Särskild utredning etapp 1-2 inför planerad vindkraftanläggning i Ullavi, Sköllersta socken, Närke, Hallsbergs kommun, Örebro län

Transkript

1 Särskild utredning etapp 1-2 inför planerad vindkraftanläggning i Ullavi, Sköllersta socken, Närke, Hallsbergs kommun, Örebro län KNATON AB Rapport september

2 Utsnitt ur Sverigekartan. Utredningsområdet är markerat med blå asterisk. Lantmäteriet Medgivande R _ Rapport KNATON AB September 2013 Samtliga foton i rapporten är tagna av Håkan Nilsson, KNATON AB. Korrektur: Lotta Lamke, Länsstyrelsen i Kalmar. Fastighetskartan och Terrängkartan har tillhandahållits av Eolus Vind AB Omslagsbild: Schaktning pågår! Jan-Erik Karlsson, Mörkasbo Entreprenad AB schaktar i ett område som bedömdes utgöra ett bra boplatsläge. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Undersökningsområdet 4 Undersökningsmetod 4 Markanvändning historiska kartor 5 Kända förutsättningar 7 Kulturminneslagen 7 Tidigare arkeologi 7 Fornlämningsbild 8 Fältinventeringen 8 Resultat av fältinventeringen 9 Antikvarisk bedömning 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1 Nyregistreringar i FMIS 13 Bilaga 1 Tidigare registrerade lämningar i FMIS 13 Bilaga 2 Fastighetskartan med fornlämningar 14 Bilaga 3 Schaktplan 16 Bilaga 6 Fotografier 17 3

4 Sammanfattning På uppdrag av Eolus Vind AB har KNATON AB genomfört en särskild utredning etapp 1-2 inför planerade vägarbeten i Ullavi, Örebro län. Vid fältinventeringen påträffades fem nya lämningar. Av dessa bedömdes två som fast fornlämning och tre som övrig kulturhistorisk lämning. De fasta fornlämningarna utgörs av en treudd och ett område med röjningsrösen. De övriga kulturhistoriska lämningarna består av två områden med röjningsrösen och ett område med fossil åkermark. Lämningarna registrerades i FMIS efter samråd med Anders Kritz, Länsstyrelsen i Örebro län. Sammantaget görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser krävs då de fasta fornlämningarna inte kommer att påverkas av det planerade arbetet. För att tydliggöra var röjningsrösena är belägna kan dessa eventuellt markeras med snitslar inför avverkning och anläggningsarbeten. Uppdraget Denna särskilda utredning etapp 1-2 har utförts av KNATON AB, inför planerade vägarbeten. Syftet med utredningen är att visa förekomsten av fornlämningar och potentiella fornlämningslägen, för att de i görligaste mån ska kunna undvikas i den fortsatta projekteringen. Arbetet har utförts på uppdrag av Eolus Vind AB efter beslut av Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningsområdet Undersökningsområdet omfattar ca 8 hr och är beläget 15 kilometer öster om Hallsberg som utgör kommuncentrum. Utredningsområdet består av tre områden kring platserna för planerade vindkraftverk samt närområdet (1 meter) kring en ca fem kilometer lång befintlig väg som kommer att förstärkas. Naturgeografiskt är området beläget i norra delen av Närkes södra skogsbygd, som i norr gränsar till Närkeslätten. Södra delen av området löper genom jordbruksbygd medan norra delen utgörs av skogsmark. Terrängen utgörs av relativt flacka moränhöjder, ställvis med berg i dagen och små mossar och myrmarker. I norr är landskapets relief mer markerad med sluttningen ner mot Närkeslätten. Området är beläget under högsta kustlinjen, på nivåer mellan m.ö.h. Undersökningsmetod Utredningen omfattar en översiktlig studie av det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök) och Lantmäteriverkets kartarkiv (ArkivSök). Fältinventeringen utfördes under tre dagar i september genom okulär besiktning 4

5 kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av hela utredningsområdet genomfördes. En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark, s.k. indikationsområden. Bedömning grundas på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förutsättningar. Schaktning utfördes med en liten grävmaskin av Jan-Erik Karlsson, Mörkasbo Entreprenad AB. Vid fältarbetet användes äldre ekonomiska kartan, Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan som bakgrundskartor. Den digitala dokumentationen gjordes med Riksantikvarieämbetets FältGIS och den tekniska utrustningen utgjordes av en Trimble Juno 3B. Nyupptäckta lämningar som påträffades vid fältinventeringen har registrerats av KNATON AB i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS). Markanvändning historiska kartor 1704 års sockenkarta i Esslebo och Mörkasbo. Vägen som ingår i utredningsområdet är markerad med blå linje och löper genom inägomarken i Esslebo och Mörkasbo. Lantmäteriet Medgivande R _ Södra delen av utredningsområdet berör inägomarken (åker- och ängsmark) till gårdarna Esslebo och Mörkasbo. Av en geometrisk avmätning från år 1637 och av en sockenkarta från år 1704 framgår att det praktiserade trädessystemet var tvåsäde, ett karaktärsdrag för stora delar av Närke. F.ö. bestod utredningsområdet vid denna 5

6 tidpunkt. av omfattande utmarker (skogs- och betesmark) till Ullavi. Bebyggelse i anslutning till utredningsområdet utgjordes av Esslebo och torpet Bråntorp, beläget på utmarken till Ullavi (ej med i kartutsnittet ovan). Häradskartan från Vägen och utredningsområdena är markerade med blå linjer. Mycket av ängsmarken har odlats upp och ett modernare jordbruk praktiseras. Lantmäteriet Medgivande R _

7 Under andra halvan av 1800-talet har vissa förändringar skett. Av Häradsekonomiska kartan från framgår att ett modernare jordbruk praktiseras och att stora delar av ängsmarken har odlats upp. Ytterligare bebyggelse har tillkommit i form av ett torp beläget ca 400 meter nordväst om Bråntorp. Ett område kallat Sörsa fall 1704 är nu markerat som en vret (liten åker på utmarken) och senare anläggs en lägenhetsbebyggelse i området (Sköllersta 146:1 i FMIS). Bebyggelsen anges med namnet Mollbergstäppan i 1955 års ekonomiska karta. Ytterligare en vret har återfinns söder om Bråntorpet och även här återfinns en lägenhetsbebyggelse angiven som Kejsartäppan 1955 (Sköllersta 141:1 i FMIS). Samtliga är belägna på utmarken till Ullavi. Även i Esslebo har ny lägenhetsbebyggelse tillkommit, båda är belägna söder om Esslebo och det ena, kallat Smedstorp 1955 (Sköllersta 139:1 i FMIS), är beläget i anslutning till vägen. Av den äldre lägenhetsbebyggelsen är två av platserna bebyggda idag, Bråntorp och Smedstorp. Kända förutsättningar Kulturminneslagen och kulturhistorisk värdering I kulturminneslagen (KML) preciseras det regelverk som bl.a. omfattar fasta fornlämningar. Kort kan sägas att fasta fornlämningar är lagskyddade och att Länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fasta fornlämningar. Förutom ytan som själva fornlämningen omfattar så tillkommer ett s.k. fornlämningsområde, ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status så är fasta fornlämningar lagskyddade enligt KML, medan lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning inte omfattas av lagskydd. Bevakningsobjekt avser om lämningens status inte kan avgöras genom en okulär besiktning utan måste utredas vidare. Även om lämningar inte omfattas av lagskydd enligt KML så rekommenderas ofta att hänsyn tas till dem vid exploatering. Uppgift om anges för fornlämningar där endast muntliga eller skriftliga uppgifter om dem finns och deras läge inte lokaliserats. Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utfördes Den s.k. revideringsinventeringen genomfördes Drygt två kilometer västerut genomfördes år 2009 en arkeologisk utredning inför ombyggnad av väg 51 mellan Pålsboda och Kvarntorp. 7

8 Fornlämningsbild Fornlämningsbilden i närområdet är varierad med lämningar från såväl förhistorisk som historisk tid. Bl. a. lösfynd från stenåldern, gravar, fornborgar, blästbrukslämningar, fossil åkermark och lämningar efter torpbebyggelse visar att bosättning har skett i omlandet från stenåldern och framåt. I direkt anslutning till undersökningsområdet finns ett par röjningsrösen och ett par torplämningar registrerade, dessa redovisas i bilaga 1. Undersökningsområdet med omnejd är fornlämningsrikt och fornlämningsbilden är varierad och komplex. Fornlämningar (inklusive de som registrerats av KNATON) som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter linjer och ytor. Fornlämningar belägna i anslutning till utredningsområdet har numrering enligt FMIS. Undersökningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Terrängkartan Lantmäteriet Medgivande R _ Fältinventeringen Fältarbetet utfördes av Håkan Nilsson under tre dagar i september De visuella och vädermässiga förhållandena var goda. 8

9 Resultat av fältinventeringen Vid fältinventeringen påträffades fem nya lämningar. Av dessa bedömdes två som fast fornlämning och tre som övrig kulturhistorisk lämning. De fasta fornlämningarna utgörs av en treudd och ett område med röjningsrösen. De övriga kulturhistoriska lämningarna består av två områden med röjningsrösen och ett område med fossil åkermark. Lämningarna registrerades i FMIS efter samråd med Anders Kritz, länsstyrelsen i Örebro. Lämningarna erhöll numreringen Sköllersta I området iakttogs även lämningar som normalt inte registreras i FMIS. Dessa utgörs till stor del av fossil åkermark som brukats i sen tid. Ett område bedömdes utgöra ett bra boplatsläge. I området grävdes fyra schakt om sammanlagt ca 60 meter. Jordarten utgjordes av sandig grusig morän. Inga fynd eller mörkfärgningar noterades, schaktplanen redovisas i bilaga 3. Jan-Erik Persson, Mörkasbo Entreprenad AB, visade en trindyxa av grönsten som påträffats på ägorna till Mörkasbo. Jan-Erik visade även en tidigare oregistrerad treudd (Sköllersta 295). För beskrivningar av nyfynd som registrerats i FMIS se bilaga 1. Fastighetskartan med fornlämningar och numrering redovisas i bilaga 2. 9

10 Antikvarisk bedömning Länsstyrelsen i Örebro län är beslutande i frågor rörande fortsatta arkeologiska insatser i undersökningsområdet. Av de fossila åkrar som bedömts som övrig kulturhistorisk lämning är två markerade som åkermark i Häradsekonomiska kartan (Sköllersta ) medan ett är beläget i skogsmark enligt samtliga studerade kartor (Sköllersta 294). Detta område har bedömts som en sentida odling genom sin ringa omfattning och karaktär, med slarvigt hoprafsade röjningsrösen. Det område med röjningsrösen som bedömts som fast fornlämning (Sköllersta 296) utgörs av ett relativt stort område som anges som ängs- och skogsmark i samtliga studerade kartor ( Hårdwalz engh, höö till 24 lass, år 1637). Området gränsar till åkermark som brukats i sen tid, men ger ett mycket ålderdomligt intryck genom tätt liggande röjningsrösen med varierande storlek, låg profil och jämn stenstorlek. Graden av stenröjning är låg med kvarvarande block och större stenar. Tolkningen görs att detta område har förhistorisk eller medeltida ursprung och att odlingen i området upphört tidigt. Troligen har detta område ursprungligen omfattat en betydligt större areal sannolikt hela den flacka moränhöjd som till stora delar odlas än idag. På samtliga platser för de planerade vindkraftverken förekommer röjningsrösen. Även om dessa har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning föreslår KNATON att hänsyn tas till dem i den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen. Detta torde inte innebära några större svårigheter då de är relativt fåtaliga. Beträffande vägen så löper den genom eller vid kanten av flera områden med fossil åker. Då vägen endast ska förstärkas och påverkan sker inom en meter från nuvarande vägkant, som till stor del utgörs av utröjda stenmassor eller diken, görs bedömningen att förstärkningen kan göras utan att skada intilliggande fornlämningar. Sammantaget görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser krävs, förutom möjligen att märka ut röjningsrösen med snitslar inför avverkning och anläggningsarbeten.. 10

11 Referenser Litteratur och rapporter Hannerberg, D Närkes landsbygd Närke, Studier över landskapets natur och odling, N:r III. Jansson, U. m.fl Örebro ett län med många landskap. Program för kulturmiljövård i Örebro län, del 2. Publikationsnummer 2002:22. Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. Vindkraft i Örebro län. Landskapsanalys och känslighetsbedömning. Rapport 2011:15. Tham, W. Beskrifning öfver Örebro län. Stockholm Rikets allmänna kartarkiv Ekonomiska kartan: 9E 9f, 10F 0e-f från 1955 Häradsekonomiska kartan: J och J från Generalstabskartan: från Lantmäteristyrelsens arkiv Geometrisk avmätning 1637 Essleboda: S1:220 Sockenkarta över Sköllersta från år 1704: S Riksantikvarieämbetet, Fornsök Utdrag ur FMIS för Örebro län Kartor Ortofoto Sweref: 65F 4c NV, 65F 5c SV Fastighetskartan Terrängkartan Blå kartan (Vägkartan) Sverigekartan 11

12 Administrativa uppgifter KNATON beteckning: Länsstyrelsens dnr: Fastighet: Esslebo 1:3, Ullavi 3:1, 3:12, Läge: Socken: Kommun: Undersökare: KNATON utförare: Maskin: Undersökningsområde: Beställare: Ekonomiska kartan: RT90 10F 0e-f Ortofoto Sweref: 65F 4c NV, 65F 5c SV Sköllersta Hallsberg KNATON AB Kyrkbyn Mörbylånga Håkan Nilsson Mörkasbo Entreprenad AB 8 hr Eolus Vind AB 12

13 Nyregistreringar i FMIS Bilaga 1 RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Sköllersta 292 Övrig kulturhistorisk lämning Sköllersta 293 Sköllersta 294 Område med fossil åker, 160x80 m (NS), bestående av minst 15 röjningsrösen och en hägnadsvall. Röjningsrösena är 2-6 m diam, 0,3-1 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Hägnadsvallen är 1-3 m br, intill 0,5 m h, av 0,1--,5 m st stenar. Vallen utgör åkerns avgränsning mot Ö. Området anges som åkermark i häradsekonomiska kartan från år Röjningsröseområde, 110x90 m (NÖ-SV), bestående av minst 8 röjningsrösen. Dessa är 2-6 m diam, intill 1,2 m h, av 0,1-0,6 m st stenar. Odlingsmark till torp (se Sköllersta 146:1). Röjningsröseområde, 70x40 m (NV-SÖ), bestående av minst 6 röjningsrösen. Dessa är 2-5 m diam, 0,3-0,6 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Sentida intryck. Sköllersta 295 Treudd, 9 m s (N-S), 0,7 m h. Fyllning av 0,2-0,5 m st stenar. Ställvis kantkedja, intill 0,6 m h, av 0,4-0,7 m l, intill 0,5 m br stenar. Grop i mitten, 2 Sköllersta 296 m diam, 0,5 m dj. Röjningsröseområden 280x m (NNV- SSÖ), bestående av ett 40-tal röjningsrösen. Dessa är 2-6 m diam, 0,2-0,6 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Flack eller svagt välvd profil. Låg grad av stenröjning i området med kvarvarande block och större stenar. Flera av röjningsrösena är gravliknande. Området gränsar i S till en sentida torpodling med kvarvarande röjningsrösen av samma typ men betydligt glesare mellan röjningsrösena och välröjda åkerytor. Även väster om vägen finns röjningsrösen av samma typ men även här är det odlat undersenare tid. Området är karterat som äng och skog på en karta från år 1704 och som utmark på Häradsekonomiska kartan från Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Tidigare registrerade lämningar efter RAÄ-nummer RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Sköllersta 25:1-2 Övrig kulturhistorisk lämning Sköllersta 139:1 Sköllersta 141:1 Sköllersta 146:1 1) Odlingsröse, 6 m diam och 1 m h. Fyllningen består av m st stenar, mossbelupet. Något upprivet i mitten. I NÖ hörnet finns en stubbe. Beväxt med en rönn.11 m NNV om nr 1 är nr:2) Röjningsröse, oregelbundet, 7 m diam och 0.4 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, m st. Bevuxen med rönn- och granbuskar. Sentida karaktär. Bebyggelselämning, sentida torpställe, bestående av 1 husgrund med spismursrest (?), 1 jordkällargrund, 1 uthusgrund, ett10-tal odlingsrösen och röjda markytor. Beväxt med syrén, rönn, björk, en och tall. Bebyggelselämning, sentida torpställe, bestående av 1 osäkerhusgrund med spismursrest, 1 jordkällargrund och odlingsrösen.beväxt med gran, asp, sälg och lövsly. Plats för torpställe. På angiven plats skall Mollbergstäppan ha legat. Enligt ortsbefolkningen var det ett mycket litet ställe vars grunder knappast kan återfinnas idag. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om 13

14 Fastighetskartan med fornlämningar Bilaga 2 Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter linjer och ytor med respektive numrering enligt FMIS. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Fastighetskartan Lantmäteriet Medgivande R _

15 15

16 Schaktplan Bilaga 3 Schaktplan. Schakten är markerade med svarta linjer. Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter linjer och ytor med respektive numrering enligt FMIS. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Fastighetskartan Lantmäteriet Medgivande R _

17 Fotografier Bilaga 4 Vägen som ska förstärkas löper i söder genom och i kanten av inägorna till Mörkasbo och Esslebo. 17

18 Större delen av utredningsområdet utgörs av skogsmark där den dominerande vegetationen utgörs av barrskog. 18

19 En hägnadsvall avgränsar den gamla åkern (övre bilden) och flera röjningsrösen (nedre bilden) ligger i den övergivna åkern som odlades under andra hälften av 1800-talet (Sköllersta 292). 19

20 Övre bilden: Ett av de få områdena med lövskog är beläget i norra delen av utredningsområdet. Ett röjningsröse i ett nyregistrerat område med fossil åker (Sköllersta 292). Undre bilden: Ett typexempel på ett relativt sentida röjningsröse beläget i en fossil åker som odlats under ett torp (Sköllersta 293). 20