Förskingring och stöld Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskingring och stöld Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde"

Transkript

1 Ekonomiska institutionen Magisteruppsats, Affärsjuridiska programmet 2003/28 Förskingring och stöld Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde Ylva Bohlin Lövgren

2 1 Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen LINKÖPING Datum Date Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats X D-uppsats Övrig rapport ISBN ISRN Affärsjuridiska programmet 2003/28 Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN URL för elektronisk version Titel Title Författare Author Förskingring och stöld - Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde Embazzlement and Theft - An Allowable Deduction for the Company and a Way to Obtain Tax-free Payment for the Employee Ylva Bohlin Lövgren Sammanfattning Abstract Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden och intäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.det torde därför finnas en risk för skatteplanering. Nyckelord Keyword förskingring, stöld, avdragsrätt, beskattning, skatteplanering

3 2 Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen LINKÖPING Datum Date Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats X D-uppsats Övrig rapport ISBN ISRN Affärsjuridiska programmet 2003/28 Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN URL för elektronisk version Titel Title Författare Author Förskingring och stöld - Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde Embazzlement and Theft - An Allowable Deduction for the Company and a Way to Obtain Tax-free Payment for the Employee Ylva Bohlin Lövgren Sammanfattning Abstract It is common that companies are subjected to loss due to one of the employees embazzling or stealing, even if only a few of the crimes are reported. The loss of property means costs to the company but also an income to the employee. An uncertainty is prevailing of how costs and incomes when it comes to taxation. If the companies loss means an allowable deduction and taxes can not be imposed on the employee there is a risk for tax avoidance. There is also an uncertainty if the legislation concerning loss of ready money also can be applied to other assets. The purpose with this thesis is to analyse companies right to deduction and the taxation consequences for the employee. The purpose is also to analyse if there are some differences in the fiscal legislation concerning embazzlement and theft of ready money and other assets. This thesis does not deal with insurances that possibly can be paid to the company. Nor does the thesis deal with damages wich the employee can be forces to pay to the company. Since there is no lagislation and the legal usage is not unambiguous, the legal situation is uncertain. The legal usage appear however to favoure an allowable deduction för the companies loss while the ciminal income not is taxable. It appears therefore to be a risk for tax avoidance.. Nyckelord Keyword Embazzlement, theft,deduction, taxation, tax avoidence

4 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING UPPSATSENS SYFTE PROBLEMAVGRÄNSNING METOD DISPOSITION BAKGRUND BESKATTNING VID INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET Näringsverksamhetens avdragsrätt Företagets avdragsrätt vid förlust på grund av brott DET BROTTSLIGA FÖRFARANDET LAG OM REDOVISNINGSMEDEL Vad innebär redovisningsskyldighet? Vem är redovisningsskyldig? FÖRSKINGRING OCH STÖLD Förskingring Stöld Förverkande LAGSTIFTNING VID FÖRLUST PÅ GRUND AV BROTT FÖRLUST AV KONTANTA MEDEL FÖRE FÖRLUST AV KONTANTA MEDEL EFTER SAMMANFATTNING RÄTTSPRAXIS AVDRAG SOM MEDGIVITS AV REGERINGSRÄTTEN Kammarrätten i Jönköping AVDRAG SOM EJ MEDGIVITS AV REGERINGSRÄTTEN RÅ77 Aa-52 Missbruk av checkräkningskredit BROTTSLIG INTÄKT SOM BESKATTATS RÅ 1988 ref 69 Falska fakturor BROTTSLIG INTÄKT SOM INTE BESKATTATS RÅ80 1:56 Huvudaktieägare i fåmansaktiebolag RÅ 1991 ref 6 Oljestölden RÅ 1992 not 327 Förskingring av bingomedel RÄTTSLÄGET HAR KLARNAT FÖRLUST AV LAGER OCH PÅGÅENDE ARBETE FÖRLUST AV ANNAN EGENDOM ÄN KONTANTA MEDEL KAP INKOMSTSKATTELAGEN Förlust av lager KAN AVDRAG AV FÖRLUST PÅ GRUND AV BROTT SKE ENLIGT INKOMSTSKATTELAGENS REGLER? KAN AVDRAG AV FÖRLUST PÅ GRUND AV BROTT SKE ENLIGT KRITERIERNA FÖR REGELN OM FÖRLUST AV KONTANTA MEDEL? OKLART RÄTTSLÄGE SAMMANFATTNING FÖRLUST AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KAP INKOMSTSKATTELAGEN KAN AVDRAG VID FÖRLUST PÅ GRUND AV BROTT SKE ENLIGT 18 KAP IL? KAN AVDRAG FÖR FÖRLUST SKE ENLIGT KRITERIERNA FÖR FÖRLUST AV KONTANTA MEDEL? SAMMANFATTNING... 39

5 4 8. DEN ANSTÄLLDE INKOMST AV TJÄNST VÄRDERING AV INKOMSTER I ANNAT ÄN PENGAR FÖRSKINGRING OCH STÖLD I BELYSNING AV BESKATTNINGSREGLER FÖRSKINGRING OCH STÖLD I BELYSNING AV PRAXIS KAN BROTTSLIG INTÄKT BESKATTAS? SAMMANFATTNING BOLAGETS FORDRAN FÖRLUSTEN UPPTÄCKS FÖRSKINGRING UPPTÄCKS NÄRINGSVERKSAMHETENS FORDRINGAR FORDRAN PÅ DEN ANSTÄLLDE FORDRAN PÅ GRUND AV BROTTSLIGT FÖRFARANDE AVDRAG SOM INTE MOTSVARAS AV BESKATTAD INTÄKT RÅ84 1: SKATTEPLANERING? ÄGARE ELLER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR SOM GÄRNINGSMAN PRAXIS VID FÖRSKINGRING SOM BEGÅTTS AV ÄGARE ELLER VD SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING AVDRAGSRÄTT FÖR FÖRETAGET BESKATTNING AV DEN BROTTSLIGA INTÄKTEN KÄLLFÖRTECKNING... 59

6 5 1. Inledning När man i Sverige talar om ekonomisk brottslighet menar man först och främst de brott som företag, egentligen företagets anställda, ägare eller övriga personer med stort inflytande i företaget, begår. De brott man menar, när man pratar om ekonomisk brottslighet, är skattebrott, bokföringsbrott och brott mot borgenärer. Men även förskingring och trolöshet mot huvudman som arbets- eller uppdragstagare begår mot ett företag är ekonomisk brottslighet. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet 1 förekommer förskingringsbrotten varje år, men de har dock minskat från mitten av 1990-talet. Förskingring av kontanta medel torde vara det man tänker på först och främst, men förskingring torde även kunna ske av varor eller annan egendom som ägs av företaget. Förskingring och stöld, när gärningsmannen är en anställd i företaget, anses i vårt samhälle som ett särskilt allvarligt brott eftersom det bryter mot det förtroende som finns mellan den anställde och företaget. 2 Det är dock svårt att skydda sig mot brott som förskingring och stöld när gärningsmannen är en anställd, just på grund av att förtroende måste finnas mellan parterna för att företag skall kunna fungera. En norsk undersökning från 1994 visar att det vanligaste ekonomiska brott som företag utsattes för var förskingring, men endast vart sjunde ekobrott ledde till polisanmälan. En annan undersökning från 1996, som gjorts av revisionsföretaget KPMG, visar också att det vanligaste brott som drabbar företag runt om i världen är förskingring. I en pilotstudie, gjord av Brottsförebyggande rådet, genom att studera domar från olika år, har framkommit att det vanligaste är att gärningsmannen för över medel från huvudmannens konto till sitt eget konto eller för över medel genom check. Förutsättningen för att gärningsmannen skall lyckas med sitt brott är att denne har förtroende att disponera huvudmannens konto samt att det finns brister i den fortlöpande kontrollen som kan utnyttjas. Andra vanliga sätt för brottet är att direkt ta kontanta medel från huvudmannen, men också att inte redovisa medel eller egendom trots att redovisningsskyldighet föreligger. Det råder dock osäkerhet om hur företaget skall behandla förskingring och stöld skatterättsligt. Lagstiftaren har reglerat hur företag skall behandla förlust av kontanter som beror på stöld i företaget, framför allt vid bank- och butiksrån. 1 Ekobrott, BRÅ 2002:1 2 Ekobrott, BRÅ 2002:1

7 6 Däremot har lagstiftaren inte tydliggjort hur förskingring eller stöld av kontanter eller annan egendom skall behandlas skatterättsligt. Lagstiftaren har inte heller tydliggjort om eller hur beskattning skall ske av den egendom som gärningsmannen tillägnar sig. Peter Melz har i en artikel 3 konstaterat att rättsläget, gällande beskattning av intäkter på grund av brottslig verksamhet, har klarnat genom två rättsfall från 1991 och Med anledning av dessa två rättsfall har dock domstolen tagit ställning i frågan om beskattning av intäkter vid brottslig verksamhet. 1.1 Problemformulering När förlust av företagets egendom beror på att en anställd har förskingrat eller stulit den medges avdrag för företaget enligt de allmänna skatterättsliga reglerna? Föreligger det någon skillnad när den förskingrade eller stulna egendomen består av varor i lager eller anläggningstillgångar i stället för kontanter? Skall den egendom som den anställde har tillägnat sig genom brott ses som en intäkt i sin tjänst, eftersom det föreligger ett anställningsförhållande? Om egendomen inte kan ses som intäkt av tjänst hos den anställde uppstår en fordran på denne hos företaget. Kan det anses att det är en säker fordran? Alla dessa delfrågor resulterar i fyra huvudfrågor: Medför förskingring och stöld avdragsrätt för företaget? Kan förskingrad eller stulen egendom utgöra en skattefri intäkt? Gör det någon skillnad i avdragsrätt och intäktsredovisning om det rör sig om annan egendom än kontanter? Kan förskingring och stöld vara ett sätt att skatteplanera? Delfrågorna kommer att utredas och de tre huvudfrågorna kommer att besvaras i uppsatsen. 1.2 Uppsatsens syfte Ett syfte med uppsatsen är att klarlägga de skattekonsekvenser som uppstår när ett företag drabbas av förskingring eller stöld på grund av att en avställd tar egendom. Ett annat syfte är att se vilka skattekonsekvenserna blir för den anställde genom att tillägna sig bolagets egendom. Vid en jämförelse av båda parters beskattningskonsekvenser blir 3 Skattenytt 1998 s 210

8 7 syftet att se om det kan innebära en skatteplaneringsrisk. Syftet är också att se om det finns några skatterättsliga skillnader beroende på om den förskingrade egendomen är lösa saker eller kontanta medel. Den förskingrande personen, tillsammans med bolaget, påverkas skatterättsligt och jag kommer därför att påvisa bådas situation. Ett ytterligare syfte är att se om det föreligger några beskattningsrättliga skillnader när gärningsmannen är en ägare av företaget eller den verkställande direktören och inte en vanlig anställd. 1.3 Problemavgränsning Jag kommer inte att behandla försäkring som eventuellt utfaller på grund av förlusten och inte heller skadestånd som gärningsmannen kan tvingas betala till bolaget. Jag har inte heller tagit hänsyn till när gärningsmannen har lämnat tillbaka egendomen. Uppsatsen kommer inte heller att behandla mervärdesskatterättsliga konsekvenser vid förlust på grund av brott. Enskild näringsverksamhet, handelsbolag och kommanditbolag kan ha anställda och därmed drabbas av förskingring och stöld på samma sätt som ett aktiebolag med efterföljande problem angående avdragsrätt och redovisning av fordran. Uppsatsen inriktar sig dock mot aktiebolag och hänsyn tas därmed inte till skillnader i beskattning mellan aktiebolag och enskild näringsverksamhet, handelsbolag eller kommanditbolag. 1.4 Metod Jag har valt en deskriptiv metod för att utreda vilka beskattningsregler som gäller vid förskingring och stöld. Därefter har jag använt mig av en normativ metod för att analysera rättsförhållandena när det gäller avdragsrätt och inkomstbeskattning. Härvid kommer, efter ett klarläggande och en analys av rättsläget och rättspraxis, ett resonemang över hur rättslaget har utvecklats, att företas. Det material som finns att tillgå är de allmänna skattereglerna samt den praxis som avser beskattningsproblem vid förskingring och stöld som begåtts av anställda. Det finns dock inte någon omfattande doktrin inom ämnet. Ett fåtal artiklar har tagit upp problemet med beskattning av den brottsliga vinsten som jag kommer att använda i uppsatsen.

9 8 Praxis på området är dock skiftande när det gäller rättsläget och i flera rättsfall torde prejudikatet bara ge klart besked vid en viss situation. Praxis kommer därför att ändamålstolkas för att man ska kunna få en bild av vilken linje Regeringsrätten följer. 1.5 Disposition Kapitel 2 kommer att inledas med en beskrivning av problemen. Därefter redogörs för de allmänna beskattningsreglerna samt näringsverksamhetens avdragsrätt. Eftersom frågorna i uppsatsen grundar sig på att en anställd har förskingrat eller stulit krävs en förklaring av brottens kännetecken. Kapitel 3 är till för att ge förståelse för dessa kriterier. I kapitel 4 kommer jag att ge en kort redogörelse för den lagstiftning som finns när det gäller avdragsrätt vid förlust som beror på brott. Eftersom det saknas allmän reglering för avdrag för förlust som beror på brott kommer kriterierna i den befintliga lagstiftningen att ligga till grund för vidare diskussion. Därefter kommer kapitel 5 att ge insikt i de rättsfall som ligger till grund för denna uppsats. Eftersom rättspraxis inte är omfattande i fråga om beskattning vid förskingring och stöld i anställningsförhållande anser jag att det är lämpligt att presentera de som finns. Presentation är också till för att underlätta diskussionen i de efterföljande kapitlen. I kapitel 6 och 7 kommer jag att redogöra för vad som är lager och anläggningstillgångar och därefter avdragsrätt för dessa enligt de allmänna skattereglerna. Kapitlen avslutas med att diskutera vilka möjligheter som finns för avdrag vid förlust som beror på brott om man utnyttjar kriterierna i lagstiftningen. I kapitel 8 tas beskattningskonsekvenserna ur den anställdes synvinkel upp. Eftersom den allmänna skatterätten inte visar om det är möjligt att beskatta den intäkt en anställd fått genom sitt brott kommer en diskussion att föras om detta. Kapitel 9 tar kort upp tidsperspektivet från en upptäckt förlust till en eftergiven fordran. Ett problem som kan uppkomma är att avdragsrätt kan medges trots att intäkten inte kan beskattas. Detta problem skall redogöras för i kapitel 10.

10 9 Kapitel 11 kommer att ta upp de beskattningskonsekvenser som blir när gärningsmannen inte är en vanlig anställd utan verkställande direktör eller till och med en ägare. Avslutningsvis kommer kapitel 12 att ge en sammanfattning och slutsats av uppsatsens frågeställning

11 10 2. Bakgrund Företag som drabbas av förlust av egendom måste veta hur förlusten skall behandlas skatterättsligt. De egendomsförluster som kan anses normala för verksamheten orsakar sällan några problem skatterättligt. De skatterättliga reglerna medger avdrag för förlust som kan anses normal för verksamheten. Det finns ett materiellt samband mellan civilrätten och skatterätten när det gäller näringsverksamhetens inkomster och utgifter 4. Grundläggande för resultat i näringsverksamhet är att det beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Enligt redovisningsrätten skall inkomster och utgifter i näringsverksamheten periodiseras och fordringar, skulder, varulager och liknande, värderas enligt årsredovisningslagen och god redovisningssed 5. Bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed ligger sedan till grund för den beskattning som görs av företagets resultat, utom när något annat anges i inkomstskattelagen 6. Det beskattningsbara resultatet beräknas genom att näringsverksamhetens intäkter minskas med dess kostnader. Eftersom redovisningsrätten ligger till grund för näringsverksamhetens beskattning är det viktigt att förklara vilka regler som gäller redovisningsmässigt i fråga om intäkter och kostnader, när man skall utreda beskattningseffekter i näringsverksamhet. I detta kapital kommer först att redogöras för vad som ligger till grund för beskattning i näringsverksamhet. Därefter kommer en beskrivning av näringsverksamhetens avdragsrätt. Bakgrunden kommer att avslutas med ett avsnitt om företagets avdragsrätt vid förlust på grund av brott. 2.1 Beskattning vid inkomstslaget näringsverksamhet Enligt bokföringslagen 7 och årsredovisningslagen 8 skall alla utgifter dras av i näringsverksamheten. Alla utgifter som företaget har skall bokföras i redovisningen medan skatterätten reglerar att dessa är avdragsgilla när bolagets deklaration skall upprättas. Medges inte avdrag för en utgift skall den läggas till det redan framtagna resultatet och beskattas tillsammans med resultatet. 4 Det svenska skattesystemet s kap 2 IL 6 14 kap 2 IL 7 Se 4 kap 2 BFL 8 Se 3 kap 2 ÅRL

12 11 Skatterättsligt medges avdrag i näringsverksamhet för de utgifter som uppkommer för att förvärva och bibehålla inkomsterna i verksamheten 9. Utgifter som har med verksamheten att göra är kostnader som hänför sig till tillverkning, försäljning och administration. Sådana kostnader är kostnader för material som verksamheten antingen använder för egen tillverkning eller material för direktförsäljning. Andra kostnader som är nödvändiga i verksamheten är olika kostnader för personal, finansiella kostnader såsom räntor och för förvaltning, men även avskrivningar på anläggningstillgångar utgör kostnader i verksamheten. Skatterättsligt är alla inkomster som enligt inkomstskattelagens regler är skattepliktig inkomst i inkomstslaget näringsverksamhet, även om det inte uttryckligen framgår av lagtexten 10. Det finns dock undantag för vilka inkomster som inte är skattepliktiga som nämnts ovan 11. Till rörelsens intäkter hänför sig inte enbart kontanter utan även varor och det gäller inte enbart de intäkter som är hänförliga till verksamheten utan alla intäkter 12. Det innebär att även allt som ägaren eller ägarna till verksamheten tillgodogör sig ur verksamheten för privat bruk skall tas upp som verksamhetens intäkt 13. Civilrätten, tillsammans med skatterätten, reglerar likaså hur förlust av varulager eller anläggningstillgångar skall behandlas för att avdragsrätt skall föreligga. Men hur skall förlust av egendom behandlas när förklaring saknas till förlusten? Eller när förlusten beror på ett brottsligt förfarande? Det här kapitel skall därför behandla de allmänna regler som finns vad gäller avdragsrätt för företaget för att ge en grund till förståelsen av den fortsatta uppsatsen Näringsverksamhetens avdragsrätt Redovisningsrättsligt skall alla utgifter som näringsverksamheten har, redovisas medan skatterätten reglerar vilka utgifter som är avdragsgilla och vilka som inte är det. Utgifter som inte medges avdrag för skatterättsligt, påverkar det beskattningsbara resultatet. Inkomstskattelagen medger avdrag för de utgifter som uppkommer för att förvärva och bibehålla inkomster i näringsverksamheten 14. Som ovan nämnts i punkt 2.1 är kostnader som har med verksamheten att göra, sådana som hänför sig till tillverkning, försäljning och administration kap 1 IL 10 Den svenska skattesystemet s Se 9 kap IL kap 1 IL kap IL

13 12 Civilrätten och skatterätten behöver därför inte överensstämma. Det finns kostnader som skatterättsligt inte får dras av i näringsverksamheten, men som civilrättsligt anses som en kostnad för bibehållande eller förvärvande av intäkten. Sådana kostnader som inte är avdragsgill är till exempel svenska allmänna skatter, sanktionsavgifter såsom böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter och mutor. Det finns också kostnader där särskilda krav uppställs för att kostnaden skall bli avdragsgill skatterättsligt. Exempel på sådana kostnader är representation, framtida garantiutgifter, utgifter för forskning och utveckling samt förlust av kontanta medel. Civilrätten ger företaget till exempel rätt att uppta varulager till ett lägre värde än vad som är tillåtet skatterättsligt. När civilrätten medger lägre värde än skatterätten måste justering göras i deklarationen och påverkar därmed det skattepliktiga resultatet. För kostnader som inte omedelbart kan hänföras till bibehållande eller förvärvande av intäkter blir avdragsrätten mera osäker Företagets avdragsrätt vid förlust på grund av brott Det finns ingen tvekan om vilken avdragsrätt företag har för kostnader som kan anses normala för verksamheten. Det förefaller dock mera osäker om samma regler gäller för kostnader som inte kan anses normala för verksamheten. Om ett företag förlorar egendom på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl egendomen, uppstår en kostnad i företaget. Förluster i företag som beror på brott, och därmed påverkar företagets möjlighet till avdragsrätt, har tidigare inte reglerats i lagstiftningen över huvudtaget. Den förändring som skett inom lagstiftningen kommer att beskrivas närmare lite senare. Fram till 1997 har enbart praxis reglerat företags avdragsrätt vid brott. Praxis har dock inte varit speciellt omfångsrik och riktlinjerna har inte varit tydliga. Eftersom både bankrån och butikrån har blivit vanligare ansåg lagstiftaren till slut att en lagstiftning krävdes för att företag skall veta vilken avdragsrätt som föreligger vid sådana tillfällen 15. Avdragsrätt för förlust av kontanta medel infördes därför i lag för att underlätta för företagen kap 1 IL 15 Prop 1996/97: kap 20 IL

14 13 3. Det brottsliga förfarandet I det här kapitlet kommer först att redogöras för lagen om redovisningsmedel, eftersom det finns ett förhållande mellan 10 kap 1 brottsbalken, d vs förskingring, och lagen om redovisningsmedel. För att förstå vad som utgör förskingring måste en förklaring också ges till vad ett redovisningsförtroende innebär. Därefter kommer en beskrivning av vad som utgör förskingring och stöld enligt brottsbalken. 3.1 Lag om redovisningsmedel 17 En person kan i sin anställning, genom avtal eller genom sin ställning på företaget, mottaga medel som denne är skyldig att redovisa för. Det krävs också att uppdragsgivarens egendom är avskild från uppdragstagarens egna medel. Lagen tillkom för att ge klarhet gentemot lagrummet om förfalskning, när det gäller den redovisningsskyldiges möjligheter att med tredjemansskydd avskilja mottagna medel. Lagen anger på vilka sätt den redovisningsskyldige skall avskilja de mottagna medlen för att de skall vara skyddade mot den redovisningsskyldiges borgenärer, men också för att inte förskingringsbrott skall föreligga. Lager gäller medel, d vs pengar, men kan analogt tillämpas på varor Vad innebär redovisningsskyldighet? Att vara redovisningsskyldig innebär en plikt att redovisa för de medel som man mottagit för uppdragsgivarens räkning 19. Uppdragsgivaren vill inte på något sätt utsätta medlen för fara och har som krav att medlen skall redovisas. Redovisningsskyldigheten torde därmed bestå av två delar a) upplysningskrav och b) utgivningskrav. Upplysningskravet innebär att den person som anförtrotts medel på tidigare angett sätt skall framlägga räkenskaperna och visa hur mycket som skall utges till uppdragsgivaren och varför. Utgivningskravet innebär att uppdragstagaren har skyldighet att tradera de medel som räkenskaperna har utvisat skall utges. Om den redovisningsskyldige inte avskiljer medlen utan dröjsmål uppställer lag om redovisningsmedel ett solvenskrav. 17 SFS 1994: Se SOU 1943:24 s Se Matsson s

15 14 Solvenskravet innebär att den redovisningsskyldige inte är skyddad mot sina borgenärer och därmed inte heller huvudmannens anförtrodda medel, om den redovisningsskyldige är insolvent Vem är redovisningsskyldig? Det finns flera kategorier av sysslomän som anses vara redovisningsskyldiga. Det finns sysslomän som enligt lag är skyldiga att avskilja medel. Det kan också vara sysslomän, som sagts ovan, vilka genom avtal mottagit medel, det kan vara sysslomän som genom sitt yrke, såsom jurist vid advokatbyrå, mottar medel för redovisning och det kan slutligen vara sysslomän som genom sin anställning mottagit medel. Om ett skriftligt avtalsförhållande föreligger har huvudmannen inga problem att kräva att uppdragstagaren, d vs sysslomannen, skall redovisa och tradera de medel som denne anförtrotts. Däremot kan ett muntligt avtalsförhållande vara svårare att bevisa för huvudmannen medan det inte är några problem om uppdraget ingår som en naturlig del i sysslomannens anställning Förskingring och stöld Den förlust av egendom som företaget har drabbats av kan senare visa sig bero på att den har blivit förskingrad eller stulen av en anställd. För att rekvisiten för förskingring skall vara uppfyllda krävs att förtroendet mellan företaget och den anställde har missbrukats. Missbruk av förtroende mellan företaget och en anställd kan vara mycket allvarligt för företaget, men det uppkommer också frågor om vilken möjlighet företaget har att dra av förlust av egendomen som visar sig bero på ett brottsligt förfarande, skatterättsligt Förskingring Förskingring regleras i 10 kap 1 BrB genom att; någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet av utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter sina skyldigheter och gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade 20 Se Matsson s 520

16 15 När den person som har, genom avtal eller sin ställning i företaget, tillägnat sig medel på ett sätt som strider mot lag om redovisningsmedel eller tillägnat sig annan egendom på det sätt som stadgas i 10 kap 1 BrB, är det förskingring. Lagrummet innebär att brottet endast kan begås av en person som fått egendom i sin besittning och denne får inte sätta egendomen i fara. Personen kan ha fått egendomen antingen direkt från huvudmannen, d vs uppdragsgivaren, eller från tredjeman på huvudmannens uppdrag 21. Att tillägna sig egendomen kan vara att helt enkelt behålla den, men också att neka till att man erhållit egendomen, att undvika att redovisa egendomen eller också att hålla sig oanträffbar för uppdragsgivaren. Att sedan utsätta uppdragsgivarens egendom för fara gör att rekvisiten för förskingring uppfylls. Om uppdragstagaren mottagit medel skall denne, enligt lag om redovisningsmedel, avskilja beloppet utan dröjsmål. Lag om redovisningsmedel ställer upp, som nämnts ovan, solvenskrav som gör att uppdragstagaren begår ett förskingringsbrott om denne är insolvent och inte utan dröjsmål avskiljer medlen. Det kan således inte anses som förskingring om uppdragstagaren är insufficient men har avskilt medlen Stöld Om gärningsmannen inte har någon förtroendeställning är brottsbenämning istället stöld. Enligt 8 kap 1 BrB döms den till stöld som; olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det. Här finns, som nämnts, ingen förtroendeställning hos gärningsmannen, utan egendomen kommer i gärningsmannens besittning utan ägarens tillåtelse. Det innebär att en person som har anställning i ett företag tar företagets egendom utan tillåtelse för att själv dra nytta av egendomen och beröva ägaren dennes äganderätt. Exempelvis kan en anställd ta pengar ur handkassan, ta varor som finns i företagets lager eller anläggningstillgångar för sitt personliga bruk eller för att sälja vidare Förverkande I samband med att gärningsmannen döms för förskingring eller stöld enligt brottsbalken kan domstolen utdöma att egendomen skall anses förverkad. Enligt 36 kap 1 BrB skall utbytet av brott förklaras förverkat, om det inte är uppbenbart oskäligt. 21 Se Matsson s 512

17 16 Förverkande kan anses oskäligt om det t ex finns anledning att anta att gärningsmannen blir skadeståndsskyldig. Förverkandet innebär därför att gärningsmannen inte har någon rätt att behålla egendomen utan måste lämna den till staten. Det kan ha skatterättslig betydelse om den brottsliga intäkten är förverkad eller inte. Om intäkten har förverkats uppkommer frågan om det är möjligt att beskatta gärningsmannen, trots att det inte längre finns någon intäkt? Den frågan kommer dock att tas upp senare. De följande kapitlen, som är till för att ge ytterligare förståelse för problemet, kommer att ge insyn i den lagstiftning som finns när det gäller avdrag på grund av brott samt en del av den praxis som finns.

18 17 4. Lagstiftning vid förlust på grund av brott Det här kapitlet kommer att redogöra för den lagstiftning som finns när det gäller förlust på grund av brott och vilken avdragsrätt som föreligger för företag. Grunden till att det skett en lagändring är att näringsidkare vägrats avdrag för förluster som uppkommit genom stöld av kontanta medel. Detta har föranlett ett flertal riksdagsmotioner eftersom man ansett det stötande, orättvist och stridande mot grundläggande rättsprinciper att avdrag inte medges 22. Riksdagen beslöt därför 1997 att anta förslaget i prop 1996/97:54 som innebär en utökad avdragsrätt för förluster genom brott. 4.1 Förlust av kontanta medel före 1997 Före 1997 medgavs avdrag för förlust av kontanta medel, om förlusten kunde betraktas som något normalt för verksamheten 23. Lagstiftning saknades och praxis låg därför till grund för bedömningen om förlusten skulle anses avdragsgill eller inte. Om brottet begicks av en anställd, som genom sin tjänst haft medel under sin förvaltning, ansågs förlusten som driftsförlust och avdrag medgavs 24. Saknade den anställde redovisningsansvar ansågs förlusten däremot vara en kapitalförlust 25. Om brottet begåtts av en icke anställd betraktades förlusten också som en kapitalförlust. Till skillnad mot kapitalförlust som avser inkomstslaget kapital avsåg uttrycket kapitalförlust i detta fall vissa förluster/kostnader som inte var avdragsgilla 26. I de rättsfall där frågan varit om bank har rätt till avdrag vid stöld och rån har Regeringsrätten ansett att avdragsrätt föreligger vid sådana tillfällen. I ett rättsfall från ansåg Regeringsrätten att kostnadsökning vid brottligt angrepp inte skall anses vara kapitalförlust, d vs inte avdragsgill. Domstolen ansåg att kostnader vid brott kunde jämställas med de kostnader som uppkommer under normala driftsförhållanden såsom för reparationer, städning och för personal. På samma linje gick Regeringsrätten i en dom från där domstolen ansåg att förlust av kontanta medel som uppkommit genom rån, stöld, bankboxsprängningar och liknande kan anse som en driftsförlust inom 22 Enligt prop 1996/97: Prop 1996/97: Prop 1996/97:154 anger som exempel RÅ 1935 ref 14, RÅ 1940 Fi 690 och RÅ 1944 ref 64 samt Melz Avdragsrätt för förlust genom brott 25 Prop 1996/97:154 anger som exempel RÅ 1941 Fi 347 och RÅ1957 Fi Melz Avdragsrätt för förlust genom brott 27 RÅ :69 28 RÅ 1986 ref. 148

19 18 bankverksamhet. Domstolen ansåg emellertid att rån i butik inte var så vanligt att det kunde anses vara normalt för verksamheten. 29 Regeringsrätten angav som skäl att bankers rätt till avdrag vid förlust på grund av brott, skall a) medges för kostnader som kan anses vara normala för verksamheten och b) medges om man kan anse brotten som en normal företeelse i verksamheten. En vändpunkt kom med rättsfallen från och eftersom tidigare praxis inte gav banker rätt till avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån 32. Dessa rättsfallen har sedan påverkat lagstiftaren vid införandet av regeln om förlust av kontanta medel. 4.2 Förlust av kontanta medel efter 1997 Att näringsidkare har förvägrats avdrag för förluster genom stöld av kontanta medel har ansetts stötande, orättvist och strida mot grundläggande rättsprinciper 33. I ett rättsfall från bedömde Regeringsrätten att inbrott i butikslokal inte var någon avdragsgill driftsförlust. Det konstaterades att avdrag kunde medges om förlusten kunde anses normal för förvärvskällan. Däremot kunde butiksrån inte anses var så vanliga att de kunde anses normala för verksamheten. Verksamheter behandlades olika avdragsrättsligt och förluster behandlades olika beroende på hur de hade uppkommit. Eftersom praxis vid avdragsrätt för banker hade förändrats från en icke avdragsgill kapitalförlust till en avdragsgill driftsförlust medan synen på avdrag vid rån i butik fortfarande ansågs som en icke avdragsgill kapitalförlust krävdes allmän avdragsrätt vid förlust av kontanta medel. Regeringens förslag var därmed att införa rätt till avdrag för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet på grund av brott. Det nya lagförslaget gavs eftersom man ansåg att försäljningsverksamhet inte kunde bedrivas utan en kalkylerad risk att utsättas för brott 35. För att en regel om allmän avdragsrätt inte skall missbrukas har särskilda regler ställts upp. Ett beviskrav har införts som innebär att förlusten måste uppkommit genom brott 29 Prop 1996/97: RÅ :69 31 RÅ 1986 ref Prop 1996/97:154 s28 33 Prop 1996/97: RÅ 1994 ref Prop 1996/97:154

20 19 mot näringsidkaren och avse tillgångar i näringsverksamheten. Bevisning måste ske såväl av förlustens storlek som att förlusten uppkommit genom brott. Att förlusten uppkommit genom brott kan bevisas genom att en polisanmälan har gjorts snarast efter det att brottet upptäckts. Det finns dock inget krav på fällande dom eller att gärningsmannen har gripits och erkänt brottet. Man har också infört en särskild beloppsbegränsning. Avdrag medges inte med ett större belopp än vad som motsvarar ett sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten. Vad som anses vara ett sedvanligt innehav måste dock bedömas från fall till fall. Det kan t ex vara inkomsten under en dag eller det belopp som behövs för dagens löpande utgifter. Dagskassans storlek kan också variera med hänsyn till veckodag, utförsäljning, utbetalning av lön och liknande. Med kontanta medel avser lagstiftaren sedlar och mynt samt checkar, postväxlar och andra anvisningar som kan omsättas i pengar Sammanfattning I och med 16 kap 20 inkomstskattelagen har reglering skett av avdragsrätten för förlust av kontanta medel i näringsverksamhet på grund av brott. Avdrag vid förlust av kontanta medel kan därför medges om förlusten kan anses 1) rimlig för verksamheten, 2) att de särskilda beviskraven 37 är uppfyllda och 3) beloppet inte är större än vad som kan anses vara normalt för verksamheten. Ett normalt belopp för verksamheten kan vara en dagskassa eller de medel som krävs för dagens löpande utgifter. Eftersom regeln om avdrag för förlust av kontanta medel är avsedd som en allmän avdragsregel torde den gälla, inte bara vid rån och stöld, utan också vid förskingring. Samma speciella krav torde dock gälla oavsett om förlusten beror på rån, stöld eller förskingring.16 kap 20 IL reglerar dock enbart förlust av kontanta medel och inte förlust av annan, av bolaget ägd, egendom. 36 Prop 1996/97:154 s33 37 Polisanmälan uppställs som krav, men det finns dock inget krav på fällande dom. Gärningsmannen behöver inte heller ha gripits eller erkänt brottet. Prop 1996/97:154 s 31

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 26 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Gunnar Johansson och jur. kand. Christofer Morales Advokatfirma DLA Nordic KB Box 7315 103 90 Stockholm

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 september 2004 B 143-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MH Offentlig försvarare och ombud: advokaten FU SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01 FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen

Läs mer

HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2010-05-20 B 2262-10 Rotel 37 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Lagrum: 10 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229); 5 kap. 1 taxeringslagen (1990:324)

Lagrum: 10 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229); 5 kap. 1 taxeringslagen (1990:324) HFD 2014 ref 63 En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens

Läs mer

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Garantikostnader. 1 Redovisningen SKATTENYTT 2002 651 Svante Elofsson & Göran Gäfvert Garantikostnader I ett företags verksamhet uppstår kontinuerligt ekonomiska förpliktelser av olika slag. I de flesta fall råder ingen osäkerhet om existens,

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009. Lagrum: 41 kap. 2 och 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) M.P.

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 Målnummer: 2593-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-12-02 Rubrik: Lagrum: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots

Läs mer

Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip

Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip 124 SKATTENYTT 2000 Eskil Henriksson & Mats Schröder Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisningsprincip I artikeln diskuteras huruvida intäkter och kostnader är skattepliktiga respektive avdragsgilla

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring VILLKOR Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB: 4 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se FB:4 INNEHÅLL Försäkringens omfattning framgår av försäkringsavtalet

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening VILLKOR Gäller från 2007-01-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening FB 401:1 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se INNEHÅLL VILLKOR FÖR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Sid 1 (5) 2b0a937a-ad6d-4d30-86cf-f21dbfd7b646 Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Med tillämpning av de allmänna villkoren i övrigt gäller följande ändringar och kompletteringar. D. Förmögenhetsbrottsförsäkring

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Obehörig resultatfördelning 1

Obehörig resultatfördelning 1 2014-03-13 Obehörig resultatfördelning i HB/KB Obehörig resultatfördelning 1 Vinst och förlustfördelning Stor följsamhet till civilrätten L om handelsbolag o enkla bolag 2 kap 6-8 Dispositiva regler kan

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. HFD 2015 ref 8 Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. Lagrum: 11 kap. 1 och 45 inkomstskattelagen (1999:1229) Under februari och mars 2009 betalade Labergo Invest AB ut

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Försäkringsgivare: Moderna Försäkringar Birger Jarlsgatan 43 Box 7830 103 98 Stockholm 0200-22

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE AB Oskar Jansson Plåt & Smide Ombud: Advokat Börje Leidhammar Wistrand Advokatbyrå Box 7543 103 93 Stockholm Stefan

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

23 Pensionssparavdrag

23 Pensionssparavdrag 23 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 1173 59 kapitlet IL prop. 1989/90:110 prop. 1990/91:54 prop. 1990/91:166 prop. 1992/93:187 prop. 1993/94:85 prop. 1993/94:203 prop. 1995/96:231 prop. 1997/98:146

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Vad som ska bokföras i enskild näringsverksamhet UTKAST (oktober 2006) Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:x)... 2 Tillämplighet... 2

Läs mer

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier

Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier This document is also available in English. Information till aktieägarna i Sandvik med anledning av aktiesplit och automatisk inlösen av aktier Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 62 Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Rev av belopp och mutbrott 2012 Personalkontoret KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Beslut av kommunchefen och gäller från 2012-08-01. Representation All

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA I ATLAS COPCO AB med anledning av förslag om aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande Detta dokument utgör inget erbjudande utan innehåller information om styrelsens för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1999:1082 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE Haga Mark & Anläggning AB Masmovägen 21 B 143 32 Vårby MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 9/2013 Generalsekreteraren. Hemställan om lagändring avseende avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 9/2013 Generalsekreteraren. Hemställan om lagändring avseende avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 9/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Hemställan om lagändring avseende avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet Advokatsamfundet

Läs mer