Likabehandlingsplan ÄNGSDALS SKOLORS ÄNGSDALS SKOLA, FRITIDSHEM

Transkript

1 ÄNGSDALS SKOLORS Likabehandlingsplan ÄNGSDALS SKOLA, FRITIDSHEM Upprättad av: Anna Rinstham, Charlotte Dako, Charlotte Overup, Cecilia Broberg, Jane Harvigsson samt Stefan Fornestedt Adress Telefon Internet Ängsdalsvägen Bunkeflostrand (växel)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Rektorn har ordet s. 3 Tänkvärt s. 4 Inledning, vision, mål och syfte s. 5 Vänskapsgruppen s. 6 Sammanfattning s. 7 Förväntansdokument s. 8-9 Regelverk, som styr skolans/förskolans/fritidshemmets arbete s Diskriminerings och skolagen s. 10 Barnkonventionen s Definitioner s Ängsdals skolors kartläggning och insatser s främjande och förebyggande åtgärder/personalpolicy s. 14 Ängsdals skolor, fritidshem s. 14 främjande och förebyggande arbete s. 14 nulägesrapport s. 14 sammanställning av tillbudsrapporter s. 14 analys och åtgärder s Enkätsvar s. 17 personal s. 17 elever s. 17 vårdnadshavare s. 17 Röster s personalen s. 18 elev s. 19 Årsklocka s. 20 Förebyggande arbete på Ängsdals skolor s. 21 Mål 2013/2014 långsiktiga s. 21 Mål 2013/2014 kortsiktiga s. 21 Åtgärder 2013/2014 s. 21 Viktiga kontaktuppgifter s. 22 Referenser s. 23 Bilagor 1-6 s Bilaga 1 Enkät till personalen Bilaga 2 Enkät till elever, åk F-5 Bilaga 3 Enkät till vårdnadshavare Bilaga 4 Handlingsplan Bilaga 5 Rutiner, tillbudsrapport att fylla i Bilaga 6 Rutiner, Handlingsplan att fylla i Adress Telefon Internet 2

3 Rektorn har ordet Ur Lgr 11 Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. För att våra skolor ska lyckas med detta viktiga uppdrag på ett tillfredsställande sätt, ställer det stora krav på den miljö som eleverna ska vistas i, hur vi tar hand om våra elever och hur de tar hand om varandra. Personalen på Ängsdals skolor måste leva som de lär. Om våra barn/elever ska kunna sätta in sig i andra människors situationer och respektera andras tankar och levnadssätt, måste personalen bemöta barn och elever på detta sätt och verka i samma anda. Om våra barn/elever ska kunna utveckla förmågan att uttrycka egna tankar och ställningstaganden, måste personalen ta barnen och eleverna på allvar, tillåta detta och göra dem delaktiga. Om våra barn/elever ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sig själva och sin omgivning, måste personalen skapa förutsättningarna för barn och elever att träna på detta och vara goda förebilder. Ängsdals skolor ska vara en trygg miljö, där varje barn och elev ska utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Vi ska verka utifrån barnets/elevens bästa och se möjligheter och lösningar istället för hinder och problem. Alla barn och elever ska tillåtas att lyckas. För att detta ska bli verklighet krävs medvetna insatser och att uppdraget tas på allvar. Ängsdals skolors likabehandlingsplan ska utgöra en viktig stöttepelare för att lyckas med detta. Johan Risborn Biträdande rektor Ängsdals skola Adress Telefon Internet 3

4 Tänkvärt Adress Telefon Internet 4

5 Inledning Ängsdals skolors verksamhet utgår från den värdegrund som beskrivs i Lgr 11 samt Lpfö 98, reviderad 2010, och främjar en arbetsmiljö där inte diskriminering, trakasserier och kränkande behandling får förekomma. Alla som verkar i skolan ska bidra aktivt till att motverka och förebygga alla former av kränkande behandling. Vision På Ängsdals skolor får varje barn och elev möjlighet att utvecklas i en trygg miljö utifrån sina egna individuella förutsättningar. Vår personal verkar alltid utifrån barnets bästa och ser möjligheter och lösningar istället för hinder och problem. Alla barn och elever hos oss tillåts att lyckas. Vi bedriver en verksamhet som ständigt utvecklas. Vi är stolta över vad vi erbjuder men vill ständigt bli bättre. Ängsdals skolor ska bidra till samhällsutvecklingen, inte anpassa sig efter den. Vår skola ska vara en skola för alla och hos oss skall alla barn och vuxna känna sig trygga och mötas med respekt. De barn och elever som lämnar oss ska vara rustade för att kunna fortsätta lyckas! Mål All verksamhet (inom företaget) ska utformas och organiseras på ett sätt som främjar likabehandling och delaktighet i alla relationer; vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-vuxna samt barn-barn. Syfte Syftet med Ängsdals skolors likabehandlingsplaner är att skapa förutsättningar för en trygg arbetsmiljö och tydliggöra förskolans/skolans/fritidshemmets mål för barnens/elevernas trivsel och umgänget med alla som finns på förskolan/skolan/fritidshemmet, samt tydligt informera om hur vi löser konflikter och veta vart och till vem man skall rapportera. Adress Telefon Internet 5

6 Vänskapsgruppen Vår likabehandlingsgrupp har valt att använda sig av namnet Vänskapsgruppen för att spegla vårt bemötande gentemot varandra och våra olika verksamheter, och därigenom visa vad likabehandling står för. Vänskapsgruppen har under 2012 medverkat i utbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik och där fått verktyg och insikt i hur en likabehandlingsplan bör utformas. Vänskapsgruppen har planerat att ägna minst en dag per månad för att kunna utveckla, sammanställa och effektivisera nya erfarenheter inför nästa års likabehandlingsplan. Representanterna i Vänskapsgruppen ska bestå av pedagoger från de tre olika förskolorna, fritidshemmet, årskurs F 5 samt årskurs 6 9. Årets representanter: Anna Rinstham, förskollärare Ängsdals förskola, Bunkeflostrand Charlotte Overup, förskollärare Ängsdals förskola, Bunkeflostrand Cecilia Broberg, barnskötare Ängsdals förskola, Bunkelfostrand tidigare Limhamn Charlotte Dako, genuspedagog Ängsdals förskola, Klagshamn Jane Harvigsson, fritidspedagog Ängsdals skola, F 5 samt fritidshem Stefan Fornestedt, specialpedagog Ängsdals skola, 6 9 Adress Telefon Internet 6

7 Sammanfattning Vi, som blev Vänskapsgruppen, fick i uppdrag av ledningen att delta i högskoleutbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik, 7,5 hp på Malmö högskola under Detta har väckt många tankar och idéer kring hur vi behandlar och bemöter varandra, hur vi pratar med och om varandra och kring samarbetet i vårt företag. Vårt synsätt kring normkritiskt och relationellt tänkande har utvecklats genom att vi har rannsakat oss själva och verksamhetens normer, värden, mål och visioner. Vi upptäckte genom vår kartläggning att vi arbetar normkritiskt och med likabehandling samt att vi har förstått vikten av att kontinuerligt uppdatera det främjande arbetet kring normer och värdegrund. Några vinster som arbetet med likabehandlingsarbetet genererat för företagets individer och organisation Personalen inom företagets alla enheter har utvecklat sina relationer och sin kommunikation i positiv riktning. Personalen i de olika enheterna känner en större samhörighet. Vi har även utvecklat vår struktur och organisation i hänseende att hjälpa, stötta och komplettera varandra. Denna likabehandlingsplan kommer att användas som ett levande dokument och revideras årligen. Vi hoppas med detta kunna inspirera och förmedla vikten av detta ämne till övrig personal på Ängsdals skolor. Adress Telefon Internet 7

8 Förväntansdokument Ni kan förvänta er av skolledningen att: vi ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen revideras och utvärderas skolan/fritidshemmet samverkar genom elevråd skolan/fritidshemmet samverkar genom skolrådsmöte skolan/fritidshemmet samverkar med elevskyddsombuden på skolan elevhälsan samarbetar med kamratstödjarna skolan/fritidshemmet har rutiner för att arbeta främjande för att upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling Elever och vårdnadshavare kan förvänta sig att personalen ska: bemöta elever och vårdnadshavare med respekt och hänsyn arbeta för att vi ska acceptera varandras olikheter samt lyssna på varandra ingripa mot alla former av kränkningar, trakasserier och diskrimineringar ansvara för att skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö/vistelsemiljö ge kontinuerlig information gällande ert/era barn ha en god dialog med hemmet arbeta för att vara goda förebilder ansvara för att kränkningar, trakasserier och diskrimineringar anmäls till rektorn/biträdande rektorn Adress Telefon Internet 8

9 Vi som personal på fritidshemmet förväntar oss av er som vårdnadshavare att: ni skaffar er löpande kännedom kring ert/era barns situation på fritidshemmet ni pratar hemma om vad kränkning, trakasserier och diskriminering är ert/era barn kommer i tid och är utvilat ert/era barn kommer till fritidshemmet med utrustning och kläder som de kan behöva under dagen om ni får vetskap om en elev är utsatt informera skolan/fritidshemmet och barnets vårdnadshavare att ni tar del av fritidshemmets information på Schoolsoft att ni följer riktlinjerna vid ert/era barns sjukdom att ni går på möten för att ta del av verksamheten och därigenom få insyn i vårt arbete med ert/era barn Vi som personal förväntar oss av dig som elev att: du arbetar för en trivsam miljö för dig och dina kamrater du respekterar och följer fritidshemmets regler du visar respekt, accepterar andras olikheter samt lyssnar på alla du respekterar och vårdar vår gemensamma arbetsmiljö du använder ett vårdat språk Adress Telefon Internet 9

10 Regelverk som styr skolans/förskolans arbete Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (2010:800), kap 6 (Utdrag) 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Barnkonventionen Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavarens ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavarens eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Adress Telefon Internet 10

11 Artikel Konventionsstaterna är överens om att barnens utbildning skall syfta till att c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egenvärden, för vistelselandets och ursprungslandet nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan folk, etniska, nationella och religiösa grupper. Adress Telefon Internet 11

12 Definitioner Likabehandling Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter/möjligheter. Det betyder inte att alla ska behandlas lika. (Se direkt och indirekt diskriminering) Diskriminering Diskriminering innebär att en elev missgynnas på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet religion eller annan trosuppfattning etnicitet funktionsgrunder sexuell läggning ålder Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan/fritidshemmet kan diskriminera eleven. Elever kan däremot inte i juridisk mening diskriminera varandra. Direkt diskriminering Direkt diskriminering är när du blir sämre behandlad än en annan person i jämförbar situation. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon/han har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre t.ex. på grund av sin etniska tillhörighet. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att en elev/ett barn missgynnas genom att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (se ovan) Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever/barn eller mellan elev/barn och elev/barn. Adress Telefon Internet 12

13 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att det är ovälkommet. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen kränker en elevs värdighet. Kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både vuxna och elever kan göra sig skyldiga till kränkning. Kränkande behandling kan t.ex. vara: Fysisk (slag, knuffar, maktlekar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, gester) Texter och bilder (lappar, SMS, fotografier, sociala nätverk) Materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.) Den utsatta personen avgör själv om han/hon känner sig kränkt. Mobbning Eleven är mobbad när han/hon upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Olweus, 1998) Rasism Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitimt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet betecknar en rädsla, misstro och fientlighet mot främlingar. Den riktas ofta mot invandrare och etniska och kulturella minoriteter. Till skillnad från rasism grundas främlingsfientlighet inte på en föreställning om olika mänskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde samexistera. Homofobi Är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Adress Telefon Internet 13

14 Ängsdals skolors kartläggning och insatser Främjande och förebyggande arbete - personalpolicy På Ängsdals skolor agerar och verkar personalen som en enhet. Är vi trygga i vårt sätt att agera och uttala oss, hjälper detta till att bygga upp den trygghet som vi önskar att alla som kommer i kontakt med Ängsdals skolor ska uppleva. Ett normkritiskt likabehandlingsarbete belyser orsaker till diskriminering och kränkningar snarare än behandlar symptom som synliggör och problematiserar de diskriminerande normerna snarare än det som görs till onormalt och avvikande. Dvs. vi kan i de kränkande behandlingarna i mobbningssituationer se vilka normer som finns i vår verksamhet. När vi sett dessa och medvetet arbetar med dem måste vi också fråga oss själva, vad blir den nya normen? (Bromseth & Darj, 2010) Genom normkritik är vi medvetna att det är vi som producerar och reproducerar normer och kritiserar normen istället för individen. På så sätt kan man se maktstrukturerna i verksamheten. Vi bemöter elever/barn/vuxna utifrån ett relationellt perspektiv, vilket innebär att vi är medvetna om att alla människor uppfattar situationer olika utifrån sina tidigare erfarenheter. Bilden av sig själv och andra påverkar din relation till andra medmänniskor. Vi på Ängsdals skolor har valt att inte arbeta efter en specifik metod utan tar godbitarna från alla. Ängsdals skolor, fritidshem Främjande och förebyggande arbete Vi arbetar med att vara tydliga mot varandra och är förebilder för våra elever genom ett trevligt bemötande gentemot alla; hälsar på varandra, skrattar tillsammans samt att vi låter eleverna vara medbestämmande. Fritidshemmet är en mötesplats för elever och personal av olika åldrar och kön från skiftande miljöer och kulturer. Tillvaron på fritidshemmet är omväxlande och mångfasetterad. Elever och personal förväntas kunna samspela socialt och klara av relationer med varandra dagligen under flera år. Självfallet uppstår konflikter och bråk, men också vänskap och kärlek. (Ur Allmänna råd och kommentarer, för att främja likabehandling. s. 17) Nulägesrapport På fritidshemmet arbetar vi kontinuerligt med den sociala kulturen. Vi samtalar med eleverna kring ordet vänskap och vad det betyder. Adress Telefon Internet 14

15 Sammanfattning av tillbudsrapport Vi har inga inrapporterade tillbud gällande kränkningar, trakasserier och/eller diskrimineringar eftersom rutinen för detta inte funnits. Till nästa revidering av likabehandlingsplanen ska nya rutiner implementeras. Analys Vi har kommit fram till att på fritidshemmet arbetas det med reflektioner och diskussioner tillsammans med eleverna. Vid kränkande behandling tar pedagogen tag i problemet med en gång. I de enkäter vi lämnade ut fann vi brister gällande frågor kring fritidshemmet och dess miljö. Vi har även kommit fram till att vi arbetar med likabehandling på olika sätt, dels genom kontinuerliga samtal med eleverna samt mer målmedvetna och pedagogiska diskussioner i personalgruppen. Vår styrka är att vi är en liten skola, vilket gör att vi ser och känner eleverna på ett sätt som gör att det är svårare att försvinna i mängden samt att vi har tid för våra elever. Vi samtalar samt leker lekar tillammans med dem. Varje år utvärderas och kartläggs verksamheten genom systematiskt kvalitetsarbete i både förskola, skola och fritidshem genom enkäter, föräldramöten där utvärdering sker tillsammans mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi har upprättat en årsklocka för att tydliggöra en övergripande struktur och strategi för hur vänskapsgruppen uppdaterar och genomför likabehandlingsplanen. Vi skulle behöva avsätta 1 dag/månad där vi kontinuerligt följer upp och utvärderar likabehandlingen i företaget. I skolan har vi utformat ett nytt rastvaktsschema där lärare och fritidspersonal delar på ansvaret. Vi har kommit fram till att det skulle vara bra om det fanns en fysisk loggbok där rastvakterna skulle kunna skriva in eventuella incidenter för att kunna återkoppla med följande rastvakter. Under skolans hälsovecka, som i nuläget ligger vecka 23, har vi saknat samarbete mellan verksamheterna. För att kunna väva samman verksamheterna skulle vi vilja att vi försöker införa en gemensam Hälsodag där alla, barn/elever samt pedagoger, skulle delta. Åtgärder Vi kommer att fortsätta arbeta med eleverna; samtala med dem, lyssna på dem samt visa dem att vi företräder dem. Trivselenkät för fritidshemmets elever kommer att upprättas samt besvaras på Schoolsoft en gång per läsår tillsammans med fritidspersonal. Adress Telefon Internet 15

16 Vi kommer att arbeta mer med vår arbetsmiljö genom att personal från alla enheter samt elever är med och delvis går en skyddsutbildning och delvis ser till att vi arbetar främjande med vårt arbetsklimat både psykiskt och fysiskt. På fritidshemmet kommer vi att använda oss av aktuell litteratur, händelser från t.ex. youtube.com om olika kränkande behandlingar, värderingsövningar, rollspel och diskussioner för att fortsätta vårt värdegrundsarbete. Vi kommer att diskutera med ledningen om att ändra tid för hälsoveckan från vecka 23 till densamma som förskolorna, vecka 39, där vi kommer att schemalägga tid för en gemensam Hälsodag i likabehandlingens tecken. Detta för att stärka den röda tråd som finns som en grundtanke i vårt företag. Vi kommer fortsätta utvärdera vår verksamhet tillsammans pedagoger och vårdnadshavare för att säkra det systematiska kvalitetsarbetet samt ge dem möjligheter att reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Vi kommer också att göra eleverna delaktiga genom enkäter samt elevsamtal. Vi kommer att avsätta en dag per månad för Vänskapsgruppen för vidare diskussioner kring likabehandling samt för uppföljning och utvärdering. Adress Telefon Internet 16

17 Enkätsvar Det vi har kommit fram till gällande enkäterna är att vi skulle haft en enskild enkät till fritidshemmet, eftersom den vi delade ut bara innehöll en fråga gällande verksamheten. Därav är resultatet inte direkt mätbart, vilket vi kommer att tillgodose vid nästa enkätutlämningstillfälle. Personalenkäter I de enkäter vi samlat in från personalen på skolan/fritidshemmet ser vi ett bristande intresse gällande likabehandling från personalens sida. Många av enkäterna var bara bristfälligt ifyllda, några visade på bristande kunskap kring ämnet medan några visade på stort intresse, engagemang och kunskap. Vi har ännu inte uppmärksammat några diskussioner och reflektioner kring likabehandling, men vårt mål är att nästa enkät visar ett större intresse kring ämnet. Barnenkäter Generellt sett ser vi att barnen är glada när de ska gå till skolan/fritidshemmet och de visar att barnen känner sig trygga på sin avdelning samt på gården. Det vi har uppmärksammat är att några av barnen känner en otrygghet av att Lilla sidan (F 1) ska gå till Stora sidan (2 5), vilket vi har tagit till oss och kommer att arbeta vidare med genom att arbeta mer tillsammans, främst under loven när större möjlighet finns. Vi har även tagit till oss att några av barnen önskar en förbättring av utbudet av leksaker och material i utemiljön. Enkäten visar att de yngre eleverna vet hur man är en bra kompis medan de äldre inte kan svara på frågan. Kan det bero på att de yngre eleverna vet vilka svar de vuxna vill ha medan de äldre eleverna verkligen börjat tänka efter och funderat på vad det verkligen betyder? Vårdnadshavarnas enkäter Eftersom våra enkäter var internetbaserat via Schoolsoft kunde vi inte se från vilka klasser intresset från vårdnadshavarna för att svara fanns. Detta kommer vi att ändra på vid nästa tillfälle enkäterna delas ut. Vi känner trots detta att vi har upplevt ett stort intresse angående likabehandling eller att det är en viktig fråga att arbeta med. Adress Telefon Internet 17

18 Personalens röster Att inte kränka någon. Respekt och ett medvetet tänkande om hur man behandlar varandra. + ett medvetet arbete. Att tillse att alla mår bra. Likabehandling för mig är ett sätt att arbeta och möta barn och vuxna på ett jämställt och värdigt sätt utifrån deras behov och möjligheter. Att oavsett kön, etnicitet osv. Har samma möjligheter. Mer än ett dokument, ett sorts förhållningssätt som SKA följas. Det finns inget egotänk med en likabehandlingsplan. Adress Telefon Internet 18

19 Elevernas röster Jag går inte på fritids, fast om jag skulle, skulle jag säkert känna mig trygg. Det är ju att man får kramar. Här gör man saker på fritids. Fröken tittar på en hela tiden. Jag känner mig trygg vart jag än går. Det är kul på fritids. Känner du dig trygg när du är på fritids? - Nja när jag är ensam kvar från min klass. Därför jag vet att inget händer. Adress Telefon Internet 19

20 Årsklocka Senast klar Vad ska göras? Av vem? Ansvarig September Översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och DO görs. Vänskapsdag under Hälsoveckan. Vänskapsgruppen Rektor Oktober/November Utforma enkäter Vänskapsgruppen Rektor Vårterminen innan revidering av LP Enkäter genomförs. För vårdnadshavare: vid föräldramöte i respektive verksamhet. Vänskapsgruppen Rektor Januari Under temadagen kommer enkät att lämnas ut och fyllas i av alla pedagoger via Schoolsoft. Vänskapsgruppen Rektor Februari/Mars/April Utvärdering av enkäter Revidering av likabehandlingsplan, färdigställd senast 30/4 Vänskapsgruppen Rektor Maj Nya vänskapsgruppen tillsätts och introduceras Gamla Vänskapsgruppen Rektor Adress Telefon Internet 20

21 Förebyggande arbete på Ängsdals skolor, fritidshem Mål 2013/2014- långsiktiga Ängsdals skolors likabehandlingsplan finns tillgänglig och är känd för personal, elever och vårdnadshavare Ängsdals skolor har skolövergripande och åldersintegrerade aktiviteter t.ex. vänskapsdag och temadagar Personal har schemalagd rastvakt Personal och elever har pedagogiska måltider tillsammans Vänskapsgruppen har skyldighet att delge personal och vårdnadshavare resultatet av utvärderingen av likabehandlingsplanen. Trivselenkät ska fyllas i på Schoolsoft under fritidsverksamheten med stöttning av personal Mål 2013/ kortsiktiga Andelen elever som anger att de blivit utsatta för kränkningar, trakasserier och/eller diskrimineringar ska minska Det ska tydligare framgå i kartläggningen vilka typer av kränkningar, trakasserier och/eller diskrimineringar som förekommer Svarsfrekvensen på trivselenkäten ska öka för att ge ett bättre underlag enkäten ska göras via Schoolsoft med stöttning av personal. Åtgärder 2013/2014 Trivselenkäten ska utformas så att det finns möjlighet för elever att exemplifiera vilka sorters kränkningar, trakasserier och/eller diskriminering som förekommer Enkäten genomförs på fritidshemmet på en i förväg bestämd och för eleverna förberedd tid för att säkerställa ett stort undersökningsunderlag Vänskapsgruppen ska sammanställa och redovisa resultatet av likabehandlingsplanen för personal på temadagen och för vårdnadshavare på föräldramöte. Adress Telefon Internet 21

22 Viktiga kontaktuppgifter DO (Diskrimineringsombudsmannen) BEO (Barn- och Elevombudsmannen) Skolverket Rektor Inger Persson Bitr. rektor Johan Risborn Förskolechef Bunkeflostrand Elsmari Ingemansson (förskolans kontor) Förskolechef Limhamn/Klagshamn Susann Pedersen (Ängsdals förskola, Limhamn) (Ängsdals förskola, Klagshamn) Skolsköterska Susanne Gustafsson Speciallärare Christine Landin Specialpedagog Stefan Fornestedt Adress Telefon Internet 22

23 Referenser: Bromseth, Janne och Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala Centrum för genusvetenskaps skriftserie Lelinge, Balli (2007)Klassen som gud glömde. Gleerups Olweus, Dan (1998) Mobbning i skolan; vi vet och vad vi kan göra. Liber utbildning Barnkonventionen, (1989) artikel 2 och artikel 29 Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800), kap 6 Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbete med att främja likabehandling 2006 Adress Telefon Internet 23

24 Bilaga 1 Personalenkät angående likabehandling och värdegrund 1. Vet du att det finns en likabehandlingsplan på förskolan? Ja Nej 2. Om du svarat ja, vet du var den finns? Ja Nej 3. Har du läst den? Ja Nej 4. Anser du att du har fått mer kunskap kring likabehandling efter höstens temadag med Balli Lelinge, Pia Thimgren samt Vänskapsgruppen? Ja Nej 5. Vad är likabehandling för dig nu? 6. Hur kommer du att implementera (tillämpa) din nya kunskap kring likabehandling i din verksamhet? Adress Telefon Internet 24

25 7. Hur gör du alla barn delaktiga i din verksamhet? 8. Vad är en kränkning för dig? 9. Vad är diskriminering för dig? 10. Vad är trakasserier för dig? 11. Anser du att det finns ett intresse från föräldrar angående likabehandling och vårt förhållningsätt mot kränkning, diskriminering (enligt de sju diskrimineringsgrunderna) och trakasserier? Ja Nej Adress Telefon Internet 25

26 Kön Könsöverskridande identitet Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Funktionsgrunder Sexuell läggning Ålder Arbetsplats: Förskola, Bunkeflostrand Förskola, Klagshamn Förskola, Limhamn Skola, F- 5 Skola 6-9 Adress Telefon Internet 26

27 Bilaga 2 Elev/barnenkät, åk F-5, angående likabehandling och värdegrund 1. Hur känner du dig när du ska gå till din förskoleklass/klass? 2. Känner du dig trygg i skolan? Ja Nej Var eller i vilken situation känner du dig trygg/inte trygg? 3. Känner du dig trygg på skolgården? Ja Nej Var eller i vilken situation känner du dig trygg/inte trygg? Adress Telefon Internet 27

28 4. Känner du dig trygg i ditt klassrum? Ja Nej Var i klassrummet eller i vilken situation känner du dig trygg/inte trygg? 5. Känner du dig trygg när du är på fritids? Ja Nej Var eller i vilken situation känner du dig trygg/inte trygg? 6. Känner du dig uppskattad/respekterad av de personer du möter i skolan? Ja Nej Hur märker du detta? Adress Telefon Internet 28