4 energi. Energiutredning/ Energidektaration. ii1i Luleå. Niktas Nordmark Transportören 9 Kaj gatan Luteå

Transkript

1 ii1i Luleå 4 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckni ng: Adress: Postadress: Niktas Nordmark Transportören 9 Kaj gatan Luteå Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer: 3070 Behörighetsnivå: Normat Luteå Energi AB Andreas Andersson and reas. andersson tuteaenergi se Kiwa Uppvärmd area: 148 m2 Uppvärmning: Ej ärrvärme NormaLårskorrigerad förbrukning: kwh/ år Byggnadens energiprestanda: 129 kwh/m2 Referensförbrukning: 156 kwh Im2 Energiklass: Energianatys/Energidektaration c

2 4r Luleå energi NÄRHET OCH OMTANKE Kommentarer: Referensintervallet för energiprestandan ligger mellan kwh/m2. Husets energianvändning (l29kwh/m2) för uppvärmning och varmvatten är alltså Lägre än normalt om man ser till byggår, typ av uppvärmning och byggnad etc. Energiprestandan beror inte bara på hur tätt och väusoterat huset är, det beror även i stor grad på de boendes vanor, speciettt vad gäller inomhustemperatur och varmvattenanvändning. Nuvarande ägare har relativt varmt inomhus, ca grader och för varje grad man sänker inomhustemperaturen så minskar värmebehovet med 5 %. Andeten varmvatten beräknas utifrån mängden kativatten som används och motsvarar 4 personers användning. Huset tigger i energiklass C, vilket motsvarar nybyggnadskravet och gränsen tigger vid 130 kwh/m2. Energiktass A och B gätter främst för lågenergi/passivhus eller där man instalterat bergvärme. Detta T (avkytningen av fjärrvärmen) ligger på ca 47 grader sett över året och är väldigt bra. Detta betyder att fjärrvärmecentral och radiatorkretsen är väl injusterat och att kostnaden för fjärrvärmen btir så tåg som möjligt. Med tanke på det låga energipriset för fjärrvärme och den tåga energianvändningen är det svårt att räkna hem några investeringar på husets ktimatskal. Har ni några frågor på energidektarationen eller analysen så får ni gärna kontakta mig. Telefon: , E-post: andreas.andersson@luteaenergi.se Mvh Andreas Andersson Luleå energi AB LULEÅ ENERGI AB, Energigränden 1, Box , Luleå. Tel Fax info@luleaenergi.se

3 Luleå 4%, Energi NÄRHET OCH OUTANNE Rapport: Energiktass byggnad kwh/m2 ENERGIKLASS Fastighet Transportö ren 9 Nybyggnad Energiklass Efter genomförda åtgärder ,5 97, ,5 c D 175,5-234 E , 5 305,5- Energiktass c c c Energiprestanda i kwh/m

4 ,A?Luleé Energi 4 NARI1ET OG1 OMTANKE Rapport: Energidektaration sammanfattning Fastighetsbeteckning: Transportören 9 Byggnadens adress: Kaj gatan 6 Ägare: Niktas Nordmark Byggår: 2008 Uppvärmd area (A-temp): 148 m2 Byggnadskategori: Bostäder Byggnadstyp: Fri liggande fastighet Normatkorrigerad förbrukning (Energi-index) kwh/år Byggnadens energi prestanda 129 kwh Im2 Energiktass det aktuetta huset C Varav et 7,2 kwh/m2 Referensförbrukning 156 kwh/m2 Referensförbrukning undre intervall 140 kwh/m2 Referensförbrukning övre intervall 172 kwh/m2 Nybyggnad 130 kwh/m2 Energiktass nybyggnad C Om vatda effektiviseringsåtgärder genomförs :124 kwh/m2 Åtgärdsförs[ag samtliga åtgärder exkt. byte av uppvärmning Minskad energianvändning: 764 kwh/ år Kostnad per sparad kwh: 0,00 kr/kwh Lönsamt Minskat utsläpp av C02: 0,00 ton/år Byggnadens energiprestanda. Jämförelsevärden Byggnadens energiprestanda 129 Referensförbtukning 156 Referensförbrukning undre interva[[ 1 Referensförbrukning övre intervall 172 Nybyggnad 130 Om valda effektiviseringsåtgärder genomförs kwh/m2,år

5 Rapport: Energidektaration sammanfattning (forts.) Energianvän dni ng: Energi för uppvärmning och varmvatten 1 Et totalt 2 Värme,kyta och fastighetset 3 El exkl. hushåtisel och verksamhetsel 4 Venti tation: kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år Sjätvdragsventi tation C02-utstäpp: Denna byggnad Referensbyggnad 0,82 ton/år 0,99 ton/år Värmesystem: U ppvärmni ng: Ej ärrvärme Förslag till åtgärder: Temperatursänkni ng bostadsyta 1 grad

6 Lulea 4, Energi NÄRHET OCH OMTANKE Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder Genomsnittligt energipris för värmebesparande åtgärder är 0,40 kr/kwh. GenomsnittLigt e[pris för etbesparande åtgärder är 0,80 kr/kwh. Energi- Kostnads- Ätgärds- Aterbetal- Besparings- Lönsamt/ besparing besparing kostnad, kr ningstid, år kostnad, olönsamt Energieffektiviseringsåtgärder kwh/år 1:a året, kr öre/kwh temperatursänkning bostadsyta 1 grad ,00 - z::rzz totalt z: z:zz

7 i?luiea Energi NÄRHET OCH OMTANEE Rapport: Energibehov i huset Uppskattat energibehov för ett normatår Transmissionsförtuster Före åtgärder Efter åtgärder kwh % kwh Ytterväggar , ,9 Tak , ,5 Go[v , ,9 Fönster , ,6 Ytterdörr 300 2, ,1 Summa transmissionsförluster , ,0 Ventilationsförtuster Värmetitiskott Summa värmebehov Tappvarmvatten Summa värme- och tappvarmvattenbehov Energibehov i huset Ytterdörr Fönster Ytterväggat Summa transmissionsförtuster Ventitattonsförtuster Värmetittskott Summa värmebehov Tappvarmvatten Summa värme-och tappvarmvattenbehov Tak 1 Go[v Efter åtgärder Före åtgärder

8 pi Luiea 44 Energi NARHET 0011 OMTANKE Rapport: Energistatus före och efter åtgärder Fastighetsbeteckning: Transportören 9 Nuvarande energibehov Uppvärmning Varmvatten Hushå[tset Fastighetset Verksamhetsel Summa nuvarande energibehov Normalt energibehov kwh kwh kwh 500 kwh 0 kwh kwh kwh Varmvat 15% Fördetning energibehov Fastighetset Verksamhetset Hushattet 2 / 0% 23% Värme Varmvatten Hushåttet Fastighetset Verksam hetset Energibehov Nuvarande Normalt kwh/år Nuvarande energibehov är 3400 kwh lägre än normatt energibehov. Energistatus före och efter åtgärder (3)

9 Energiförbrukning Nuäge Efter åtgärder kwh/år Nuvarande årtigt inköp av energi är (omräknat titt kitowatt-timmar) kwh. Energiförbrukningen minskar med 3,5 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Nuläge Kostnad Efter åtgärder kr/år Nuvarande årliga energikostnaden 1 ditt hus är kr. Kostnaderna minskar med 7,9 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Nutäge Kotdioxiduts[äpp Efter åtgärder Mitjöutrymme kg/år Nuvarande kotdioxidutstäpp från ditt hus är 800 kg/år. De beräknade kotdioxidutstäppen räknat enligt miljöutrymmet är 3 800_kg/år. Kotdioxidutstäppen minskar med 2,7 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Energistatus före och efter åtgärder (3)

10 Förktaringar 1 staptarna efter åtgärder i diagrammen visas inte effekten av byte av uppvärmning. Effekten av byte av uppvärmning visas separat i rapporten. Energibehov Årligt energibehov i Ditt hus skiljer sig från årligt inköp av energi. Orsaken är att en det av energin går förtorad i form av värmestråtning och rökgaser vid produktion av värme och varmvatten. Norma[förbrukning Energianatysen indikerar om det föreligger besparingspotential i din energiförbrukning jämfört med normatförbrukningen. Normatförbrukningen är den förbrukning som ett Likvärdigt hus beräknas tigga på med hänsyn titt husets attmänna standard, typ av hus, storlek på huset, geografiskt område samt familjens storlek. Är energiförbrukningen i ditt hus Lägre än normal förbrukning kan det bero på att byggnaden är välskött och att energibesparande åtgärder har vidtagits, att inomhustemperaturen är tägre än genomsnittet eller att varmvattenförbrukningen är tåg. Årtigt inköp av energi Det årliga inköpet av energi är en summering av olika energislag. Olja, gas ved samt petlets har omräknats titt kilowatt-timmar (kwh). Antaganden har gjorts om otika bränstes energiinnehåll. Hus hå[ tse[fö rb ru kni n g Med hushåtlsetförbrukning menas el till matlagning, diskning, tvätt och tork, kyl och frys, belysning samt hemelektronik. Värms ditt hus av till exempel en otjepanna, pettetspanna, vedpanna eller fjärrvärme antas att etförbrukningen är Lika med hushåltseiförbrukningen. har ditt hus däremot någon typ av elvärme, dvs. direktverkande el, etpanna eller värmepump, beräknas hushåttsetförbrukning utifrån en schabtonberäkning som grundas på att antal personer som bor i huset samt storteken på huset. Energi ti[[ varmvatten Energi till varmvatten grundas antingen på uppgift om kaltvattenförbrukningen om denna uppgift finns tittgänglig. 1 annat fatl grundas energi till varmvatten på uppgift om genomsnittlig varmvattenförbrukning per person som bor i huset. Mitjöutrymme Varje år släpper varje person i Sverige ut 1,6 ton kotdioxid för energi titt boende i viita och radhus. Enligt FN:s klimatpanel behöver vi reducera våra utstäpp med minst 20 procent vart 10:e år titt år Det innebär år 2030 en maxgräns på 960 kg per person och år. Energistatus före och efter åtgärder (3)