S:t Sigfrids 2/11 KUNGÖRELSER

Transkript

1 2/11 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Äventyrarna 4 Anmälan till barnlägren Yngste På den tiden var Ulf yngst bland lotsarna. Ivrig att ta itu med det mesta, också krävande uppgifter. Ville visa sig värd förtroendet. Ansvaret tyngde, men mycket kändes fint. Så levde han sitt liv. Hann se början på den nya tid som skulle komma. Också på sjön blev mycket så annorlunda. Men Ulf ångrade aldrig sitt val. Senare återkom han gärna till sina minnen. Lotsminnen, livsminnen. Det finns en som lotsar kyrkskutan. Vi litar på Honom. Kanske är Han glad över att få vägleda oss. Själva får vi lotsens roll ibland. Att stöda varandra. Visa vägen. Ansvaret tynger. Men det kan också kännas fint. Lotsar fanns redan på 1300-talet. Titeln på den tiden var ledsagare, från fornsvenskans ledhsagi = den som visar vägen. Äldsta reglerna för lotsens ansvar hittas i Skipmåla Balken från 1350-talet (allmänna stadslagen 14 ).

2 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Informationsblad för Sibbo svenska församling Redaktör: Helene Liljeström Redaktion: Viktor Djupsjöbacka, Fjalar Lundell Tryckt på Silverprint i Nickby 19. årgången Mars /11 Mera kan du läsa i Internet. Adressen är sibbosvenskaforsamling.fi. Den kortaste bönen När den italienska fotbollsspelaren rutschar ner på knä och tecknar korsets tecken över sitt ansikte och bröst, drar vi kanske på smilbanden. Nog är fotboll en allvarlig sak för många! Men vi kunde kanske också tänka att korstecknet är en allvarlig sak för många. Det betyder något att teckna Kristi kors över sin egen kropp. Det ger uttryck för en bön om en helig närvaro, hjälp från himlen. Kristus är med mig! I vår kyrka har korstecknet kommit tillbaka. Inte har det någonsin varit borta helt, eftersom varje liten människa som döps blir tecknad med korsets tecken. Den heliga korsets tecken är ett vittnesbörd om att Jesus Kristus den korsfäste har friköpt oss och kallat oss att vara hans lärjungar. Men i den katolska och den ortodoxa kristenheten har korstecknet använts som en synlig bön betydligt flitigare än hos oss. Det kan kännas ovant och främmande att föra handen från pannan mot bröstet och från vänster axel till höger så att ett osynligt kors tecknas över kroppen. Varför skulle jag göra det? Vad betyder det? Det kan vara den kortaste tänkbara bön, som jag hinner be när jag hastar upp på morgonen för att hinna till jobbet. En påminnelse om att Kristus är med mig också i dag. Det kan vara ett uttryck för inlevelse i den gemensamma bönen i gudstjänsten, eller uttrycka vördnad för det heliga när jag kommer inför altaret för att ta emot himlens gåvor, brödet och vinet, Kristi kropp och blod för mig utgivet och för mig utgjutet. Allt fler också i vår kyrka känner att man vill be genom att göra korstecknet. Korset är segerns tecken. Det yttersta nederlaget som Jesus led på korset på Golgota kulle blev den seger som ger oss räddning och ett evigt liv. Ljuset försvann och det djupaste mörkret bredde ut sig när Gud bar mänsklighetens skuld, nöd och ångest på korset. När kärleken korsfästes förvandlades lidandet till seger. Livet kunde inte utplånas. Gud öppnade livet och evigheten för oss när Han uppväckte Jesus till nytt liv. Den kortaste bönen vi ber när vi tecknar oss med korsets tecken, bär i sig vår tacksamhet över förlåtelsen, kärleken och glädjen över det nya livet. Vi ber om den välsignelse som Gud ger oss därför att Jesu kors blev förvandlat från dödens symbol till livets. I en osäker värld där många faror skrämmer, ger det kraft att minnas att vi bär ett osynligt segertecken, som betyder att vi hör ihop med Honom som är starkare än död och faror. Korset är bron mellan jord och himmel. Livet segrar. Påskdagskorset är tomt. Gud gör allting nytt. 2 Helene Liljeström

3 Påsk Just nu längtar jag efter att få se den första snödroppen blomma i vårsolen. Snö har vi sett tillräckligt minsann, men snödroppen är ju den späda, vita blomklockan med ljusgröna ådror i kronbladen, en av de allra första blommorna som bevisar att livet vaknar efter vinterns köld och drivor. Den kan förhoppningsfullt titta fram på en varm plats medan snödrivorna ännu är höga i det skuggiga norrhörnet av trädgården. Längtan efter de första vårtecknen och glädjen över snödroppen och de andra första små vårblommorna sammanfaller med att vi firar livets fest, påsken, som är kristenhetens största högtid. Påsk firar vi med gult och glatt, med kycklingar och ägg och färskt grönt gräs. Allt detta berättar om liv och grönska, om sol och glädje. Fjädrar i regnbågens alla färger lyser i påskriset. Påsken är egentligen den ljusa avslutningen på ett stort och mörkt drama, där döden var nära att få huvudrollen, men genom Guds ingripande blev det inte så. Påsken är för det himmelska livet som våren är i vår jordiska tillvaro, särskilt här i Norden. Påsken är en överraskning där det omöjliga blir möjligt. Döden finns inte med i dramats slutscen. Livet har segrat. Vårsolens värme smälter ner snön, och i stället ser vi livskraften i snödroppen och de andra vårblommorna som snabbt växer fram ur den döda jorden. Som en symfoni till livet fyller vårblommorna rabatterna och dikesrenarna med sin grönska och blomning. Livets seger är grunden för vår tro på Gud som är Skaparen, Frälsaren och Livgivaren. Om inte Jesus hade uppstått den första påskmorgonen, skulle vår tro vara tillvarons största bluff. Men den minsta snödroppen vittnar om Guds under som fick sin höjdpunkt i Jesu uppståndelse och livets seger. Det nya livet får vi leva. Det börjar här och fullkomnas i himlen. Glädjerik segerfest! Helene Liljeström Fotoutställning Helig Under tiden kring påsk visar de anställda i Sibbo svenska församling fotografier som ur olika perspektiv uttrycker det heliga. Vad är heligt? Frågan är lika svår att besvara som att beskriva Gud. Ändå har vi alla våra bilder av Gud. Vi har också var och en vår egen uppfattning om vad som är heligt och var vi kan möta eller upptäcka det heliga. Därför vill vi dela med oss av våra bilder. Bilderna i sig är inte heliga, men berättar något om sådant som vi ser heligheten i. Det kan kanske vara en plats, en händelse, en upplevelse i samband med ett möte med en annan människa. Eller en upplevelse av skönhet som ger en glimt av helighet mitt i vardagen. Bilden av det heliga ser olika ut för olika människor. Kom gärna och upplev några av våra bilder, det heliga beskrivet av helt vanliga människor. Utställningen kan ses i Kyrkoby församlingshem under öppethållningstiderna: 19.4 kl (vernissage), 20.4 kl 17 19, Skärtorsdagen 21.4 kl , Påskdagen 24.4 kl , Annandag påsk 25.4 kl , 27.4 kl , 28.4 kl Foto: Milja Westerlund Någon av de tolv utställarna finns på plats de här tiderna. Vernissage för alla intresserade hålls alltså tisdag 19.4 kl Åtta av utställarna finns på plats. Vi bjuder på musik, vernissageservering och gemenskap. Musikandakt med Östra Nylands kyrkosångskrets lördag 26.3 kl 18 i Sibbo kyrka. Kyrkosångkretsens kör med Reidar Tollander som dirigent är med, liksom Sibbo kyrkokör, som dirigeras av Anders Ekberg. Kretskören uppträder med repertoar som sjöngs vid kyrkomusikfesten i Vasa i höstas. Helene Liljeström håller andakt. J S Bach: Johannespassionen Canzonetta Nova och orkester i Sibbo kyrka lördag 16.4 kl 18. Erkki Rajamäki Jesus, Heikki Kulo evangelist tenor, Annika Lumi sopran, Ann-Marie Heino alt, Aarne Pelkonen Pilatus, bas. Dirigent: Dani Juris. Biljetter: 20 / 15 3

4 Äventyrarna Här ser du två riktiga Äventyrare. Bella Munck och Kjell Lönnqvist är till vardags anställda för barnarbetet i vår församling. Men solens första vårstrålar har förvandlat dem till äventyrare. Det har eleverna i den ena skolan efter den andra fått upptäcka. Söderkulla. Salpar. Norra Paipis. Andra skolor får också haka på. Går man i en trea eller fyra råkar man lätt ut för Äventyrarna. Och kan hamna på en lång resa både i tid och rum. Visst stannar man tryggt kvar i klassrummet, och visst är också läraren med på den äventyrliga resan. Men ändå. Bibeläventyret heter grejen. Vi berättar hela händelsen, förklarar Kjell. Och Bella inflickar, att barnen minsann nog vet hur det skall vara. Gamla Testamentets berättelser är bekanta, det märks. Sedan dramatiserar vi berättelsen, fortsätter Kjell. Det visar sig att ingen blir kvar i publiken. Alla får roller och alla får spela. Också läraren. Vissa roller är klart eftertraktade. Jag vill vara Josef, är ett rop vi ofta få höra, småler Bella. Men försäkrar att alla nog accepterar den roll de får. Och så kör man igång. Och glömmer vi bort någonting Konfirmandernas 50-årsjubileer Alla som konfirmerades år 1961 i Sibbo, för 50 år sedan, inbjuds till de jubileer som skriftskolkamraterna ordnar. Att konfirmanderna jubilerar i vår församling är en tradition sedan många år. Först ute är gruppen som gick i skriftskola i södra Sibbo. Man var så många att konfirmationen inte kunde hållas i Östersundom kyrka som tidigare. Sibbo kyrka blev det i stället, men på pingstdagen som man var van vid i södra Sibbo. Också jubileet blir på pingstdagen 12.6 kl 12 i Sibbo kyrka. Samlingen efteråt hålls i Söderkulla. Sedan jubilerar konfirmandgruppen från mellersta och norra Sibbo, på midsommardagen. Man samlas till gudstjänst i Sibbo kyrka 25.6 kl 12. Efteråt samlas man i Kyrkoby församlingshem. Till traditionen hör att församlingen bjuder på kaffeserveringen. Men att söka reda på de forna skriftskolkamraterna, bjuda in, arrangera servering och program, det står deltagare i gruppen själva för. Förhandsanmälan behövs till midsommardagens fest, ring Barbro Hindsberg, tfn , eller Hedvig Halén, tfn får vi nog höra det, funderar Bella och försöker se ut som om hon aldrig glömmer bort något. Barnen har ögon och öron med sig. Som hjälp i klassen har man den stora boken. Kartor och annat material. Medelhavet och Israel och Ur och sådant. I religionsundervisningen under kommande dagar minns barnen var det ena och det andra var placerat i klassen. Vi är instruktörer som är med på resan. Kjell anlägger minen av en som obehindrat leder hela klassen på tidsresan. Främmande och exotiska platser och händelser, inget problem här inte. Det går en röd tråd genom Gamla Testamentet. Det är den vi följer, tillägger Bella. Abraham och Röda havet och allt det andra. Men varför är just Josef så populär? För att han faller i brunnen, svarar Bella. Det förstås. Efter Gamla Testamentet följer småningom också Nya. Men Äventyrarna har skriftligt fått intyga att de följer schemat och går genom hela Bibeln. Liksom i kursen de har gått för att få vara instruktörer. Äventyrare på resan. FL Anmälan till barnens sommarläger Nu gäller det att anmäla barnen till sommarens fem barnläger på Nilsasgården i Gesterby, för lågstadiets åk 1 5. De här lägren arrangerar vi i år. Läger 1: , läger 2: , läger 3: 4 7.7, läger 4: , läger 5: Anmälningsdagarna är måndag 28.3 och tisdag 29.3 kl 9 12 Läger 1 och 3: ring Putte Frisk Läger 2, 4 och 5: ring Kjell Lönnqvist Pastorsexpeditionen tar inte emot anmälningar under själva anmälningsdagarna. Efteranmälningar görs däremot till pastorsexpeditionen från 30.3, ifall det ännu finns platser på något av lägren. Ring tfn (09) , vardagar kl

5 Påsktidens gudstjänster 27.3 Marie bebådelsedag Sibbo kyrka: familjemässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg, Lauri Palin, Elisabet Lundström. Kyrkokören, barnkören. Kungens Klubb medverkar med pantomim. Konfirmanderna deltar. Marthornas kyrksöndag: Kyrkkaffe med program efteråt i Kyrkoby församlingshem söndagen i fastan Sibbo kyrka: mässa kl 12 Heidi Jäntti, Lauri Palin. Nya hjälpledarna välsignas. Konfirmanderna deltar. Kyrkkaffe i kyrkan söndagen i fastan Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi, Anders Ekberg, kyrkokören Norra Paipis bykyrka: mässa kl 10 Katja Korpi, Anders Ekberg 17.4 Palmsöndagen Sibbo kyrka: mässa med sportlovsskriftskolans konfirmation kl 12 Heidi Jäntti, Lauri Palin 21.4 Skärtorsdagen Sibbo kyrka: veckomässa kl 18 Heidi Jäntti, Anders Ekberg, kyrkokören 22.4 Långfredagen Sibbo kyrka: gudstjänst kl 12 (ej nattvard) Helene Liljeström, Anders Ekberg, Lauri Palin 24.4 Påskdagen Sibbo kyrka: påskmässa kl 12 Helene Liljeström, Heidi Jäntti, Katja Korpi, Anders Ekberg, Lauri Palin. Körsång. Konfirmanderna deltar Annandag påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Heidi Jäntti, Anders Ekberg söndagen efter påsk (javisst: första maj också) Sibbo kyrka: mässa kl 18 (obs tiden!) Heidi Jäntti, Anders Ekberg. Kyrkkaffe i kyrkan söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi, Lauri Palin söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg Uppvaktning på De stupades dag vid gamla kyrkan kl Kyrkparken fick liv En söndag i mars förvandlades gamla kyrkans park till scoutläger. Fyra lokala scoutkårer satte upp sina tält och höll öppet hus. Man fick bekanta sig med verksamheten och friluftsliv på vintern. Man kunde också stöda utlandsprojektet som scouterna upprätthåller i Senegal. Intresset för parkområdet ökar. Tills vidare är det enskilda tillfällen som ordnas där, och mest sommartid. Men kanske parken kunde utvecklas till ett slags sibbobornas utevardagsrum, något som parken skulle ha förutsättningar för. FL Tid och plats ändras inte. Namnen kan bytas ut. Gudstjänst i servicehuset Linda onsdag 30.3 kl 18 Katja Korpi, Lauri Palin. Nattvard. Sexeurosluncherna fortsätter i stora salen i Kyrkby församlingshem onsdagar kl 12. Kvar den här vårterminen är 30.3 (andakt: Katja Korpi), 13.4 (Ann- Christine Wiik), 27.4 (Katja Korpi). Varmrätt, efterrätt, kaffe, bröd, sallad, dricka. Nationella veterandagen är 27 april, och onsdag. Veteranerna har tvåspråkig uppvaktning vid veteranstenen i Nickby. Det hela brukar börja kl 14. Efteråt bjuds på ärtsoppa i Kommunalhuset. Läs annonser. Äldre i Söderkulla Samlingar i församlingssalen onsdagar kl 13: 6.4 och 4.5. Katja Korpi är med. Barnens påskkyrka hålls 20.4 kl 9.30 i Sibbo kyrka. Närmare med Katja Korpi. 5

6 Gemensamt Ansvar- dag Vårens Gemensamt Ansvar- dag är lördag 9.4. Man sätter i gång kl 15 i Wessmansalen, festsalen i Kungsvägens skola. Ungdomarnas modeshow med begagnade och ändrade kläder blev en fullträff senaste år. Så nu gör man om det hela med ökad scenvana och påhittighet. Kläderna är också till salu, till förmån för GA-insamlingen naturligtvis. Också egentliga GA-produkter är till salu. Vi får också information om årets insamling. Ett lotteri skall också stärka kassan. Barnkören medverkar i den här första delen av programmet, med fritt inträde. Fritt utträde blir det sedan under och efter kaffepausen. Men arrangörerna hoppas att man stannar kvar för konserten med Mrs Bighill Singers, som börjar kl Här blir det inträde 10, men det lär vara värt. Församlingens medarrangör är Kyrkans Ungdom i Sibbo. 6 Piggar upp Alltid på en onsdag. Sedan urminnes tid har församlingens pensionärsutfärder körts på onsdagar. Så också i år. Till Kotka åker vi med två bussar 11 maj. För de har satsat stort på turismen där, kotkaborna. Visst har vi utfärdat till Kotka förut också. Den minnesgoda behöver inte humma eller sväva på målet. Det var ju den första utfärden i sitt slag på det nya årtusendet den gången, år Och hur gjorde vi reklam för motsvarande utfärd då, förr i tiden? Vi citerar ur allas er S:t Sigfrids Kungörelser: Lova Herren, min själ,... han fyller mitt liv med allt gott, och jag blir ung på nytt som en örn. (Psalt 103) Till örnnästet går årets pensionärsutfärd. Eller till staden Kotka (sv: Örnen). Kanske blir vi inte alldeles unga på nytt som en örn. Men månne inte utfärden sätter fart på livsandarna i alla fall. Piggar upp, ger trevliga upplevelser att dela med medresenärerna i bussen. 180 mk kostade utfärden den gången. Det var en ålderdomlig myntenhet, som uttalades mark, på finska markka. På sedlarna fanns bl.a. nakna mänskor som bar på en lagerkrans (1.000 mk), och Republikens President Urho Kekkonen (500 mk). De har satsat stort på turismen där, kotkaborna. Finns mycket nytt att uppleva, som inte fanns förra gången. Och gammalt också. Årets utfärd görs med två bussar. Reseledare är Ann-Christine Wiik, och andra anställda i församlingen. Anne på Grönkulla Det är som i Anne på Grönkulla, nästan. Ni vet, berättelsen om flickan som borde ha varit pojke. Som kommer från barnhemmet, där hon drömt sig till ett hem och en familj. Och som till slut får uppleva allt dethär men enkelt blir livet inte ändå i L M Montgomerys klassiska böcker om Anne (Norstedts). Nej, vår Annes livshistoria är bestämt helt annorlunda. Och boken om henne är väl inte ännu skriven. Men något stämmer: Anne (Ann-Christine Wiik) dyker upp på Kullen i Nickby måndag 4.4 kl 13. Hon håller andakt, och så händer där annat också. De som bor på pensionärshemmet inbjuds till samlingen. Kullen kan nog skifta aningen i grönt redan första dagarna i april. Om inbetalningskortet Som tidigare samlar vi till Gemensamt Ansvar med ett inbetalningskort, som du hittar i tidningen. Du betalar in din gåva på den riksomfattande insamlingens konto. Därför är det viktigt, att du sätter med referensnummern, också om du betalar i betalningsautomat eller med hemdator. På det sättet redovisas pengarna som en del av de medel som samlas in i vår församling. Pengarna används för att lindra ensamheten bland ungdomar i Finland och Mocambique. Ring pastorsexpeditionen om du vill fråga något.

7 Mission i österled Under de kommande månaderna blir det möjlighet att delta i mission i österled. Åt det hållet träffar vi först på staden Borgå. Missionsfesten med Finska Missionssällskapet som arrangör hålls där Temat är Mer än rätt. Programhäftet för festen finns att få på pastorsexpeditionen (ring så skickar vi). För närvarande utreder vi behovet av gemensam transport till festen. Följ med i annonseringen. Längre österut hittar vi S:t Petersburg. Borgå stifts missionskommitté anordnar en studieresa till S:t Petersburg och Keltto med missionär Andrey Heikkilä som reseledare. Eftersom vi stöder Andreys arbete i Ural har vi nu en chans att bekanta oss med det arbetet. Skulle vara trevligt om flere sibbobor hakar på. Så länge det finns plats i bussen, som startar i Österbotten. Blickarna riktar vi också söderut mot två afrikanska missionfält. Vi understöder ett sjukhusprojekt i Tanzania. I Tanzania står lutherska kyrkan för 15 % av hälsovårdstjänsterna. Sjukhusen är i det när- I centrum Carola jobbar på Carola Rantti, vänlig och gladlynt husmor på församlingens kursgård Nilsasgården i Gesterby, skulle i och för sig vara värd att avporträtteras i tidningen. Men nu ger Carola faktiskt också ett ansikte åt det som händer på Nilsasgården, och som hon har hand om. Gården finns i kommunens centrala delar geografiskt sett, och Carola står i centrum för verksamheten där. maste självförsörjande, men man behöver stöd för inköp av mediciner och utrustning. Senegal är vi också med om att ta ansvar för. Ann-Katrin och Tor- Erik Store reser ut som missionärer till Senegal, där de också har arbetat tidigare. Tor-Erik är tjänstledig från kyrkoherdetjänsten i Vasa, och blir fältchef för senegalarbetet. Alla församlingar i Finland, alltså också vi i Sibbo, är medlemmar i Finska Missionssällskapet, som är en av kyrkans missionsorganisationer. Mission är inte endast för specialintresserade. Den berör alla församlingsmedlemmar. Bibelserierna Bibelstudieserierna pågår. En söndagssamling återstår i Bykyrkan Tabor i Box. Den 3 april kl 16 håller Fjalar Lundell det avslutande bibelstudiet i serien Festen Annorlunda. Dagens tema är Ge mig tid (Matt 18:29). Allan Lindqvist medverkar. Sedan börjar det hända i Norra Paipis bykyrka. De ljusa kvällarnas bibelserie, också nu med Fjalar Lundell, avslutar traditionellt vårterminerna, i år blir det inget undantag. Serien, som hålls tre tisdagkvällar i rad kl 18 har samlande rubriken Hundrafaldig skörd (Luk 8). 3.5 Ord på vägkanten för att få rotfäste 10.5 Ord på berghällen för att möta prövningar 17.5 Ord bland tistlarna för att kunna andas igen Mellan bykyrkorna är vägen 27 km lång och tar jämnt en halv timme att köra (enligt Eniro som testade). Några får alltså längre väg, andra kortare. Sådant är livet = reflexion på vägkanten. Kursgården används ju för vår församlings verksamhet. Men den hyrs också ut åt finska församlingen, liksom åt helt utomstående. Verksamheten ökar stadigt, visar siffrorna. Senaste år den här tiden hade vi 113 dagar bokade för år I år har vi 143 dagar bokade för år 2011, och flere kan de bli. Alltför mycket kan verksamheten ändå inte öka, eftersom det behövs tid för service på gården och ledighet för Carola, som enligt vad vi hört fortsätter att vara vänlig och gladlynt också då hon måste hålla ledigt. 7

8 Svansen där bak Rödluvan Rödluvan har vi vargar sund respekt för, ni vet varför. Men med åren har det ändå utvecklats en vänskap mellan henne och mej. För att vara flicka och mänska dessutom är hon lätt att ha att göra med, och dessutom klok och omtänksam. Och nu kom hon faktiskt vandrande längs vägen just vid skylten Storskogen - se upp för Gammelvargen. En skylt som jag brukar låta turisterna fotografera mej vid. I profil. Mormor bor väl inte åt det hållet heller, sa jag och sneglade tvivlande på korgen hon bar på armen. Vad som fanns i korgen såg jag inte, eftersom den var täckt av en rödrutig duk. Nej, jag ska inte till Mormor, medgav Rödluvan dröjande. Jag är bara ute och vandrar. Kunde inte sitta stilla hemma. Det är så svårt att vänta. Jag kom på en bra fråga er Gammelvargen har alltid koll. Vad väntar du på? Bra fråga, suckade hon. Där ser ni, jag sa ju att jag kom på en bra fråga. Rödluvan fortsatte. Någonting viktigt och stort väntar jag på. Men jag vet inte vad det är. Och så blir jag rädd att det inte alls skall komma. Och att jag väntar i onödan. Och ibland är jag rädd åt andra hållet. Rädd att detdär stora skall komma, och jag inte skall klara det. Behöver du en smörgås, undrade jag. Mänskornas problem blir ibland mindre av en smörgås. Rödluvan skakade på det röda. Var inte dum. Det är allvar. Och det kryper i mej av att vänta och vänta. Utan att veta vad jag väntar på alltså. Det skrämmer. Personalen Anders Ekberg, kantor Patrik Frisk, ungdomsarb Heidi Jäntti, kaplan Katja Korpi, församlingspastor Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost Eva Lindberg, barnledare Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led Isabella Munck, barnledare Lauri Palin, tf. kantor Carola Rantti, husmor på Nilsasgården Milja Westerlund, diakon Ann-Christine Wiik, diakon Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må-fr kl 9-12 (09) Monika Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare Ekonomikontoret (St. byvägen 1) må-fr kl 9-12 (09) Sirkka Toukomies, ekonomichef, Jarmo Sivén, fastighetschef, Inger Bergdahl, kanslisekreterare När har det börjat, försökte jag. Detdär väntandet alltså. En dag gick jag förbi kyrkan, svarade hon. Jag drog på dörren, men den var låst. Det kändes som om någon fanns där inne som hade något att säga mej. Men jag vet ju inte vad det var, när jag inte kom in. Sedan när jag gick vidare började jag vänta. Att Någon skulle komma emot mej och berätta detdär som jag inte fick veta i kyrkan. Har du talat med Mormor om det? Det hade hon gjort. Mormor hade svarat att man ibland kan få vänta länge, om det är någonting viktigt. Ju viktigare, desto längre får man vänta, tänkte Mormor, som brukade ha rätt. Jag tänkte efter. Brukade jag själv vänta på något? Kanske inte. Men jag kände mej aningen avundsjuk på Rödluvan som hade något att vänta på. Något stort och fint säkert, fast hon inte visste själv. Mormor har säkert rätt, försökte jag. Det kan vara fint att vänta. Att inte allt kommer genast. Det är fint att hoppas, vara glad över något som är framför. Också om man inte vet vad det är, menar du. Hon såg faktiskt litet gladare ut. Småleendet klär Rödluvan. Jag vill hoppas på detdär stora och fina. Det glittrade redan till långt inne i hennes ögon. Vad har du i korgen, undrade jag försiktigt. Det vill du veta, smålog hon. Vänta. Kanske får du se. Gammelvargen 8