Arkeologisk utredning av en planerad kraftledning Nylandsbergen Kråktorpet Medelpad, Västernorrlands län

Transkript

1 Arkeologisk utredning av en planerad kraftledning Nylandsbergen Kråktorpet Medelpad, Västernorrlands län KNATON AB Rapport augusti 2014

2 Omslagsbild: Vy mot nordväst och Sjöändan Text och foto: Håkan Nilsson, KNATON AB. Korrektur: Lotta Lamke Samtliga kartor i rapporten har tillstånd för publicering: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Utredningsområdet 4 Utredningsmetod 5 Bebyggelse, markanvändning historiska kartor 5 Kända förutsättningar 6 Kulturmiljölagen 6 Tidigare arkeologi 6 Fornlämningsbild 6 Fältinventeringen 8 Resultat av fältinventeringen 8 Antikvarisk bedömning 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1 Nyregistreringar i FMIS 13 Bilaga 2 Tidigare registrerade lämningar i FMIS 14 Bilaga 3 Terrängkartan med fornlämningar 15 Bilaga 4 Fotografier 17

4 Sammanfattning På uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB har KNATON AB genomfört en arkeologisk utredning inför en planerad kraftledning mellan Nylandsbergen och Kråktorpet i Sundsvalls kommun. Vid fältinventeringen påträffades fem nya lämningar. Då det finns få fornlämningar i utredningsområdet gör KNATON bedömningen att dessa kan undvikas genom en noggrann planering inför kommande arbeten med kraftledningen. Eventuellt kan markering med snitslar underlätta detta arbete. I övrigt görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser behövs i det vidare arbetet med kraftledningen. Länsstyrelsen Västernorrland är beslutande i ärendets vidare hantering. Uppdraget Denna arkeologiska utredning har utförts av KNATON AB, inför en planerad kraftledningsdragning. Syftet med utredningen är att visa förekomsten av fornlämningar och potentiella fornlämningslägen, för att de i görligaste mån ska kunna undvikas i den fortsatta projekteringen. Arbetet har utförts på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB, efter beslut av Länsstyrelsen Västernorrland. Utredningsområdet Utsnitt av Sverigekartan. Utredningsområdet är markerat med svart streckad linje. 4

5 Utredningsområdet sträcker sig från Nylandsbergen, belägna ca 30 kilometer nordväst om Sundsvall, vidare drygt tre mil mot nordnordväst och Kråktorpet, som ligger i nära anslutning till gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län. Utredningsområdet omfattar ca 4,8 km 2 och utgörs av en befintlig kraftledningsgata plus 50 meter åt vardera hållet från den befintliga ledningsgatans skogskant. Längs de korta sträckor som inte ligger i anslutning till en befintlig kraftledningsgata är utredningsområdet 100 meter brett. Naturgeografiskt utgörs landskapets storformer av en mjukt kuperad bergkullterräng med omfattande skogs- och myrmarker. Jordarterna utgörs huvudsakligen av morän, torv och berg. Nivåerna i området varierar mellan m.ö.h. Områdets lägsta partier är belägna i Kvarnåns dalgång väster om Åsens by och Indalsälven, där högsta kustlinjen ligger omkring 260 m.ö.h. De högsta nivåerna återfinns i områdets nordvästra delar. Bebyggelsen och åkermarken är i stort sett koncentrerad till dalgångar med åar eller till större vattendrag. Undersökningsmetod Utredningen omfattar en översiktlig studie av det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök), Skog & Historia-inventeringens ogranskade material och Lantmäteriverkets kartarkiv (ArkivSök). Fältinventeringen utfördes genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av hela utredningsområdet genomfördes, med undantag för rasbranter och sanka partier. En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark, s.k. indikationsområden. Bedömningen grundades på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden. Vid fältarbetet användes de historiska kartorna (storskifte, laga skifte, Häradskartan och äldre Ekonomiska kartan), Fastighetskartan, Terrängkartan och Vägkartan som bakgrundskartor. Den digitala dokumentationen gjordes med Riksantikvarieämbetets FältGIS och den tekniska utrustningen utgjordes av en Trimble Juno 3B. Nyupptäckta lämningar som påträffades vid fältinventeringen har registrerats av KNATON AB i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS). 5

6 Bebyggelse, markanvändning historiska kartor Utredningsområdet berör följande socknar och gårdar/byar: Holm socken: Östbyn, Indals socken: Sodalen, Lidens socken: Järrkvissle, Kväcklingen, Sillre, Stensjö, Unåsen, Åsen, Sättna socken: Nora. Kraftledningen passerar till största delen över mark som utgjorts av utmarker till de berörda historiska enheterna eller bestått av omfattande kronoallmänningar. Vid studier av de historiska kartorna har inga fäbodar eller andra indikationer på kulturhistoriska lämningar iakttagits som berör utredningsområdet (förutom någon enstaka tidigare känd fornlämning). Vidare noterades dock att det finns fler fäbodar i de historiska kartorna än vad som noterats av Fornminnesinventeringen eller projektet Skog & historia. Av kartorna framgår även att de omfattande utmarkerna utnyttjats för bete och att slåtter av myrar varit omfattande. En intressant notering i en karta över Järkvissle från år 1793 är beskrivningen över en rågång, som markerats med nerslagna pålar. Myren kallades drygt 170 år senare för Pålmyran (namn på ekonomiska kartan från 1965) och förklaringen till namnet är sålunda uppenbart. Kända förutsättningar Kulturmiljölagen I kulturmiljölagen (KML) preciseras det regelverk som bl.a. omfattar fornlämningar. Kort kan sägas att fornlämningar är lagskyddade och att Länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fornlämningar. Förutom ytan som själva fornlämningen omfattar så tillkommer ett s.k. fornlämningsområde, ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status så är Fornlämningar lagskyddade enligt KML, medan lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning inte omfattas av lagskydd. Bevakningsobjekt avser om lämningens status inte kan avgöras genom en okulär besiktning utan måste utredas vidare. Även om lämningar inte omfattas av lagskydd enligt KML så rekommenderas ofta att hänsyn tas till dem vid exploatering. Uppgift om anges för fornlämningar där endast muntliga eller skriftliga uppgifter om dem finns och deras läge inte lokaliserats. Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i området utfördes år 1964 och revideringsinventeringen åren 1988 och Under flera år bedrevs inventeringar i regi av projektet Skog & historia. Fortsatt bedrivs ett granskningsarbete av de då påträffade lämningarna. Under år 2011 utförde Anette Färjare (Eldrun) en kulturhistorisk inventering i inför en planerad vindkraftanläggning kring Kråktorpet. 6

7 Fornlämningsbild Några utvalda fornlämningskategorier som är karakteristiska för omlandet kring utredningsområdet. 7

8 Karaktärsfornlämningarna i denna del av Västernorrland utgörs av fångstgropar, fäbodar och lämningar efter historisk bebyggelse. I kartan ovan presenteras den rumsliga distributionen av dessa samt ytterligare några fornlämningskategorier. Kända förhistoriska boplatser förekommer i anslutning till stränderna av stora sjöar men i mindre omfattning kring Indalsälven. Fångstgropar är belägna i strategiska lägen där naturliga vandringsleder för djur passerar trånga passager, exempelvis på en flack avsats mellan ett berg och en myr. Majoriteten av kolbottnarna är koncentrerade till flacka sandmarker kring byn Sodalen, i nära anslutning till ett hammarområde (Sättna 191:1) beläget i Sulå bruket har behövt kol. En intressant företeelse är den jämna rumsliga distributionen av träindustrier, åskådliggörande såväl det moderna skogsbrukets framväxt som de begränsade transportmöjligheterna under denna tid råvarutillgången styrde etableringen av de tidiga träindustrierna. Majoriteten av alla lämningar är f.ö. belägna på de omfattande utmarkerna till områdets gårdar och byar. Få fornlämningar är kända i själva utredningsområdet, dessa presenteras i bilaga 2. Fältinventeringen Fältarbetet utfördes av Håkan Nilsson under motsvarande 12 arbetsdagar i juni De visuella och vädermässiga förhållandena var goda. Vid fältarbetet gjordes ställvis inventering utanför utredningsområdet. Detta var en förutsättning för att få en uppfattning om och göra en antikvarisk bedömning av förekommande fornlämningar, exempelvis fångstgropsystem. Resultat av fältinventeringen Inom ramen för utredningen dokumenterades 5 nya lämningar. Dessa utgörs av 1 Fångstgrop (fornlämning), 2 kolbottnar (övrig kulturhistorisk lämning) och 2 husgrunder historisk tid (övrig kulturhistorisk lämning). Samtliga lämningar registrerades i FMIS. För beskrivningar av nyfynd som registrerats i FMIS se bilaga 1. En översiktskarta med samtliga kända fornlämningar i utredningsområdet redovisas nedan. Terrängkartan med samtliga kända fornlämningar och numrering redovisas i bilaga 3. Samtliga tidigare kända lämningar besöktes. Bedömningen gjordes att inga ändringar av deras beskrivningar eller kartografiska redovisning behövde göras. Beskrivningar av tidigare kända lämningar redovisas i bilaga 2. 8

9 Vägkartan med fornlämningar (röda, numrering enligt FMIS)) och utredningsområdet (blått). 9

10 Övriga noteringar I princip hela utredningsområdet består av aktivt brukad skogsmark som någon gång varit markbereddd, vilket försvårar möjligheten att hitta fornlämningar. I utredningsområdets norra delar utgjordes vegetationen ställvis av omfattande områden med såväl markberedningar som ung och tät barr- och slyvegetation vilket försvårade utredningsarbetet. Få lägen med hög potential för att påträffa fornlämningar noterades under fältinventeringen. Antikvarisk bedömning Då det finns få fornlämningar i utredningsområdet och dessa till största delen utgörs av förhållandevis små punktobjekt så gör KNATON bedömningen att dessa kan undvikas genom en noggrann planering av kommande arbeten med kraftledningen. Eventuellt kan markering med snitslar underlätta detta arbete. I övrigt görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser behövs i det vidare arbetet med kraftledningen. Länsstyrelsen Västernorrland är beslutande i ärendets vidare hantering. 10

11 Referenser Litteratur och rapporter Färjare, A Kulturhistorisk inventering inför projektering av vindparken Kråktorpet i Sundsvalls kommun Eldrun. Kartor Fastighetskartan Terrängkartan Blå kartan (Vägkartan) Sverigekartan Lantmäteristyrelsens arkiv X29-29:3 Sodalen 1793 X30-1:2 Liden socken 1859 X30-12:1 Järkvissle 1793 X30-23:2 Sillre 1808 X30-28:2 Åsen 1802 Lantmäterimyndighetens arkiv 22-hol-32 Östbyn ind-197 Indal socken ind-208 Sodalen lid-38 Kväcklingen lid-40 Åsen lid-68 Sillre lid-106 Sillre lid-108 Åsen lid-114 Järkvissle lid-135 Liden socken lid-175 Unåsen lid-192 Stensjö sät-49 Nora sät-100 Nora sät-108 Sättna socken 1851 Rikets allmänna kartarkiv Ekonomiska kartan från år 1965 Riksantikvarieämbetet, Fornsök Utdrag ur FMIS för Västernorrlands län. Projektet Skog och historia shape med fornlämningar. Sveriges geologiska undersökning Jordartskartan 11

12 Administrativa uppgifter KNATON beteckning: Knaton Länsstyrelsens dnr: Fastighet: Järkvissle, Nora, Sillre, Sodalen, Unåsen, Åsen, Östbyn Läge: Ekonomiska kartan: 17H 7-9a, 17G 9j, 18G 0j, 18H 1i-j, 18G 2h-i Ortofoto Sweref: 69F 3jNV, 69F 4j NV/SV, 69F4i NÖ, 69F5i NV/NÖ/SÖ, 69F 6i SV, 69F 6h SÖ Socken: Kommun: Undersökare: KNATON utförare: Holm, Indal, Liden, Sättna Sundsvall KNATON AB Kyrkbyn Mörbylånga Håkan Nilsson Undersökningsområde: ca 4,4 km 2 Beställare: E.ON Elnät Sverige AB 12

13 Nyregistreringar i FMIS Bilaga 1 RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Indal 441 Kolbotten resmila,, rest av, rund, 12 m Övrig kulturhistorisk lämning diam, 0,5 m h. Urgrävt mittparti, 6 m diam, 0,8 m dj. Skog och historia MN objektid 8623, där felaktigt bedömd som fångstgrop. Indal 443 Kolbotten, resmila, 12 m diam, 0,5 m Övrig kulturhistorisk lämning h. Kantgropar/rännor runt om. Liden 486 Fångstgrop, oval, 2x1 m (N-S) och 0,9 m dj. Bottenplan 0,9x0,4 m (N-S). Omgivande vall 2 m br, 0,1 m h, diffus. Fornlämning Liden 487 Liden 488 Skog och historia MN objektid Husgrund, 5x4 m (NNÖ-SSV), gjuten grund, intill 0,6 m h. Upplagt taktegel på NNÖ kanten. Husgrund, 4x4 m (N-S), ingrävd i sluttning, intill 05 m h mullbänk med tre bevarade stockvarv. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 13

14 Tidigare registrerade lämningar i FMIS Bilaga 2 RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Indal 410 Kolbotten, rund 14 m diam och 0,1-0,6 m h. Utanför kanten är 7 stybbgropar, 0,4-2x0,5-1 m st och 0,3-0,7 m dj. Övrig kulturhistorisk lämning Vid provstick med sond framkom kol. Indal 411 Kolbotten, närmast rund, diam och 0,2-0,4 m h. Utanför kanten är 3 stybbgropar, 3,5-6x1-3 m och 0,3-0,8 m dj. Vid provstick med sond framkom rikligt med kol. Indal 418 Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,1-0,3 m h. Vid provstick med sond framkom kol. Indal 431 Kolbotten, oregelbunden (närmast rund), m diam och 0,1-0,5 m h. Runt kanten är ställvis stybbränna, 0,3-0,6 m br och 0,2-0,4m dj. Vid provstick med sond framkom kol. Liden 200:1 Fångstgrop, totalt 6 m diam. Gropen är 3 m diam och 1 m dj. Rektangulärt bottenplan, 0,5x0,2 ( ). Gropen är omgiven av en vall, 1-1,5 m br och 0,1-0,3 m h. Bevuxen med några granar och lövträd samt ett flertal granplantor. Liden 201:1 Fångstgrop? Totalt 8 m diam. Gropen är 3-3,5 m diam och 0,5 m dj.rektangulärt bottenplan, 1x0,5 m ( ). Gropen är omgivenav en vall, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Bevuxen med barrskog.gropens karaktär av fångstgrop är osäker. Vallen är ställvismycket otydlig. Dock är själva gropens utseende bra. Sannolikt ärdet en kraftigt igenrasad fångstgrop. Gropen har ingeturlakningsskikt (blekjord). Sannolikt ej fångstgrop. Liden 324 (ingår i Fångstgropssystem, ca 200x10 m Liden 323 även (ÖNÖ-VSV) bestående av 5 registrerat som Liden fångstgropar. 34:1-5 komplicerad redovisning i FMIS) Sättna 143:1 Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett 80x80 m st område,bestående av 2 husgrunder med spismurrösen samt ytterligare 2grunder (?) efter möjliga ladugårdar. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning KNATON kommentar: Den östligaste fångstgropen i anslutning till ledningsgatan kontrollerades ok. Inga anslutande fångstgropar påträffades. Övrig kulturhistorisk lämning 14

15 Terrängkartan med fornlämningar Bilaga 3 Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet som är registrerade i FMIS är markerade med röda punkter och ytor med respektive numrering enligt FMIS. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Kartorna presenteras från söder till norr. 15

16 16

17 Fotografier Bilaga 4 Indalsälven och byn Liden med kyrkan från utredningsområdet. Åsens by från sydväst och utredningsområdet. 17

18 F.d. åkermark i Åsen, nu igenplanterad med gran. Myrområden är vanligt förekommande inom utredningsområdet Stormyran i Lidens socken. 18

19 En nyregistrerad husgrund med rester efter timring kvar (Liden 488). Stenar där barn lekt? Ibland görs överraskande upptäckter i skogen. 19

20 Kraftledningsgatan norr om Åsens naturreservat. 20

21 Enstaka spår efter äldre skog påträffas i utredningsområdet här en kraftig tallstubbe förmodligen en tjärstubbe. F.ö. kännetecknas området av ett modernt skogsbruk och få rester efter äldre skog. 21