Norrbottens Innebandyförbund STADGAR

Transkript

1 Norrbottens Innebandyförbund STADGAR Antagna vid NIBF:s Årsmöte 17 juni 2006

2 Stadgar för NORRBOTTENS INNEBANDYFÖRBUND (NIBF) 1. Kapitlet - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Norrbottens Innebandyförbund (NIBF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Innebandyförbundets (SIBF:s) stadgar, såsom SIBF:s regionala organ arbeta i enlighet med SIBF:s ändamål. NIBF skall vara anslutet till Norrbottens Idrottsförbund (NIF), Norrbottens Innebandyförbund och de anslutna föreningarna skall aktivt verka för en doping fri innebandyidrott. 1 Syfte Norrbottens innebandyförbund ska erbjuda föreningarna tävlingsverksamhet, utbildningsmöjligheter, samt vara ett serviceorgan för föreningarna. Vidare ska förbundet representera norrbottens innebandyföreningar samt verka för sportens och föreningarnas utveckling. NIBF skall verka för att: - innebandysporten utvecklas i hela distriktet - seriespel kan genomföras i alla åldersgrupper - kamratskap och gott sportsmannaskap skall råda - ledare, tränare och domare får för uppgifterna adekvat utbildning - marknadsföra innebandy genom att erbjuda bra arrangemang - skapa förutsättningar för att arrangera SIBF arrangemang i distriktet. - skapa förutsättningar för länslag i åldersgruppen 15 år. 2 Sammansättning Norrbottens Innebandyförbund omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska Innebandyförbundet och som har sin hemvist inom distriktets geografiska område. 3 Verksamhetsområde Norrbottens Innebandyförbunds verksamhets utövas inom Norrbottens distrikt, som enligt 31 i SIBF:s stadgar omfattar Norrbottens län. 4 Beslutande organ Norrbottens Innebandyförbunds beslutande organ är: - årsmöte - extra möte samt - styrelsen NIBF:s styrelse får inom sig tillsätta särskilda organ (arbetsgrupper) för ledning av speciella verksamheter inom styrelsens verksamhetsområde. Mandat och befogenhet beslutas av NIBF:s styrelse i varje särskilt fall och skall finnas protokollförda. Till styrelsen kan adjungeras särskilda kompetenser enligt styrelsens beslut.

3 5 Verksamhets- och räkenskapsår Norrbottens Innebandyförbunds verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från 1 maj till och med 30 april. 6 Sammansättning av styrelsen NIBF skall verka för att styrelsen, valberedning, kommittéer och andra organ får en sammansättning som speglar samhället i övrigt, såsom etnisk härkomst och könsfördelning. 2. Kapitlet - NORRBOTTENS INNEBANDYFÖRBUNDS MÖTEN. 1 Sammansättning och beslutsmässighet Norrbottens Innebandyförbunds årsmöte och extra möte är NIBF:s högsta beslutande organ. Vid årsmöte och extra möte äger till NIBF anslutna föreningar, som inte är i skuld till NIBF, rätt att delta med två (2) röstberättigade ombud. Ombuden får representera endast en förening och får inte vara ledamot eller suppleant i NIBF:s styrelse. Ombud får inneha fullmakt för ett ombud från föreningen. NIBF:s årsmöte och extra möte är beslutsmässigt med det antal ombud som efter kallelse enligt stagarna är närvarande och deltar i besluten. 2 Yttrande- och förslagsrätt Yttrande- och förlagsrätt vid NIBF:s årsmöte och extra möte tillkommer: - ledamot i NIBF:s styrelse - ombuden - NIBF:s revisorer - valberedningen i ärende som rör valberedningens arbete Yttranderätt tillkommer representanter för: - Riksidrottsförbundet, - Svenska Innebandyförbundet - Norrbottens Idrottsförbund Därutöver - anställda vid NIBF:s kansli - annan närvarande enligt mötets beslut. 3 Rösträtt Det åligger NIBF:s styrelse att inför årsmöte eller extra möte upprätta röstlängd. Rösträtt vid NIBF:s möten bestäms genom röstlängd som har upprättats av SIBF:s förbundsstyrelse och gäller från tiden från årsmöte fram till nästa ordinarie årsmöte. Röstlängden upptar de föreningar som har fullgjort sina stadgeenliga förpliktelser mot SIBF samt de förpliktelser mot NIBF som kan ha bestämts av NIBF:s möten. Röstlängden gäller oförändrat till dess ny röstlängd har tillställts NIBF. Varje förening har två röster vid NIBF:s möten. Förening skall senast vid mötet inge fullmakt för sina ombud, sådan fullmakt skall vara åtföljd av ett bestyrkt och justerat protokollsutdrag, där det framgår namn på ombud till NIBF:s möten. Av fullmakten skall vidare framgå ombudens rätt att utöva föreningens rösträtt.

4 4 Ärende vid NIBF:s årsmöte Vid NIBF:s årsmöte skall följande ärenden upptas på dagordningen: 1. Mötets öppnade 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet. 3. Fastställande av dagordning för årsmötet 4. Beslut om årsmötets behöriga utlysande 5. Val av ordförande för mötet 6. Val av sekreterare för mötet 7. Val av två (2) protokolljusterare för mötet tillika rösträknare 8. Beslut avseende NIBF:s Verksamhetsberättelse för det gångna året. 9. Beslut avseende NIBF:s Förvaltningsberättelse för det gångna året. 10. Beslut avseende NIBF:s Revisores förvaltningsberättelse. 11. Beslut om ansvarsfrihet för NIBF:S styrelses förvaltning för det gångna året. 12. Val av ordförande för NIBF för en tid av ett (1) år. 13. Val av tre (3) ledamöter för en tid av två (2) år. 14. Val av två (2) suppleanter för en tid av ett (1) år 15. Fyllnadsval för ledamot(er) som avgått, för en tid av ett (1) år. 16. Val av en (1) revisor samt en personlig suppleant för en tid av ett (1) år. 17. Val av tre (3) ledamöter i valberedningen var av en sammankallande. 18. Beslut om val av ombud och suppleant (er) till SIBF;s möten. Frågan kan delegeras till NIBF:s styrelse. 19. Beslut om val av ombud och suppleant (er) till Norrbottens Idrottsförbunds möten. Frågan kan delegeras till NIBF:s styrelse. 20. Beslut avseende NIBF:s verksamhetsplan samt budgetförslag för det kommande året. 21. Beslut avseende årsavgifter för nästkommande verksamhetsår. 22. Beslut avseende förslag från NIBF:s styrelse till årsmötet. 23. Beslut avseende förslag (motioner) som inlämnats till årsmötet i enlighet med stagarna. 24. Avtackning av avgående ledamöter i NIBF:s styrelse 25. Avtackning / prisutdelning i övrigt 26. Mötets avslutande 5 Ärende vid extra möte Vid NIBF:s extra möte skall minst följande ärenden upptas på dagordningen: 1. Mötets öppnade 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet. 3. Fastställande av dagordning för årsmötet 4. Beslut om mötets behöriga utlysande 5. Val av två (2) justeringsmän, tillika rösträknare Därutöver de frågor som föranleder kallelse till ett extra möte. Vid extra möte får endast behandlas de frågor som är upptagna på föredragningslistan. Vid extra möte får inte beslut tas i fråga av ekonomisk natur om dessa inte är behandlade av styrelsen före det extra mötet. 6 Styrelsens förslag Styrelsens förslag inför årsmöte skall vara föreningarna tillhanda senast två (2) månader före årsmötet. 7 Motioner till NIBF:s årsmöte Motion skall inför årsmöte vara NIBF:S kansli tillhanda senast 15 april. Rätt att inlämna motion till NIBF:s årsmöte tillkommer förening och enskild som är medlem i till NIBF röstberättigad förening. Motion från enskild skall insändas via vederbörande förening, som behandlar motionen och skickar den vidare till NIBF med sitt yttrande.

5 Motion med eventuellt yttrande insänds via , fax eller brev. Senast i samband med årsmötet skall ett bestyrkt och justerat protokollsutdrag föreläggas årsmötet avseende av föreningen inlämnad motion (er) eller yttrande över motion (er) från enskilda medlemmar. Årsmötet äger rätt att besluta att en motion skall behandlas även om motionen inte är behandlad i enlighet med stadgarna ovan. 8 Valbarhet till uppdrag i NIBF Varje i Sverige permanent bosatt person är valbar till NIBF styrelse. Till revisor kan ej väljas den som är vald som ledamot i NIBF:s styrelse. Anställd vid NIBF kan väljas i enlighet med RF;s stadgar. Till hedersledamot kan på förslag av styrelsen väljas en person som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt främjat förbundet eller dess syften. En hedersledamot har Yttrande- och förlagsrätt vid NIBFs sammanträden och årsmöte. 9 Kallelse till årsmöte NIBF;s årsmöte skall hållas årligen senast före den 15 juni på dag och plats som NIBF:s styrelse beslutar. Mötet får inte genomföras på tid när Norrbottens Idrottsförbund eller Svenska Innebandyförbundet genomför möten. Kallelse till mötet utfärdas av NIBF:s styrelse genom brev senast en (1) månader före mötet. Kallelse med brev kan till föreningar med ersättas med . Senast två (2) månader före årsmötet skall också kungörelse på NIBF:s hemsida ske avseende tid och plats för årsmötet. Underlag skall då också lämnas till SIBF:s officiella organ Svensk Innebandy. Föredragningslista för mötet, verksamhets-, förvaltnings- och revisionsberättelser samt styrelsens förslag på svar på inkomna motioner skall senast 14 dagar före mötet översändas till föreningarna, styrelse och revisorer genom brev eller i de fall föreningarna, ledamöter och revisorer, har anmält adress. 10 Kallelse till extra möte NIBF:s styrelse kan kalla till extra möte när styrelsen finner behov av detta. NIBF:s styrelse är skyldig att inom 14 dagar kalla till extra möte när revisorerna skriftligen så kräver eller när föreningar som representerar minst två tredjedelar (2/3) av antalet röster i upprättad röstlängd så kräver. Mötet skall genomföras inom en månad från det att styrelsen fått begäran. Kallelse och föredragningslista översänds till föreningarna senast sju (7) dagar före mötet. Underlåter NIBF:s styrelse att inom 14 dagar kalla till extra möte får den/de som krävt mötet kalla till detta. Förening skall senast vid extra mötet inge fullmakt för sina ombud, sådan fullmakt skall vara åtföljd av ett bestyrkt och justerat protokollsutdrag, där det framgår namn på ombud till NIBF:s möten. Av fullmakten skall vidare framgå ombudens rätt att utöva föreningens rösträtt. Extra möte får inte genomföras på tid när NIF och SIBF genomför möten. 11 Beslut Rätten att delta i beslut vid NIBF:s årsmöte och extra möte har: - ombud som enligt stadgarna är anmäld att företräda föreningarna - ledamot i NIBF:s styrelse utom vad avser ansvarsfrihet eller i fråga där jäv kan förkomma. Vid NIBF:s årsmöte och extra möte fattas beslut med enkel majoritet, vid lika röstetal fäller ordförandes röst avgörande. Begärs votering sker denna som öppen votering. Begärs rösträkning ske detta genom öppen röstning, sluten omröstning kan inte ske annat än vid personval.

6 För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst två tredjedelar (2/3) av antalet avgivna röster vid NIBF:s årsmöte. Stadgeändringar skall för att träda i kraft, godkännas av SIBF. Beslut i frågor som får tvingande ekonomiska konsekvenser för föreningarna skall beslutas med minst två tredjedels majoritet av närvarande föreningar. Beslut avseende personval sker med enkel majoritet, begärs rösträkning sker detta som sluten omröstning. Sker omröstning om flera personer och omröstningen innebär lika röstetal för dom som fått flest röster skall förnyad sluten omröstning ske. Denna omröstning skall endast genomföras med de två som fått flest röster. Vid lika röstetal mellan två personer skall lotten fälla avgörande. Föreningar som väljer att inte närvara vid NIBF:s möten har därigenom försuttit sin möjlighet föra sin talan och i demokratisk ordning påverka besluten. Det åligger NIBF.s medlemmar att i demokratisk ordning följa de beslut som genom majoritetsbeslut tagits vid NIBF.s mötet, även om föreningen har anmält annan uppfattning och eller reserverat sig mot beslutet. 12 Ikraftträdande Beslut fattade av NIBFs årsmöte gäller från mötets avslutande om inte annat bestäms. 3. Kapitlet - NORRBOTTENS INNEBANDYFÖRBUND STYRELSE. 1 Sammansättning NIBF:s styrelse är när NIBF:s års- och extra möte inte är samlat NIBF:s beslutande organ. Norrbottens Innebandyförbund styrelse består av: Ordförande, sex (6) ledamöter och två (2) suppleanter. Normalt väljs ordförande för ett (1) år och ledamöterna för två år. Vilket innebär att halva antalet ledamöter väljs vartannat årsmöte. För ledamöterna välja på motsvarande sätt två (2) suppleanter för en tid av ett (1) år. Styrelsen skall inom sig konstituera sig och utse vice ordförande, kassör och sekreterare. Styrelsen skall också utse ordförande i Tävlingskommitté (TK) och Domarkommitté (DK), normalt bör dessa väljas bland ledamöterna i styrelsen. En representant för anställd personal i NIBF äger rätt att delta i NIBF:s styrelsemöten med förslags och yttranderätt. I frågor som är av arten arbetsgivare arbetstagare äger personalen inte rätt att delta. 2 Sammanträde och beslutsmässighet Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller då minst fyra ledamöter i styrelsen så kräver. Suppleanter kallas till samtliga sammanträden och ingår i styrelsen och tar del av allt arbete och har yttrande- och förslagsrätt. Vid bortavaro av en ordinarie ledamot vid sammanträde träder suppleant in på dennes plats och har beslutsrätt. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter och suppleanter är kallade och minst fyra av ledamöter eller suppleanterna, inklusive ordförande är närvarande. Skulle såväl ordförande som vice ordförande vara frånvarande, utser styrelsen bland de närvarande ledamöterna ordförande för mötet.

7 Styrelsemöten kan genomföras som närvaromöten, telefonmöten eller videomöten. Beslut i NIBF;s styrelse tas med enkel majoritet, vid lika röstetal fäller ordförandes röst utslag. Alla beslut tas i öppen omröstning. 3 Överlåtelse av beslutanderätten NIBFs styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i vissa grupper av ärenden till verkställande utskott, som utses inom styrelsen, till kommitté eller annat organ, som har tillsatts för särskild uppgift, eller på enskild styrelseledamot eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall regelbundet underrätta NIBFs styrelsen härom. (Beslut som fattas av delegerad skall kontinuerligt rapporteras till styrelsen på lämpligt sätt. Rapporteringen bör ske rutinmässigt och företrädesvis i samband med styrelsesammanträden.) 4 Protokoll Styrelsens möten skall protokollföras, genom så kallat, beslutsprotokoll. Av protokollet skall framgå: - när och var mötet genomfördes - vilka som deltog i mötet - val av justeringsman jämte ordförande som skall justera protokollet - vilka beslut som tagits - i förekommande fall skall ev. yrkanden och reservationer framgå - i förekommande fall skall vid rösträkning resultatet redovisas i protokollet - i förekommande fall skall ev. beslut om omedelbar justering ske. Styrelsemötesprotokoll skall justeras av ordförande för mötet jämte en av mötet utsedd justeringsman. När protokollet är justerat träder tagna beslut i kraft om inte beslutet har omedelbart justerat. På samma sätt skall protokoll föras vid de olika kommittéernas sammanträden. Protokollen skall förvaras i original vid NIBF:s kansli, kopia skall snarast efter justering utsändas till samtliga ledamöter och suppleanter i NIBF;s styrelse samt revisorerna. Styrelsens beslut skall hållas tillgängligt för till NIBF:s anslutna föreningars förtroendevalda. 5 Åliggande Norrbottens Innebandyförbunds styrelse skall: - Verkställa NIBF:s års- och extra mötens beslut - Hålla sig väl underrättade om verksamheten i anslutna föreningar - Utveckla innebandyidrotten enligt gällande stadgar, regler och bestämmelser. - Besluta om seriesättning i de olika serierna - Besluta om domare för seriematcher, m m - Besluta om genomförande av DM tävlingar och härvid ge ut erforderliga bestämmelser för detta - Leda och genomföra ledar, tränar och domarutbildningar - Handha och förvalta NIBF:s ekonomi - Bereda ärenden som inlämnats - Avge rapporter till RF och SIBF i enlighet med gällande regler - Genom hemsidan informera medlemmarna om NIBF:s verksamhet 6 Arbetsår NIBF:s styrelse arbetsår omfattar tiden från årsmötet till nästa ordinarieårsmöte.

8 7 Arbetsgivaransvar Styrelsen utövar arbetsgivaransvar för vid NIBF anställd personal. Styrelsen upprättar i samråd med den anställda personalen arbetsbeskrivning(ar). 4. Kapitlet - REVISORER OCH REVISION. 1 Revisorer NIBF:s revisorer, av vilken en valts vid NIBF:s årsmöte, skall granska styrelsen förvaltning och räkenskaper. En revisor skall vara auktoriserad. 2 Revision Styrelsen skall senast en (1) månad före NIBF:s årsmöte till revisorerna överlämna räkenskaper och handlingar som krävs för revisorernas revision. Revisorerna skall senast 14 dagar före NIBF årsmöte överlämna revisorsberättelse till NIBF. 5. Kapitlet - NORRBOTTENS INNEBANDYFÖRBUNDS VALBEREDNING. 1 Sammansättning Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en skall utses som sammankallande. I valberedningen är det liksom i övrigt önskvärt att båda könen finns representerade. 2 Sammanträden Valberedningen sammanträder på kallelse från sammankallande eller när minst två ledamöter kräver det. Sammanträden kan ske genom närvaromöten, telefonsammanträden eller videosammanträde. Beslut i valberedningen tas med enkel majoritet. 3 Protokoll Valberedningen skall protokollföra sammanträden där beslut om nominering tas. Protokollet skall skrivas som ett beslutsprotokoll varvid det av protokollet skall framgå: - Nar och var sammanträdet genomfördes - Vilka som deltog - Vilka som var nominerade till vad - Vilka beslut som tog - I förekommande fall ev. reservationer - I förekommande fall röstetal 4 Åliggande Valberedningen skall senast den 15 februari tillfråga de ledamöter vars mandattid går ut om de vill kandidera till nästa mandatperiod. Senast den 15 mars skall valberedningen meddela röstberättigade föreningar uppgift på dem som står i tur att avgå och namnen på dem som avböjt återval.

9 5 Nominering till NIBF:s styrelse Röstberättigade föreningar enligt NIBF:s röstlängd kan fram till tidpunkt som valberedningen meddelar nominera kandidater till NIBF:s styrelse. Av föreningarnas nomineringar skall framgå namn och förening som den nominerade representerar samt den nominerades bostadsort, telefonnummer och ev. adress. Nominerad skall vara tillfrågad och villig. Nominering till NIBF:s styrelse kan endast ske av föreningar anslutna till SIBF som fullgjort sina stadgeenliga förpliktelser mot SIBF samt de förpliktelser mot NIBF som kan ha bestämts av NIBF:s möten. Bifogat till föreningarnas nomineringar skall bifogas utdrag av protokoll avseende föreningens beslut att nominera personer till NIBF styrelse eller som revisor. Så protokollsutdrag skall vara justerat och bestyrk för att vara giltigt. 6 Slutligt förslag Valberedningen skall senast en månad före årsmötet redovisa sitt slutliga förslag till NIBF:s styrelse för det kommande verksamhetsåret. Vidare skall med förslaget bifogas en sammanställning över vilka som varit nominerade. Förslaget skall utsändas med brev till föreningar som inte har adress, till övriga föreningar med . Förslaget skall vidare redovisas på NIBF:s hemsida senast en månad före årsmötet. I och med att valberedningen redovisat sitt slutliga förslag är kandidatnomineringen avslutad. 7 Val vid årsmöte Årsmötet kan endast besluta att välja ledamöter bland de som varit nominerade enligt 5. Dessa stadgar är antagna vid Norrbottens Innbandyförbunds årsmöte Mötesordförande Mötessekreterare Godkänd av Svenska Innebandyförbundet Underskrift Funktion i SIBF

10 Bra i idrott och bra idrott Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt Bilaga Fysisk utveckling Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan. Psykisk utveckling Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden. Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet. Social utveckling Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill. Kulturell utveckling Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar. På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten... Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål. Demokrati Antagna av Förbundsmötet Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Fostran Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

11 Jämställdhet Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka. Rent spel En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat. Förebygga skador När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården. Sund ekonomi Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav. Respekt för andra Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism. Ideellt engagemang 34 Antagna av Förbundsmötet 2004 I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. Miljömedvetenhet Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin idrottsplats. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter. (Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)