Tisdagen den 8 mars 2016, klockan 18.00

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sida 1 (2) Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde Tisdagen den 8 mars 2016, klockan Plats: Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, sammanträdesrummet Säven Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Partigruppmöten för politisk beredning sammanträdesdagen Den rödgröna gruppen träffas i sammanträdesrummet Granen (plan 5), kl Alliansen träffas i sammanträdesrummet Tallen (plan 5), kl Sverigedemokraterna träffas i sammanträdesrummet Sälgen (plan5), kl Förhinder anmäls alltid till Marita Magnusson, tfn , eller via e-post: marita.magnusson@boras.se

2 Sida 2 (2) FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Anne-Marie Ekström med Else-Marie Lindgren som ersättare, Justeringsdatum: Torsdagen den 10 mars 2016) 2. Sekretessärenden 2.1 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställighet avbrutits (Till nämnden via post) 2016/SON Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut (Till nämnden via post) 2016/SON Allmänhetens frågestund 4. Administrativa ärenden: 4.1 Förvaltningschefen informerar 4.2 Månadsuppföljning och prognos t.o.m. februari 2016 (Läggs på bordet) 2016/SON Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för Sociala omsorgsnämnden 2015 (Bilaga) (Ann-Marie Lidberg, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska, närvarar) 2016/SON Redovisning av lex Sarah 2015 Funktionshinderverksamheten (Bilaga) (Magnus Jungvid, TÖS - Tillsynsansvarig över social omsorg, närvarar) 2016/SON Redovisning av lex Sarah 2015 IFO Vuxen/Socialpsykiatri (Bilaga) 2016/SON Sociala omsorgsnämndens arbete med medborgardialoger 2014 och 2015 (Bilaga) 2016/SON Värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin (Bilaga) 2016/SON Ändring av sammanträdesdatum för Sociala omsorgsnämnden (Bilaga) 2015/SON Arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens april (Bilaga) 2015/SON Anmälningsärenden: 5.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bilaga) 5.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bilaga) 6. Övrigt

3 Dnr 2016/SON Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse för Sociala omsorgsnämnden Borås Stad År 2015 Susanne Sprigg Områdeschef Liz Rehn Områdeschef Sebastian Nydén Områdeschef Vanja Myrén Områdeschef Ann-Marie Lidberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marie Elm Medicinskt ansvarig sjuksköterska Carina Molander Ivarsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Jessica Engkvist Medicinskt ansvarig för rehabilitering Magnus Jungvid Tillsynsansvarig över socialtjänsten 1

4 Sammanfattning Användning av olika kvalitetsregister för att tillförsäkra god och säker vård Vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för vårdrelaterad infektion Uppföjning av vårdskador och risk för vårdskador genom Borås Stads avvikelsesystem. Fallprevention Säkerställt god och säker läkemedelshantering Säkerställt informationsöverföring mellan vårdgivarna Samverkan med andra vårdgivare Sociala omsorgsnämndens mål Bidra till en god livskvalitet för nämndens brukare/klienter God service till nämndens brukare/klienter Effektivt resursutnyttjande Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Nämnden har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet, övrig ansvarsfördelning framgår i ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet. Områdeschef ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och insatserna blir utförda enligt gällande lagstiftning samt utifrån kvalitet och patientsäkerhet. MAS/MAR ansvarar för att ta fram rutiner och riktlinjer gällande hälso- och sjukvård, har ansvar för avvikelsehanteringsrutin och anmälan enligt Lex Maria. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Egenkontroll Den som bedriver verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Det innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten om den lever upp till de krav och mål som gäller. Under året har fem tillsyner genomförts. Tre kommunala gruppboenden, ett assistans team och ett gruppboende drivet på entreprenad. De påpekanden som förkommer vanligast är brister i dokumentationen. Dokumentationen är en fråga om rättsäkerhet för all personal och individen samt har en avgörande för att systematiskt följa upp och genomföra god vård. En god dokumentation är avgörande för hela det systematiska arbetet och det gäller inte bara för verksamheterna utan även frågan om uppföljning och formulering av beslut inbegrips i begreppet dokumentation. Ytterligare påpekanden som förekom är hantering av synpunkter och klagomål. Vanligast var att detta togs upp i gruppen men att de dokumenterades eller systematiserades inte alltid. Positiva och negativa synpunkter kan vara intressant för andra enheter att ta del av. 2

5 En fråga som gäller samtliga tillsyner är att vid uppföljning har inga konkreta åtgärder vidtagits på de punkter som påpekats vid tillsynen. I en del fall har åtgärder planerats längre fram men det finns ingen enhet som har åtgärdat alla brister vid uppföljningen 6 månader senare. Teammöten Teammöten är ett bra sätt att säkerställa vård och omsorgsbehovet för brukarna. Då träffas de olika professionerna tillsammans för att upprätta vårdplaner för den enskilde. Inom området funktionshinder kommer teammöten att införas under våren Inom området socialpsykiatri har vi IVOP där samtliga professioner regelbundet träffas. Kvalitetsregister Palliativregistret God vård vid livets slut är ett prioriterat område i Borås Stad. Som stöd i detta arbete finns nu ett nationellt vårdprogram och Svenska Palliativregistret. Vårdprogrammet omfattar all palliativ vård, oberoende av diagnos, ålder eller andra faktorer och fokuserar vårdbehov i livets slutskede. I Svenska Palliativregistret skall samtliga dödsfall registreras. Borås Stad och SÄS har tillsammans registrerat 74,9 % av dödsfallen under Samtliga sjuksköterskor inom sociala omsorgsförvaltningen registrerar dödsfall i palliativregistret, samt rapporterar avvikelser enligt MAS rutinen. Vårdinventering Vårdinventering av hälso- och sjukvårdsinsatser görs en gång per år inom all kommunal hälso-och sjukvård. Syftet är genom att mäta vissa hälso- och sjukvårdsparametrar följa utvecklingstendenser, spåra kvalitetsbrister och kartlägga utbildnings- och utvecklingsbehov inom kommunal hälso- och sjukvård. Enligt den årliga vårdinventeringen var 405 personer inskrivna i hemsjukvården totalt i Sociala omsorgsnämnden jämfört med 408 förra året. 248 personer har fler än tre diagnoser jämfört med 235 förra året och räknas till multisjuka. Avvikelser Arbetet med avvikelsehantering efter MAS/MAR s rutin där verksamheterna skall göra riskbedömning och händelseanalys syftar till minska antalet avvikelser och risk för upprepning. Avvikelsehantering mellan de olika vårdgivarna sker genom avvikelser i vårdsamverkan. Borås stad införde ett nytt verksamhetssystem under Statistiken tas ut för hela Sociala omsorgsnämnden varför det inte redovisas med LSS-bostäder, personliga assistenter, socialpsykiatrin och IFO var för sig. Totala antalet avvikelser för Sociala omsorgsnämnden och IFO 2015 är 823. Det totala antalet avvikelser för 2014 var 505. Avvikelserna för de privata är inräknade i sammanställningen. Av det totala antalet avvikelser har 24 skickats till regionen (sjukhus, primärvård) där orsaken till avvikelserna skett. MAS/MAR s bedömning är att det är betydligt lättare för personalen att registrera avvikelserna elektroniskt än i pappersformat och att detta kan vara en bidragande orsak till det ökade antalet avvikelser. Liknande tendenser ses på de övriga förvaltningarna i Borås Stad. 3

6 Funktionshinderverksamheten Typ av avvikelse Antal Antal Antal Fall Där av skada 82 Där av fraktur 0 2 Läkemedel Informationsöverföring 7 30 Dokumentation 4 40 Med.tekniska produkter Trycksår 0 1 Vårdplanering/Klara SVPL 4 Delegerade HSL-insatser Hälso-och sjukvårdsinsatser 4 35 SSK, AT,FT Teammöten (ej avvikelse) 4 Övrigt 15 Avvikelser totalt Av de 823 avvikelserna har de privata utförarna rapporterat 20 fallavvikelser, 22 läkemedelsavvikelser och en medicinskteknisk avvikelse Fallprevention För att minska antalet fall har riskbedömningar som nutritionsbedömning (MNA), fallriskbedömning och symtomskattning utförts. Dessa riskbedömningar skall göras på samtliga patienter vid inskrivning i den kommunala hälso- och sjukvården och fortlöpande efter behov. Trycksår En utbildningsdag kring trycksår har genomförts i samverkan med SÄS. På uppdrag av närvårdsamverkan har ett arbete utförts med att ta fram en handlingsplan kring trycksår. Ett förslag till handlingsplan finns och fortsatt arbete sker under Läkemedelshantering För att säkerställa god läkemedelshantering har fortsatt arbete med LÄR-UT och symtomskattning inför läkemedelsgenomgångar genomförts. Inom funktionshinderverksamheten har LÄR-UTsymtomskattning använts i större utsträckning. För att säkerställa en god och säker vård kommer enhetschef tillsammans med sjuksköterska gå igenom HSL-beställningar och de lokala läkemedelsrutinerna som gäller på varje arbetsplats, samt se över rutinen kring överrapportering mellan personalen. Inom Socialpsykiatrin har det varit vissa svårigheter att använda sig av LÄR-UT då de flesta patienter har en ansvarig läkare inom psykiatri öppenvård och en ansvarig läkare inom primärvården. Hälsosamtal genomförs däremot för flertalet patienter som är kopplade till psykosmottagningen. Dokumentation och informationsöverföring För att säkerställa informationsöverföring har krav på ökad följsamhet till användning SVPL/KLARA ställts och att rutinen för samordnad vårdplanering mellan kommun och primärvård skall användas. 4

7 Hälso- och sjukvårdsinsatser För att säkerställa att hälso- och sjukvårdsinsatser utförs på ett säkert sätt har kravet att skriva Hälso - och sjukvårdsbeställningar ökat. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och dokumentationsgranskning. Medicintekniska produkter För att säkerställa hanteringen av medicintekniska produkter skall rutinen för hantering av medicintekniska produkter följas. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och dokumentationsgranskning. Hygien För att säkerställa att vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för vårdrelaterad infektion har följsamhet till hygienrutinen följts upp genom självskattning och enkäter. Med utgångspunkt från resultatet är det viktigaste förbättringsområdet att desinfektera händerna före varje patientkontakt. Utbildning av fler hygienombud och sjuksköterskor med särskilt hygienansvar har genomförts. Anmälningar enligt Lex Maria Tre anmälningar enligt Lex Maria har gjorts under året. Det handlar om ett oväntat dödsfall. En person som fick alldeles för stor dos ett lugnande läkemedel och fördes till sjukhus eftersom personen var svår att väcka. Det tredje handlar om stora brister i läkemedelshantering och dokumentation på ett boende. Uppföljning genom egenkontroll Utredning och uppföljning av avvikelser görs av sjuksköterska och enhetschef. Utredning och uppföljning av klagomål och synpunkter, enligt rutinen kring klagomålshanteringen. Jämförelser av verksamheternas resultat med Öppna jämförelser. Jämförelser av verksamheternas nuvarande resultat med tidigare resultat. Beslut Sociala omsorgsnämnden lägger kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen till handlingarna. Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef 5

8 BESLUT Datum Sida 1 (3) Diarienummer 2016/SON0021 Magnus Jungvid, TÖS Tillsynsansvarig, Sammanställning av inkomna lex Sarah-rapporter och åtgärder 2015 Sammanfattning Risk för missförhåll ande Missförhå llande Påtaglig risk för missförhållande Allvarligt missförhållande Ej missförhå llande Antal Ärenden och åtgärder Vid en rutinmässig kontroll av privata medel på en gruppbostad visade det sig att kontanter hade försvunnit från två boende på gruppbostaden. Ingen vet om det var frågan om en felräkning eller om någon tagit pengar ur de boendes plånböcker men upp till 17 olika individer har känt till koden sedan den senaste kontrollräkningen. Som åtgärd mot detta infördes en rutin att räkna pengarna varje dag. Beslut: Missförhållande I ett annat fall under våren upptäcker personalen att det saknades pengar hos två olika boende på en annan gruppbostad. Efter noggranna kontroller konstateras att det kan vara frågan om en felräkning från cirka 10 dagar innan. För att underlätta kontrollerna gjorde enhetschefen om pärmarna med en ny struktur och höll ett möte med genomgång av de bestämmelser som gäller och hur gruppen enhetligt måste göra för att privata medel ska fungera. Från och med nu kontrollräknas pengar varje dag. En utbildningsinsats av ekonomiavdelningen i privata medel genomfördes också tillsammans med internkontroller. En ytterligare åtgärd var att nattpersonalen inte skulle känna till koden eftersom inköp inte görs på natten. Ett ytterligare fall av försvunna pengar var när personalen upptäckte att det saknades pengar för en brukare efter brukarens uttag i bank. Tiden från den boendes uttag till att personalen upptäckte att det saknades pengar var cirka 6 timmar och banken utesluter fel i kontanthanteringen där. Enligt rutinen ska pengar räknas direkt när brukaren kom hem med dem men det hade inte gjorts. Om personalen hade följt rutinen för privata medel, hade pengarna säkrats direkt när brukaren kom hem. Beslut: Missförhållande

9 2 I ett fjärde fall av försvunna pengar visade det sig att internrevisionen hade kontrollerat pengarna den 24 juni 2015 och allt stämde. Den 25 juni kontrollräknades pengarna av personalen och allt stämde. Personalen gjorde inköp åt brukaren den 27 juni och när personalen skulle redovisa kassakvitton och pengar saknades det Personalen vet inte om pengarna saknades före inköpstillfället eller om de försvann i samband med inköpet. Även denna enhet införde kontrollräkningar varje dag. Internkontroller kommer att utföras för att följa upp arbetet. En ytterligare åtgärd var att nattpersonalen inte behöver tillgång till kassaskåpet eftersom inköp inte görs på natten. Beslut Missförhållande Under våren 2015 rapporterades en händelse som beskrev att en personal sa med irriterad röst till en boende att "gör du inte som jag säger får du gå från bordet" samtidigt som personalen tog hårt i armen på den boende. Bemötandet har enligt berörd personal stöd i enhetens överenskomma sätt att arbeta med brukaren. Detta bemötande fungerar inte mot personer som saknar förmåga att se konsekvenser av sitt handlande. Åtgärder som bör vidtas för att händelsen inte ska upprepas igen är att personalen utbildas i allmän kunskap om funktionshinder samt specifik kunskap om den målgrupp som gruppbostaden har. Enheten fick krav på att jobba med delaktigheten för de boende. Beslut: Allvarligt missförhållande En annan rapporterad händelse hade en lägerdeltagare inte kommit med vid en utflykt som var planerad för alla. Det är först vid framkomsten som personalen upptäcker att en deltagare är kvar på boendet. Personalen åker genast tillbaka för att finna deltagaren framför TV. Omedelbart efter händelsen infördes rutiner och arbetssätt som säkerställer att alla deltagare kommer med vid utflykter. Under utredningen framkom att enheten hade gått från ett arbetssätt till ett annat och inför den förändringen gjordes ingen risk och konsekvensanalys. Förutom nya rutiner vid utflykter ska nu enheten jobba förebyggande med risk och konsekvensanalyser. Beslut: Risk för missförhållande En dag i somras kom nattpersonalen till sitt arbete och upptäckter att en person fanns på toaletten där den hade lämnats för cirka trekvart sedan. Dagpersonalen hade glömt av att hjälpa den boende därifrån. Orsaken till händelseförloppet hittades i att vikarierna inte var tillräckligt introducerade i arbetet och tillsammans med en förhållandevis obekväm schemaläggning. Det gav förutsättningar för ett arbetssätt hos vikarierna som inte stämde med det gällande arbetssättet. Kortare arbetspass samt att inte låta nybörjare jobba helt själva förrän de har fått större vana kommer att införas för att motverka sådana händelser igen. Under utredningen framkom också att det tog en månad från att rapporten skrivs till att den når utredaren. Rapporten hade inte skickats till utredaren enligt gällande rutiner utan hade blivit kvar på förvaltningen Beslut: Risk för missförhållande

10 3 En annan händelse som rapporterades var att en individ lämnade sitt sällskap vid en gemensam aktivitet. Individen hade blivit upprörd och lämnat sällskapet i affekt. Den boende var borta hela natten tills man fann personen välbehållen på morgonen dagen efter. Av dokumentationen fanns inget mål eller syfte med insatsen och gruppbostaden saknade relevant information som hade kunnat motverka händelseförloppet. För att undvika samma händelseförlopp igen, föreslogs förbättrad kommunikationen både inom förvaltningen och mellan regionen och kommunen genom att följa dokumentationskraven. Beslut Risk för missförhållande Under utredningen av ett annat ärende upptäcktes en händelse där beslutande myndighet inte har följt gällande dokumentationsregler samt underrättelse av beslut vilket har lett till att den enskildes rättssäkerhet inte tillgodosågs fullt ut. Regler kring dokumentation och underrättelse av beslut finns exempelvis för att den enskilde ska kunna överklaga. Lämpliga åtgärder är att öka kunskapen om dokumentationsreglerna och genomföra lämplig utbildningsinsats. Beslut Missförhållande Beslut Sociala omsorgsnämnden lägger redovisningen till handlingarna. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

11 BESLUT Datum Sida 1 (3) Diarienummer 2016/SON0022 Miriam Orlenius, Rättshandläggare/utredare av lex Sarah, Redovisning av lex Sarah-rapporter och åtgärder 2015 BORÅS STAD Sociala omsorgsförvaltningen Antal lex Sarah-ärenden gällande Individ- och familjeomsorgen, år 2015 Förvaltning Social omsorgsförv Inkomna rapporter 6 Risk för missförhållanden varav 1 5 Missförhållanden Påtaglig risk för allvarliga missförhållanden Allvarliga missförhållanden Inkomna rapporter, åtgärder och uppföljning Ett ärende gäller ett beslut från förvaltningsrätten som feltolkades såtillvida att det tolkades såsom att förvaltningsrätten inte hade fastställt det underställda beslutet om ett omedelbart omhändertagande. Klienten meddelades och fick strax därpå besked om att det första meddelandet var felaktigt varpå denne blev mycket upprörd. När händelsen uppdagades, menar enheten att bara genom det faktum att man tolkade att förvaltningsrätten inte fastställt det underställda beslutet, borde ha gjort att man läst domen en gång till innan man meddelade berörda parter. Händelsen är ett missförhållande Efter händelsen har enheten gjort en översyn av gällande rutiner och hur man säkerställer att upprätthålla en hög rättssäkerhet vad gäller inkomna domar. Ett ärende gäller en klient som blev ett ärende på ett inkassobolag genom tre obetalda fakturor. Klienten blev upprörd och oroad över de obetalda fakturorna då betalningsanmärkningar kan göra att klienten riskerade att få betydande svårigheter att få ett eget hyreskontrakt. De två första fakturorna borde ha kommit till boendet, där klienten tillfälligtvis bodde, under tiden som klienten fortfarande bodde där. Orsaken till att fakturorna inte kom, kan härledas till bristande personalförsörjning på enheten för avgiftshantering, efter att en medarbetare gick i pension. Den tredje fakturan borde ha skickats till klientens folkbokföringsadress dit denne hade valt att låta all sin post skickas till. Trots detta vidarebefordrades inte fakturorna dit, utan återsändes till avsändaren d.v.s. enheten som hanterar fakturor, Borås Stad.

12 2 Händelsen är ett missförhållande. En översyn av rutinerna gällande fakturor har nu gjorts vilket också har inkluderat en översyn av hanteringen av all post till klienter. När det gäller fakturor från Borås Stad omhändertas dessa för en individuell prövning innan de i förekommande fall skickas vidare till ett inkassobolag. Ett ärende gäller att ett yttrande som skickades till fel klient som därigenom fick ta del av en sekretessbelagd handling. Personen som fick handlingen, återlämnade brevet till enheten. Den klient som ärendet rörde, fick information om händelsen. Efter vad handläggarna förstod, var klienten nöjd med informationen och att nämnden bedömde att händelsen är ett missförhållande. Händelsen är ett missförhållande. En myndighet som hanterar sekretesskänsliga dokument måste ha väl fungerande rutiner som så långt det är möjligt säkerställer att handlingar inte lämnas ut till obehöriga personer. Det innebär att handläggarna också måste vara medvetna om vikten av noggrannhet när handlingar hanteras i samband med utskrift eller kopiering för utskick, som var fallet i detta aktuella ärende. För att säkerställa kraven om en god rättssäkerhet har enheten nu genomfört att alla handläggarna ska ha infört så kallad säker utskrift. Ett ärende gäller en person med missbruksproblem, här kallad 1, blev beviljad ett boende för några år sedan. Syftet med boendet var bland annat att hen skulle få ett tryggt och säkert boende. När det blev aktuellt att person 1:s tidigare misshandlande vän, här kallad person 2, var i behov av ett boende, beviljades denne också ett boende på samma boende som person 1. Lex Sarah-rapporten är skriven utifrån person 1:s utsatthet och rädsla. När denne fick frågan om hens inställning till persons 2:s boende, menar hen att det var direkt felaktigt att hen ens skulle behöva ta ställning till frågan. Händelsen är ett missförhållande. Efter händelsen har enheten haft en genomgång av socialtjänstens ansvar vid hot och våld i nära relationer utifrån socialtjänstlagen och SOSFS 2014:4. I sitt utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem "Skylla sig själv?", skriver Socialstyrelsen att " våldsutsatt kvinnor med missbruksproblem på flera sätt är en utsatt grupp". Man skriver också att "Våldet ses som en konsekvens av missbruket - och därmed tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras, och det blir på så sätt också svårare för henne att få det stöd och den hjälp hon skulle behöva". En handläggare menar att en förklaring kan vara svårigheterna i att hitta bra alternativ av boende just för våldsutsatta, missbrukande kvinnor och som inte har egna förutsättningar att skaffa en egen bostad. Ett ärende gäller en klient som blev oplanerat utskriven från ett akutboende utan att boendet kontaktade Mobila teamet trots att det var överenskommit. Enligt Mobila teamet var det klart sagt, att om något oplanerat inträffade skulle Mobila teamet informeras innan någon åtgärd om utskrivning vidtogs. Klienten hade ett överhängande hot över sig om att bli vräkt från sin lägenhet. För att undanröja hot

13 3 om vräkning, skulle lägenheten saneras vilket klienten accepterade efter en lång tids motiveringsarbete. Under tiden var klienten i temporärt behov av ett akutboende. Under saneringstiden fick klienten lämna ifrån sig sin nyckel till lägenheten. Efter att klienten hade kommit till boendet, fick denne ont i ett ben och antibiotika blev förskrivet som skulle tas var 6:e timma. Klienten ställde sin klocka på ringning var 6.e timma varav ett sådant tillfälle infann sig vid 3-tiden på natten. Klienten tog sin medicin och gick ut och rökte. Hen säger att denne tänkte mycket på hur det skulle bli att komma hem till en oigenkännlig lägenhet två dagar senare. Händelsen är ett missförhållande. Sammanfattningsvis kan man konstatera att boendet inte har gjort någon riskbedömning av klientens särskilda förhållanden vid beslutet om utskrivning, vad gäller omständigheterna kring hens egen lägenhet, dennes fysiska besvär vad gäller benet och inte heller hens risker med epileptiska anfall. Boendet underlät också att genast kontakta Mobila teamet. Detta gjordes först ett drygt dygn efter utskrivningen. Vid utskrivningen konstaterades endast att klienten brutit mot reglerna som gäller för personer som bor på boendet, om att inte gå ut och röka under natten. Denna brist kan delvis förklaras av undermålig dokumentation men också bristande övervägande av klientens fysiska och psykiska hälsa vid den oplanerade utskrivningen. För att säkerställa att oklarheter inte händer igen vad gäller uppdrag vid insatser, kommer både myndighet och insats att ställa krav om tydliga uppdrag. Dessutom har all personal på boendet fått en genomgång av gällande lagstiftning om dokumentation. Ett ärende gäller en inkommen dom som ej blivit inkodad. En klient hade fått avslag på en ansökan som denne överklagade till förvaltningsrätten. Klienten fick inte bifall på sin ansökan varför nämndens beslut stod kvar. Förvaltningsrättens dom är inte heller överklagad till kammarrätten. Händelsen är en risk för missförhållande. I detta nu aktuella ärende har klienten inte blivit drabbad såtillvida att förvaltningsrätten inte biföll överklagan utan nämndens beslut stod kvar. Klienten valde att inte få ärendet prövat i kammarrätten. Det är dock angeläget att inte åsidosätta rättssäkerheten varför det är av yttersta vikt att det finns tydliga rutiner över hur till exempel inkomna domar ska handläggas. Genomgången av hantering av inkomna domar tillsammans med översynen av rutinerna torde minska risken för att händelsen händer igen. Beslut Sociala omsorgsnämnden lägger redovisningen till handlingarna. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

14 BESLUT Datum Sida 1 (3) Diarienummer 2016/SON0009 Lena Hedberg, Kommunstyrelsen Sociala omsorgsnämndens arbete med medborgardialoger 2014 och 2015 Bakgrund Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. Borås Stad vill som en del utveckla medborgardialogen. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för medborgardialog, dessa gäller Under Kommunfullmäktige finns en politisk beredning för medborgardialog. Beredningen består av en representant från varje parti i Kommunfullmäktige. Beredningen kommer att genomföra en översyn av riktlinjerna under år Som underlag för detta arbete önskar beredningen en redovisning av nämndens arbete med medborgardialog 2014 och Sociala omsorgsnämnden har genomfört två medborgardialoger, november 2014 och oktober Beredningsgruppens frågor har besvarats utifrån erfarenheter och minnesanteckningar från dessa. Beredningsgruppens frågor med nämndens svar Fråga 1. Ge exempel på där medborgardialogen gett ett bra underlag. Har det vid något tillfälle inte fungerat, ge exempel. Sociala omsorgsnämnden har genomfört medborgardialog i november 2014 och oktober I inbjudan betonades att medborgadialogen är en möjlighet att möta nämndens politiker. Båda medborgardialogerna har gett bra och användbart underlag. Medborgadialogen 2014 genomfördes under temat Vad tycker du om kommunens stöd och insatser? Dela med dig av dina idéer och förslag!. Mycket av det som framkom användes som underlag för förbättringsförslag i vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag. Medborgardialogen 2015 hade temat Värdighetsgarantier vad är viktig för dig?. Underlaget har använts till de värdighetsgarantier som har arbetats fram och som kommer att fastställas av nämnden i mars.

15 2 Fråga 2. Hur många medborgare har medverkat vid respektive dialog? Om skillnaderna är stora kan ni se någon orsak? November 2014, ca 50 medborgare. Oktober 2015, ca 40 medborgare. Fråga 3. Vilka av handbokens metoder han ni använt vid medborgardialog? Beskriv gärna vilka som fungerat bra/dåligt Dialogcafé med diskussion i blandade grupper utifrån en öppen frågeställning: Vad tycker du om kommunens stöd och insatser - dela med dig av förslag och idéer. Dokumentation genom att gruppen skrev och ritade direkt på den vita pappersduken Dialogcafé med rundabordet- diskussion i blandade grupper, fyra givna frågor kring bemötande, trygghet, inflytande och delaktighet. Dokumentation genom att tjänstemännen skrev på notislappar. Det har fungerat bra, politikerna har lett diskussionerna och tjänstemännen har dokumenterat och sammanställt resultatet. Dokumentation direkt på bordsduken var ett uppskattat inslag men det tar mer tid för sammanställning av minnesanteckningar. Fråga 4. Har ni nått målgruppen mycket berörda i medborgardialogen. Ge exempel. Inbjudan till medborgadialogerna har skickats till berörda målgrupper d.v.s. personer som har kontakt med nämndens verksamheter. Dessutom har medborgardialogerna annonserats på boras.se och i Borås tidning. De flesta som besökt medborgadialogerna har varit mycket berörda, personer som har stöd och insatser eller deras anhöriga. Ett fåtal övriga intresserade har varit med. Fråga 5. Anser ni att medborgardialogen gett boråsarna möjlighet till ökat inflytande? På vilket sätt? Ja, flera förslag och idéer från 2014 användes som underlag för Vård- och omsorgsprojektets handlingsplaner. Arbetet med att genomföra förbättringsförslagen pågår. Underlaget från 2015 har omformulerats till förslag på Värdighetsgarantier för Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten. Fråga 6. Har handboken gett ett bra stöd, finns det något som saknas? Ja, handboken har gett ett bra stöd när det gäller att välja syfte och nivå, målgrupp och metod för medborgadialogen. Saknar inget. Fråga 7. Vilket stöd har nämnden fått av beredningsgruppen, ge exempel. Den tidigare nämnden fick under 2014 information om medborgardialog, handbok mm genom besök av beredningsgruppens representanter. Övriga synpunkter, förbättringsförslag. Inför nästa medborgadialog hösten 2016 planeras information till nämnden utifrån Handbok om Medborgardialog.

16 3 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och skickar den till Kommunstyrelsen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

17 Samtliga nämnder Borås Stads riktlinjer för medborgardialog Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för kommuner, landsting och regioner, dels för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. Borås Stad vill som en del utveckla medborgardialogen och 2013 fastställde kommunfullmäktige riktlinjer för medborgardialog. Riktlinjerna gäller till och med Riktlinjerna klargör syftet med medborgardialog och medborgarens möjlighet till inflytande. Flera medborgardialoger har genomförts sedan I samband med arbetet att utveckla medborgardialogen inrättades en politisk beredning för medborgardialog under kommunfullmäktige. Beredningen består av en representant från varje parti i kommunfullmäktige och sammanträder ca fyra gånger/år. Beredningen kommer att genomföra en översyn av riktlinjerna under år För att få ett underlag inför detta arbete önskar beredningen att nämnden besvarar ett antal frågor. Redovisningen gäller nämndens arbete år 2014 och Fråga 1. Ge exempel på där medborgardialogen gett ett bra underlag. Har det vid något tillfälle inte fungerat, ge exempel. Fråga 2. Hur många medborgare har medverkat vid respektive dialog? Om skillnaderna är stora kan ni se någon orsak? Fråga 3. Vilka av handbokens metoder han ni använt vid medborgardialog? Beskriv gärna vilka som fungerat bra/dåligt. Fråga 4. Har ni nått målgruppen mycket berörda i medborgardialogen. Ge exempel. Fråga 5. Anser ni att medborgardialogen gett boråsarna möjlighet till ökat inflytande? På vilket sätt? Fråga 6. Har handboken gett ett bra stöd, finns det något som saknas? Fråga 7. Vilket stöd har nämnden fått av beredningsgruppen, ge exempel. Övriga synpunkter, förbättringsförslag.

18 Enligt uppdrag Ingegerd Eriksson Chef Kvalitet och utveckling Stadskansliet

19 BESLUT Datum Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0019 Lena Hedberg, Sociala omsorgsnämnden Värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin Bakgrund Enligt vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag ska värdighetsgarantier införas som riktar sig till personer som får stöd inom funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin samt Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet. I delprojektet Kvalitet för brukare i funktionshinderverksamhet lyftes förbättringsområden för bemötande, kompetens, kontinuitet, individuellt anpassat stöd och uppföljning av den enskildes upplevelse av stöd och insatser. Områden som i stort motsvarar innehållet i Äldreomsorgens värdighetsgarantier. Att införa värdighetsgarantier för delprojektets målgrupp är ett sätt att på övergripande nivå formulera löften till den enskilde och regler för verksamheten. Underlaget till de framtagna värdighetsgarantierna kommer dels från vård- och omsorgsprojektet och dels från den medborgardialog som Sociala omsorgsnämnden genomförde under hösten Förslag till införande av värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna bygger på de övergripande målen i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Värdighetsgarantierna är löften riktade till den som har stöd och insatser. Värdighetsgarantierna är också regler för vad verksamheten ska uppnå i bemötande, trygghet samt delaktighet och inflytande. Värdighetsgarantierna gäller för hela verksamheten, från det att den enskilde ansöker om stöd och insatser, vid utredning och beslut och vid genomförande och uppföljning av beviljade insatser. Anpassning till ny nämndorganisation Enligt Kommunfullmäktiges beslut införs centrala facknämnder från den 1 januari 2017, samtidigt avskaffas stadsdelsnämnderna. Enligt organisationsförslaget ska ansvaret för daglig verksamhet för funktionshindrade och socialpsykiatri flyttas till Sociala omsorgsnämnden från Arbetslivsnämnden. Individ- och familjeomsorgsinsatser för Vuxna flyttas till Individ- och familjeomsorgsnämnden från Sociala omsorgsnämnden.

20 2 (2) I väntan på ny nämndorganisation föreslås att Sociala omsorgsnämnden fastställer värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin och att förvaltningen får i uppdrag att under 2017 anpassa värdighetsgarantierna för att gälla i nämndens nya verksamheter. Privata utförare Sociala omsorgsnämnden har efter upphandling överlåtit utförandet av boende och daglig verksamhet till privata utförare. I kommande upphandlingsunderlag för LOU (lagen om offentlig upphandling) och LOV (Lagen om valfrihetssystemet) bör tillämpning av Sociala omsorgsnämndens värdighetsgarantier finnas med som ett kvalitetskrav på utföraren. Samråd med intresse- och brukarorganisationer Förslag till värdighetsgarantier har presenterats för berörda intresse- och brukarorganisationer vid samråd för Funktionshinderverksamheten den 9 februari och vid dialogmöte för Socialpsykiatrin den 3 mars. Genomgående har förslaget till värdighetsgarantier mottagits positivt. Förslag till värdighetsgarantier Bilaga 1 Folder, Värdighetsgarantier Våra löften till dig Bilaga 2 Regler, Värdighetsgarantier i Sociala omsorgsnämndens funktionshinderverksamhet och socialpsykiatri Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa värdighetsgarantier för Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin och att dessa ska tillämpas från samt att uppdra till förvaltningen att anpassa värdighetsgarantierna till förändringar som följer av ny nämndorganisation SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

21 Kommer att layoutas enligt mall för Borås Stads styrdokument >> Regler Värdighetsgarantier för funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin Våra värdighetsgarantier är löften riktade till den som har kontakt med Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin. Värdighetsgarantierna är också regler för vad verksamheterna ska uppnå i bemötande, trygghet samt delaktighet och inflytande. Värdighetsgarantierna gäller för hela verksamheten, från det att den enskilde ansöker om stöd och insatser, vid utredning och beslut och vid genomförande och uppföljning av beviljade insatser. Värdighetsgarantierna bygger på de övergripande målen i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet samt verka för den enskildes delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor. Värdighetsgarantierna berör tre områden; bemötande, trygghet, delaktighet och inflytande. Bemötande Vi lovar att: - vi bemöter alla som har kontakt med vår verksamhet med respekt och empati. - vi är lyhörda för den enskildes behov Trygghet Vi lovar att: - vi har kunskap och kompetens för vårt arbete - planering av personalbemanning ska bygga på så hög kontinuitet som möjligt - den enskilde ska få information om vem som arbetar i verksamheten Delaktighet och inflytande

22 Vi lovar att: - stöd och insatser, inklusive aktiviteter på fritiden, planeras tillsammans med den enskilde eller dess företrädare i genomförandeplanen - vi är lyhörda och uppmärksamma på hur den enskilde vill ha sitt stöd och sina insatser - vi erbjuder samtal minst två gånger om året för att följa upp hur stödet fungerar - de som har boende eller boendestöd erbjuds två stödpersoner i personalgruppen och ges möjlighet att påverka vilka som ska vara stödpersoner Synpunkter Vi ska ha kännedom om Borås Stads synpunktshantering och kunna ge den enskilde stöd i att framföra sina åsikter. Om den enskilde tycker att verksamheten inte lever upp till värdighetsgarantierna kan kontakt tas med ansvarig chef eller Borås Stads synpunktshantering användas.

23 Bilder Bilder Värdighetsgarantier Våra löften till dig Sociala omsorgsnämnden Funktionshinderverksamheten Socialpsykiatrin

24 Värdighetsgarantierna är våra löften till dig som är i kontakt med oss. Värdighetsgarantierna säger hur vi ska vara mot dig, lovar att du ska känna trygghet och att du ska få vara med och bestämma. Värdighetsgarantierna: Bemötande Vi lovar att möta dig med respekt och empati Vi lovar att lyssna på vilka behov du tycker att du har Trygghet Vi lovar att vi har kunskap och kompetens för vårt arbete Vi lovar att du så ofta som möjligt ska få träffa personal som du känner sedan tidigare Vi lovar att du får veta namnet på den personal som du träffar i verksamheten Delaktighet och inflytande Vi lovar att stödet planeras tillsammans med dig och att aktiviteter på fritiden finns med i planeringen Vi lovar att vi i lyssnar på dig och vilket stöd du vill ha Vi lovar att du minst två gånger om året erbjuds samtal där vi pratar om vad du tycker om stödet och vad som är viktigt för dig Vi lovar att du som har boende eller boendestöd erbjuds två stödpersoner, och du har möjlighet att påverka vilka de ska vara Synpunkter Berätta gärna för oss om du tycker att vi inte lever upp till det vi lovar i värdighetsgarantierna. Du kan ta kontakt med chefen för den verksamhet som du har synpunkter på. Du kan också använda Borås Stads synpunktshantering. Den hittar du i vänstermenyn på Borås Stads hemsida: Du kan hitta mer information om värdighetsgarantierna på Borås Stads webbplats under Sociala omsorgsförvaltningen: länk till sidan med Sociala omsorgsförvaltningens värdighetsgarantier

25 BESLUT Datum Sida 1 (1) Diarienummer 2015/SON0131 Marita Magnusson, Ändring av sammanträdesdatum för Sociala omsorgsnämnden Sociala omsorgsnämndens sammanträdesdatum tisdagarna den 5 april, 3 maj och 14 juni föreslås ändras till tisdagen den 12 april, tisdagen den 17 maj och måndagen den 13 juni. Ändring av sammanträdesdatumen föreslås bland annat för att månadsuppföljningarna ska bli klara till utskicket av nämndens handlingar. Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att ändra sammanträdesdatumen i april, maj och juni till tisdagen den 12 april, tisdagen den 17 maj och måndagen den 13 juni. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

26 BESLUT Datum Sida 1 (1) Diarienummer 2015/SON0131 Marita Magnusson, Arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens april Sociala omsorgsnämnden beslutade , 191, att budgetkonferens hålls den april. Budgetkonferensen anordnas i konferensanläggningen Hjortviken i Hindås. Konferensen är arvodesgrundad enligt 9 b i Bestämmelser om ersättningar till kommunens förtroendevalda , under förutsättning att Sociala omsorgsnämnden fattar beslut om att arvode och förlorad arbetsinkomst ska betalas ut. Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna utbetalning av arvode för deltagande på nämndens budgetkonferens den april 2016 i enlighet med gällande reglemente. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

27 Sida 1 (2) Anmälningsärenden Delegationsbeslut Beslut om rätt att attestera beslutsattest för Rikard Isaksson Ansvarskod Protokoll från Lokal samverkansgrupp Verkst. Dnr 2015/SON Protokoll från Förvaltningens samverkansgrupp Dnr 2016/SON Protokoll från Lokal samverkansgrupp Verkst. Dnr 2016/SON Protokoll från socialutskottet Utredning lex Sarah LSS Dnr 2015/SON0125 Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger delegationsbesluten till handlingarna. 5.2 Inkomna och avgivna skrivelser Inkomna: Mailkonversation med anhörig Dnr 2016/SON Meddelande från Inspektionen för vård och Dnr / omsorg (IVO) om att inte inleda tillsyn Verksamhetsberättelse 2015 från Primacura Dnr 2015/SON0158 Media Skrivelse från Kommunstyrelsen om taxa för Dnr 2015/KS0780 mat inom omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning Verksamhetsberättelse 2015 från SHS Dnr 2015/SON0158 Omsorger AB, Kamgarns Aktivitetshus Beslut från IVO om att avsluta ärende om Dnr 2015/SON0142 särskild avgift enligt LSS Mailkonversation med anhörig (2 e-postmedd.) Dnr 2016/SON Skrivelse från Kommunstyrelsen om Dnr 2015/KS0077 nämndbudget Skrivelse från Kommunstyrelsen om internpris Dnr 2015/KS0781 för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och matdistribution Beslut från IVO om att avsluta ärende om Dnr 2015/SON0146 Särskild avgift enligt LSS Dom från Kammarrätten i Jönköping i Dnr 2015/SON0104 mål nr Skrivelse från Kommunstyrelsen om Dnr 2014/KS0405 Borås Stads ungdomspolitiska program Dom från Förvaltningsrätten i Jönköping Mål nr Dom från Förvaltningsrätten i Jönköping Mål nr

28 Sida 2 (2) Inkomna (forts): Meddelande från Inspektionen för vård och Dnr 2016/SON0020 omsorg (IVO) om att inte inleda tillsyn Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Dnr 2015/SON , 24, kartläggning av hemlöshet i Borås 2015 (dnr 2015/KS0717) Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen Dnr 2012/KS , 33, avtal som reglerar hälso- och Sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avgivna: Kartläggning inför Borås Stads kommande Dnr 2015/SON0160 handlingsplan för Jämställdhet Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger skrivelserna till handlingarna.