Betalningsvilja för miljökvalitetsmålen. En värderingsstudie

Transkript

1 Betalningsvilja för miljökvalitetsmålen En värderingsstudie RAPPORT 5822 JUNI 2008

2 Betalningsvilja för miljökvalitetsmålen En värderingsstudie Mitesh Kataria National Environmental Research Institute, Danmark Elina Lampi Göteborgs universitet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation Omslag: Miljömålsbildsillustration: Tobias Flygar Foto: Helt Enkelt/Johnér Bildbyrå

4 Förord Vad vet allmänheten i Sverige om de nationella miljökvalitetsmålen, och hur värderar de miljöförbättringar av olika slag? Vad vill folk att samhället ska satsa på när det gäller miljö? För att få några svar på sådana frågor beställde Naturvårdsverket en studie av betalningsvilligheten för olika nivåer av miljökvalitet med anknytning till sex av de nationella miljökvalitetsmålen. Syftet med studien var också att söka ta reda på möjligheter och svårigheter med sådana studier om det faktiskt går att få svar på frågor om inställningen till olika miljömål, åtgärder för att förbättra miljön och villigheten att betala för sådana åtgärder. Ett ytterligare syfte var att ta reda på hur resultatet av sådana studier kan användas. Studien har genomförts av Mitesh Kataria från National Environmental Research Institute i Danmark och Elina Lampi vid Göteborgs universitet. Fredrik Carlsson vid Göteborgs universitet har medverkat med synpunkter under arbetets gång. Kontaktpersoner vid Naturvårdsverket har varit Henrik Scharin, Erika Budh och Ulrika Lindstedt. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll. Naturvårdsverket i juni

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 LÄSANVISNING 11 Ordförklaringar 11 1 INTRODUKTION 13 2 SYFTE, VAL AV METOD OCH BEGRÄNSNINGAR 17 3 EKONOMETRISKA MODELLEN 21 4 MILJÖKVALITETSMÅLEN, UTFORMNINGEN AV ENKÄT OCH EXPERIMENTELL DESIGN Utformning av enkäten och experimentell design Levande sjöar och vattendrag Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Levande skogar Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Ett rikt odlingslandskap Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Myllrande våtmarker Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Frisk luft Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Hav i balans samt levande kust och skärgård Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie 29 5 RESULTAT Svarsfrekvens, respondenterna och resultat Enkät till personer Beskrivning av respondenterna och representativitet av studien Resultat från Random parameter-modellen Marginell betalningsvilja för miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Frisk luft Hav i balans och levande kust och skärgård Jämförelse inom och mellan de sex miljökvalitetsmålen 41 5

7 5.5. Människan bakom valen Vilka är de som alltid väljer dagens situation? Attribut som respondenterna inte tog hänsyn till Andelen som gillar och ogillar de olika attributen 46 6 DISKUSSION 51 KÄLLFÖRTECKNING 53 Artiklar 53 Rapporter 54 BILAGA 1 56 BILAGA 2 BESKRIVNINGEN AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 57 6

8 Sammanfattning Sveriges Riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska vara vägledande i arbetet mot ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser som anses miljömässigt hållbara på lång sikt. Det övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att man till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljömålsarbetet utvärderas varje år och utvärderingen redovisas bland annat i skriften de Facto. De senaste årens utvärderingar visar att inget miljökvalitetsmål kommer att nås med nuvarande nivå på miljöarbetet. Fler och mer omfattande åtgärder innebär samtidigt ökade kostnader för samhället. Att resurserna för miljöarbetet är begränsade innebär svåra avvägningar och beslut om hur samhällets resurser ska användas och vilka miljökvalitetsmål som ska prioriteras. En central tanke i denna rapport är att konkretisera miljökvalitetsmålen och ta fram ett ekonomiskt underlag som kan användas till att undersöka hur olika beslut påverkar hur effektivt resurser kan fördelas. Syftet med studien är att undersöka hur människor som lever i Sverige värderar olika miljökvalitetsmål. Vi använder Choice Experiment- metoden för att studera betalningsviljans storlek för åtgärder som syftar till att förbättra miljön och till att miljökvalitetsmålen ska nås. Av de 16 miljökvalitetsmålen behandlas sex stycken i denna studie: Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. I beskrivningarna av de flesta miljökvalitetsmålen kan man hitta återkommande teman, nämligen människors hälsa och fritid, djurens och växternas välmåga samt kulturvärden. Dessa aspekter eller attribut fungerar som utgångspunkter i vår jämförelse mellan målen. Vi undersöker exempelvis om det är förbättringar i människans hälsa eller i djurens livsvillkor som individer värderar högst. På detta sätt kan vi också få reda på om människors interna rangordning mellan dessa tre attribut skiljer sig mellan olika miljökvalitetsmål. Studien har genomförts utifrån sex olika enkäter. Andelen av dem som svarat på enkäterna respondenterna som hade hört talas om miljökvalitetsmålen innan de deltog i vår studie varierar mellan 39 och 48 procent. Studien visar tydligt att betalningsviljan är högst för att avlägsna hotet mot akut eller starkt hotade djur- och växtarter. Det gäller samtliga miljökvalitetsmål som ingår i studien. I en jämförelse mellan miljökvalitetsmålen ser vi att betalningsviljan (WTP min-max) är högst för arter som lever i havsmiljöer, följt av arter i odlingslandskapet, skogar, sjöar och sist i våtmarker. Däremot är människor inte beredda att betala för ökade rekreationsmöjligheter i skogar, våtmarker eller i jordbrukslandskapet. 7

9 När miljökvaliteten enligt beskrivningarna av attributen direkt påverkar människans hälsa (som i miljökvalitetsmålen Frisk luft och Levande sjöar och vattendrag) är folk däremot villiga att betala för förbättringar. Respondenterna sätter således större värde på hälsa än på rekreationsmöjligheter i samband med de undersökta miljökvalitetsmålen. För kulturvärden finns inte mycket betalningsvilja. Den saknas helt för fem av de undersökta miljökvalitetsmålen. Havsmålet skiljer sig där från de övriga. Uppenbarligen är kulturvärden det som människor värderar lägst inom ramen för samtliga miljökvalitetsmål i studien. Slutligen finns det en grupp människor som inte vill betala något för någon miljöförbättring med anknytning till dessa miljökvalitetsmål. De nöjer sig med hur läget är idag. Enligt vår undersökning är dessa personer i genomsnitt äldre, oftare män, och färre av dem har en längre universitetsutbildning. Inkomsten är däremot inte avgörande för om en person vill satsa mer på miljöförbättringar eller inte. 8

10 Summary The Swedish Parliament has adopted 16 environmental objectives. The purpose of these objectives is to provide a framework for obtaining an environmentally sustainable society. They define a quality of the environment and its natural and cultural resources that is judged to be sustainable in the long run. Society s work towards the environmental objectives is evaluated every year. The results of recent evaluations show that it will not be possible to reach any of the objectives within the planned period of time. Additional actions will be needed. However, additional actions mean higher costs for the society. The resources for environmental improvements are limited, meaning that a society needs to decide to which objectives it will give priority. One main interest of this study is therefore to concretize the environmental objectives in order to facilitate the use of the results for decision making and economic evaluation of the objectives. The aim of this report is to investigate how people living in Sweden value six different environmental objectives. Using the Choice Experiment method we have measured the willingness to pay for an increase in environmental quality so that the environmental objectives can be achieved. This report investigates six of the sixteen environmental objectives, namely Clean Air, Flourishing Lakes and Streams, Thriving Wetlands, Sustainable Forests, A Varied Agricultural Landscape and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Several of the environmental objectives are described by three different factors; people s health and recreation, living conditions for plants and animals and cultural monuments and environments. These factors are a starting point when we compare how people value the different environmental objectives. This helps us to investigate if individuals value an increase in for example human health or preservation of endangered species of animals and plants the most. This kind of comparisons makes it possible to see how people rank the different factors (living conditions for animals and plants, human health and recreation, cultural environments) for the different environmental objectives. Our study takes it s starting point in six different surveys. The proportion of those answering the surveys the respondents that were aware of the environmental objectives before they participated in our study was between 39 and 48 percent. Our study shows that the willingness to pay is at it s highest for a decrease in the threats against endangered species for all the six environmental objectives. When we compare the different objectives, we find that the willingness to pay is at it s highest when it comes to species of animals and plants in the marine environment, followed by species living in agricultural landscape, forests, lakes and wetlands. At the other end we find improvements in recreation possibilities in forests, wetlands or in agricultural landscapes, for which there is no willingness to pay. Then again people are willing to pay for improvements of air and water quality connected to the environmental objectives Fresh Air and Flourishing Lakes and Streams. 9

11 Thus, the respondents seem to have stronger preferences for health than for recreation. The willingness to pay for improvements for cultural monuments and environments is not significantly different from zero, except when it comes to the objective A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Obviously, cultural monuments and environments are valued the lowest in all objectives included in the study. Finally, a group of respondents do not want to pay anything for any quality improvement connected to the environmental objectives of the study. They are satisfied with the environmental situation of today. We also found that these persons are more likely to be older and male, and less likely to have a university education. However, there are no significant differences in income between those who want to pay for an improvement of environmental quality and those who not. 10

12 Läsanvisning Rapporten har följande disposition. I kapitel 1 ges en bakgrund till studien. I kapitel 2 diskuteras rapportens syfte och val av metod. Kapitel 3 behandlar den ekonometriska modellen. Kapitlet är en fördjupning i teorin bakom den analysmetod som vi använder i studien, men kan med fördel förbigås av läsare som endast är intresserade av resultaten. I kapitel 4 följer en beskrivning av de sex miljökvalitetsmål som studien har riktat in sig på. Läsare som vill ha en helhetsbild av samtliga miljökvalitetsmål hänvisas till bl.a. Miljömålen (de Facto 2007) eller till Miljömålsportalen, ( Vi diskuterar också enkätutformningen och den experimentella designen som används i studien. Resultaten visas i kapitel 5 där det också finns bakgrundsfakta om de personer som deltog i studien och ett avsnitt om studiens representativitet. En sammanfattande diskussion följer i kapitel 6. Ordförklaringar Allokeringseffektivitet attribut bias estimat intercept Miljömålsrådet preferens respondent signifikant validitet Att fördela resurserna effektivt Beskriver karaktären av en miljövara i en Choice Experiment-studie Snedvridning av t.ex. ett resultat. Skillnaden mellan uppskattat värde och det sanna värdet. skattning, uppskattning y-kordinaten av en punkt där en icke vertikal linje skär y-axeln kallas y-intercept. ett råd inrättat av regeringen för att samordna miljömålsarbetet mellan myndigheterna. Rådets kansli finns vid Naturvårdsverket. ungefär önskemål, föredra, sätta högst de som svarat på en enkät statistiskt säkerställd giltighet 11

13 12

14 1 Introduktion Våren 1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som riksdagen anser hållbara på lång sikt. Ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk mångfald antogs i november För att operationalisera miljökvalitetsmålen har riksdagen efter hand också beslutat om delmål, åtgärder och strategier som anger inriktning och tidsramar för arbetet mot miljökvalitetsmålen. Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskrivning till regeringen om hur miljömålsarbetet går. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen och arbetet med dem. Underlag till Miljömålsrådets rapportering lämnas av de miljömålsansvariga myndigheterna. Miljömålsrådets rapport publiceras i skriften de Facto. Där beskrivs miljötillståndets utveckling, positiva och negativa omvärldsfaktorer m.m. Möjligheterna att nå mål och delmål diskuteras och illustreras. Sammanvägda indikatorer på hur miljön utvecklas i förhållande till målen kategoriseras på tre olika nivåer. Dessa nivåer symboliseras med glada och ledsna ansikten. I ramen anges vad symbolerna står för (de Facto 2007). Målet bedöms kunna nås inom den utsatta tidsramen Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs. Resultatet av den senaste utvärderingen (de Facto 2007) är att inget miljökvalitetsmål bedöms kunna nås med dagens åtgärder. Åtta av miljökvalitetsmålen bedöms möjliga att nå inom tidsramen, men det kräver ytterligare åtgärder. Följaktligen är slutsatsen för de resterande åtta miljökvalitetsmålen att de är mycket svåra att nå inom den utsatta tiden. Den sammanlagda bilden är därför att miljöarbetet i Sverige måste stramas upp och ytterligare åtgärder vidtas om miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Vikten av att miljöarbetet fortsätter att integreras i samhällets alla sektorer betonas. Dessutom understryks att flera av miljökvalitetsmålen är beroende av internationella överenskommelser, och inte minst gemensamma beslut inom EU, för att nås. Av de 16 miljökvalitetsmålen ingår sex i denna studie. Liksom för övriga mål är ambitionen att de ska nås inom en generation, dvs. till ca De sex målen är Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, och slutligen Hav i balans samt levande kust och skärgård. Syftet med denna rapport är att undersöka hur människor som lever i Sverige värderar de sex olika miljökvalitetsmålen. Frågan är om människor värderar 13

15 åtgärder för att nå de olika målen lika högt eller om vissa av åtgärderna upplevs som viktigare än andra. I studien använder vi Choice Experiment- metoden till att undersöka och jämföra storleken på betalningsviljan för de sex miljökvalitetsmålen. I avsnitt 2 beskriver vi närmre syfte och metod. Vi har funnit två andra studier som undersöker vad allmänheten tycker om miljökvalitetsmålen. I en nyligen utförd studie undersökte Boman och Mattsson (2006) hur viktigt människor som lever i Sverige tycker det är att satsa på miljökvalitetsmålen 1. Deras studie visar att långt över 90 procent av respondenterna tyckte att det är mycket eller ganska viktigt att vidta åtgärder för de flesta miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som bedömdes som minst angelägna var Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Men också för dessa tre mål var andelen positiva svar mycket hög. Ungefär 80 procent av respondenterna tyckte att de är viktiga att satsa på. Bomans och Mattssons studie visar också att människor är mindre villiga att vidta åtgärder som förbättrar miljön om det handlar om åtgärder som förutsätter att individerna själva, på frivillig väg, måste ändra sitt beteende. Folk vill hellre att åtgärderna ska genomföras av samhället genom till exempel tekniska förbättringar. Utgångspunkten för vår studie är att miljöarbetet i Sverige måste stramas upp med ytterligare åtgärder som kostar pengar om miljökvalitetsmålen ska nås i framtiden. Bomans och Mattssons (2006) utgångspunkt var i vad mån människor tycker att det är viktigt att satsa på miljökvalitetsmålen under förutsättning att det inte innebär några merkostnader för dem. På uppdrag av Naturvårdsverket har en studie genomförts av hur bra individer över 16 år i Sverige känner till de svenska miljökvalitetsmålen (Synovate Temo, 2007). Enligt den studien har drygt tre av tio svenskar hört talas om dessa mål. Vissa mål är mer kända än andra. Fler äldre än unga personer känner till målen, och högutbildade är bättre informerade än andra. Personer som varit i kontakt med miljöorganisationer eller -myndigheter har oftare hört talas om miljökvalitetsmålen. När det gäller de miljökvalitetsmål som ingår i vår värderingsstudie har 63 procent av de tillfrågade i Synovate Temo undersökningen (2007) hört talas om målet Frisk luft. Siffrorna för miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar är 72 respektive 60 procent. 54 procent känner till Hav i balans samt levande kust och skärgård, medan 46 procent känner till Ett rikt odlingslandskap. Målet Myllrande våtmarker är minst känt. Endast 28 procent har hört talas om det. Budgetrestriktioner och begränsade resurser för miljöarbetet i Sverige kan ibland innebära svåra avvägningar när det gäller hur resurserna ska användas. De flesta miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade, och det gör dem svårare att utvärdera. Ändå tycks ekonomiskt underlag efterfrågas i många olika sammanhang. 1 Bomans och Mattssons studie innefattar de 15 första miljökvalitetsmål som regeringen beslutade om De undersöker således inte det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. 14

16 Riksrevisionens granskning av rapporteringen från uppföljningen av miljökvalitetsmålen visar att det samhällsekonomiska underlaget i miljömålsarbetet hittills har varit bristfälligt (Riksrevisionen, 2005). I granskningen dras bland annat slutsatsen att rapporteringen från Miljömålsrådet inte ger tillräckligt underlag för att kostnadsberäkna åtgärder. Riksrevisionen framhåller också att det inte går att ta fram scenarier och prognoser utifrån rapporteringen. Också i flera remissvar på Miljömålsrådets rapport Miljömålen allas vårt ansvar (Regeringskansliet, 2004) drogs liknande slutsatser. Samakovlis och Vredin-Johansson (2005) uttrycker sin förvåning över att det är så lätt att få hundratals miljoner kronor för enskilda miljökvalitetsmål, utan samhällsekonomisk underbyggnad 2. En central tanke i denna rapport är att försöka konkretisera miljökvalitetsmålen så att resultaten från studien kan användas för att visa på hur olika beslut om miljöbudgetens fördelning påverkar allokeringseffektiviteten. En annan användning kan vara att ställa samman uppskattningarna av betalningsviljan från denna studie med kostnadsbedömningar för åtgärder etc., för att utvärdera den samhällsekonomiska nyttan av att nå miljökvalitetsmålen. En sådan utvidgning av studien har kopplingar till beslutsteori och samhällsekonomisk konsekvensanalys, (se Naturvårdsverkets handbok, 2003). I en samhällsekonomisk konsekvensanalys identifierar och kvantifierar man samtliga konsekvenser som en åtgärd har på olika grupper i samhället. 2 Samakovlis och Vredin-Johansson (2005) diskuterar mer ingående det bristande samhällsekonomiska underlaget för miljökvalitetsmålen. De diskuterar också risken med att utföra en konsekvensanalys expost när ett beslut har fattats istället för ex-ante. Enligt dem finns det en risk att konsekvensanalysen används enbart i syfte att legitimera redan fattade beslut och inte som underlag för beslutsfattande. 15

17 16

18 2 Syfte, val av metod och begränsningar Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska hushåll värderar sex miljökvalitetsmål, nämligen målen Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Betalningsviljan för de olika åtgärder som syftar till att miljökvalitetsmålen bättre ska kunna nås mäts här med en väl beprövad enkätmetod som kallas Choice Experiments. Choice Experiment-metoden passar till att värdera varor som inte säljs på en marknad och som således inte har ett pris. Hit hör till exempel miljö och hälsa. I en Choice Experiment-enkät får respondenten göra upprepade val. Hon eller han ställs inför ett antal valsituationer som presenterar en rad olika alternativ 3. Respondenten väljer sedan i varje valsituation det alternativ som hon eller han föredrar. Varje alternativ innehåller ett antal attribut som beskriver innebörden av det miljökvalitetsmål som undersöks. Alternativen skiljer sig åt med avseende på attributens nivåer. I denna undersökning fick respondenterna välja mellan tre alternativ. Två av dem representerade miljöförbättringar, medan det tredje alternativet motsvarade dagens situation. Med andra ord innebär, det tredje alternativet att man inte kommer att satsa mer på miljökvalitetsmålen än i dag. Genom att observera vilka attribut och nivåer som påverkar respondenternas val kan man sedan skatta deras preferenser för de olika attributen. Detta kan i sin tur ge en indikation på om vissa aspekter genomgående värderas högre än andra i arbetet med miljökvalitetsmålen. För en metodologisk genomgång av Choice Experiment-metoden, se t.ex. Louviere, Henscher och Swait (2000), Alpizar, Carlsson och Martinsson (2003) eller Naturvårdsverket (2005b). Ett problem som ofta tas upp i samband med miljöarbetet är om framtida generationers preferenser mäts och beaktas. Miljökvalitetsmålen sägs vara satta med hänsyn till nutida och framtida generationer. Ett problem med denna framställning är att framtida generationers preferenser inte kan mätas direkt. Ett rimligt antagande är dock att framtida generationer vill ha så lite som möjligt av det vi upplever som miljöproblem efterlämnade till sig. Det innebär att om målet enbart är att maximera framtida generationers miljönytta ska man nu åtgärda så mycket som möjligt oavsett vad det kostar. Å andra sidan skulle liknande resonemang inom andra sektorer i ekonomin innebära att all strävan skulle inriktas på att dra ner på i stort sett all icke livsnödvändig konsumtion till förmån för sparande och investeringar för att framtida generationer skulle få åtnjuta hög tillväxt. Men även då skulle vi behöva ta ställning till och veta hur framtida generationer värderar god miljö i förhållande till t.ex. hög tillväxt eller andra kollektiva varor i varje fall om målet är att maximera deras välfärd. 3 En Choice Experiment-studie innehåller vanligtvis mellan fem och femton valsituationer 17

19 Detta är givetvis information som varken enskilda individer, forskare eller beslutsfattare har. Dessutom ser man i ett sådant resonemang helt bort ifrån den nutida generationens välfärd. Ett Choice Experiment begränsas alltså av att man givetvis endast kan mäta de nutida generationernas preferenser. Det utesluter dock inte att respondenten i sina val tar hänsyn till miljön av omtanke om framtida generationer. dvs. ett utslag av altruism. Att framtida generationer bara finns representerade i urvalet via nuvarande generationers preferenser kan givetvis betraktas som ett problem. Men det är och förblir ofrånkomligt både i enkätundersökningen och i verkliga livet. En annan flitigt debatterad fråga i den ekonomiska litteraturen är om och i vad mån respondenterna påverkas av att marknaden är hypotetisk. Det har hävdats att en del respondenter tonar ner betydelsen av den faktiska merkostnaden när de gör sina val på den hypotetiska markanden. Om det stämmer kommer det att leda till att respondenternas betalningsvilja överskattas. Det skulle alltså skapa ett s.k.hypotetiskt bias snedvridning och det skulle ifrågasätta metodens validitet. Existensen av hypotetiska bias testas av bland annat Carlsson och Martinsson (2001) och Cameron et al. (2002). Inte i någon av dessa båda studier kunde man förkasta hypotesen om lika stor marginell betalningsvilja för den hypotetiska som för den faktiska marknaden. Hypotesen om lika stor marginell betalningsvilja förkastas dock i en studie av Johansson-Stenman och Svedsäter (2003), medan Lusks och Schroders (2004) slutsats är att hypotetiska marknader överskattar den totala betalningsviljan men inte den marginella. Dessa studier ger således inget entydigt svar på om det finns hypotetiska bias. Man kan således varken hävda att det alltid finns en skillnad mellan den faktiska och hypotetiska betalningsviljan eller att det aldrig finns det. Utvecklingen inom området fortskrider dock, och det presenteras fortlöpande förslag till förändringar i metoden för att minska ett eventuellt bias mellan skattade värden för hypotetiska och faktiska beslut. I vår enkät har vi försökt minimera förekomsten av hypotetisk bias genom att använda ett s.k. cheap-talk script. I ett cheap-talk script påminns respondenterna om att det är lätt att säga sig vara villig att betala när man inte behöver göra det i verkligheten. Respondenterna uppmuntras också att agera som de skulle ha gjort om beloppet hade varit bindande 4. Både Carlsson, Frykblom och Lagerkvist (2005) och List och Sinha (2004) har visat att hypotetisk bias kan reduceras med hjälp av cheap-talk scripts. Det ska också nämnas att även om vi antar att det finns respondenter som tonar ner betydelsen av den faktiska merkostnaden när de gör sina val på den hypotetiska markanden, påverkas inte den relativa betalningsviljan och inte heller den relativa rankningen mellan attributen av det hypotetiska biaset. 4 Cheap-talk-sckript som användes i enkäterna lyder: Innan du gör dina val bör du tänka igenom hur en ökad kostnad påverkar dina möjligheter att konsumera andra varor. I tidigare liknande undersökningar har det visat sig att folk uppger sig vara beredda att betala mer än vad de verkligen skulle betala om beloppet var bindande. Vi tror att det beror på att man inte ordentligt tänker igenom om man faktiskt har råd med fler utgifter. 18

20 Detta innebär att om vi skattar betalningsviljan för ett attribut till att vara dubbelt så stor som för ett annat attribut, behöver resultatets giltighet inte ifrågasättas på grund av det hypotetiska biaset. 19

21 20

22 3 Ekonometriska modellen Detta avsnitt handlar om teorin bakom Choice Experiment-metoden för dem som vill veta mer om den. Respondenterna i ett Choice Experiment ställs inför olika valsituationer. En valsituation erbjuder alternativ som skiljer sig med avseende på de attribut och nivåer på attribut som alternativen innefattar. Val av ett alternativ indikerar att attributen i detta alternativ föredras framför attributen i de andra alternativen. Individ n :s nytta kan uttryckas som summan av en systematisk del, V njt, och en stokastisk del ε njt : Unjt = Vnjt + ε njt (1) där U njt uttrycker individ n :s nytta av att välja alternativ i, i valsituation t. Den stokastiska delen av nyttofunktionen orsakas av att vi inte kan känna till samtliga faktorer som påverkar respondentens val. Den systematiska delen av nyttofunktionen består bl.a. av attributen i Choice experimentet och uttrycks som Vnit = β xnit. Individen väljer det alternativ som maximerar nyttan, det vill säga individen väljer alternativ i framför alternativ j om och endast om Unit > Unjt. Olika antaganden om fördelningen av slumptermerna ε njt leder fram till olika modeller. Antar vi Gumbelfördelade slumptermer, oberoende över n, j och t, får vi den multinomiala logitmodellen (MNL). Den betingade sannolikheten att välja alternativ i kan under antagandet uttryckas som μvnit e Pn(, i t βn) = (2) μv njt e j C t där μ är en positiv skalparametern och Ct = { C1,..., Cq} representerar de olika valsituationer som respondenten n ställs inför. Ekvation (2) säger att sannolikheten för att välja ett visst alternativ beror på alternativets nytta i förhållande till alla alternativ som respondenten överväger. Denna modell har dock kritiserats med hänsyn till de restriktioner som finns på de parametrar som skattas. En av restriktionerna är den begränsade förmågan att ta hänsyn till icke-observerbara olikheter i individernas preferenser. En mer lämpad modell som tillåter olikheter är den så kallade random parameter logit (RPL). Vi använder random parameter logit i denna studie. Koefficientvektorn βn antas för random parameter logit-modellen ha en fördelning f ( β θ ) där θ står för fördelningfunktionens koefficienter. βn är okänd och den obetingade sannolikheten att observera en sekvens av val för respondenten n är den betingade sannolikheten integrerad över alla möjliga värden av β : n 21

23 Pn( yn θ ) = P( yn βn) f( β θ) dβ (3) där Py ( n βn) uttrycker den betingade sannolikheten av respondentens sekvens av val, det vill säga: T μvi e Py ( n βn) = μv j t= 1 e j Ct (4) Ekvation (3) har ingen analytisk lösning, och därför använder vi simuleringsmetoder för att numeriskt approximera sannolikheterna vi söker. Vi använder simulated maximum likelihood estimator med Haltons draw för att estimera modellen. De simulerade sannolikheterna sätts in i log-likelihood- funktionen och modellen estimeras genom att funktionen maximeras med avseende på θ (se Train (2003) för mer detaljerad beskrivning om random parameter logit och simulated maximum likelihood). Interceptet, såväl som samtliga parametrar tillhörande de olika attributen, förutom attributet för kostnad, antogs vara stokastiska och normalfördelade. Genom att man håller kostnaden konstant utan någon fördelning blir betalningsviljan för populationen också normalfördelad. 22

24 4 Miljökvalitetsmålen, utformningen av enkät och experimentell design Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skall skadas. Så står det i ingressen till miljökvalitetsmålet Ren luft. (1) Människors hälsa och fritid, (2) djurens och växternas välmående, och (3) kulturvärden är aspekter som återkommer i beskrivningen av miljökvalitetsmålen. Vi har valt att beskriva innebörden i 5 av de 6 miljökvalitetsmål, som vi undersökt genom dessa tre aspekter. I enlighet med Choice Experiment-terminologin använder vi fortsättningsvis ordet attribut för de aspekter av miljökvalitetsmålen som vi tar upp. Genom att vi delar upp målen efter olika ingående aspekter eller attribut blir det möjligt att jämföra och rangordna olika delar av målen. Vi kan också undersöka om respondenternas rangordning inom respektive mål av de tre attributen skiljer sig beroende på vilket miljökvalitetsmål vi undersöker. Ytterligare ett skäl till att dela upp innehållet i varje miljökvalitetsmål i dessa tre attribut är att tydliga kategoriseringar gör det lättare för respondenterna att ta till sig informationen. Det sjätte miljökvalitetsmålet (Hav i balans samt levande kust och skärgård) skiljer sig från de övriga i studien och passar inte in i ramen med de nämnda tre attributen. Vi har därför valt att beskriva detta miljökvalitetsmål med fyra attribut som är mer relevanta i detta fall. Även här ingår Djurs och växters välmående och Kulturvärden. Men i stället för Människans hälsa och fritid har vi valt två andra attribut som bättre beskriver miljökvalitetsmålet, nämligen Utsläpp av olja och kemikalier och Uttag och återväxt av fisk. Ett problem med miljökvalitetsmålen är att flera av dem är mycket generella och vagt uttryckta. En del av dem är också mycket omfattande. För att kunna genomföra en studie av betalningsvilja måste man definiera ett konkret utgångsläge, dvs. känna till dagens situationen för miljökvalitetsmålen. Man måste också ha ett konkret mål för miljöarbetet, dvs. definiera effekten av en förbättring. Dessa förbättringar uttrycks som nivåer på attributen och skiljer sig åt mellan alternativen. För att kunna skapa nivåerna och mäta betalningsviljan för miljökvalitetsmålen har vi i viss mån själva fått beskriva konkreta mål 5. En konkretisering är nödvändig för att man ska kunna mäta hur människor värderar de olika miljökvalitetsmålen. Respondenternas preferenser mäts för de attribut som ingår i undersökningen. Huruvida attributen sedan ger en mer eller mindre uttömmande beskrivning av miljökvalitetsmålen lämnar vi öppet för diskussion. För beskrivningen av attributen har vi utgått från de Facto I denna undersökning valde vi att åtgärderna som krävs för att förbättra situationen från dagens läge inte leder till att problemen med miljön helt försvinner innan år Exempelvis så minskar antalet akut eller starkt hotade arter som mest med 80 procent i studien när det gäller miljökvalitetsmålet Levande skog och inte med 100 procent. Orsaken till detta är att nivåerna ska uppfattas som realistiska att nå. 23

25 4.1 Utformning av enkäten och experimentell design Som nämnts tidigare finns det i varje enkät en beskrivning av ett miljökvalitetsmål och av situationen för målet i dagsläget. I beskrivningen anges också att det går att förbättra situationen från dagens läge genom riktade åtgärder. Dessa beskrivningar finns som bilaga 2 i slutet av rapporten. I figur 1 ges ett exempel på en valsituation från vår studie. Attributen i detta exempel är Djur och växter, Människans hälsa och fritid samt Kulturvärden. Nivåerna ändras dels mellan alternativen, dels mellan de olika valsituationerna. I denna studie fick varje respondent svara på sex valsituationer, som sattes samman med hjälp av en cyklisk experimentell design, 6 (Bunch m fl., 1996). Målet med den experimentella designen är kunna identifiera de olika attributens påverkan på respondenternas val och skatta parametrarna i den ekonometriska modellen. Alternativ 1 representerar alltid dagens läge i valsituationen, medan alternativ 2 och 3 representerar olika nivåer av förbättring. Helst skulle man vilja att samtliga respondenter besvarade frågor om samtliga miljökvalitetsmål. Men det skulle kräva att varje respondent skulle läsa in sig på alla sex miljökvalitetsmålen i undersökningen, och det skulle göra uppgiften alltför omfattande. Respondenterna fick därför frågor om ett miljökvalitetsmål vardera. Vilket mål respektive respondent fick svara på var slumpmässigt utlottat. Figur 1: Exempel på en valsituation för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Fråga 1. Om du endast kan välja mellan dessa tre alternativ för Levande sjöar och vattendrag Alternativ 1 (dagsläget) Alternativ 2 Alternativ 3 Djur och växter 40 djur- och växtarter är akut eller starkt hotade 20 starkt eller akut hotade arter 30 starkt eller akut hotade arter Människans hälsa och fritid 86 % av badvatten i Sverige är tjänliga för bad 90 % av badvattnen tjänliga 98 % av badvattnen tjänliga 30 % av kulturmiljöer vid sjöar 60 % av kulturmiljöer vid sjöar 40 % av kulturmiljöer vid sjöar Kulturvärden och vattendrag skyddas och vattendrag skyddas och vattendrag skyddas Ökad skatt per år och hushåll under fem år 0 Kr Kr Kr Vilket av de tre skulle du välja? Alternativ 1 (dagsläget) Alternativ 2 Alternativ 3 6 Attributen och nivåerna i alternativ 2 kombinerades ihop genom en orthogonal design som innebär att attributen och nivåerna i alternativ 2 är okorrelerade. Alternativ 3 skapades sedan genom en 2-stegs foldover för attribut med mer än 2 nivåer och en 1-stegs foldover för attribut med 2 nivåer. För ett attribut med fler än 2 nivåer innebär det således att om alternativ 2 för ett attribut kodats med 0 så är alternativ 3 för samma attribut lika med 0+2. Genom att man använder alternativ 2 till att skapa alternativ 3 blir attributen och nivåerna även för detta alternativ okorrelerade. 24

26 I det följande beskrivs kort alla de sex miljökvalitetsmål som ingår i studien och hur varje mål beskrivs i enkäterna. Det finns alltid en avvägning mellan att beskriva ett miljökvalitetsmål så grundligt som möjligt och att beskriva det så kort att respondenterna inte upplever informationen för omfattande. En alltför utförlig beskrivning kan påverka såväl svarsfrekvensen som kvaliteten på svaren. I bilaga 1 finns en sammanställning av de nivåer på attributen som vi har använt till de olika miljökvalitesmålen. 4.2 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter. En del av dessa arter är i dag starkt eller akut hotade och behöver stödåtgärder för att överleva. Människor använder sjöar och vattendrag till olika ändamål, som t.ex. fiske, bad och till dricksvatten. Vatten och stränder är också viktiga kulturmiljöer med till exempel lämningar från flottning, vattenkvarnar och annan vattenanknuten verksamhet. Människans aktivteter påverkar dock sjöar och vattendrag på ett oönskat sätt. Luftföroreningar och utsläpp från jordbruk och industri påverkar djur och växter i sjöar och vattendrag negativt. Även kulturmiljöer påverkas och kan behöva skyddas för att finnas kvar i framtiden. Syftet med detta miljökvalitetsmål är att i sjöar och vattendrag bevara den naturliga produktionsförmågan, den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena och samtidigt värna om förutsättningar för friluftsliv (Miljömålsportalen, 2007). Sammantaget har förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet ökat, trots att möjligheterna att uppnå två av delmålen natur- och kulturmiljöer och skydd av vattentäkter har minskat sedan föregående bedömning (Miljömålsportalen, 2007) Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Beskrivningen för attributet Djur och växter går ut på att 40 av ca 850 djur- och växtarter som är starkt eller akut hotade i Sverige finns i sjöar och vattendrag (Art- Databas, 2007). Åtgärdsprogram för att förbättra situationen skulle bland annat innebära skydd av vissa områden där dessa arter kan överleva. Informationen om attributet Människans hälsa och fritid anger att människors hälsa kan påverkas negativt av bakterier och alger i badsjöar. Bakterier och alger kan orsaka bland annat illamående och ögon- och hudirritation. På grund av bakterier i vattnet är 14 procent av sjöarna i Sverige periodvis otjänliga för bad. För attributet Kulturvärden, slutligen, beskrivs att kulturföremål som till exempel flottningsleder och fornlämningar i vattnet och på stränderna kräver särskilda åtgärder för att kunna bevaras. I dag har ungefär 30 procent av de värdefulla kulturmiljöerna ett tillräckligt skydd (Naturvårdsverket, 2006). 4.3 Levande skogar Skogen ger naturupplevelser och rekreation för människan och anses därmed vara bra för folkhälsan. Skogen är också livsmiljö för många djur och växter, varav en 25

27 del är starkt eller akut hotade. Skogar med gamla och stora träd, mycket död ved eller hög andel lövträd har stor biologisk mångfald (Miljömålsportalen, 2007). I skogarna finns också spår av människan i form av forn- och kulturlämningar såsom förhistoriska gravar och lämningar från gamla boplatser. Hur skogen mår påverkas av skogsbruket men också av luften, vattnet och klimatet. Målet är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturvärden och sociala värden värnas. Samtidigt som vissa grundförutsättningar för biologisk mångfald blir bättre, fortsätter biologiskt värdefulla skogsmiljöer att gå förlorade (Miljömålsportalen,2007). Bedömningen är att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås inom en generation Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie För attributet Djur och växter informeras om att ca 850 djur- och växtarter är akut eller starkt hotade i Sverige. Cirka 350 av dem lever i skogarna (ArtDatabas, 2007). Ett åtgärdsprogram som beskrivs innebär att man ökar mängden gammal och lövrik skog och hård död ved så att arterna har möjlighet att överleva. Beskrivningen av attributet Människans hälsa och fritid innebär att skogen ger naturupplevelser och friluftsliv som bidrar till god folkhälsa (Miljömålsportalen, 2007). Man vet dock inte hur stor andel av skogarna som är anpassade för människans fritid. Ett åtgärdsprogram skulle bestå av en ökad anpassning av skogar för människans fritid, speciellt i områden som är lättillgängliga för många människor. Attributet Kulturvärden beskrivs med vad vi inte vet nämligen hur många kultur- eller fornlämningar som finns i skogarna. Endast 20 procent av skogsmarken är inventerad (SkogsEko, 2006). Antalet lokaler med kulturvärden uppskattas i vår beskrivning 7 till cirka (Prop. 2000/01:30). Vi vet inte heller hur stor del av dem som är skadade. För att bevara kulturvärdet i skogen och informera markägare och myndigheter om platserna måste man börja med att kartlägga var kulturvärden och fornlämningar finns. 4.4 Ett rikt odlingslandskap I dag hotas biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet på grund av att mycket av jordbruket har lagts ner eller specialiserats. Både den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att man brukar jorden och att man gör det på ett sätt som medverkar till att bevara dem. Flera av de akut och starkt hotade djur- och växtarterna lever i dag på ängar och betesmarker. Kulturvärden såsom stenmurar, gamla jordbruksbyggnader och fornlämningar som finns i odlingslandskapet behöver vårdas. Ett av syftena med detta miljökvalitetsmål är att bevara och stärka den biologiska mångfalden och kulturmiljö- 7 Senare uppgifter (t.ex. Miljömålsportalen, 2007) anger att man i den 20-procentiga inventeringen funnit ca lokaler med kulturlämningar 26

28 värdena (Miljömålsportalen, 2007). Miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås under förutsättning att ytterligare åtgärder vidtas Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie I attributet Djur och växter berättar vi att ca 500 av de ungefär 850 djur- och växtarter som är akut eller starkt hotade i Sverige lever i jordbrukslandskapet (ArtDatabanken, 2007). Ett åtgärdsprogram skulle innebära att ängs- och betesmarker bevaras så att arterna har möjlighet att överleva. Om attributet Människans hälsa och fritid får respondenten veta att det i dagsläget inte är känt hur stor andel av jordbruksmarken som är anpassad för människans fritid. Tänkbara åtgärdsprogram skulle innebära att anpassa ängs- och betesmarker för rekreation. Det gäller speciellt i områden som är lätt tillgängliga för många människor. Attributet Kulturvärden handlar om att stenmurar och fornlämningar i odlingslandskapet behöver skötas. För närvarande pågår ett åtgärdsprogram för att bevara dem och andra kulturvärden. Cirka 30 procent av landets totala åkerareal ingår i programmet. (SOU 2003:105). 4.5 Myllrande våtmarker I en internationell jämförelse har Sverige många våtmarker (Naturvårdsverket, 2005). Exempel på våtmarker är myrar, sumpskog, fuktängar och sjö- och havsstränder. Många våtmarker har dock försvunnit genom att de har torrlagts eller på annat sätt exploaterats (Miljömålsportalen, 2007). För människan kan våtmarker vara en rekreationsplats för fiske, svamp- eller bärplockning. Dessutom är ett stort antal djur och växter helt beroende av våtmarker. Det finns flera djur- och växtarter i Sverige som är starkt eller akut hotade och som lever i olika typer av våtmarker. Kulturvärden i våtmarker består mest av lämningar efter människan såsom förhistoriska boplatser, lador, vattenledningar eller dammar. En del av dem har blivit förstörda av skogsvägar som behövs för skogsbruket. Situationen ser ganska ljus ut för hela miljökvalitetsmålet, men två viktiga delmål de som avser skydd av myrar och att skogsbilvägar inte ska byggas över våtmarker med höga natur- och kulturvärden kommer inte att nås inom utsatt tid (Miljömålsportalen, 2007). För att förbättra situationen i jämförelse med dagens läge kan man restaurera, anlägga eller sköta olika typer av våtmarker Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Beskrivningen av attributet Djur och växter i studien informerar om att 90 av de ca 850 djur- och växtarter som är akut eller starkt hotade i Sverige lever i våtmarker (ArtDatabas, 2007). Åtgärdsprogram som skyddar våtmarkerna skulle förbättra situationen för djur och växter och ge arterna möjlighet att överleva. För attributet Människans hälsa och fritid framhåller vi att våtmarker erbjuder möjligheter till bland annat naturupplevelser, men att man inte vet hur stor del av våtmarkerna som är anpassade för människans fritid. Ett åtgärdsprogram skulle 27

29 innebära att anpassa våtmarker för rekreation genom att man anlägger stigar, sätter upp informationsskyltar etc., speciellt i områden som är lätt tillgängliga för många människor. Kulturvärdesattributet beskrivs genom upplysningen att en stor andel av skogsvägarna byggs på och vid våtmarker. Detta kan skada kulturvärden, till exempel lämningar efter människan från och 1900-talen. Det är möjligt att anlägga skogsbilvägar på ett mer miljövänligt sätt än i dag (Naturvårdsverket, 2003; Prop. 2000/01:130). 4.6 Frisk luft Till luftföreningar räknas bland annat utsläpp av svavel- och kvävedioxid, marknära ozon och luftburna partiklar. Bland orsakerna till utsläppen nämner man ofta arbetsmaskiner, biltrafik och andra transporter. När svavel- och kvävedioxid kommer ner från luften via regnet försurar de mark och vatten. Bland de mest känsliga arterna för försurning är fiskar, lavar, mossor och vattenlevande smådjur. Även skogen och människans hälsa skadas av luftföroreningar (Naturskyddsföreningen, 2007, Vattenportalen, 2006). Exponering för luftföreningar uppskattas orsaka luftvägssjukdomar och över förtida dödsfall per år i Sverige (Miljömålsportalen, 2007). Särskilt känsliga är barn och människor med luftvägssjukdomar. Även kulturhistoriskt värdefulla byggnader, broar och föremål kan skadas av luftföroreningar. Mjuka material såsom kalk- och sandsten är särskilt känsliga. Det övergripande målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa och djur, växter och kulturvärden inte skadas, Det innebär bland annat att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer och andra sjukdomar eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma (Prop. 2000/01:130, 2001). Miljökvalitetsmålet Frisk luft ska, liksom övriga mål, nås inom en generation. Det bedöms dock vara svårt (Miljömålsportalen, 2007) Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Attributet Djur och växter beskrivs i denna studie via de effekter som luftföroreningar som svavel- och kväveoxider orsakar på djur och växter. Svavel- och kväveoxider omvandlas i luften till syror som via regnet faller ner på mark och i vatten. Speciellt djur och växter som lever i sjöarna drabbas hårt av denna försurning. När det gäller attributet Människans hälsa och fritid berättar vi att luftburna partiklar orsakar ca förtida dödsfall per år i Sverige (CampusMetod, 2000). Attributet Kulturvärden beskrivs genom fakta om att värdefulla byggnader och föremål förstörs av luftföreningar, och att antalet kulturbyggnader som drabbats av skador på grund av luftföroreningar är okänt. Som orsaker bakom luftföreningar nämns bl.a. utsläpp från trafik och arbetsmaskiner (Miljömålsportalen, 2007, 28

30 Naturvårdsverket, 1999). Därmed är åtgärderna som kan förbättra situationen minskningar av de förorenande utsläppen. 4.7 Hav i balans samt levande kust och skärgård Kusten och skärgården ger människor avkoppling och möjligheter till fritidsaktiviteter. Enligt Miljömålsportalen (2007) ska kust, skärgård och hav ha hög biologisk mångfald, höga natur- och kulturvärden och ge människor goda upplevelser. Tyvärr finns det många problem i våra hav och kustområden. Hit hör överfiske, hot mot växt- och djurarter, bifångster av marina däggdjur i samband med fisket, buller och utsläpp av olja och kemikalier. Ett uppmärksammat problem är att fiskekvoten för torsk är större än återväxten (Miljömålsportalen, 2007). När traditionella näringar som fiske och sjöfart försvinner, minskar också antalet hamnar, varvsplatser och fiskelägen som idag är karaktäriska för många kustsamhällen. Det går dock att skapa åtgärdsprogram för hotade arter, vidta åtgärder för att minska utsläppen av olja och kemikalier och bedriva fisket så att uttaget av fisk inte blir större än återväxten. Kulturvärden kan bevaras genom att man behåller ett småskaligt fiske, bevarar byggnader som är karaktäristiska för kusten och genom att yrkesfiskare fortsätter sin verksamhet (Riksantikvarieämbetet, 2004). Det är inte troligt att miljökvalitetsmålet kommer nås inom en generation. Uthålligt fiske och minskning av bifångsten av andra djur i samband med fisket är delmål som bedöms särskilt svåra att nå Hur miljökvalitetsmålet beskrivs i denna studie Attributet Djur och växter beskrivs med konstaterandet att 35 av de ca 850 djuroch växtarter som är starkt eller akut hotade i Sverige lever i marina miljöer (Art- Databas, 2007). Problem med övergödning och miljögifter är exempel på hot mot den biologiska mångfalden i havsmiljön. Erforderliga åtgärdsprogram skulle bl.a. innebära att fridlysa uppväxtområden för fisk, begränsa fisket eller plantera ut växter och djur. Utsläpp av olja och kemikalier är ett attribut som beskrivs genom bland annat sjötransporterna av olja. De beräknas öka med 40 procent till år 2015 (Miljömålsportalen, 2007). Sjöfåglar, fiskyngel och fisk som lever i havsbottnar är exempel på organismer som drabbas särskilt hårt av oljeutsläpp. En åtgärd för att minska illegala utsläpp och spill av olja och kemikalier i våra hav är att öka flygövervakningen. För attributet Uttag och återväxt av fisk informerar vi om att fiskeflottan och fiskekvoterna inom EU är för stora och att bestånden av torsk i dag ligger långt under målet (Miljömålsportalen, 2007). För många kust- och skärgårdsområden är ett levande småskaligt yrkesfiske dessutom nödvändigt om kulturvärden som är speciella för dessa områden ska kunna bevaras. Antalet yrkesfiskare minskar dock stadigt (Miljömålsportalen, 2007). 29