer, väghållning, järnväg, telefoni- och bredbandsleverantörer, läkemedelsdistribution, banker, polis och hemvärn. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 9 (28)

11 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Omvärldsbevakning Den omvärldsbevakning som bedrivs inom Ånge kommun med avseende på krisberedskap består dels i att det inom Medelpads Räddningstjänstförbund ständigt finns en Räddningschef i Beredskap (RCB) samt ett inre befäl (IB) i beredskap, dels av att Ånge kommun får uppdateringar från Länsstyrelsen i Västernorrland och från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap angående inträffade händelser, övningar, utredningar och forskningsprojekt inom området. Vid en extraordinär händelse kommer en funktion för omvärldsanalys vid behov även att finns i krisinformationsfunktionen inom kommunens krisledningsorganisation. 4.2 Inträffade händelser Under de senaste åren har inte Ånge kommun drabbats av några allvarliga kriser. De största erfarenheterna inom krisberedskapsarbetet var vid en större brand i slutet av 1990-talet samt en större översvämning år På senare år har influensan A (H1N1) tagit tid i anspråk för planeringen för det fall den skulle ha utvecklats till en pandemi av allvarligare karaktär. 4.3 Identifierade hot och risker På en kommunövergripande nivå identifieras de riskområden som anses relevanta i sammanhanget extraordinär händelse, främst med avseende på fara för liv och hälsa, för Ånge kommun till följande: Riskområde Exempel på orsaker till värdering A. Terrorism och sabotage - Stor osäkerhet bland medborgare - Förtroendekris för offentliga myndigheter - Många skadade/döda - Stort medietryck. B. Dammbrott - Evakuering - Drunkningsolyckor - Översvämning, ras och skred i närområdet samt nedströms. C. Naturolyckor (översvämning, ras och skred) - Evakuering - Avskurna vägar/järnvägar - Skador på fastigheter - Störningar i elförsörjning - Förorening av dricksvatten D. Störning i transportsystem - Behov av logi för personer som inte kan lämna regionen - Personer kan bli fast på t.ex. väg- eller järnväg. - Brist på varor/material i lokalområdet E. Jordbävning - Många skadade och döda - Stora materiella skador F. Biologisk smitta (inkl pandemi) - Stängning av förskola/skola för - - Svårighet att säkra omsorg då ett ökat vårdbehov uppstår samtidigt med personalbrist Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 10 (28)

12 - Högt tryck på sjukhus och vårdcentraler - Begränsad geografisk rörlighet för att begränsa smitta - Många sjukskrivna vilket minskar arbetskraften i samhället som helhet. G. Stor skogsbrand - Evakuering - Resurskrävande släckningsarbete - Störning i elförsörjning H. Naturolyckor (storm, snöoväder, isstorm) - Problem med transporter och väghållning - Elavbrott - Minskad tillgång på arbetskraft. I. Spridning av kemiska ämnen - Evakuering av närboende - Påverkan på hälsa - Saneringsbehov J. Spridning av nukleära ämnen - Utegångsförbud - Långvarig påverkan på hälsa - Minskad tillgång på föda som producerats i den region som påverkats. K. Störning i dricksvattenförsörjning L. Störning i elektroniska kommunikationer M. Störning i elförsörjning/fjärrvärmeförsörjning N. Större olycka (många skadade eller döda inom eller utanför kommunens geografiska område) O. Långvarig torka (över flera år, ej att förväxla med de kortvariga som diskuteras under Klimatförändringar nedan) - Påverkan på verksamhet inom förskola/skola samt socialtjänstens verksamhet - Svårigheter med sanitet. - Svårighet att säkra hemtjänstverksamheten - Problem med försörjning vid uteblivna löner och bidrag. - Svårigheter att kommunicera via telefon och Internet - Avbrott i vattenförsörjningen - Avbrott i elektroniska kommunikationer och betalsystem - Utkylda fastigheter - Svårigheter med avlopp och sanitet - Evakuering p.g.a. utkylda fastigheter - Frysskador på fastigheter - Problem inom omsorg - Stängning av förskola/skola. - Behov av omfattande socialt omhändertagande - Många skadade/döda - Hög belastning på räddningstjänst, sjukvård och polis - Stort medietryck. - Brist på dricksvatten - Ökad risk för skogsbrand - Ekonomiska konsekvenser för jordbruket Riskmatris Ovanstående risker bedömdes därefter utifrån sannolikhet och konsekvens enligt resultatet i följande riskmatris. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 11 (28)

13 Sannolikhet Mycket hög Hög Medelhög Låg K, L C, N, F, G D M, I, H A Mycket låg O Mycket Allvarliga begränsade Katastrofala Begränsade Mycket allvarliga E B, J Konsekvenser De riskområden som identifieras som högst prioriterade, och vilka kommer att hanteras först i djupanalyser är: M. Störning i elförsörjning/fjärrvärmeförsörjning B. Dammbrott N. Större olycka (många skadade) L. Störning i elektroniska kommunikationer De riskområden som prioriteras lågt och som inte kommer hanteras i det inledande skedet är: A. Terrorism och sabotage E. Jordbävning O. Långvarig torka Övriga riskområden kommer att hanteras efter de högt prioriterade områdena, eller där det är lämpligt, hanteras i samband med något av de högt prioriterade områdena Grunder för risk- och sannolikhetsbedömning Riskvärderingen utifrån sannolikhet och konsekvens i ovanstående matris bedömdes utifrån följande kriterier, framtagna i samarbete med Länsstyrelsen gemensamt för Västernorrlands Län. Nivå Sannolikhet Frekvens 1 Mycket låg sannolikhet 1 gång per år 2 Låg sannolikhet 1 gång per år 3 Medelhög sannolikhet 1 gång per år 4 Hög sannolikhet 1 gång per 1 10 år Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 12 (28)

14 5 Mycket hög sannolikhet 1 gång per år eller oftare Nivå Konsekvenser 1 Mycket begränsade Beskrivning Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. (kan hanteras inom normal verksamhet) 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. (kan hanteras inom normal verksamhet) 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (behöver extra resurser för att hanteras) 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (hotar att övergå de resurser som finns i samhället) 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. (övergår de resurser som finns i samhället) Sårbarheter Inom ovan riskområden finns många sårbarheter. Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen är de första områdena som analyserats och det är tydligt att elberoendet gör dagens samhälle sårbart. Utan elförsörjning uppstår problem med bland annat värme, drivmedelsförsörjning, telefoni, betalningssystem och Internet. Järnvägen står stilla och övrig transport får problem utan drivmedel. Scenariot innebär en utmaning för kommunen att hantera exempelvis service till de individer som har vård i hemmet och kommunmedborgare som i vanliga fall klarar sig själva men i detta läge inte kan vara kvar i sina hem. Detta avsnitt kommer att utvecklas allt eftersom djupanalyserna genomförs Klimatförändringar 11, 12 Ett förändrat klimat innebär även inom Ånge kommun risk för extremare vädersituationer i framtiden och sannolikt har flera risker ökat redan idag. Inom Ånge kommun ökar riskerna för värre torkor och hetare värmeböljor och det blir i medeltal torrare under maj, juni och juli månader. Det innebär också att de extremaste torkorna sannolikt blir värre. Förändringar sker redan inom de närmaste decennierna. Om exempelvis en mycket torr försommar följs av en intensivare värmebölja ökar risken för svårare och mer omfattande skogsbränder i vårt skogslandskap än de som vi har hanterat hittills. 11 Klimatanpassa Sundsvall tänk klimat tänk anpassning, Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:9. 12 De geografiska likheterna mellan Sundsvall och Ånge kommuner är stora. Vi gör därmed antagandet att de slutsatser som gjorts för Sundsvall kommun angående klimatförändringar i stort även gäller för Ånge kommun. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 13 (28)

15 Risken för kraftiga regn- eller åskväder ökar främst under sensommaren och hösten i Ånge, med risk för plötsliga och lokala översvämningar i dagvattensystem m.m. Däremot är det inte säkert att risken för stora regionala marköversvämningar ökar, eftersom den risken även har funnits i vårt gamla klimat i Ånge, då i samband med kraftig snösmältning. Riskerna för stora översvämningar kommer att successivt minska på våren, men istället att öka på hösten. Dessutom ökar risken för kraftig vinternederbörd. Även risken för olika typer av ras och skred ökar i samband med förändrat klimat i Ånge; bland annat beroende på stigande grundvattennivåer under hösten och längre fram i klimatscenarierna även under vintern. Klimatförändringar kommer att behandlas som en aspekt i de djupanalyser som berörs Kritiska beroenden En kartläggning av de kritiska beroenden som finns inom Ånge kommun innebär ett omfattande arbete. De nationella föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser har introducerats 2011, vilket sammanfaller med det första året i en ny mandatperiod då en fullständig redovisning ska ske. Det har inte varit möjligt att göra en kartläggning inom denna korta tidsperiod utan arbetet kommer att påbörjas snarast möjligt. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 14 (28)

16 5 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Ånge kommun och Ånge Energi AB har ett antal mobila reservkraftverk som kan användas vid en krissituation. Utöver den expertis som finns i kommunens ordinarie organisation finns via räddningstjänsten tillgång till Medelpads Hemvärnsbataljon. De har exempelvis möjlighet att bistå med hemvärnspersonal, bandvagnar och mat. Till kommunens förfogande finns smittskyddsenheten på Västernorrlands Länssjukhus som bistår med expertkunskap vid smittskyddsfrågor. Livsmedelsverkets vattenkatastrofgrupp VAKA kan bistå kommunen vid en kris som relaterar till dricksvatten. Länsstyrelsen i Västernorrland har resurser till förfogande för länets kommuner, exempelvis inom information och miljö. Miljökontoret har kontaktvägar för expertiskunskap vid oljeutsläpp i hav eller inlandssjö. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 15 (28)

17 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet inom kommunens egen verksamhet behandlas i kapitel 7, även om den också är verksam inom kommunens geografiska område. De nationella föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser har introducerats 2011, vilket sammanfaller med det första året i en ny mandatperiod då en fullständig redovisning ska ske. Ånge kommun har i dagsläget ingen möjlighet att uttala sig om övriga myndigheter eller privata sektorns förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. För att uppfylla det geografiska områdesansvaret där kommunen ska verka för en samordning av krisberedskapsarbetet inom kommunens geografiska område kommer andra aktörer med samhällsviktig verksamhet så snart som möjligt att bjudas in till att delta i ett lokalt krishanteringsråd. Förhoppningen är att detta forum ska kunna ge en indikation på hur krisberedskapen ser ut hos dessa myndigheter och privata aktörer. De aktörer som via Länsstyrelsen deltar i krisövningar visar därmed ett intresse för krisberedskap. De aktörer som är verksamma inom Ånge kommun som i varierande omfattning deltog i övning Katrina i november 2010 är: SOS Alarm AB, Polismyndigheten i Västernorrlands Län, E.ON Vattenkraft, Sveriges Radio Västernorrland, Vattenregleringsföretagen, Försvarsmakten, Trafikverket samt Landstinget i Västernorrland. Detta gör dock inte att Ånge kommun kan uttala sig om respektive aktörs förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 16 (28)

18 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Ånge kommun har en övergripande krisledningsplan enligt lag (2006:544). Ånge kommun deltar i övningar och utbildningar inom krisberedskap. Förvaltningarnas, bolagens och förbundets representanter i arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser är en bra kanal in till verksamheterna i frågor som rör krisberedskap. Ånge kommun har god insikt om hur viktigt arbetet med krisberedskap är och det finns ett stort intresse för dessa frågor vilket möjliggör fortsatt utveckling inom detta område. De olika scenarierna som prioriterats enligt kapitel 4 kommer att studeras i djupanalyser. Djupanalyserna redovisas då de behandlats i bilagor till denna risk- och sårbarhetsanalys enligt nedan. Bilaga 1: Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen På grund av att en störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen påverkar övrig samhällsviktig verksamhet i så stor utsträckning utgör händelsen den första djupanalysen. De slutsatser vi kan dra av den genomgång som gjorts av beredskapen för att hantera ett längre elavbrott och/eller en längre störning av fjärrvärmedistributionen inom kommunens verksamhet samt förmågan att samverka inom det geografiska området framgår av tabellen under punkt 1.3 i bilaga 1. Ånge kommun har sammanfattningsvis en relativ god förmåga att motstå ett längre elavbrott med efterföljande störning i fjärrvärmeförsörjning, både vad gäller den egna verksamheten och inom det geografiska området. Ett stort antal av kommunens äldreboenden är förberedda för inkoppling av mobil reservkraft och goda rutiner för hanteringen av reservkraftsaggregaten finns. Vid ett längre elavbrott i hela kommunen är det dock tveksamt om de mobila reservkraftverk kommunen har tillgång till räcker till. Den största svagheten för kommunen krishanteringsförmåga är kommunikationssvårigheter då telefonin och e-post inte fungerar samt risk för brist på drivmedel. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 17 (28)

19 8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 8.1 Genomförda åtgärder 1. Ny ledningscentral med SMARTboard och videokonferensutrustning har införts i kommunhuset samt på räddningstjänstens huvudstation. (Sundsvall och Timrå kommuner har samma utrustning för ökad samverkan vid en krissituation.) Status: Klart Fastställa krisinformationsplan Ansvar: Kommunledningskontoret Status: Klart I förebyggande syfte bedöma egna fastigheters, som avser samhällsviktig verksamhet, möjlighet till självcirkulation för att vid ett elavbrott ha kännedom om vilka fastigheter som kommer tappa sin värmekälla. Ansvar: VD Ånge Fastighet och Industri AB Status: Klart Ta fram prisuppgift på anslutning av Medborgarhuset samt Spångbrogården till förvaltningshusets fasta reservkraft. Ansvar: VD Ånge Fastighet och Industri AB Status: Klart Uppdatera prioriteringen av vilka IT-system som behövs vid en extraordinär händelse. Ansvar: Ledningsgrupp i samråd med IT-ansvarig Status: Klart: Planerade åtgärder 6. Fastställa utbildnings- och övningsplan. Ansvar: Kommunledningskontoret Klart senast: och löpande Status: Klart 7. Besluta om eventuell installation av reservkraft enligt punkt 4. Ansvar: Ove Skägg - Medborgarhuset, VD Ånge Fastigheter och Industri AB (Torbjörn Spångbro) Klart senast: Status: Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 18 (28)

20 8. Ta fram en avbrottsplan avseende alternativ för prioriterade IT-system enligt ovan. Ansvar: Ledningsgrupp i samråd med respektive systemägare Klart senast: Status: 9. Utred förutsättningar samt kartlägga sårbarheter för redundans för Internetuppkopplingen inom kommunens geografiska område vid ett elavbrott. Ansvar: IT-ansvarig Klart senast: Status: 10. Utreda former för samverkan och övningar med övriga aktörer i syfte att effektivisera samarbetet vid en extraordinär händelse. Ansvar: Säkerhetschef Klart senast: Status: 11. Utreda behov av reservkraft och värmare till kommunens vattenverk och avloppsverk. Ansvar: Teknisk chef Klart senast: Status: 12. En utredning bör tillsättas för att se över hur barnomsorg och skola kan hanteras vid ett längre elavbrott eller fjärrvärmeavbrott. Ansvar: Barn- och utbildningschef Klart senast: Status: 13. Ta fram rutiner för funktionskontroll av ledningsrummets utrustning Ansvar: IT-ansvarig Ånge kommun/ IT-ansvarig MRF Klart senast: Status: 14. Två mobiltelefoner med abonnemang avsedda för funktioner i krisledning, exempelvis stabschef och.informationsansvarig. Ansvar: IT-ansvarig/ informationsansvarig Klart senast: Status: 15. Ta fram rutiner för kommunikationsflöde mellan krisledningsorganisation och upplysningscentral/växel samt för WIS och omvärldsbevakning. Ansvar: Informationsansvarig Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 19 (28)

21 Klart senast: Status: 16. Inarbeta rutin för kommunikation med krisledningen på räddningstjänsten i Sundsvall. Ansvar: Krisberedskapssamordnare Klart senast: Status: Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 20 (28)

22 Bilaga 1 Störning i elförsörjning, inkl störning i fjärrvärmeförsörjning. Scenariot är att hela länet drabbas av elavbrott i 3 dygn vintertid. Ute är temperaturen ca -15. Avbrottet sker nattetid. Som en följd av elavbrottet kommer fjärrvärmeförsörjningen att drabbas. Denna analys behandlar därför båda riskområdena. Scenariot Störning i elförsörjning, inklusive störning i fjärrvärmeförsörjning, behandlades under perioden till Avgränsningar Denna första djupstudie inom risk- och sårbarhetsanalysen som avser el- och fjärrvärmeförsörjning fokuserar främst på kommunens egna verksamheter. 1.2 Orsaker och åtgärder Stamnätet kw ägs av staten via affärsverket Svenska Kraftnät. Det finns tre ingångar för stamnätet till Ånge. E.ON Elnät AB äger regionnätet för Ånge samt och lokalnätet i Gösunda, Munkbysjön, Hjältanstorp och Gräddtjärnåsen. Lokalnätet i resterande områden i kommunen ägs av Härjeåns Nät AB. Bild 1. Översikt elnät. Källa E.ON Elnät AB Identifierade möjliga orsaker till scenariot är sabotage eller haveri i kritisk utrustning (transformatorstationer), ihållande oväder/storm/kraftigt snöfall eller intrång i Härjeåns Nät AB:s datanät, där sabotage anses vara den orsak som är svårast att bemästra. Sannolikheten att hela länet skulle bli strömlöst i 3 dygn är dock väldigt liten, då detta skulle kräva ett större fel på stamnätet. Vissa delar av regionnätet (Ånge, Fränsta och Torpshammar) är trädsäkrat, dvs har belagd lina, medan Naggen, Grundsjön och vissa andra byar ej är trädsäkrat utan har luftledning och skulle drabbas hårt av en storm liknande Gudrun. Lokalnätet är ej trädsäkrat. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 21 (28)

23 Härjeån innehar ett mindre reservkraftverk som kommer användas till Härjeåns kontor. Stationerade i Sveg finns två stycken större reservkraftverk som kan köras ut på nätet vid behov. Härjeån har även ett mobilt ställverk i Sveg och Svenska Kraftnät har ett mobilt ställverk lokaliserat i Örnsköldsvik. Ånge Energi och Fastighet AB förfogar över ett antal reservkraftverk. 1.3 Överblick konsekvenser och hanteringsförmåga störning i elförsörjning inkl störning i fjärrvärmeförsörjning 13 Svaren nedan avser förvaltningarnas, bolagens och förbundets egna verksamheter och direkta kunder. Konsekvenser 14 Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskador Ekonomi Störning i elförsörjning inkl. störning i fjärrvärmeförsörjning Socialförvaltningen Övriga förvaltningar Begränsade Allvarliga Allvarliga Begränsade Begränsade Begränsade Allvarliga Allvarliga Begränsade Mycket Allvarliga Samhällsviktig verksamhet Mycket allvarliga Mycket allvarliga Hanteringsförmåga Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Störning i elförsörjning inkl. störning i fjärrvärmeförsörjning Socialförvaltningen Övriga förvaltningar Hög Medel Medel Medel Låg Medel Hög Medel Medel Medel Medel Medel 1.4 Konsekvenser Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet inom Ånge kommuns geografiska område är bland annat äldreomsorg, familj- och individomsorg, barnomsorg, akut- och primärvård, räddningstjänst, polis, väghållning, elförsörjning, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattendistribution, avloppshantering, elektroniska kommunikationer (inkl. exempelvis radio- och tv-master, fast och mobil telefoni, IP-telefoni, Internet och betalningssystem), drivmedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. Dricksvattendistribution I Ånge tätort kommer vattendistribution vid scenariot att fungera trots elbortfall pga självfall från vattentäkten i Moradal. I Alby, Östavall, Fränsta, Ljungaverk, Erikslund, Torpshammar och Hjältan kommer vattendistributionen att fungera i ca ett dygn då vattentornen i dessa områden har en kapacitet på ett dygn. I övriga orter som saknar vattentorn kommer vattendistributionen att avbrytas i samma stund som elavbrottet. Ånge Kommun (Tekniska 13 Sammanställning över bedömd hanteringsförmåga och konsekvenser av scenariot störning i elförsörjning inklusive störning i fjärrvärmeförsörjning. Bedömningarna har delats upp på Socialförvaltningen och övriga förvaltningar då Socialförvaltningens verksamhet och även förmåga ofta skiljer sig från övriga förvaltningar. 14 För definition av konsekvensnivåer, se fotnot 13 tillhörande punkt Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 22 (28)

24 förvaltningen) förfogar över ett reservkraftverk samt ett antal reservvattentankar som kan användas vid behov. Risk för frysskador på anläggningar för vattendistribution föreligger. Ånge Kommun (Tekniska förvaltningen) har ca 10 st fotogenkaminer som kan användas för att förhindra frysskador. Vid ett elavbrott finns ingen möjlighet till rening av vattnet, vattnet kommer komma med lägre tryck och som råvatten. Råvattnet är dock att betrakta som rent. Avloppshantering Ingen reservkraft finns för avloppsanläggningarna, avloppsvattnet kommer därmed att bredda i Ljungan. Risk för frysskador föreligger. Ånge Kommuns (Tekniska förvaltningen) fotogenkaminer kan användas till att hindra frysskador. Fjärrvärme Fjärrvärmen i Ånge drivs av Ånge Energi AB som är ett dotterbolag till det kommunägda ÅFA. Ett permanent stående dieselaggregat för reservkraft till verket finns. Spillvärme från EKA Chemicals i Alby pumpas med hjälp av två stycken pumpar till Ånge. Reservkraft till pumparna finns. Fjärrvärmeanläggningen i Fränsta är förberett för inkoppling av mobilt reservkraftverk. Vid ett elavbrott kommer fastigheternas cirkulationspumpar ej att fungera, vilket innebär att även om fjärrvärmedistributionen ut på nätet fungerar, finns risk att uppvärmningen av fastigheterna inte fungerar. Vid elavbrott och extrem kyla kan man till viss del sektionera, dock är nätet uppbyggt så att det är få områden man kan prioritera bort, eventuellt västra Ånge. Ett avbrott i fjärrvärmedistributionen kommer relativt snabbt leda till utkylning av fastigheter, se tabell 1 och 2 nedan. Äldre hus, 150 mm timmerväggar Utomhustemperatur 20-tals villa, plankstomme sågspånsisolering 50-tals villa, tegelfasad 50 mm isolering 70-talsvilla, tegelfasad, 95 mm isolering 90-tals villa, träfasad 150 mm isolering -10 grader <2 dygn 1 dygn 1 dygn 1 dygn <3 dygn -20 grader 1 dygn < 1 dygn ½dygn < 1 dygn < 2 dygn Tabell 1 Utkylning av enfamiljshus. Tidsåtgång för sänkning av inomhustemperaturen från +20 till + 5. Källa: Energimyndigheten Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 23 (28)

25 Mindre flerfamiljshus med plankstomme och träfasad från talet Utomhustemperatur Flerfamiljshus med betongblockstomme och tegelfasad från 1950-talet Flerfamiljshus med betongstomme från 1960-talet Flerfamiljshus med betongstomme och 150 mm isolering från 1990-talet -10 grader 2 dygn < 5 dygn 7 dygn < 16 dygn -20 grader 1 dygn < 3 dygn < 5 dygn 10 dygn Tabell 2 Utkylning av flerfamiljshus. Tidsåtgång för sänkning av inomhustemperaturen från Räddningstjänst +20 till + 5. Källa: Energimyndigheten Medelpads Räddningstjänstförbund har reservkraft på stationen i Ånge samt på huvudstationen i Sundsvall där det finns drivmedel samt skyddsrum med eget vatten. Kommunikationen fungerar med dagens analoga system som inför hösten 2011 kommer att bytas till Rakel. Däremot kommer fastigheterna att bli utkylda. Räddningstjänsten bedömer att verksamheten kommer att vara väl fungerande i detta scenario. Det kan dock ta något längre tid innan larm kommer in till SOS Alarm vilket kan ge följdeffekter. Telefoni inom det geografiska området Scanova äger det fasta koppar- och fiber nätet och säljer tillgång till nätet till olika operatörer. För den fasta telefonin finns reservkraftverk i Ånge centralort och den fasta telefonin kommer därför att fungera i centralorten så länge det finns tillgång till drivmedel. På övriga orter i kommunen finns batteribackup i ca 12 timmar, därefter fungerar inte den fasta telefonin. Mobiltelefonin har en batteribackup på 1-4 timmar på de flesta basstationer, beroende av operatör. Ofta kan en närliggande bas ta viss kapacitet under en tid, detta är dock inte möjligt om hela länet har elavbrott. IP-telefonin kommer att fungera på samma sätt som den fasta telefonin, dock kommer inte kunden/abonnentens ände att fungera vid ett elavbrott. Operatörernas mobila reservkraftverk kan användas för att försörja de stationer (både fast o mobilt) som är drabbade. Hur dessa ska användas prioriteras i samråd med kommuner och länsstyrelse. När elen kommer tillbaka kan mindre fördröjningar förekomma innan telefonin är helt återställd. Telefoni i kommunens verksamhet Växelanknytningar kommer att fungera i stora delar av förvaltningshuset där det finns fast reservkraft. Växelanknytningar kommer även att fungera på kommunens övriga arbetsställen i Ånge centralort med undantag för ip-anknytningar där ip-telefonen kräver elförsörjning. Vanliga analoga telefonabonnemang kommer att fungera dels på kommunens arbetsställen i Ånge centralort eftersom det finns reservkraft på telestationen i Ånge, dels på kommunens arbetsplatser i övriga större orter i kommunen där det finns batteribackup i 12 timmar på telestationerna. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 24 (28)

26 Den mobila telefonin i kommunens verksamheter fungerar på samma sätt som i området i stort, se ovan. Datakommunikation inom det geografiska området Detta område kommer att behandlas i ett senare skede då risk- och sårbarhetsanalys för elektroniska kommunikationer genomförs. Datakommunikation i kommunens verksamhet Datornätverket internt inom kommunen kommer att fungera dels i förvaltningshuset i Ånge, dels i Räddningstjänstens lokaler på Mallberget samt mellan dessa två arbetsställen eftersom det finns fast reservkraft på båda platserna. Datornätverk och anslutning till extern kommunikation kommer inte att fungera på kommunens övriga arbetsställen, exempelvis skolor och äldreboenden eftersom det saknas reservkraft på dessa platser. Vid en extraordinär händelse är en fungerande Internetuppkoppling viktig för att informera externt och internt samt för att kommunicera med andra aktörer, exempelvis Länsstyrelsen. Den fasta anslutningen mot internet i förvaltningshuset är redundant med en helt separerad alternativ kommunikationsväg om den ordinarie kommunikationsvägen bryts. Kommunens IT-system är prioriterade av kommunens ledningsgrupp och chefsgrupp och denna prioritering uppdateras regelbundet. Separat förteckning finns. Förvaltning av vägtransporter Snöröjning av vägar kan upprätthållas under förutsättning att kommunen får tillgång till drivmedel från tex. jordbrukare i området. Det bränsle som finns i fordonen beräknas räcka några dagar/snöfall. Socialförvaltningens verksamhet Trygghetslarm Trygghetslarmen fungerar vid ett elavbrott så länge det fasta telefonnätet fungerar. Larmen från trygghetslarmen inkommer via larmcentral i Malmö till hemvårdens mobiltelefon. Då mobiltelefonnätet sannolikt kommer att vara nere finns en möjlighet att ställa om larmet till en fast telefon i kommunhuset. Dock kvarstår problemet med att de brukare som inte har fungerande fast telefon, inte kommer att kunna använda sina trygghetslarm. Detta kommer kräva tät tillsyn, vilket kommer kräva extra personalresurser för Socialtjänsten. De i vissa fall långa avstånden försvårar arbetet Brukare i särskilt boende och hemvården har i normalfallet tillgång till ett telefonnummer till sin personal dit de kan höra av sig vid behov av extra hjälp eller vid frågor, dock kommer det vid scenariot endast i begränsad utsträckning gå att kommunicera via telefon. Detta hanteras via tillsynsbesök från hemvårdspersonalen. Mat och Vatten I Ånge kan mat tillagas och distribueras från köket på Spångbrogården som är förberett för mobil reservkraft. Även mat till Hallstaborg och ev. övriga boenden kan tillredas därifrån. I Fränsta kan mat tillagas och distribueras från köket på Torpsro som är förberett för mobil reservkraft. Även mat till övriga boenden i Fränsta området kan tillredas därifrån. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 25 (28)

27 Vid ökat behov av mat i sådan mängd att man inte klarar den kapaciteten på Spångbro alternativt Torpsro finns möjligheten att använda Mittlandias restaurang då denne har fast reservkraft. Problematiken kan då vara att den distribueras varm och då inte upprätthåller de krav som finns i hantering av livsmedel. Kyla Spångbrogården är förberett för inkoppling av mobil reservkraft. Matsalen och övriga allmänna utrymmen på Spångbro kan ställas i ordning för brukare som måste förflyttas från särskilt boende i Ånge där reservkraft inte är möjlig. Torpsro är förberett för inkoppling av mobil reservkraft. Matsalen och övriga allmänna utrymmen på Torpsro kan ställas i ordning för brukare som måste förflyttas från särskilt boende i Fränsta där reservkraft inte är möjlig. Även Furubackens särskilda boende är förberett för inkoppling av mobil reservkraft. Personalfrånvaro Vid ett elavbrott kommer ökade personalresurser att krävas, dock finns en risk att personalfrånvaron ökar då det egna boendet och egen familj prioriteras samt att skola- och barnomsorg inte fungerar. Den personal som finns att tillgå kommer att behöva arbeta så mycket som möjligt och svårigheter att hålla arbetstidslagen kommer att föreligga. Journaler/datasystem IT-systemet TES (personal, larm, larmlogg, kvittenser etc) kommer att fungera i förvaltningshuset men inte ute i områdena. Reservplan för att upprätthålla verksamheten är att upprätta en sambandscentral i kommunhuset, där en person får sitta och fungera som informatör till hemvården. Om inte TES skulle fungera i kommunhuset trots reservkraften görs pappersutdrag från TES var 14 dag, dessa finns hos hemvården och kan användas för planering av arbetet. Medicinska journaler finns på server i kommunhuset och kommer inte kunna nås från boendena vid ett elavbrott, men däremot från förvaltningshuset. Sammanfattning av konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Konsekvenserna för samhällsviktig verksamhet bedöms vara mycket allvarliga för samtliga förvaltningar med hänsyn tagen till svårigheten att kommunicera via mobiltelefonnätet och i vissa fall det fasta telefonnätet, avbruten internetuppkoppling i förvaltningshuset, avbrott i dricksvattendistributionen i vissa områden, breddning av avlopp, utkylning av bostäder och boenden samt påverkan på transporter (tågtrafiken och väghållning) Konsekvenser för människoliv Konsekvenserna vad gäller människoliv bedöms som begränsade på grund av utkylning av vissa av kommunens boenden och då kommunikationen med vissa vårdtagare kommer att bli ett problem. Eftersom Socialtjänsten har kännedom om sina vårdtagare föreligger ingen överhängande risk för dödsfall för dessa, dock kan gamla och hjälpbehövande som inte har vårdbehov i normalfallet, men som vid scenariot behöver omvårdnad, vara svåra för kommunen att få kännedom om vid ett längre elavbrott. Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun 26 (28)