Globes. Villes position Geo Sports Center lyfter bandyspelaren. Forskning & innovation i samverkan Sandviks GIS-projekt.

Transkript

1 Globes Report Villes position Geo Sports Center lyfter bandyspelaren Globes Forskning & innovation i samverkan Sandviks GIS-projekt Optimerade logistiken med litet Gävleföretag

2 ledare Vi vill inspirera till fortsatt arbete Ärade läsare. Tidningen du håller i din hand beskriver ett antal projekt som vi genomfört på Future Position X, FPX, med särskild koppling till forskning och utveckling, projektet Globes. Vi beskriver också forskning som inte direkt ingått i något av projekten men där vi ser kopplingar till aktiviteter inom Globes. Att skapa regional tillväxt genom innovativ användning av geografisk informationsteknik utgör grunden för det arbete som bedrivs inom vår klusterorganisation FPX. Genom Globes har vi arbetat för att tätare koppla samman forskning som bedrivs vid Högskolan i Gävle med företag och organisationer inom FPX. Under tiden som Globes genomförts har nordens enda ESRI Development Center etablerats vid Högskolan i Gävle och högskolan har också fått rätt att examinera doktorander inom området Geospatial Information Science vilket ger ytterligare möjligheter att arbeta med forskning och samverkan inom området. Vi vill med tidningen dels ge en inblick i de projekt vi genomfört och dels inspirera till fortsatt arbete inom området där vi är övertygade om att vi har en stor potential att skapa tillväxt. Som ni kan se av de exempel som presenteras är tillämpningsområdet för geografisk information brett. De flesta områdena kan dra nytta av att använda sig av geografisk informationsteknik för att utveckla verksamheten. Globes har möjliggjorts genom en nära samverkan mellan Högskolan i Gävle och FPX. Projektet har delfinansierats av Region Gävleborg, EU:s regionala strukturfonder genom Tillväxtverket samt Högskolan i Gävle. Resan med FPX fortsätter framförallt inom ramen för det 10-åriga programmet Geo Life Region där vi fått förtroendet från Vinnova att skapa en tillväxtmiljö i kombinationen geografisk information och folkhälsa. Där kommer vi att ta samverkan med forskning och innovationer vidare och arbeta med forskare lokalt, nationellt och internationellt. Med tillönskan om god läsning ser vi fram emot spännande samverkan i det fortsatta arbetet. R o l a n d Norgren projektledare Globes roland.norgren@fpx.se Nummer FPX-Magasin ges ut av Future Position X. Text där ej annat anges: Thomas Sandberg. Foto där ej annat anges: Fredrik Fransson, Svart Pist Publishing. Art director: Martin Ekman, Svart Pist Publishing. Produktion: Svart Pist Publishing. Tryck: Gävle offset. Upplaga: ex. Besöksadress: Nobelvägen 2, Gävle. Teknikparken i Gävle, Hus Uppfinnaren. Telefon: E-post: info@fpx.se. Webb: fpx.se GEO LIFE MAGASIN 2 GLM GLOBES REPORT 2014

3 innehåll 17. FORSKNING SOM GER AVTRYCK Vad händer med hjärnaktiviteten när en idrottare upplever trötthet? Forskaren Guilherme H Elcadi tror att hans arbete kan ge avtryck både inom idrotten och folkhälsan. 8. SOLFÅNGARE HITTAR SIN PLATS Forskare i Gävle ska hitta framtidens placering av solpaneler. Vi måste börja plocka de höghängande frukterna. 22 Sårbar logistik fick Sandvik Material Technology att tänka i nya banor. I dag har de effektiviserat materialhanteringen avsevärt. 12. FORSKNING I FRAMKANT 14. BLIVANDE BANDYSTJÄRNOR Centrum för belastningsskadeforskning ska genom sitt arbete bidra till att minska ohälsan i arbetslivet. Gävleborg kan placera sig i forskningens frontlinje, säger professor Svend Erik Matthiassen. 6. DIGITALISERING AV VÄRLDSARV En interaktiv värld ska locka nya och fler besökare till Ystegårn utanför Hudiksvall. I utvecklingsprojektet Geo Sport Center ges eleverna på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs en unik chans. Med hjälp av mätutrustning i världsklass ökar möjligheterna att de blir morgondagens bandystjärnor. 18. FRAMTIDA SATSNING I sense the city, the city senses me är ledorden för Geo Life Region där fokus ligger på platsens påverkan på vår hälsa. 20. EFFEKTIVARE RÄDDNINGSTJÄNST Geografisk informationsteknik spelar huvudrollen när bränder ska släckas i Gävleborg. Brandposter, fastighetsägare och hur många som bor på larmets adress är idag bara ett klick bort för regionens Räddningstjänster. 10 Forskaren Niclas Björsell vill med hjälp av radar mäta sprickor i fastigheters väggar. Målsättningen är att en handhållen enhet ska finnas på marknaden inom några år. 26. SVENSKA MYGGOR I AUSTRALIEN Studenterna Sine Buck och Nancy Joy Lim från Högskolan i Gävle presenterade sina forskningsarbeten på konferens i Perth. Emelie Hildebrand från FPX var också med via Globes projektet för att skapa vidare kontakt med de internationella forskningsledarna och med Curtin University. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

4 notiser Gävleregionen bäst i världen Gävleregionen har utsetts till vinnare av Geospatial World Leadership Award Gävle- Geospatial Business Hub, som är ett av världens främsta priser för utvecklingsarbete inom Geografisk informationsteknik (GIS). Gävleregionen får priseför sitt långsiktiga och ihållande arbete med forskning och utveckling (innovationer) inom geografisk information, vilket har skapat en världsledande kompetens inom området i regionen. Den starka koncentrationen av kompetens inom geografisk informationsteknik i regionen, ett nära samarbete mellan myndigheter, näringsliv och forskning när det gäller tillämpning och utveckling av geografisk informationsteknik och ett envetet arbete av ett av Europas mest prisbelönta kluster Future Position X har gjort Gävle till Europas GIS-huvudstad. Johan P Bång, Verksamhetschef på Future Position X (FPX) och Daniel Olsson, kommunfullmäktiges ordförande i Gävle tog emot priset vid en ceremoni på Geospatial World Forum i Geneve. Det här är ett tålmodigt arbete som gett resultat. Det är många aktörer som bidragit till detta, till exempel ESRI, Högskolan i Gävle, Lantmäteriet, Tillväxtverket, Vinnova, Future Position X, Region Gävleborg och kommunen, säger Daniel Olsson, kommunfullmäktiges ordförande i Gävle. Att envist fullfölja har varit en devis som funnits med i utvecklingsarbetet av världens bästa GIS stad, Gävle sedan det startade formellt på Gävle kommun vid millennieskiftet. I dag kan vi se början av resultaten i form av tex. nya företag som startas, internationella företag som etablerar sig här och nya innovationer som skapas i samverkan mellan våra regionala aktörer, säger Johan P Bång Verksamhetschef på FPX. SÅ SÄGER BESLUTSFATTARE OM FUTURE POSITION X FPX ger oss möjligheten att arbeta med utveckling av ett unikt profilområde för Gävleborg, där vi kan samla styrka som utvecklar hela regionen. Vi mäter Future Position X resultat och kan konstatera att företagen som deltar aktivt i satsningen växer mer än jämförbara företag som står utanför. Tillväxtkraften i samarbetet och möjligheten att samla kompetens och resurser gör dessutom Gävleborg till en attraktiv plats för investeringar och etableringar ur internationellt perspektiv. Magnus Ernström Region Gävleborg FPX har satt Gävle på kartan som centrum för GIS-utveckling inte bara nationellt utan även internationellt. Man har ett väl upparbetat nätverk och är medlem i Global Spatial network där syftet är att få en starkare internationell grund för utveckling av GIS som kan komma till gagn för företag inom området som verkar inom Gävleregionen. Genom att samla företag, akademi och samhälle har FPX och projektet Globes bidragit till utveckling av nya produkter och tjänster. Britt-Marie Lindström Tillväxtverket GEO LIFE MAGASIN 4 GLM GLOBES REPORT 2014

5 GIS-BAKELSEN SMASKIGASTE GODSAKEN PÅ JORDEN? GIS-bakelsen har tagits fram för att ytterligare befästa Gävle som Europas GIS-huvudstad och kommer att presenteras för såväl nationella som internationella besökare. Utseendet på bakelsen är inspirerad av jordens form och en hållbar miljö. För den uppmärksamme går det att urskilja olika lager, liknande jordens olika skikt med ett försiktigt snitt i bakelsen. Bakelsen beställer du på Lido på Söder i Gävle. KLUSTERMEDLEM TOPPAR LISTA ÖVER TILLVÄXT Gävleföretaget och klustermedlemmen Geomatikk Sverige AB toppar länets lista i Almis Tillväxtliga För för år sedan var vd:n Petter Holmber ensam på kontoret, men sedan FPX och flera andra regionala aktörer hjälpt det norska bolaget att etablera sig har företaget idag 60 anställda. Totalt sysselsätter man också ytterligare cirka 30 personer i ett underleverantörsled och enligt Almis lista har Geomatikk Sverige AB ökat sin omsättning med med är 900 procent sedan GÄVLE BLIR PILOTSTAD FÖR LANDRÄDDNINGEN Representanter från Gävle kommun och regionala pensionärsföreningar fanns på plats när FPX bjöd in till ett informationsmöte om Landräddningen för att se om det kunde vara aktuellt för Gävle att bli pilotstad. Nu står det klart att kommunen stöder ett projekt med Landräddningen under 16 månader och projektledare är Siv Nyberg. Det här ligger i tiden. Människor vill hjälpa varandra och nu finns förutsättningarna till det i och med Landräddningen, säger hon. GeoStar till Teknikparken Civil- och bostadsminister Stefan Attefall välkommnade Kinas största GIS-företag, GeoStar, till Gävle och Gävleborg i samband med företagets invigning av sitt europahuvudkontor på Teknikparken. Gävleregionen har under flera år fokuserat på att öka samarbetet och kunskapsutbytet med den kinesiska marknaden inom forskning, näringsliv och offentlig sektor och etableringen av GeoStar är ett resultat av det arbetet. Sverige har en lång tradition av att tillämpa geografisk information och att mäta in och samla data. Denna satsning har utmärkt sig särskilt i Gävle och i Gävleborgs län tack vare sitt nära samarbete mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och forskning, Säger Stefan Attefall under sitt tal för ett 70-tal personer på Teknikparken. Tillsammans med ordförande för GIS-klustret Future Position X, Ingrid Hedin Amrén, Mr JIA Yaobin, The Executive Vice Mayor of Wuhan och Liu Yifu, President of GeoStar, knöt Attefall vänskapens band som en symbol för såväl ländernas som städernas framtida samarbete och utbyte när det gäller nya innovationer och tillämpningsområden inom geografisk information. Attefall ser särskilt nyttan av GIS för att effektivisera planeringen av bostadsbyggandet men i sitt tal delgav han sig även av andra intresseområden som Geo sports och Geo hälsa där det finns stora utvecklingsområden för att förebygga ohälsa och idrottsskador. Det vore helhäftigt om vi i regionen kunde få tillräckligt många att testa den nye teknologin så att vi kan forska på det ur ett folkhälsoperspektiv. Det krävs nog en marknadsföring bortom allt vad vi kan föreställa oss, men om det lyckas skulle vi kunna samla in data som som skulle få internationellt genomslag. Utmaningen ligger i att få 65-årige Karin nere på stan att tycka det är lika spännande att se sina mätvärden som bandyspelarna i Bollnäs. Svend Erik Matthiassen. Professor, Högskolan i Gävle. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

6 Ny teknik utvecklar kulturarv HAR TAGITS ÖVER 600 FLYGFOTON PÅ YSTEGÅRN Arbetet med demonstrationsanläggningen Ystegårn började med en mind wrestling camp där utvalda personer kom med idéer i syfte att skapa ett innehåll och utbud för framtida visningar. 3D-modellen av Ystegårn skapas med hjälp av över 600 flygfoton och GPS-positionering. En rapport ska tas fram som ska visa möjligheterna med tekniken, samt vilka områden som kan beröras, som till exempel hur man kan synliggöra och tillgängliggöra data om dessa gårdar för olika forskningsändamål. Inom Högskolan i Gävle pågår också projekt kring bland annat fuktmätning av Hälsingegårdar och lärarutbildningar inom området. FPX hoppas att fler företag, föreningar eller organisationer kan dra nytta av resultatet från Hälsingegårdsprojektet. Vi vill visa att ny teknik skapar massor av möjligheter, säger FPX:s projektkoordinator Therese Öhman. Inom Högskolan i Gävle pågår ett projekt kring fuktmätning av Hälsingegårdar. E n av fem delaktiviteter inom FPX:s mångmiljonprojekt Globes 2 är digitalisering av världsarv och i fokus står demonstrationsanläggningen Ystegårn. Hälsingegården strax utanför Hudiksvall har de senaste åren haft svårt att locka besökare och få ekonomin att gå ihop, men genom projektet hoppas Therese Öhman på FPX kunna visa vilka öppningar ny teknik skapar både för att locka fler besökare, bredare målgrupper och även lyfta kulturarvet gårdarnas historia. Nästan alla Hälsingegårdar brottas med stora problem när det gäller underhåll, ekonomi och få besökare. Vi vill genom det här projektet påvisa hur man med hjälp av teknik kan förstärka upplevelsen och även skapa ett ökat lärande om vår historia och kulturarv. Högskolan i Gävle har genom flygfotografering skapat en 3D-modell som ska användas interaktivt på Ystegårns hemsida, GEO LIFE MAGASIN 6 GLM GLOBES REPORT 2014

7 Jag ser framför mig att ett företag kan arrangera en konferens samtidigt som det pågår ett skådespel utanför där pigan springer över gården med mjölkkannan. Det skulle jag själv tycka var väldigt häftigt. i en mobilapplikation och i en film. Bland annat kommer Cia Olsson, skådespelare från Hudiksvall, att spela in flera olika scener som beskriver Hälsingegårdens historia och dess lösören. Filmklipp som ska användas för att både skapa förväntningar inför ett besök, förhöja upplevelsen av besöket men också möjliggör en tillbakablick och fördjupning efter besöket. Det kommer att bli ett coolt sätt att uppleva Ystegårn utan att vara på plats. Användarna kan fördjupa sig i gårdens historia och dess karaktärer, men tanken är givetvis att du ska lockas att åka dit och uppleva allting på riktigt. Tredje steget för Ystegårns del är också att skapa paketlösningar där de erbjuder fysiska besök. Jag ser framför mig att ett företag kan arrangera en konferens samtidigt som det pågår ett skådespel utanför där pigan springer över gården med mjölkkannan. Det skulle jag själv tycka var väldigt häftigt. FPX och Högskolan i Gävle ska genom projektet skapa en rapport som andra företag, organisationer eller föreningar kan ha nytta av samt bli inspirerade av och förhoppningsvis applicera på sina egna verksamheter. Målsättningen är också att det i framtiden ska finnas ett företag som kan erbjuda en helhetslösning med allt från finansiering till framtagning av 3D-modeller. Man skulle kunna säga att vi tar fram ett recept på ett helhetskoncept, avslutar Therese. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

8 GIS maximerar effekten av solfångare Hur hittar man den optimala placeringen av solfångare i ett bostadsområde? Professor Stefan Seipel har i sin forskning kommit fram till oväntade resultat. Vi måste börja plocka de höghängande frukterna också, säger Stefan. GEO LIFE MAGASIN 8 GLM GLOBES REPORT 2014

9 En bild över Alderholmen i Gävle visar på vilka platser på dygnet solfångare skulle passa bäst. På omslaget till tidningen ser vi Stefan presentera information på ett horisontalt visualiseringsbord. En teknik som passar bra i sammanhang där man interagerar som t ex när ledare i ett idrottslag diskuterar insamlade data. LÄGESBUNDEN VISUALISERING Ett av Stefan Seipels forskningsområden är lägesbunden visualisering som bygger på en visualiseringsteknik som presenterar datorgenererad information korrekt i den verkliga kontexten. Det finns olika tekniska ansatser för att presentera information i rumslig kontext och för att det skall ske spatialt korrekt krävs fortsatt metodutveckling i rumslig registrering och kalibrering. I en initial förstudie har han genom experiment undersökt precisionen i handhavandet av virtuella visuella gränssnitt. Målsättningen är att kunna hitta ny finansiering/vidareutveckla projektet mot olika användningsscenarion inom byggnadsvisualisering, stadsplanering och energimanagement. KÄLLA: HIG På landet, där det inte finns någon skog eller några byggnader i närheten, är rekommendationen att placera solfångare söderut i 60 graders lutning för att få maximal effekt på en investering. Stefan Seipel, forskare vid högskolan i Gävle, ställer sig frågan hur vi ska utnyttja de ytor som finns i redan bebyggda områden? När vi träffar honom finns på skärmen framför oss en 3D-animering av Alderholmen i Gävle. En bild som är 480 pixlar bred visar Stefan dygnet i tre minuter långa intervaller och de 365 pixlarna på höjden motsvarar alla en varsin dag. Bilden visar i hög detalj när under årets alla tider solinstrålningen är som bäst för en given yta i stadsmodellen. I beräkningen av bilden tar programmet hänsyn till bland annat geografiskt position, molnighetsindex och den omgivande bebyggelsen. Det här åskådliggör på ett intuitivt sätt tidsaspekten i planeringen, vilket möjliggör en uppskattning av produktionen av solel utifrån valda tidsfönster. I vår studie har vi till exempel sett att marken mellan huskropparna, där ingen skulle rekommendera att placera en solfångare, är en klockren plats. För att uppnå visionen om koldioxidneutral energiproduktion kommer det att behövas storskalig produktion av solel. När den styrs enbart utifrån effektmaximering av individuella installationer kan det komma att leda till starka obalanser i nätbelastningar hos eldistributörerna. Då blir elen till en kostnad istället för en nytta. Det vore önskvärt att redan nu börja producera el den tid vi verkligen behöver el. Problemet med den forskning Stefan bedriver är att det inte finns någon större aktör som ser en omedelbar nytta med studien. I framtiden hoppas han att det blir ändring på den punkten och att det blir en någorlunda samordnad planering för hur man producerar sin solel. Behovet av vår aktuella forskning inom detta område skulle vara tydligare i ett läge med storskalig produktion där incitament behöver skapas för att balansera produktion av solel till tider som idag anses mindre gynnsamma. Jag är helt säker på att solel kommer att spela en viktig roll i framtiden. I dag sitter Stefan och testar på ett litet bostadsområde i Gävle, men drömscenariot i framtiden sker i betydligt större skala. Jag skulle vilja se att vi hade ett så kraftfullt simuleringsverktyg att vi kan se en hel stadsmodell där vi sedan med hjälp av tidsaxeln kan analysera när och var potentialen för maximalt solfångeri finns, säger Stefan Seipel. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

10 Hittar sprickor med radar Forskaren Niclas Björsell vill med hjälp av radar mäta sprickor i fastigheters väggar. Målsättningen är att en handhållen enhet ska finnas på marknaden inom några år. Startskottet för Niclas Björsells forskning gick när han fick frågan av Mats Sandberg, professor vid Akademin för teknik- och miljö på Högskolan i Gävle, om det var möjligt att använda radar för att hitta sprickor i väggar. Niclas kontaktade Radarbolaget, som använt radar och hjälpt kunder intresserade av att övervaka slitage i ugnar inom stålindustrin, för att undersöka svaret på frågan. Det visade sig ganska snart att det borde vara en framkomlig väg, säger Niclas. Under sommaren byggdes en testbädd upp på Högskolan i Gävle med en vägg som mäter två gånger två meter. Där finns också mätutrustning som använder sig av just radar när den scannar av väggytan. I dag finns inget riktigt bra sätt att hitta sprickor då till exempel användandet av värmekamera inte fungerar speciellt bra på sommaren då temperaturskillnaderna är små. Fastighetsbranschen har pekats ut som ett område där det finns en stor möjlighet till besparing av energi och för att bygga hus som konsumerar lite energi. Men då gäller det att bygga klimatskalet tätt och utan sprickor. Ett annat användningsområde för tekniken kan vara äldre byggnader där det finns sprickor som sedan orsakar att smuts och föroreningar kommer in. Radartekniken som används är ultra wideband radar (UWB), som har goda egenskaper för att penetrera väggar, tillsammans med Syntetisk Apertur Radar (SAR) algoritmer gör att man kan detektera sprickorna, placera dem och visualisera dem för användaren. Detta trots att sprickan är inuti väggen och inte synlig med blotta ögat. Projektet är ännu i sin linda, men med tanke på att vi inte ens kände till problematiken för ett år sedan, hade första mötet i mars och byggde testbädden under sommaren har vi kommit långt. Ambitionen är att vi ska kunna hitta sprickor i väggarna som är av den storleken att det påverkar energiflödet och nedsmutsningen. Om vi kommer så långt att vi kan klassificera sprickan, då har vi kommit väldigt långt. Vi har hittills bara gjort försök på våra egen testvägg, men i framtiden kommer vi att behöva samarbeta med byggindustrin för att får realistiska väggar att mäta på. Målsättningen för hela projektet är att det inom två år ska finnas en handhållen enhet för att scanna av en yta och se om det finns några sprickbildningar. Vi hoppas att vår industripartner, Radarbolaget, ska kunna ta fram och marknadsföra en sådan produkt. GEO LIFE MAGASIN 10 GLM GLOBES REPORT 2014

11 Skärmen visar hur väggen (till vänster) ser ut innuti. INNEHAR VÄRLDSPATENT Radarbolaget är ett innovativt och visionärt företag inom komplexa mätsystem med radarsensorer för stål- och metallindustrin, energi och papper, bygg och infrastruktur, arbetsfordon samt processindustri. De har egenutvecklad teknik och helhetslösningar för övervakning av heta och svåra processer. De innehar också ett världspatentet för mätning av värmebehandlingsugnar med radarsensorer. I kundanpassade projekt utvecklas hela tiden nya lösningar inom mätning och sensorteknik. Radarbolaget har fem medarbetare i Gävle och verkar både själva mot kunder och via internationella partner. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

12 GÄVLEBORG LIGGER I FRAMKANT Svend Erik Mathiassen ser FPX:s projekt där bandyspelare i Bollnäs Bandy mäter sina rörelser som en intressant utgångspunkt för framtidens forskning där han hoppas att Gävleborg fortsätter att ligga i framkant. Forskning i världsklass Centrum för belastningsskadeforskning ska genom sitt arbete bidra till att minska ohälsan i arbetslivet. Gävleborg kan placera sig i forskningens frontlinje, säger professor Svend Erik Matthiassen. GEO LIFE MAGASIN 12 GLM GLOBES REPORT 2014

13 FORSKNINGENS FEM DELAR 1 VARIATION I FYSISK BELASTNING 2009 blev CBF (Centrum för belastningsskadeforskning) ett Forte-centrum som innebär ett stort och långsiktigt ekonomiskt tillskott 50 miljoner kronor på tio år. Det är ett starkt vittnesbörd om att vår forskning är i internationell toppklass. Det är vi väldigt stolta över, säger Svend Erik Mathiassen. Forskningen vid Forte-centret är indelad i totalt fem program och Svend Erik berättar om dessa. Vi försöker att förstå orsakerna till belastningsbesvär både genom kontrollerade studier i laboratoriet och genom fältstudier där vi ser vad folk verkligen gör i sitt arbete. Det finns väldigt mycket forskning där du känner till den genomsnittliga belastningen, men en kärnvinkel för oss är att vi är intresserad av hur belastningen ändrar sig över tid. Vi har också gjort intressanta upptäckter då det visat sig att en lagom kognitiv uppgift i en paus mellan två fysiska belastningar gör att man återhämtar sig fortare än om man bara sitter still och inte gör någonting alls. 2 Vi tittar på om belastning för ögonen har någon sorts koppling till vilken belastning man får i sina muskler i nacken. Forskningen har visat att synbesvär ofta förekommer tillsammans med värk i huvudet, nacken och/eller skuldrorna. 3 SYNSTRESS OCH BESVÄR I NACKE/SKULDRA Det låter som ett trivialt problem då närmast allt i dag är budgetstyrt, men det finns nästan ingen seriös forskning på hur man kombinerar ekonomi och statistik när det gäller att skaffa sig data om fysisk belastning. Det blir också snabbt väldigt avancerad matematik då man vill förstå hur forskaren eller ergonomen ska samla så mycket information som möjligt så billigt som möjligt, men det här är ett av de områden där vi ligger i den internationella frontlinjen. 4 KOSTNADSEFFEKTIV MÄTNING AV FYSISK BELASTNING Våra forskare studerar sambanden mellan ett gott ledarskap och en god arbetshälsa. Det är intressant av flera skäl och till skillnad från de övriga punkterna går forskningen också bortom det mer handfasta då den har en mer mjuk och kvalitativ frågeställning. Vi ställer oss inte bara frågan hur man undviker att det gör ont när man kommer hem från en arbetsdag utan försöker hitta faktorer som faktiskt gör att man är gladare när man går från jobbet jämfört med när man kom dit. 5 HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP REHABILITERING OCH NACKBESVÄR Vad gör man om folk ändå har fått belastningsskador? Denna forskning rör utveckling av en klinisk beslutsmodell för individanpassad behandling vid nacksmärta, med bas i kliniska standardiserade test, och vill ta fram metoder att tidigt identifiera riskindivider. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

14 Position gör Ville till en bättre spelare Ville Aaltonen spelar forward i Bollnäs Bandy till vardags. GEO LIFE MAGASIN 14 GLM GLOBES REPORT 2014

15 Eleverna har på sig en mätutrustning som Ville sen tar tillbaka till skolan och matar in i datorprogramet. KENTA JÖNSSON GEO SPORTS CENTER Geo Sports Center är ett utvecklingsprojekt på tre år som leds av Future Position X. Upbyggnaden av centret har genomförsts inom ramen för projektet Globes 2. Från 2015 förs projektet vidare inom programmet Geo Life Region. Bollnäs Bandy är det första laget i världen inom sporten som använder sig av Catapults mätsensorer. Mätsensorer som sitter på spelarens rygg samlar via GPS-data in information som acceleration, åkhastighet och rörelsemönster in. Utrustningen används sedan tidigare bland annat inom basketens NBA och fotbollens Premier League. GLM GLOBES REPORT 2014 I utvecklingsprojektet Geo Sport Center ges eleverna på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs en unik chans. Med hjälp av mätutrustning i världsklass ökar möjligheterna att de blir morgondagens bandystjärnor. Det finns enormt stor potential i projektet, säger instruktören och elitseriespelaren Ville Aaltonen. V ille Aaltonen ger sina elever några korta instruktioner innan träningspassets sista avslutsövning drar igång. Kort efteråt träffar vi honom i Bollnäs Bandys omklädningsrum och en efter en kommer eleverna in för att lämna tillbaka sin mätutrustning de haft på ryggen under förmiddagens ispass. Nu åker jag tillbaka till skolan och laddar upp datan vi samlat in. Och varje gång jag startar programmet upptäcker jag någon ny detalj, säger Ville. Han har de senaste tio månaderna samlat in information från träningar och matcher både när det gäller sina elever, sig själv och sina lagkamrater. Spelarnas position, acceleration, hastighet, åksträcka och rörelse är några av de närmare 80 variabler som kan mätas och analyseras. Ingen annan förening inom bandysporten har använt sig av liknande utrustning tidigare, vilket också innebär att det saknas riktvärden, men Ville har redan dragit nytta av tekniken. Jag har analyserat några av mina matcher förra säsongen och utifrån åksträckor, acceleration och hur många åkningar jag gjorde under en match ändrade jag delvis i min barmarksträning. Nu vet jag vilka intervaller jag ska köra på sommaren för att det ska vara så likt en match som möjligt. Eleverna på Torsbergsgymnasiet kör tre ispass i veckan under skoltid och i sin roll som instruktör fokuserar Ville på att hitta rätt träningsupplägg. Jag är mest nyfiken på hur vi ska periodisera träningen för att nå maximalt resultat. Det är mycket känslan som fått styra tidigare, men även om tränarens öga fortfarande är viktigt är det inte allt längre. Nu kan jag se om informationen speglar min tanke med träningsupplägget. Jag kan också enklare visa upp fakta för eleverna, vilket är viktigt ur ett utbildningssyfte. Mätutrustningen ger också möjlighet att följa spelarna live och det är ett arbetssätt Ville 15 GEO LIFE MAGASIN

16 VIKTIG FORSKNING De data som samlas in och används nära kopplat till sporten kan inte bara hjälpa ledare/tränare att förstå mera av prestation och taktik. De kan också användas av forskarna när de vill gå djupare i att förstå vilka belastningar som idrottaren utsätts för. Forskningen som Guilherme, Svend Erik och deras kollegor bedriver är viktig för detta och målsättningen är att den kunskap de skapar kan överföras till gemene man och få oss att bättre förstå hur olika aktiviteter påverkar vår hälsa. Roland Norgren Projektledare, Globes. På Högskolan i Gävle kan Villes data analyseras. På bilden ovan är det från en av matcherna under säsongen 2014/2015. önskar att han kunde använda sig mer av. Jag har gjort det vid några enstaka tillfällen i träning hittills, men om vi hade större resurser på skolan och i föreningen skulle jag gärna göra det jämnt. Det är relativt lätt att träna för hårt och nu får jag lita till min känsla, men om vi körde mer live skulle jag till exempel kunna se om någon spelare börjar ligga på gränsen för att behöva vila. Ville själv brinner för att utnyttja tekniken, men är medveten om att eleverna i tonåren har många andra saker att tänka på och inte alltid är mottaglig för all information. Jag använder mig av den vid teorigenomgångar och sedan har vi också jämfört spelarna i P20-laget med de i elitserielaget för att se hur åkvägar, accelerationer och annat skiljer sig. För mig personligen börjar tankarna lätt att rusa i väg då tekniken öppnar upp helt nya möjligheter. Jag tror faktiskt inte alla inom föreningen förstått vilken möjlighet vi har fått genom det här projektet. GEO LIFE MAGASIN 16 GLM GLOBES REPORT 2014

17 Mäter tröttheten Vad händer med hjärnaktiviteten när en idrottare upplever trötthet? Forskaren Guilherme H Elcadi tror att hans arbete kan ge avtryck både inom idrotten och folkhälsan. Med Guilherme H Elcadis forskning kan man inom idrottssamanhang utveckla olika träningsmetoder för att höja prestationen. G uilherme har forskat kring användningen av NIRS (Near Infrared Spectroscopy) i flera olika sammanhang de senaste sex åren och i sin roll vid Idrottsvetenskap på Akademin för hälsa och arbetsliv söker Guilherme nu svaret på vad som händer med hjärnaktiviteten vid fysisk trötthet. Det finns inte så mycket information i ämnet i dag, men i idrottssammanhang är det en jätteintressant och het fråga. Utifrån forskningen kan man sedan utveckla olika träningsmetoder och på så sätt öka möjligheterna att vinna matcher, säger Guilherme. Infrarödspektroskopi är en metod där hjärnan belyses med ljusstrålar nära det infraröda spektrat. Ljuset studsar mot de röda blodkropparna i hjärnans kärl och registreras av mätutrustningen. Sedan räknar algoritmer i en programvara ut hur stort blodflödet är. Ett stort pilotprojekt där amatörlöpares hjärnaktivitet ska mätas kommer att genomföras under Vi kan med hjälp av den här metoden sedan se hur hjärnaktiviteten skiljer sig beroende på om man är pigg eller trött. Guilherme tror också att hans forskning kan vara till stor nytta inom folkhälsan och nämner bland annat cancer som en av sjukdomarna som ger stor trötthet. Det finns extremt stor potential och det ska bli intressant att se om vi kan se några skillnader eller korrelationer när vi jämför den fysiska tröttheten med hjärnaktiviteten. I slutet av 2015 hoppas Guilherme att hans forskning ska ha gett resultat. Vi måste ha en kontrollerad studie först och målsättningen är att skapa en forskningsrapport som vi kan presentera vid de större konferenserna i ämnet runt om i världen. Vi vill sätta den idrottsvetenskapliga forskningen vid Högskolan i Gävle på världskartan. GUILHERME H ELCADI Aktuell forskning: Syrgasmättning och elektromyografi i underarm och skuldermuskulatur vid statisk belastning och venös ocklusion hos män och kvinnor. Syresättning och muskelaktivitet i underarm och skuldermuskulatur vid statisk belastning och venös ocklusion hos individer med muskelsmärta. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

18 Människans hälsa i fokus Future Position X ska genom Geo Life Region ta nästa steg in i framtiden. I sense the city, the city senses me är ledorden för Geo Life Region där fokus ligger på platsens påverkan på vår hälsa. Vi behöver kreativa människor, innovativa tjänster och ny teknik för att lyckas, säger Johan P Bång, verksamhetschef Future Position X. Roland Norgrem, Johan P Bång och Emelie Hildebrand är förväntansfulla inför Geo Life Region. GEO LIFE MAGASIN 18 GLM GLOBES REPORT 2014

19 Globes projekten är ett viktigt steg på den resan genom dess arbete med att utveckla forskningssamarbetet till det övriga arbetet som sker inom Future Position X. Future Position X leder ett arbete för att utveckla Gävleregionen och Gävleborg till att vara den plats i världen som ger inspiration och kunskap om hur Geografisk Informationsteknik bidrar till att människan kan utvecklas i samklang med samhället och näringslivets tillväxt. När vi träffar FPX:s Johan P Bång, Roland Norgren och Emelie Hildebrand på deras kontor på Teknikparken i Gävle ska de precis till att lägga forskningsprojekten Globes 1 & 2 bakom sig och diskuterar hur resultaten och erfarenheterna från Globes kan tas in i Geo Life Region. De projekt (Globes 1 och 2) vi drivit tidigare har varit en utvecklingsmiljö och testarena för att driva forskningsprojekt inom geografisk information kopplat till bland annat logistik, miljö och hälsa, områden som i vanliga fall inte tagit med geografisk informationsteknik i sina forskningsområden. Det andra samverkansperspektivet har varit hur vi kan engagera näringslivet eller andra delar av samhället med forskarna och vice versa i sin problemformulering och problemlösning, säger Roland Norgren. Under tiden som projekten har drivits har FPX haft nära kontakt med näringslivet för att säkerställa att kvalitet och innehåll motsvarar företagens framtida behov i regionen. I Geo Life Region hoppas man nu att man kan dra nytta av tidigare erfarenheter och samtidigt driva utvecklingen framåt både på den nationella och internationella scenen. Ett steg i detta har varit att bjuda in nationella och internationella forskare till rundabordssamtal. Vi vill komplettera vår akademiska miljö som vi redan har genom att bjuda in de bästa forskarna inom hälsa och positionering i världen. Vi vill på så sätt knyta ny internationell kompetens till oss, och stärka den regionala attraktionskraften internationellt sett för såväl forskare som för företag och vi har redan sett att nya viktiga kontakter har etablerats under rundabordssamtalen, säger Emelie Hildebrand. Projekten Globes 1 och 2 har varit lärorika när det gäller arbetet med att hjälpa företag och organisationer att utveckla nya produkter och tjänster samt att expandera till nya marknader. Det har varit väldigt många människor med i de här två projekten vilket gör att vi inte bara har en vunnen erfarenhet med oss på ett papper utan den finns också i händer, fötter och huvud hos massor av människor, säger Johan P Bång. FPX har också jobbat hårt med att skapa förståelse mellan akademi och näringsliv i såväl arbetssätt som i verksamheterna för att kunna föra dem samman. Som kluster har vi en viktig roll när det gäller att förklara de olika världarna samtidigt som vi ska förmedla kontakter och peka i rätt riktning för att de ska kunna jobba vidare själva. Det finns ett stort behov av oss som mellanhand att lösa de här uppgifterna och jag upplever att forskarna och näringsliv kommer närmare och närmare varandra, berättar Roland Norgren. I framtiden nämner trion vikten av ett långsiktigt stöd från näringslivet och regionala aktörer för att stötta forskningen och i slutändan ha kompetent och tillgänglig arbetskraft i regionen. Frågan blir än viktigare i FPX:s nästa arbete med Geo Life Region där människan sätts i ett sammanhang på samma sätt som man tidigare mätt in geografin. Visionen är att 2028 etablera den första Geo Life Regionen och även om varken Johan, Roland eller Emelie tror speciellt mycket på årets julklapp aktivitetsarmbandet leder det oss in på ett viktigt ämne. Årets julklapp skapar i alla fall ett intresse för att mäta och förstå sig själv och det vill vi fortsätta att utveckla för det finns så mycket mer att lära sig och förstå. Samhällets resurser kommer inte att räcka till i framtiden och då krävs det att individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa, säger Emelie. Hon trycker också på att värdera sin data i realtid och bedöma kvalitén på det som mäts. Och ledorden i ingressen I sense the city, the city senses me talar sitt tydliga språk. Om staden delar med sig av nyttig information till individen tror vi att individen också delar med sig av information som till exempel sin position till staden. Vår ambition och vision är att tusen personer i regionen ska hjälpa oss att samla in data som Friskpiloter, vilket på sikt förhoppningsvis skapar förståelse för platsens påverkan på individens hälsa och kan hjälpa såväl städer som människor att skapa bättre förutsättningar för att ta hälsosammare beslut. De projekt (Globes 1 och 2) vi drivit tidigare har varit en utvecklingsmiljö och testarena för att driva forskningsprojekt inom geografisk information kopplat till bland annat logistik, miljö och hälsa, områden som i vanliga fall inte tagit med geografisk informationsteknik i sina forskningsområden. FAKTA GLOBES 1 & 2 Samverkansprojekt mellan Högskolan i Gävle och Future Position X som genomförts åren med delfinansiering från Region Gävleborg och EU:s regionala strukturfonder genom Tillväxtverket. Syftet med projektet är att utveckla kopplingarna mellan forskningen och närngslivet genom att bedriva projekt i samverkan. Delar av projektens resultat kommar att föras vidare i programmet Geo Life Region med finansiering från Vinnovas Vinnväxt-program. GLM GLOBES REPORT GEO LIFE MAGASIN

20 Effektivare räddningstjänst Geografisk informationsteknik spelar huvudrollen när bränder ska släckas i Gävleborg. Brandposter, fastighetsägare och hur många som bor på larmets adress är idag bara ett klick bort för regionens Räddningstjänster. Torbjörn Wannqvist på Räddningstjänsten konstaterar att de har blivit mer effektiva med Criss. Nu har de en mycket bättre helhetsbild när larmet går. Islutet av 2010 startades startades inom Globes ett utvecklingsprojekt med Räddningstjänsterna i Hälsingland som kravställare där målsättningen var att skapa ett nytt besluts- och ledningsstöd. Vi ville med befintlig teknik skapa en användarvänlig helhetslösning där all information rymdes i samma system eftersom vi de senaste åren märkt att våra kostnader inom IT ökat kraftigt, säger Torbjörn Wannqvist. Räddningstjänsterna såg också att många större händelser krävde koordinering och beslut via ett inre befäl för att samordna insatserna på bästa sätt. Vid större händelser jobbar vi alltid på två fronter en på skadeplatsen och en inre stab. Det var ofta svårt att få en gemensam lägesbild bara genom att prata med varandra så ett av de första stegen var att skapa möjlighet till bildöverföring från skadeplatsen. I januari 2013 avknoppades projektetet som finansierades med hjälp av stöd från bland annat EU till företaget Criss AB. Sedan ett år tillbaka använder sig samtliga räddningstjänster i Gävleborg av systemet som är en rollbaserad och behörighetskontrollerad plattform för informationsdelning. Fordonen är idag utrustade med en läsplatta och när ett larm kommer in till någon av Räddningstjänsterna visas en navigering på kartan. Den visar också var alla brandposter i området är placerade samt om det finns några riskobjekt i närheten av skadeplatsen. Det inre befälet kan i sin tur enkelt ta reda på information om fordonens position, eventuella vattenskyddsområden, vem som är väghållare och fastighetens ägare. Vi har en betydligt bättre helhetsbild idag jämfört med tidigare och all information som vi kan hämta från systemet underlättar vårt operativa arbete i stor utsträckning. Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi sedan kan vidareutveckla systemet. Criss har verkligen blivit ett projekt som vi har nytta av i vårt vardagliga arbete, säger Torbjörn. GEO LIFE MAGASIN 20 GLM GLOBES REPORT 2014