Följer ditt skogsbruk lite längre

Transkript

1 Koncept Utbildning & analys Följer ditt skogsbruk lite längre Långsiktigt perspektiv och samsyn

2 Version Innehåll Övergripande Bakgrund Syfte Skogsägare Systeminfo Flexibel gallringsmall Lokal prisutredning Rapportguiden Avkastningsplan Avverkningsprioritet Framtidsskogen Skötselstrategi Beståndsöversikt Värdeutveckling Fakta Stormskaderisk Gallringsmall stormskaderisk Tillväxt/produktion Förädlingseffekt Markvärde Prioritera avverkning Hushållningseffekt Projekt Projektexempel Skogsägarspelet Sid

3 Bakgrund Under många decennier har skogsmarkens värde ökat, även realt. En starkt bidragande orsak är att priserna på fossila bränslen stadigt ökat. Följden har blivit att intresset för skogsskötselns ekonomi alltmer kommit i fokus. Det ligger i skogsägarens, men också i samhällets intresse att skogsresursen får en ekonomiskt effektiv skötsel (hög avkastning). Detta ingår i hållbarheten förutom högt ställda resurs- och miljömål. Skogsmarkens ekonomiska potential Hur kan man då förverkliga målet om hög avkastning? Skogsbruk är en långsiktig verksamhet. Det som investeras i skogsvård ger återbäring först efter en mansålder eller mer. Man måste kunna beskriva konsekvenserna av olika åtgärder under hela omloppstiden för att få en rättvisande bild av föreslaget skötselprogram. Prioriteringen av aktuella avverkningar har fått ett eget kapitel eftersom man här i hög grad har möjlighet att påverka ekonomin även på kort sikt. Prioritera avverkningar! Om vi börjar med de värdefullaste bestånden på en fastighet handlar det om vilken avkastning de förmår ge de närmsta åren. Med ståndskogens volym- och värdetillväxt i relation till dess aktuella värde kan avkastningen bestämmas bestånd för bestånd. Lägger man ett markvärde till ståndskogsvärdet kan också markens bördighet beaktas i beräkningen. Att prioritera avverkningar med denna metod kan ge skogsägaren stora vinster även på kort sikt. Bestånd med tillräcklig tillväxtkapacitet sparas. De bestånd som avverkas frigör kapital för bättre användning och friställer mark som kan beskogas med mer produktiva bestånd. Metodiken används också i skogsvärdering. Välj rätt skötselprogram! På kalmark och i ungskogen handlar det om att välja rätt åtgärder för att ägaren på lång sikt ska få ut den bästa avkastningen. Med datormodeller som informativt visar konsekvenserna av skogsvård och av olika drivningsprogram kan hela skötselprogram väljas ut för olika ståndorter. Speciellt fokus läggs på de högproduktiva markerna där de största vinsterna finns att hämta. Vägen mot ökad lönsamhet Dessa analyser kräver dock en tillförlitlig skogsuppskattning (skogsbruksplan). Korrekta data om såväl virkesförråd som markens bördighet är avgörande för en relevant analys. Dessutom krävs en prisutredning baserad på lokala virkesprislistor, kostnader och sortimentsutfall. Den datoriserade beräkningsmodellen underlättar vidare förståelsen för skogshushållningens dynamik vilket är en förutsättning för kloka långsiktiga ställningstaganden. Sid 1

4 Syfte Bästa möjliga beslutsunderlag Skogsbruksplan Uppdatering Analys Kunskap/samsyn Grunddata Laserdata Avkastning Grundkunskap - avd + areal - (framskrivning) - ekonomi/volym Kvalitet - ålder + SI Rimlighetskontroll Hushållning Exempelfastighet Handlingsplan - volym - ålder/höjd/si - långsiktig (30 år) Mervärden - (höjd + diam) - huggningsklass Strategi Egen fastighet - (åtgärdsförslag) - företagande Vilka steg behövs i ditt eller ert fall? Sid 2

5 Skogsägare Planera köp Generationsskifte Placera/förvalta Skogen som bank Sid 3

6 Systeminfo Flexibel gallringsmall Variera gallringar och omloppstid Testa på just din fastighet Lätt att använda och förstå Tillämpa och utvärdera! När man testar fram sin gallringsmall har man chans att ta hänsyn både till skogsskötseln på olika boniteter men också till hur framtidsskogen påverkas av olika gallringsmallar. Vad gäller antal gallringar kan man varva allmänna skötselråd med egna preferenser och lokala förutsättningar såsom stormskaderisk. För omloppstidens längd styr dessutom önskemål om framtida avkastning och hushållning av skogsfastigheten. Man kan enkelt utöka skogsbruksplanens horisont och väva ihop skogsbruket med gårdens långsiktiga mål och handlingsplaner. Inställningar gallringsmallen Anpassningar Framtidsskogen alt 1 alt 2 Virkesförråd Lönsamhet? Virkesförråd Lönsamhet? För ett företagsamt skogsbruk! Sid 4

7 Systeminfo Prisutredning Gran Sortimentfördelning (%) Diam (cm) Timmer KlenTim Kubb Massaved Bränsle = kr/m Pris (kr/m3fub) Rotnetto med direkta kostnad o intäkt över diameter Resultat (kr/fub) Diameter (cm/ut) Virket (intäkt) Resultat (netto) Avverkning (kostnad) Prissättningsmodeller Lokal prisutredning Prisbarometern = erfarenhetstal / statistik = regionala riktpriser för förvaltning, budget mm för fastighetsförrättningar med prislistor - påslag osv med offentliga priser (lokala aktörer, exv sågverk) (exv Skogforsk och LMV) och skogliga normalutfall och skogsdata typskogar (utfall liknande bestånd) (exv VMF) Sid 5

8 Rapportguiden Avkastningsplan Visar skötselprogrammets operativa resultat Med datamodellen Prio Skog görs konsekvensberäkningar för hur skogen utvecklas beroende på skötselprogram. Man kan enkelt lägga ut de yttre ramarna för skogshushållningen, ett max - min scenario med hjälp av omloppstidens längd. Den kortaste omloppstiden sätts med skogsvårdslagens lägsta tillåtna slut- avverkningsålder (LSÅ) och den längsta rimliga omloppstiden sätts med Skogsstyrelsens gallringsmallar. Utgångspunkten är sedan var den faktiska skogsskötseln lägger sig inom ramarna och om nya inriktningar behövs för att nå önskat resultat över tiden. Skogsvård Gallring Slutavverkning Totalt Årtal Åtg Areal Netto Åtg Areal Netto Åtg Areal Netto Netto Medel år st ha kr' st ha kr' st ha kr' kr' /år år år Kort omloppstid Stort direktuttag Och vad händer sedan? Skogsvård Gallring Slutavverkning Totalt Årtal Åtg Areal Netto Åtg Areal Netto Åtg Areal Netto Netto Medel år st ha kr' st ha kr' st ha kr' kr' /år år år Lång omloppstid Endast gallringar Och vad händer sedan? Lägg korten på bordet så spelet kan börja! Sid 6

9 Rapportguiden Avverkningsprioritet Att avverka eller inte avverka? Ja, det har varit den "eviga frågan" i det lönsamma skogsbruket (driftnetto - banklån - investering ) Prioritera avverkningar! Om vi börjar med de värdefullaste bestånden på en fastighet handlar det om vilken avkastning de förmår ge de närmsta åren. Med ståndskogens volym- och värdetillväxt i relation till dess aktuella värde kan avkastningen bestämmas bestånd för bestånd. Lägger man ett markvärde till ståndskogsvärdet kan också markens bördighet beaktas i beräkningen. Att prioritera avverkningar med denna metod kan ge skogsägaren stora vinster även på kort sikt. Bestånd med tillräcklig tillväxtkapacitet sparas. De bestånd som avverkas frigör kapital för bättre användning och friställer mark som kan beskogas med mer produktiva bestånd. Metodiken används också i skogsvärdering. Olönsamma objekt ( Avk.krav ca 2%) Avverkas snarast Alternativa objekt Avverkas 5-10 år Lönsamma objekt Bör stå kvar för fortsatt god tillväxt Vad avkastar din skog? Sid 7

10 Rapportguiden Framtidsskogen Hur ser din skog ut i framtiden? Utgångspunkten är skogsbruksplanen och dagens skötsel formar framtidsskogen. Följ bestånd och hela fastigheten Med skogsbruksplanen som grund kan Prio Skog enkelt och pedagogiskt beskriva möjligheterna till skogsbruk på kort och lång sikt. Man följer enskilda bestånd från nuläget och vidare ända fram till avvecklingen med relevanta åtgärder (skogsvård, gallring och föryngringsavverkning). Skogsskötseln kan enkelt varieras så att man kan se skillnaderna i utfall. Efter föryngringsavverkningen följer man beståndet en omloppstid till för att fylla på med de långsiktiga konsekvenserna. Genom att summera alla bestånden med utfall från en hel fastighet får man en helhetsbild med olika tidshorisont. Utvecklingen kan följas med nyckeltal såsom tillväxt, virkesförråd, åldersklassfördelning etc. Skapa en hållbar framtidsskog! Sid 8

11 Rapportguiden Skötselstrategi Noga planerad slump Lägg upp en tydlig strategi för skötselprogrammet och planera avsteg för att möta allt vad verkligheten erbjuder Överblicka hela omloppstiden! Skogsbruk är en långsiktig verksamhet. Det som investeras i skogsvård ger återbäring först efter en mansålder eller mer. Man måste kunna beskriva konsekvenserna av olika åtgärder under hela omloppstiden för att få en rättvisande bild av föreslaget skötselprogram. Med datamodellen Prio Skog som informativt visar förändringar i produktion, ekonomi, och riskfaktorer kan skötselprogrammen anpassas efter ståndort och markägarens önskemål. Viktigt är också att ha klart för sig hur man ska möta det oförutsedda utan att tappa fokus. Skötselprogrammen tillämpas sedan på skogsbruksplanen för att nå sina mål om avkastning, lönsamhet, hållbarhet etc. gallr.period X 0 0, omloppstid 0 0 X O.B.S Siffrorna är fiktiva Är du beredd på det oförutsedda? Sid 9

12 Rapportguiden Beståndsöversikt En bild säger mer än tusen ord! Pricka in dina bestånd i gallringsmallen och se både detaljer och helhet! Samla ditt beslutsunderlag! Om man prickar in sina bestånd i en anpassad gallringsmall får man en bra bild av hushållningen på sin skog. För enskilda bestånd kan man läsa av det ungefärliga åtgärdsbehovet. Man kan också avläsa möjligheter till samverkan. Finns det åtgärder man vill samla eller slå isär inom olika områden? Med alla bestånden på plats, får man en samlad överblick för hela skogstillståndet. Vill man jämna ut driftresultatet över tiden eller kanske bygga upp värdet för framtida behov? Får man önskat resultat av planerad skogsskötsel? Ja, det är lätt att avläsa i bilden. Har du en klar bild av din skog? Sid 10

13 Rapportguiden Värdeutveckling Tänk utanför boxen koppla skogen till totalekonomin Fånga värdeutveckling & kassaflöde För att kunna jämföra värdeutvecklingen i skogen med andra tillgångsslag behöver både skogens värde men också skogsbrukets avkastning vara med. Dessutom är det viktigt att veta när avkastningen faller ut vilket är kopplat till skötselprogrammet. Med kortast möjliga omloppstid blir resultatet högsta möjliga kassaflöde i närtid osv. De periodvisa kassaöverskotten ligger också med i utvärderingen som en kapitalplacering med tillväxt. Denna metodik som grundar sig både på skogstillståndet och skötsel ger en dynamisk framtidsblid av skogens värdeutveckling inklusive kassaflöde. Förutom rena investeringsändamål och skogsförvaltning är modellen användbar vid delat ägande, generationsskifte och för skogsbruk som del av gårdsekonomin. Värdeutveckling över tiden kr (milj) Skog KÖ KÖ sum KÖ ränta KÖ = Kassaöverskott (Skogsbrukets resultat) Kassaflöde Räntevärde med 2% Sum. Kassaöverskott Kassaöverskott Periodens skogsnetto Avkastningsvärde Skog inkl. mark Årtal KÖ ränta KÖ sum KÖ Skog Totalt 0 0,1 0,3 0,6 0,9 0 1,0 1,5 2,0 2,4 3,0 1,3 1,9 1,0 0,5 0,5 0,3 0,6 0,7 0,5 7,6 8,1 8,4 9,0 9,3 9,6 10,1 8,7 9,7 10,8 12,0 13,2 14,6 3,7 16,2 Var gör skogskapitalet mest nytta? Jämför fler alternativ! Sid 11

14 Fakta Stormskaderisk bördig granskog Att gallra ökar stormskaderisken ju högre skogen är vid gallring desto större risk med fokus på trädhöjden undviks "kritisk höjd" (KH) hela drivningsprogrammet anpassas utifrån KH omloppstiden blir kortare på bördiga granmarker gallringsprogrammet avslutas innan KH-sistagallring och startas tidigt för att hinna med (KH-förstagallring) Stormskaderisk enligt SLU Gallring har visat sig ha en stor inverkan på stormskaderisken. I figuren nedan visas hur den ökar med högre medelhöjd vid gallring (vänster) samt att den minskar med tiden efter gallring (höger). Stormskaderisk (%) Stormskaderisk (%) Hjöd(m) År efter gallring Sid 12

15 Fakta Anpassad gallringsmall för bördig granskog Gran G34 (Grundyta över ÖH) Anpassning S t a n d a r d Gallringsmallen förespråkar en gallringsperiod till 27 m med många gallringar Skaderisken vid sistagallring ökar markant över ca 20m Ekonomiskt o praktiskt med 1-3 gallringar 50 Gran G34 (Grundyta över ÖH) A n p a s s a d Gallringsmallen anpassas Omloppstiden kortas ner gallringsperioden likaså = höjdsänkning ca 5 m Gran G34 (Grundyta över ÖH) Brösthöjdsålder, år T i l l ä m p a d Tillväxtlinjer anger ett bestånds utveckling 5 års tillväxt svartmarkeras Kritisk höjd (KH) anger den högsta höjden för att hinna med gallringsprogrammet 3 gallringar i programmet / Sid 13

16 Fakta Tillväxt & produktion Tillväxt LSÅ är lägsta tillåtna ålder för slutavverkning enligt skogsvårdelagen Kulmination anger tidpunkten när medeltillväxten är som högst = bonitet Höjdutvecklingskurvor (nya) Höjdutvecklingskurvor beskriver hur sambandet mellan höjd och ålder i ett skogsbestånd utvecklas över tid och är ett viktigt hjälpmedel för att skatta ståndortsindex vid bestämning av skogsmarkens bonitet (bördighet). Från ståndortsindex till bonitet 'Gran Södra Sverige' Ståndortsindex H100, m Bonitet m 3 sk/ha och år 4,4 5,2 6,0 6,9 7,9 9,0 10,1 11,3 12,6 13,9 Sid 14

17 Fakta Förädlingseffekt Förädlingsgrad (% av produktionen 1950 års material) Förädlingseffekt Jämförelse plantmaterial med olika förädlingsgrad, 0 och 22% (Gran G28) Markvärdet (se separat faktablad) är beräknat med 2,5% kalkylränta Sid 15

18 Fakta Markvärde markens avkastning i ekonomiska termer Hur beräknas markvärdet? Markvärdet är ett nuvärde av all framtida skogsbruk, ett avkastningsvärde. Skogsskötseln motsvarar ett traditionellt men effektivt skogsbruk med marknadsmässiga kostnader och intäkter. Kalkylräntan är ett långsiktigt avkastningskrav. I ovanstående bild beskrivs skogsvårdkostnader med röda pilar (plantering & röjning). Intäkter från avverkningar beskrivs med blå pilar (gallringar & slutavverkning). Diskonterade värden av skogsvård och avverkningar för generation 1 beskrivs med svart pil (nuvärdet). Framtida generationer skogsbruk adderas till nuvärden (evighetsfaktorn). Om nuvärdet av skogsvård ger ett större negativt värde än nuvärdet av avverkningar blir markvärdet lågt, ja till och med negativt. Skogsvårdslagen föreskriver skyldighet att anlägga ny skog och på mark med låg produktionsförmåga kan detta inträffa. Hur används markvärdet? Markvärdet är en väsentlig del i ett ekonomiskt styrt skogsbruk. Markvärdet speglar skogsmarkens stora spridning i produktionsförmåga. Markvärdet är ett grundvärde vid investering i skogen för skogsbruk. Beståndens markvärde + skogsvärdet används för att prioritera slutavverkningar. Markens värde måste förvaltas liksom skogskapitalet. Markens värde ökar med förädlat plantmaterial vid beståndsanläggning. Ungefärliga markvärden med stormanpassad skötselmodell Markvärden Bonitet (m3sk/ha) i 1000 kr/ha Kalkylränta 2 % Sid 16

19 Fakta Prioritering på beståndsnivå Tänkvärda alternativ Maximal volymproduktion All stamvolym räknas, även klenvirke och icke kommersiellt virke. Maximal gagnvirkesproduktion Bättre än ovanstående vad gäller ekonomiska mål, endast kommersiellt men innefattar inte kostnadsaspekten. Maximal värdeproduktion Involverar kostnader och intäkter men ej den för skogsbruket så viktiga tidsaspekten. Maximalt kapitalvärde Genom att diskontera nettot av alla affärshändelser i skogsbruket till en och samma tidpunkt kan skötselprogram väljas för att maximera nuvärdet (kapitalvärdet). Riskanpassning Exempelvis stormskaderisken ökar vid gallring. Ju högre skogen är vid gallring desto större risk. I normalskogsbruket är dock gallringar nödvändiga för att nå "bästa priset". Prioritera slutavverkningar Avkastningskravet har beräknats till 2 %. Om ett slutavverkningsbestånd inte ger en kapitalavkastning i nivå med avkastningskravet bör man överväga avverkning. I beståndets kapitalavkastning ställs skogens värdeutveckling mot värdet av skogen och marken. Bestånd med skilda trädslag, virkesförråd och bonitet kan prioriteras. Värdet av marken som åsyftas i åvanstående är ett nuvärde av all framtida skogsbruk (markvärde). Skogsskötseln motsvarar ett traditionellt men effektivt skogsbruk med marknadsmässiga kostnader och intäkter. Sid 17

20 Fakta Hushållningseffekt - nyttan med rättvisande bonitet - förädlingseffekt nytt plantmaterial Nyckeltal och skillnaden mellan bonitetsklasser Gran Ståndortsindex H100, m Bonitet m 3 sk/ha och år 4,4 5,2 6 6,9 7,9 9 10,1 11,3 12,6 13,9 Bonitet skillnad 0,8 0,8 0,9 1 1,1 1,1 1,2 1,3 1,3 Bonitet relativ skillnad % 18,2 15, ,5 13,9 12,2 11,9 11,5 10,3 Omloppstid år Omloppstid skillnad Markvärde 1000 kr (ränta 2%) Markvärde skillnad Kassaöverskott 1000 kr/år och ha 0,5 0,7 0,9 1,1 1,3 1,7 2,2 2,7 3,3 3,9 Kassaöverskott skillnad 0,2 0,2 0,2 0,2 0,4 0,5 0,5 0,6 0,6 Totalproduktion för omloppstiden m3sk/ha Totalproduktion för omloppstiden skillnad Gallringsgräns = ålder vid 20 m ÖH Prisområde Götaland OBS Värdena är utjämnade Sid 18

21 Projekt - exempel Kompetensutveckling Steget vidare Skogsägarspelet Fortsättningen från skogsbruksplan Utbildning/analys exempelfastigheter Analyser Startgenomgång Uppväxling Hållbarhet Investeringsstöd / Kreditkontroll Gårdsekonomi Generationsskifte Avkastningsramar på egen skog Anpassat aktivt skogsbruk Hushållning på lång sikt Spegla kapitalutvecklingen maxuttag - normaluttag Företagande med flera grenar Samsyn gemensam strategi Verktyg Datagenomgång Lokal prisutredning Fältstöd Kvalitet grunddata o plått åtgärdsförslag - resultatpåverkan Sortimentutfall med marknadspriser - prisändringseffekter App för bonitering med nya höjdutvecklingskurvor Sid 19

22 Skogsägarspelet Spelet avser att ge deltagarna en helhetssyn på företagande som skogsägare. Materialet är utvecklat för att ge deltagare utan skogliga baskunskaper en förståelse för olika skogliga och ekonomiska termer, begrepp och samband. Stegvis förkovran - lätt att följa - Från beståndets skötselekonomi - Till gårdens långsiktiga avkastning/utveckling - Upprepade konsekvensberäkningar olika scenarier Kunskap Kalkyl Konsekvens Skogsvårdslagen Lokal prisutredning Missad ungskogsröjning Bonitering Gallringsmallen Höjning timmerpriset Skogsbruk med ränta Markvärde Osäkra grunddata Skogens avkastningskrav Visarprocent Stormskador Företagsamt skogsbruk Skogsbalansräkning Nyckeltalsanalys Exkursion Bonitering - Markens ekonomiska potential - Grunddata Plus Appar - Kartpresentation - Fältstöd Sid 20