Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren"

Transkript

1 Astrobiologi Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

2 Innehåll Vad är r liv? Var kan liv finnas? Finns det liv i vårt v solsystem? Mars Europa Titan Exoplaneter Försök k att kontakta andra Drakes ekvation

3 Vad är r liv? Under en workshop 2003 i Modena, Italien, fick alla medlemmar i International Society for the Study of the Origins of Life i uppgift att skriva ner sin definition på liv det resulterade in 78 olika svar som sammanlagt skrivits ihop till 40 sidor!

4 Vad är r liv? Konventionell definition: Ska kunna växa Ska ha ämnesomsättning Ska kunna rörara sig Ska kunna reproducera Ska kunna ge respons till stimuli

5 Vad är r liv? Undantag: eld virus mulåsna Istället för att ge en definition av liv, vilket är alltför precist, är det bättre att fastställa några egenskaper som kan räknas till ett minima för vad liv kräver ver.

6 Vad är r liv? Minima för liv: Öppet system - ämnesomsättning, behöver ingredienser och energi Kolkemi i vatten - tetravalens & kiralitet Kan reproducera Ska kunna utvecklas med tiden - dels inom en given art, men också till nya arter

7 Kiselbaserat liv? + Precis som kol kan kisel binda fyra andra atomer - Det har bara detekterats 11 molekyler som innehåller kisel i det interstellära ra mediet (att jämföra med 112 som innehåller kol) - Det finns inte så många kända lösningar som fungerar bra ihop med kisel - När kisel oxideras bildas SiO 2, vilket inte är lämpligt i vår oxiderande atmosfär - Bildar inte dubbel- och trippelbindningar i lika hög grad som kol - Stora molekyler av Si blir ostabila, på grund av att kiselatomen har en större radie än kolatomen

8 Vad behöver liv? Liv, som vi känner till det, behöver ver: Flytande vatten Kol Energikällor Näringsämnen (HNOPS)

9 Var kan liv finnas? Vad definierar beboelighet? Temperatur 15 till 35 C -272 till 340 C ph ungefär neutralt 0 till 13 O 2 > 130 hpa,, < 300 hpa Från inget syre alls till tiotals procent uttorkning stark UV-str strålning

10 Beboelighet En fråga om skala! Tidsskala: från några timmar till dagar Rumsskala: från 10 till 100 mikrometer miljontals år hela planeten Liv kan klara sig utan flytande vatten, energi och kol under en begränsad tid

11 Extremofiler Mellan 0.05 och 1 mm Klarar temperaturer mellan -272 och 340 C Tål l högt h tryck, starka syror, torka, vakuum, joniserande strålning och giftiga kemikalier Tardigrad som rör r r påp sig

12 Extremofiler Tardigrad, kryptobios Fryser till is eller torkar ut helt Slutar förbruka f syrgas Dör r inte ens när n r de är r frusna i flytande kväve ve Måste mekaniskt förstörasras Producerar socker som ersätter vatten och skyddar cellerna från uttorkningsskador

13 Historiska händelser (från de gamla OPTIMISMEN FÖDSF DS gamla grekerna och fram till 1600-talet) Man trodde att månen var bebodd. Metrodus från Chios: Det skulle vara konstigt om ett ensamt strå av korn växte på en stor åker, eller om vi skulle visa oss vara ensamma i det oändliga. ~ 300 f K

14 Historiska händelser Teleskopet uppfinns: OPTIMISTÅREN (tidigt 1600-tal till 1960-talet) Nya världar upptäcktes cktes,, men man kunde inte säga nåt om deras förutsättningarttningar för liv. Merkurius,, Mars, Jupiter och Saturnus förväntas också hysa liv. Christian Huygens ( ) 1695) Venus och Jupiters befolkning har en väldigt sofistikerad musiksmak, liknande den hos fransmän eller italienare.

15 Historiska händelser Emanuel Swedenborg ( ) 1772) Marsianer är ganska lika människor,, men den nedre delen och sidorna på deras ansikten är svarta.. De använder nder löv som kläder och är vegetarianer. Saturnianer är vilda.. De är vegetarianer och begraver inte sina döda. William Herschel ( ) 1822) Genom att fundera lite i ämnet är jag nästan övertygad om att de otaliga små cirklarna vi ser på månytan är månmänniskornasnniskornas verk och kan kallas deras städer der.

16 Historiska händelserh Rymdåldern börjar: ÅTERG TERGÅNGSÅREN (1960- till 1990-talet) Observationer av andra planeter sätter stopp för tron att andra civilisationer kan finnas. Tron på beboelighet gick åt motsatt håll: : Venus och Mars verkade vara helt livlösa sa.

17 Beboelighet Rymdåldern börjar: ÅTERG TERGÅNGSÅREN (1960- till 1990-talet) Observationer av andra planeter sätter stopp för tron att andra civilisationer kan finnas. Tron på beboelighet gick åt motsatt håll Venus och Mars verkade vara helt livlösa sa.

18 Historiska händelser Förbättrade robotar, bättre mikrobiologi: OPTIMISMENS ÅTERKOMST (1990-talet och framåt) Genom att studera liv i extrema miljöer ges nytt hopp om att hitta liv i vårt solsystem. Bättre robotar ger ny information om exempelvis Mars yta. En viktig sak att tänka på: var liv kan bildas var liv kan leva

19 Den beboeliga zonen Möjligt att bilda stenplaneter Undvika nedslag, passager av stjärnor samt strålning ljusår r från centrat stjärnor mellan 4 och 8 miljarder år

20 Den beboeliga zonen Området kring en stjärna där d temperaturen är r lagom för f r att vatten ska kunna existera i flytande form påp ytan För r nära n solen allt vatten förångas (Venus) För r långt l från n solen vatten existerar endast i fast form (Mars)

21 Den beboeliga zonen Men detta är inte hela sanningen, eftersom flytande vatten kan uppkomma genom andra processer också, såsomsom dragningskrafter mellan objekt utanför den klassiska beboeliga zonen. Europa

22 Exoplaneter 304 stycken (26 juni) De flesta exoplaneter som hittats är r i Jupiters storleksklass COROT (CNES, ESA; 2006) KEPLER (NASA; 2009) Darwin (ESA; ~2015)

23 Olika sätt s att detektera exoplaneter Astrometriska metoden Dopplermetoden Passager

24 Liv i vårt v solsystem

25 Liv i vårt v solsystem

26 Mars

27 Liv påp Mars? Phoenix Bevis att det finns is på Mars

28 Europa

29 Liv påp Europa? Flytande vatten skulle kunna tänkas uppkomma på grund av Jupiters dragningskraft Energikällor är eventuellt möjliga att finna som redox- par som flyter runt i havet De bruna beläggningarna på Europas yta kan vara spår av liv Det finns förmodligen ett hav under Europas isyta,, men det är ännu inte bevisat!

30 Liv påp Europa? Temperatur: Tryck: -120 C vid ytan.. Ca 0 C 0 C i vattnet. Höga temperaturer vid botten om det finns geysrar där Vakuum vid ytan.. Under 200 bar i istäcket cket. Ungefär 1 kbar vid havets botten Strålning lning: Ljus: Över 1 Mrad per månad vid ytan!! Minskar hastigt med djupet Inget ljus förväntas under 2 meters djup Det finns liv på jorden som lever under dessa förhållanden!

31 Titan

32 Sammanfattningsvis; Annat liv i vårt v solsystem: inte uteslutet Hur vanligt är r liv? Hur uppkommer liv? Liv påp exoplaneter: högst h troligt Beboelig zon Många kommande projekt inom de närmsta n 30 åren Where are they? Fermis paradox

33 Försök k att kontakta andra Pioneerplattan Sändes upp med Pioneer 10 (1972) och Pioneer 11 (1973) Voyager golden record Sändes upp med Voyager 1 och Voyager 2 (1977)

34 Pioneerplattan

35 Försök k att kontakta andra Pioneerplattan Sändes upp med Pioneer 10 (1972) samt Pioneer 11 (1973) Voyager golden record Sändes upp med Voyager 1 och Voyager 2 (1977) Kommer fram till närmsta stjärna om år

36 Voyager golden record Innehåller bland annat: 115 bilder diverse olika ljud musikstycken meddelanden från n USAs president samt FNs generalsekreterare intalade meddelanden på 55 olika språk

37 Interstellär radiokommunikation Arecibo ELT VLT

38 Vad ska meddelandet säga? Matematik universellt språk DNA Hur vi ser ut Var vi befinner oss Vilken nivå ligger mottagarna på? p

39 Vattenhålet Väte parallella/antiparallella spinn 1420 MHz (21 cm våglängd) OH-molekyl 1612 MHz (19 cm våglängd)

40 Skicka bild

41 Tolkning Anropssignal Upprepningar Räkna tecken Produkt av två primtal? Rita bild

42 Utskickade meddelanden Arecibomeddelandet bits mot M13, ungefär r ljusår r bort Två meddelanden från Ukraina 1999 respektive bits mot stjärnor som ligger påp ett avstånd mellan 50 och 70 ljusår r ifrån n oss

43 Arecibomeddelandet

44 Meddelanden från Ukraina

45 Meddelanden från Ukraina

46 Vad händer h vid en detektion?

47 Vad händer h vid en detektion? Verifiering

48 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras

49 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras

50 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras

51 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras Alla data görs tillgängliga

52 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras Alla data görs tillgängliga Data lagras inför framtiden

53 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras Alla data görs tillgängliga Data lagras inför framtiden De aktuella frekvenserna skyddas

54 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras Alla data görs tillgängliga Data lagras inför framtiden De aktuella frekvenserna skyddas Internationella överläggningar

55 Vad händer h vid en detektion? Verifiering SETI samt nationella myndigheter informeras FNs generalsekreterare och vissa bolag inom telekommunikation informeras Media informeras Alla data görs tillgängliga Data lagras inför framtiden De aktuella frekvenserna skyddas Internationella överläggningar En kommitté bildas med representanter för alla intresserorganisationer. Leds av IAU Commission 51

56 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem f l = andelen av dessa planeter där d r liv uppstår f i = andelen planeter med liv där d r intelligens utvecklas f e = andelen intelligenta arter som utvecklar kommunikation L = bråkdel av planetens livslängd dåd kommunikation kan ske

57 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan = ett par hundra miljarder

58 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem

59 Drakes ekvation Vilka stjärnor är r olämpliga? dubbel/trippel/multipla stjärnor 25-30% tunga stjärnor med kort livslängd stjärnor med låg l g metallhalt (gamla stjärnor) stjärnan måste m ligga i den beboeliga zonen

60 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem

61 Drakes ekvation Vilka är r livets krav? organiska föreningarf flytande vatten tät t atmosfär beboelig zon

62 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem f l = andelen av dessa planeter där d r liv uppstår

63 Drakes ekvation Endast en mätpunkt! m tillbaka till frågan om hur liv definieras egentligen... vad kännetecknar k liv?

64 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem f l = andelen av dessa planeter där d r liv uppstår f i = andelen planeter med liv där d r intelligens utvecklas

65 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem f l = andelen av dessa planeter där d r liv uppstår f i = andelen planeter med liv där d r intelligens utvecklas f e = andelen intelligenta arter som utvecklar kommunikation

66 Drakes ekvation N = R * f p n e f l f i f e L R * = antalet stjärnor i Vintergatan f p = andelen av dessa som har planetsystem n e = antal planeter med potential för f r liv i ett typiskt planetsystem f l = andelen av dessa planeter där d r liv uppstår f i = andelen planeter med liv där d r intelligens utvecklas f e = andelen intelligenta arter som utvecklar kommunikation L = bråkdel av planetens livslängd dåd kommunikation kan ske

67 Sammanfattningsvis; Försök k har gjorts att kontakta andra - Meddelanden påp rymdsonder - Radiomeddelanden Det finns en plan för f r vad som ska hända h påp jorden om vi blev kontaktade Med hjälp av Drakes ekvation kan man beräkna hur många m intelligenta civilsationer som kan kommunicera i vår v r galax om man bara visste inparametrarna...

Är vi ensamma i Universum?

Är vi ensamma i Universum? ASTA02 - Lennart Lindegren - 9 nov 2011 Är vi ensamma i Universum? Vad är liv? Livets uppkomst på Jorden Liv på Mars? Europa? Intelligent liv? Drakes ekvation SETI - Search for Extraterrestrial Intelligence

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation Upplägg Introduktion till inlämningsuppgifterna Drakes ekvation och dess betydelse Ekvationens parametrar Några räkneexempel Kända

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation Fråga från Institutionen för Astronomi Hur fick ni reda på att den här kursen existerade? Skriv ned svaret på en lapp och lämna

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen.

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Fråga från förra gången Planeter som slungas fram och tillbaka mellan stjärnorna i ett dubbelstjärnesystem: Moeckel & Veras 2012,

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Fråga från förra gången Planeter som slungas fram och tillbaka mellan stjärnorna i ett dubbelstjärnesystem: Moeckel & Veras 2012,

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Upplägg Introduktion till inlämningsuppgifterna Drakes ekvation och dess betydelse Ekvationens parametrar Några räkneexempel Kända

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation Upplägg Introduktion till inlämningsuppgifterna Drakes ekvation och dess betydelse Ekvationens parametrar Några räkneexempel Kända

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II Upplägg Fermis paradox: They do not exist Antropiska resonemang Det kosmiska filtret ( great filter ) Webb: Kapitel 5-6 Davies:

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012 Upplägg Allmän kursinfo Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Det naturvetenskapliga sökandet efter

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2017 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Det naturvetenskapliga sökandet efter intelligent,

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Det naturvetenskapliga sökandet efter

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015. Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015. Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Vad kursen inte handlar så mycket om Det

Läs mer

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö Översiktskurs i astronomi Lektion 5: Planetsystem Upplä Upplägg Solsystemets uppkomst En stjä stjärna föds Planetesimaler Inre och yttre planeter och asteroider Kometer Andra planetsystem Metoder Vad för

Läs mer

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II Frågor från förra gången SETI: Searching for ExtraTerrestrial Intelligence SETA: Searching for ExtraTerrestrial Artefacts SETV:

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II Frågor från förra gången SETI: Searching for ExtraTerrestrial Intelligence SETA: Searching for ExtraTerrestrial Artefacts SETV:

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om 2013-06-10. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om 2013-06-10. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Vad kursen intehandlar så mycket

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om 2014-09-03. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om 2014-09-03. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Vad kursen intehandlar så mycket om

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012. Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012 Allmän kursinfo Upplägg Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Vad kursen intehandlar så mycket om

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015 Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015 Upplägg Allmän kursinfo Vår plats i Universum Snabbvandring genom kursen Vad den här kursen handlar om Det naturvetenskapliga sökandet efter intelligent,

Läs mer

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2013 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Peter Lindes föredrag under Höstmötet Jakten på liv i universum 1 2 Månfoto

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register...

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register... Innehåll Förord.... 9 kapitel 1 Vad är astrobiologi?... 13 kapitel 2 Från stjärnstoft till planeter, livets miljöer... 31 kapitel 3 Livets och miljöns ursprung... 49 kapitel 4 Från slem till det sublima....

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II Uppföljning från tidigare föreläsning: Lever vi i en datorsimulering? Strängteori: Teoribygge inom fysiken som försöker beskriva

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II Uppföljning från tidigare föreläsning: Lever vi i en datorsimulering? Strängteori: Teoribygge inom fysiken som försöker beskriva

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Intervju och bild: Robert Cumming

Intervju och bild: Robert Cumming höstens PROFIL: malcolm fridlund PLANETJÄGAREN MALCOLM Intervju och bild: Robert Cumming Sen så när man väl har designat hela idén så måste man gå till industrin och säga: Bygg det här! Och då säger de,

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem. EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren VILKA ÄR AKTUELL FORSKNING

Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem. EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren VILKA ÄR AKTUELL FORSKNING VILKA ÄR EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren av Carina Persson Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem bildas och utvecklas är ett av de mest prioriterade och spännande

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Universum 1a. Astrologi Astronomi Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Rättelse från förra föreläsningen Voyager 1 och 2 (uppskjutna 1977) är de rymdsonder som nått längst från

Läs mer

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Vad är ett UFO? UFOs och aliens UFOs och aliens Vad är ett UFO? Oidentifierat flygande föremål betyder bara att den som såg det inte vet vad han såg. Finns oräkneliga ögonvittnesskildringar, g massor av fotografier och filmer, och en

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Rättelse från förra föreläsningen Voyager 1 och 2 (uppskjutna 1977) är de rymdsonder som nått längst från

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer