Årsrapport 2010 Mistra investerar i forskning som löser miljöproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2010 Mistra investerar i forskning som löser miljöproblem"

Transkript

1 Årsrapport 2010 Mistra investerar i forskning som löser miljöproblem

2 M i s t r a Å r s r r a p p o r t Innehåll Fem frågor till Mistras VD 3 I fokus: sju Mistraprogram som avslutades under 2010 frågor till Mistras VD, Lars-Erik 5Liljelund Black Liquor Gasification 4 Marine Paint 6 Fuel Cells in a Sustainable Society 8 Microbial Activity for a Sound Environment 10 Plasma Enhanced Reaction Systems for Environmental Applications 12 Domestication of Microorganisms DOM 14 År 2010 blev året då du fick lära känna Mistra på ett nytt sätt? Det kan man säga. Efter att under sju år, 2000 till 2007, ha sett Mistras verksamhet från min plats i styrelsen så fick jag under senvåren frågan att bli ny VD. Greenchem 16 Året som gått 18 Övriga forskningsprogram 20 Styrelseordföranden har ordet 23 Och du tackade ja direkt? Ja, det kändes självklart. Mistras verksamhet är både rolig och väldigt viktig. Årsredovisning Detta är Mistra 33 Kontaktuppgifter Mistras kansli 34 Utgiven av Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Text: Tobias Borgin, Gullers Grupp Grafisk form: Walter Kalmaru, Bacon Foto: Mikael Lundström Tryck: Rätt Grafiska Kan du utveckla det? Mistra finansierar forskning som vill bidra till lösningar på viktiga miljöproblem. Det gör vi utifrån två spår: dels genom forskning för stöd och utveckling av miljöpolicy, dels genom forskning som syftar mot kommersialisering, dvs processer och produkter som syftar mot och leder till minskad miljöbelastning. En mycket viktig utgångspunkt för oss är att forskningsresultaten kommer till användning för det är ju då vi kan räkna in en miljöförbättring. Det är därför vi verkar för ett tidigt engagemang från och nära samverkan med aktörer som kan ta forskningsresultaten ut på marknaden. Du tillträdde som VD i augusti, så du har ju bara varit med en del av året, men är det något särskilt du vill lyfta fram från 2010? Ja, vi har påbörjat planeringen för nya finansieringsformat. Vi har fått acceptans från styrelsen att i framtiden inte bara finansiera stora forskningsprogram utan också projekt men då fortfarande inom prioriterade projektområden. Varför denna förändring? Vi skall finansiera forskning som har hög vetenskaplig höjd, som minskar miljöbelastningen, bidrar till en hållbar samhällsutveckling och som stärker Sveriges konkurrenskraft. Det är detta som är det centrala ändamålet för den forskning vi finansierar, inte på vilket sätt den bedrivs. Finansiering av forskningsprogram skall vi absolut inte upphöra med men vi har just nu ett utrymme att komplettera med projektområden. s 3

3 M i stra p r o g r a m m e t B l a c k L I Q U O R G A S I f i c at i o n svartlut i ta n ka r n a Svartlut bildas när man framställer pappersmassa från träflis. Det är en trögflytande oljelik vätska, som idag eldas för att ge energi till pappersbruken. Men totalverkningsgraden är låg. Tack vare forskning finns nu tekniken att förgasa svartluten för att bland annat utvinna drivmedel för fordon. Om man istället förgasar svartluten får man en högre energiverkningsgrad än när man eldar den. Förgasning av svartlut gör det också möjligt för bruken att tillverka en ny produkt för en stor marknad miljöanpassade motorbränslen. Massabruk skulle alltså kunna bli drivmedelsproducenter också vilket skulle leda till klart ökad lönsamhet hos skogsindustrin. Att förgasa svartlut till drivmedel kan låta enkelt, men för att kunna få svartlut i tankarna måste man byta ut pannorna. Det vill säga: byta ut brukens förbränningspannor för svartlut mot avancerade förgasare som klarar av att framställa drivmedel av svartlut i stor skala, återvinna kokkemikalier och dessutom göra det kostnadseffektivt. Forskningen inom det Mistrafinansierade programmet Svartlutsförgasning har gjort det möjligt att framställa miljöanpassade drivmedel baserade på svartlut. Om all svartlut i Sverige skulle förgasas och göras till drivmedel skulle man kunna ersätta nära en fjärdedel av förbrukningen av bensin och diesel, något som i sin tur skulle kunna minska utsläppen av koldioxid med sex miljoner ton om året. I september 2010 invigdes i Piteå världens första demofabrik för biodrivmedlet dme, Bio dme, en svartlutsdiesel som i ett testprojekt kommer att användas som bränsle till ett antal Volvolastbilar i kommersiell trafik. Parallellt med anläggningen i Piteå förbereder man en anläggning för storskalig produktion av Bio dme och Biometanol vid Domsjös fabriker i Örnsköldsvik. Anläggningen kommer att ha kapacitet att försörja mer än 2000 tunga lastbilar med bränsle. Satsningen har fått 500 miljoner kronor i investeringsstöd av svenska staten och anläggningen beräknas stå klar Forskningsprogrammet om svartlut har pågått mellan 2004 och 2010, men företaget Chemrec, som omsatt forskningsprogrammets resultat i tekniska lösningar, har utvecklat förgasning av svartlut sedan Jag vill särskilt betona det goda samarbetet mellan alla forskare, säger Rikard Gebart, programchef för forskningsprogrammet. Han syftar på det femtiotal forskare som deltagit: forskare från Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt forskare från forskningsinstituten Innventia i Stockholm och etc i Piteå. Programmet har gett mycket intressanta resultat, konstaterar Rikard Gebart. Många har fått upp ögonen för vilka möjligheter svartlut har som energiråvara. Black Liquor Gasification Programtid: Finansiering: Mistra investerar 43 Mkr Programvärd: BLG-programmet AB Programchef: Rikard Gebart, ETC, Piteå Programstyrelsens ordförande: Måns Collin Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 5

4 M i stra p r o g r a m m e t m a r i n e pa i n t Mikroorganismer och alger som växer på båtskrov leder till att båtarna får ett ökat motstånd i vattnet, vilket i sin tur ökar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Påväxten innebär dessutom att arter kan spridas mellan olika vatten, något som kan få stora ekologiska konsekvenser. Påväxten innebär också att båtarna behöver rengöras och målas om med jämna mellanrum. Båtarna måste då ligga i torrdocka istället för att gå i trafik Marine Paints forskning öppnar för färger som håller skroven fria med minimal påverkan på havsmiljön något som kan innebära ett teknikskifte för båtfärgsindustrin. Allt började med havstulpaner och ett narkosmedel inom veterinärmedicin. Havstulpaner (som inte är en växt utan ett slags kräftdjur) är ett stort problem för både småbåtsägare och rederier. När havstulpaner fäster sig på båtskrov skapar de ett ökat vattenmotstånd för båtarna. En båt utan skydd mot påväxt på skrovet kan efter sex månaders påväxt av havstulpaner behöva använda 40% mer bränsle för att hålla normal hastighet. Den ökade bränsleåtgången leder till högre kostnader för sjöfarten, men också till ökade koldioxidutsläpp. Även själva bekämpningen av havstulpaner och annan påväxt har hittills varit förknippade med miljöbelastning. Historiskt har < Professor Magnus Nydén, en av Marine Paints forskare. lösningen varit att använda bottenfärger med miljöfarliga ämnen som med tiden läckt ut i vattnet. För de stora rederierna innebär det också ett ekonomiskt avbräck varje gång fartygen måste uppsöka docka för målning Marine Paint startade år 2003 utifrån upptäckten att medetomidin, ett narkosmedel för hundar och katter, kunde förhindra havstulpanernas larver att fästa sig på en yta. Detta redan vid en låg koncentration av ämnet. Uppdraget för Marine Paints forskare var bland annat att studera eventuell miljöpåverkan av medetomidin och hur det skulle bindas in till färgen för att vara effektiv. Samtidigt bedrevs grundläggande forskning kring varför medetomidin var effektivt mot havstulpaner (det visade sig att medetomidin förändrar beteendet hos havstulpanens larver så att de simmar bort från båtskroven istället för att limma sig fast på dem). Nästa fas i forskningen var att undersöka vilka aktiva ämnen en bottenfärg bör innehålla för att motverka all möjlig påväxt. Tanken var att istället för en eller två ämnen i hög koncentration så skulle det vara möjligt att använda fler men med olika egenskaper och i en lägre koncentration. Det visade sig också att medetomidin var verksamt i båtbottenfärger över flera säsonger. Marine Paint hittade också en lösning med mikrokapslar som bygger på samma idé som många läkemedel att kapsla in ett aktivt ämne och släppa ut det lite i taget över tid. Därmed är det möjligt att undvika problemet förknippat med traditionella bottenfärger, att de substanser som ska förhindra påväxt läcker ut för snabbt. Genom att fylla mikrokapslar med olika ämnen kan man ge färger olika egenskaper. Idag vet forskarna inom Marine Paint hur man till låg kostnad kan producera mikrokapslar. Detta öppnar för kommersialisering av mikrokapslarna och Marine Paint för diskussioner med flera företag. När det gäller havstulpanerna arbetar företaget I-Tech (Marine Paints partner) för att kommersialisera medetomidin under varumärket Selektope). Man väntar nu på godkännande från EU om att få sälja och använda Selektope. Marine Paint Programtid: Finansiering: Mistra investerar 82,4 Mkr Programvärd: Göteborgs universitet Programchef: Thomas Backhaus, Göteborgs universitet Programstyrelsens ordförande: Göran Dahlberg Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 7

5 M i stra p r o g r a m m e t f u e l c e l l s i n a s u s ta i n a b l e s o c i e t y En laddad industri Miljöproblemen som är förknippade med användningen av fossila bränslen är välkända. Att använda bränsleceller för att driva fordon är ett miljöanpassat alternativ. Världsmarknaden för bränsleceller spås öka kraftigt de kommande åren och tack vare Mistras forskningsprogram har Sverige idag en bränslecellsindustri som kan vara del i den expansionen. Bränsleceller fungerar som ett batteri, fast med den skillnaden att man inte laddar dem utan tankar dem, oftast med vätgas. Bränslecellen producerar elenergi med inga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Det är en teknik som kan ersätta fossila bränslen i fordon, och som också har potential att bli en ledande teknik för lokal och småskalig elproduktion. Mistras bränslecellsprogram startades för att med hjälp av nyutvecklade material och materialkombinationer demonstrera bränsleceller med en konkurrenskraftig prestanda och för att undersöka hur de skulle kunna introduceras på en marknad. Fem högskolor/ universitet och 14 företag har deltagit i programmet sedan starten < Bränslecell Företag och akademi har samarbetat både med varandra och sinsemellan utifrån tydliga mål och en klar rollfördelning. Idag ser vi resultatet: en svensk bränslecellsindustri har vuxit fram i programmets spår. Forskningen har stött utvecklingen av nya produkter och tio uppfinningar har patenterats. Tack vare den ökade kunskapen som forskningsprogrammet genererat är idag ett antal industriföretag inblandade i produktionen av komponenter och material till bränsleceller, såväl mindre företag som jättar som Volvo, ABB och Sandvik. Två företag, PowerCell och myfc, har delvis tillkommit som en följd av forskningsprogrammet. PowerCell är landets största bränslecellstill verkare och en forskare inom programmet grundade myfc som utvecklar, producerar och säljer bränsleceller till bland annat mobiler och bärbara datorer. Programmet har även nått framgång på ett annat plan. Ovanligt många doktorer har examinerats varav de flesta nu arbetar i näringslivet. Bränsleceller fick år 2008 sitt kommersiella genombrott i världen. Det var då de första systemen såldes på rent kommersiella grunder. Inte som experiment, inte sub- ventionerade, utan de efterfrågades av kunder som en konkurrenskraftig och intressant kraftkälla. Sedan dess har utvecklingen fortsatt och marknaden växt. Världsmarknaden för bränsleceller beräknas under 2011 omsätta 2,5 miljarder dollar, en siffra som väntas öka till 8,5 miljarder dollar år Forskningsprogrammet är nu avslutat, men resultaten lever vidare i den svenska bränslecellsindustrin. Det finns också ambitioner att starta ett nytt nationellt centrum för bränslecellsforskning för att ta till vara på resultaten och vårda och utveckla forskarnätverket. Fuel Cells in a Sustainable Society Programtid: Finansiering: Mistra investerar 121,6 Mkr Programvärd: Kungliga Tekniska högskolan Programchef: Göran Johansson, Volvo Technology, Chalmers Teknikpark Programstyrelsens ordförande: Lars Öjefors Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 9

6 M i stra p r o g r a m m e t M i c r o b i a l A c t i v i t y f o r a S o u n d E n v i r o n m e n t och ökad gröntväxtskydd skörd Användningen av kemiska medel i jordbruket lämnar rester i både djur och människor. MASE har framgångsrikt forskat kring hur mikroorganismer kan ersätta kemisk bekämpning och öka tillväxten i jordbruket. mase visade sig bli ett forskningsprojekt helt i takt med tiden. Men det hade man ingen aning om när man startade. År 2009 kom ett eu-direktiv som slår fast att från 2014 ska hela eu:s jordbruk begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel utan att få sämre skördar med sämre kvalitet. Icke-kemiska metoder att bekämpa sjukdomar och skadegörare ska prioriteras. Direktivet satt som en smäck. Det var ju precis det vi forskade på, konstaterar Margareta Hökeberg, vice programchef på mase. När eu-direktivet kom hade forskarna på mase i fem års tid arbetat med att ta fram nyttobakterier som kan effektivisera odling och ersätta kemiska bekämpningsmedel. Ett uttalat mål vid starten 2004 var att forskningsresultaten skulle komma till nytta och bilda grund för miljövänliga kommersiella produkter, och det dröjde bara ett år innan den första produkten kom ut i handeln. Feedtech Silage < Programchef Christopher Folkeson Welch f3000, som idag är etablerad på marknaden, används för att få ut mer ensilage, djurfoder, genom att mjölksyrabakterier hindrar bland annat jäst och mögel från att förstöra ensilaget när det lagras. mase:s forskare visade också att bakterier som redan finns naturligt i jorden kan odlas fram för att användas i jordbruket, för att ge grödorna bättre motstånd mot sjukdomar eller få dem att växa och mogna snabbare. Det senare, tillväxt, var i fokus för den forskning som skulle resultera i nästa produkt, baserad på bakterien ms 100. Forskarna isolerade en tillväxtstimulerande samling bakterier som visade sig ha god effekt i odlingsjorden, plantorna grodde snabbare och klarade olika stressituationer bättre. I över hundra fältförsök i olika grödor, utförda tillsammans med livsmedelsföretag visade sig ms 100 resultera i en skördeökning på i genomsnitt 14 procent. Parallellt med att optimera tillväxten med hjälp av mikroorganismer, forskade mase också på växtskydd. Särskilt lyckosam visade sig forskningen kring bakterien Pseudomonas chlororaphis bli. Bakterien skulle komma att bli basen i Cedress, en biologisk produkt som ersätter kemiska bekämpningsmedel i ärtodling. Cedress arbetades fram i samarbete med Findus och Lantmännen-BioAgri och skyddar ärtfrön mot flera sjukdomar, framförallt ärtfläcksjuka. I augusti 2010 godkändes Cedress av Kemikalieinspektionen, vilket innebär att redan under 2011 kan mikroorganismer komma att ersätta de kemiska fröbehandlingsmedel som man vet läcker ut i vatten. Cedress kommer också att lanseras internationellt. Även om mase är avslutat så lever forskningen och kunskapen vidare genom nya satsningar där forskarna hittar nya samarbetskonstellationer. Vi söker nya forskningspengar, berättar Margareta Hökeberg. Inte för att göra samma sak igen utan för att utveckla våra möjligheter att använda den enorma kraft och potential som finns i mikroorganismerna i jorden. Mikroorganismer kan ge oss ökade, säkrare och friskare skördar. Microbial Activity for a Sound Environment Programtid: Finansiering: Mistra investerar 58 Mkr. Programvärd: MASE Laboratorier AB Programchef: Christopher Folkeson Welch Programstyrelsens ordförande: Gunnar Bengtsson Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 11

7 M i stra p r o g r a m m e t P l a s m a E N H A N C E D S y s t e m s f o r e n v i r o n m e n ta l a p p l i c at i o n s REN RÖK med plasma Kväveoxider, dioxiner, svaveldioxid och flyktiga kolväten är några av de miljö- och hälsofarliga ämnen som bildas vid förbränning av fossila bränslen och hushållsavfall. Forskningsprogrammet Persea har utvecklat en teknik att med hjälp av plasma rena rökgaserna utan att det bildas farliga restprodukter. De tre aggregationstillstånden minns de flesta från skolan, att ett ämne kan vara fast, flytande eller gasformigt. Plasma är det fjärde aggregationstillståndet. Precis som gas har plasma ingen tydlig form, men till skillnad från gas består plasma av partiklar med elektrisk laddning. Det innebär att plasma kan kontrolleras och styras av magnetiska och elektriska fält. Och det är just detta Perseas forskare tagit fasta på i utvecklingen av en teknik för att rena de rökgaser som uppstår när diesel förbränns i en motor eller när hushållssopor eldas upp i avfallsanläggningar. Forskarna tog fram en speciell ihålig katod som rökgaserna passerar genom och där plasma används för att rena de farliga gaserna utan att nya giftiga ämnen uppstår. Med hjälp av elektriska pulser har man till exempel hittat < Programchef Hana Barankova. ett sätt att mycket exakt kontrollera reningsprocesser principen är samma som för en kamerablixt som laddas upp och sen frigör en kort energipuls när man tar en bild. I fallet med rökgasrening innebär det att en kort energipuls fungerar som ett startskott och att kemiska processer fortsätter även efter att pulsen upphört. Att på detta sätt använda pulser av energi gör tekniken effektiv. Många av plasmans kemiska reaktioner kan ske vid lägre temperaturer jämfört med traditionella metoder. Traditionell kemisk teknik för att ta bort kväveoxid kräver också kemikalier som till exempel ammoniak, det gör inte plasman. Dessutom har plasman potential att ta hand om flera föroreningar samtidigt, inte bara kväveoxider utan också dioxiner, svaveldioxider och flyktiga kolväten. Persea startade Under de första åren utvecklade forskarna bland annat de ihåliga katoder som används. Tidigt inledde Persea också ett samarbete med Vattenfall och forskarna har bland annat genomfört tester vid en av Vattenfalls anläggningar för avfallsförbränning, där plasma användes för att minska utsläppen av kväveoxider i rökgas med 20 procent. Under Perseas avslutande år inriktade sig forskarna bland annat på att finna användningsområden för sin teknik. Förutom energiproduktionssektorn så ser forskarna att metallindustrin, tryckerier och färgindustrin skulle kunna används sig av tekniken. Plasmarening kan också användas för desinfektion och för att eliminera dålig lukt. Fortsatt forskning, innovation, utveckling och utbildning kring Perseas resultat kommer att ske inom ramen för eu-finansierat samarbete mellan Östersjöländerna. Fler tester tillsammans med Vattenfall planeras också. Plasma Enhanced Reaction Systems for Environmental Applications. Programtid: Finansiering: Mistra investerar 34,7 Mkr Programvärd: Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Programchef: Dr. Hana Barankova, Ångströmlaboratoriet. Programstyrelsens ordförande: Erik Dahlquist, Mälardalens Högskola Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson s 13

8 M i stra p r o g r a m m e t d o m e s t i c at i o n o f m i c r o o r g a n i s m s Konsten att tämja bakterier Forskningsprogrammet DOM har gett Sverige stor kunskap om hur bakterier och svampar kan användas för att främja miljön. Mikroorganismerna kan underlätta produktion av bioenergi som i sin tur kan ersätta fossila bränslen, de kan ersätta kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och de kan förstöra giftiga ämnen som finns i jorden. Det är inte svårt att hitta mikroorganismer som skulle kunna användas för att lösa miljöproblem, problemet är att steget från provrör till praktisk tillämpning är enormt. Hur ska mikroorganismerna odlas fram i stor skala? Hur vet man att de är säkra för producenter, användare och naturen? Vilka myndigheter måste ge sitt godkännande innan mikroorganismerna kan användas? Hur lagrar man mikroorganismer stabilt så att de överlever tills de ska användas? Forskningsprogrammet dom vid Sveriges Lantbruksuniversitet, slu besitter idag en samlad kunskap om hur man tar fram mikroorganismer i stora mängder, paketerar dem, stabiliserar dem och kontrollerar att de är säkra att använda. < Programchef Sebastian Håkansson och forskarna inom DOM vet hur man odlar fram bakterier i stor skala. Forskningen vid dom har fyllt en stor kunskapslucka och möjliga tillämpningsområden är många. Som till exempel att underlätta livsmedelsproduktion till en växande världsbefolkning. Jordens befolkning ökar snabbt, vilket dels ställer större krav på effektiv och säker odling, dels krav på bättre förvaring av skördar så att de inte utsätts för skadeangrepp. Mikroorganismer kan användas i jordbruket både som miljöanpassade bekämpningsmedel vid sådd och för att konservera skördat spannmål. Det ger möjlighet för ett mer effektivt utnyttjande av jordens resurser. En av dom:s forskningsframgångar har blivit eget bolag, CaptiGel. Tillsammans med forskare från institutionen för kemi vid slu har man tagit fram ett nytt sätt att kapsla in mikroorganismer med hjälp av titandioxid, ett ämne som bland annat finns i tandkräm och solskyddsmedel. Titandioxid ger mycket täta inkapslingar och därmed ett bra skydd. Inkapslingen gör det också möjligt att kontrollera i vilken takt mikroorganismerna släpps ut. Dessutom ger titandioxid skydd mot uv-strålning ett inbyggt solskydd som är användbart när man till exempel använder mikroorganismer i jordbruk och sprider dem över ett fält. Solskyddet kan göra att fler mikroorganismer överlever längre, vilket gör att det kan räcka med en spridning istället för flera. Ytterligare ett resultat av dom:s forskning kan komma att kommersialiseras med ett självstädande och självförstörande bekämpningsmedel. Idén är att förhindra bekämpningsmedel från att tas upp i mark och grundvatten, genom att sprida det tillsammans med mikroorganismer. Bekämpningsmedlet verkar på växternas blad men mikroorganismerna bryter ned det bekämpningsmedel som hamnar vid sidan av växten på marken, innan det tränger ner för djupt i jorden. DOM, Domestication of Microorganisms for Nonconventional Application Programtid: Finansiering: Mistra investerar 61,3 Mkr Programvärd: Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Programchef: Sebastian Håkansson SLU Programstyrelsens ordförande: Lennart Arlinger Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 15

9 M i stra p r o g r a m m e t G r e e n c h e m Vit bioteknik ersätter svart guld Idag används olja som råmaterial för kemikalier och produkter som plast, lim och färger. Men olja är dyrt, dåligt för miljön och dessutom en framtida bristvara. Greenchems forskning har visat hur förnyelsebara råvaror som socker och stärkelse kan ersätta olja inom den kemiska industrin. Forskarna har även fått fram en substans som tidigare ansågs omöjlig att tillverka. < Programsekreterare Josefin Ahlqvist med plast, ett material som idag kan göras biologiskt nedbrytbart. gaser. Normalt sker produktionen också utan lösningsmedel och miljöfarliga kemikalier. Greenchem startade 2003 för att visa på de gröna alternativen till olja som råvara i den kemiska industrin. Inom programmet har forskarna med förnybara råvaror från skog och jordbruk lyckats framställa etablerade produkter som är biologiskt nedbrytbara. Och man löste ett problem som ingen annan löst tidigare. Läkemedelsföretaget AstraZeneca, ett av åtta samarbetsföretag till Greenchem, hade ett önskemål om en molekyl som skulle fungera som hjälpmedel vid läkemedelsproduktion och ge läkemedlen rätt fysikaliska egenskaper. Önskemolekylen skulle ersätta ett befintligt kemiskt ämne som kan bilda biprodukter i läkemedelsförpackningen. AstraZeneca hade trots flera tidigare försök inte lyckats framställa molekylen. Man kan inte producera substansen med traditionell kemi, berättar Josefin Ahlqvist, programsekreterare för Greenchem. Men genom att använda enzymer istället för kemiska katalysatorer lyckades vi. AstraZeneca hade då emellertid varit tvungna att lösa problemet på annat sätt, men forskarna vid Greenchem ansåg att de hade en bra substans som borde finnas på marknaden så de bildade ett eget Vit bioteknik, grön kemi, industriell bioteknik. Namnen är många principen är gammal. Människan har i tusentals år använt naturens mikroorganismer för att jäsa degar eller framställa ost och vin. Idag har biotekniken utvecklats så långt att mikroorganismer och enzymer kan utnyttjas för att omvandla eller producera nästan vilka kemikalier som helst. Naturliga enzymer kan till exempel ersätta kemiska katalysatorer, vilket gör det möjligt att tillverka miljövänliga alternativ till en mängd produkter som finns på marknaden idag: nedbrytbara plaster, färger och hudvårdsprodukter till exempel. Produkterna blir biologiskt nedbrytbara och de framställs i regel med mindre mängd energi i jämförelse med traditionell kemikalieproduktion vilket ger lägre utsläpp av växthusbolag, Devenz, som idag arbetar med kommersialisering av forskningen. Bolaget lever vidare efter att Greenchem har avslutats. Det gör också flera forskningsprojekt. Tillsammans med Perstorp arbetar forskarna i ett projekt för att med industriell bioteknik ta fram föreningar som i sin tur kan användas för att producera till exempel plaster och ytbehandlingar. En av Greenchems forskare har rekryterats till samarbetsföretaget AkzoNobel där hon driver ett projekt vidare som syftar till att utifrån förnybar råvara ta fram en miljövänlig ytbehandlingsprodukt för Ikea. Greenchem har visat att det är möjligt att ersätta fossila råvaror med förnybara, säger Josefin Ahlqvist. Speciality Chemicals from Renewable Resources - Greenchem Programtid: Finansiering: Mistra investerar 70 Mkr Programvärd: Lunds universitet Programchef: Rajni Hatti-Kaul, Lunds Universitet Programstyrelsens ordförande: Harald Skogman Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: s 17

10 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Januari: Forskningsprogrammet Greenchems programchef Rajni Hatti-Kaul utses till mottagare av Svenska Kemiingenjörers Riksförenings kemiteknikpris. Forskningsprogrammet dom får ny programchef, Sebastian Håkansson. Februari: MistraPharma deltar i diskussion om utsläpp av läkemedel från produktionsanläggningar i utvecklingsländer tillsammans med myndigheter, och industri. Konferensen Forum för miljöforskning genomförs. Temat är staden och Mistra arrangerar till sammans med Delegationen för hållbara städer, Formas och Naturvårdsverket. Mistras nystartade kunskapscentrum Mistra Urban Futures visar upp sig. Future Forests satsar på tillväxtparker i Västerbotten och Småland. Forskningen förväntas ge svar på vilka effekterna blir av en intensivare odling av skog. Den första globala miljönormen för fastighetsbranschen lanseras. Nils Kok, sirp är ansvarig för rapporten. Mars: Mistras klimatpolitiska forskningsprogram Clipore bjuder in svenskt näringsliv till ett seminarium och workshop kring klimatpolitik och klimatpolitisk forskning. Forskningsprogrammet Heureka, som utvecklat skogliga analys- och planeringssystem, avslutas. Investerare möter forskningsprogram på Mistras kansli och diskuterar kommersialisering. Forskningsprogrammet Future Forests får ny programchef, Annika Nordin, slu. Mistras Verkställande Direktör Ola Engelmark lämnar sin post. April: Nytt forskningsprogram presenteras: Mistra Arctic Futures. Forskningsprogrammet MASE utför fältförsök i Storbritannien. Maj: Hanna Härelind Ingelsten, projektledare i Mistraprogrammet e4, får kungligt stipendium på kronor. Mistras årsrapport kommer ut Juni: Forskare från PlantCom- Mistra medverkar i boken Plant Communications from an Ecological Perspective (Springer-Verlag). Mistrafinansierade ProEviroprojektet Green Heat, som forskat på induktionsvärme, avslutas med ett strålande resultat. En undersökning gjord av Henrik Nilsson på Mistraprogrammet sirp visar att 90 procent av bolagen på Stockholmsbörsen har minst en styrelseledamot som dömts för brott. Amerikanska flottan intresserar sig för I-Techs färg mot havstulpaner. Färgen är resultatet av forskning inom forskningsprogrammet Marine Paint. Lars-Erik Liljelund utses till ny Verkställande Direktör för Mistra. Juli: Semestermånad Augusti: Mistraprogrammet Future Forests deltar i världskongress om skoglig forskning i Seoul. Ny styrelse för Mistra utses. September: Forskningsprogrammet Entwined deltar i wto Public Forum i Genève Blåmusslor kan bli rostskydd visar resultat från ett Mistrafinansierat forskningsprojekt med forskare från Kungliga Tekniska högskolan Mistraprorgammet Stålkretsloppet trycker ny upplaga av sin rapport i populärversion efter stor efterfrågan från skolor. Stockholm Resilience Centre håller seminarium i serien Stockholm Seminars. Denna gång om Global change, the Arctic and Resilience. Oktober: Utlysning av nytt forskningprogram: Mistra Future Fashion. Mistra avser att investera 40 Mkr i ett tvärvetenskapligt program om hållbart mode. November: Mistra-swecia anordnar konferensen Climate Adaptation in the Nordic Countries. Science, Practice, Policy. En mini-ubåt, stor som ett par läskburkar, får efter finansiering av Mistra utrustning för att kunna undersöka sjöar under glaciärer. Malin Lindgren blir ny kommunikationsansvarig på Mistra. Christopher Folkeson Welch och Johan Edman anställs på Mistra som ansvariga för forskningssatsningar. inom naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/policy. December: Mistra beslutar vilka projekt som beviljas medel inom Mistra Arctic Futures. Under tre år investerar Mistra 38 miljoner i programmet.

11 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Övriga forskningsprogram Miljödriven affärsutveckling plantcom mistra Utmaningen: Bladlöss orsakar problem vid växtodlingar och den omfattande användningen av bekämpningsmedel över stora arealer medför en betydande miljöbelastning i odlingslandskapet. Nyttan: Målsättningen är att utnyttja växternas egen förmåga att genom kommunikation med flyktiga ämnen stärka motståndskraften och locka till sig bladlössens naturliga fiender som t.ex. nyckelpigor. Användare: Lantbrukare, företag, myndigheter och allmänheten. Programtid: Mistra investerar: 69,1 mkr Webbplats: E4 Mistra Utmaningen: Att minska emissionen av kväveoxider och partiklar från fordon utan att samtidigt öka energikonsumtionen och därmed CO2-emissionen. Nyttan: Målet är att utveckla nya energieffektiva efterbehandlingssystem för förbrännings motorer och nå utsläppsnivåer som understiger i dag kända lagkrav. Användare: Resultaten kan användas av svensk industri inom flera sektorer, myndigheter och miljöorganisationer. Resultaten kom - mer även att gynna den en skilda indi viden och samhället i stort i form av bättre omgivningsluft, det vill säga lägre halter av lokala luftföroreningar och lägre emissioner av växthusgaser. Den enskilda fordonsägaren kommer att gynnas i form av minskad bränsleförbrukning. Programtid: Mistra investerar: 42,8 mkr Webbplats: mistrasvensk/forskning stålkretsloppet Utmaningen: Stålverken måste förändra tillverkningen så att metalller utnyttjas effektivare och med mindre resursåtgång. Nya stålsorter måste används optimalt genom miljösmarta konstruktioner. Nyttan: Programmet skall bidra till utveckling av dels förbättrade produktionsprocesser och förbättrad användning av stål i konstruktioner, dels metoder för miljövärdering för process- och produktutveckling som beskriver miljövärdet ur ett brett samhällsperspektiv. Tvärvetenskaplighet och korslärande är nyckelord. Användare: Resultaten bidrar till bättre tillverkningsprocesser i industrin stålverk, skrothandel och verkstadsindustri samtidigt som samhället får tillgång till nya miljövärderingsmetoder för forsknings-, industri- och undervisningsändamål. Programtid: Mistra investerar: 97 mkr Webbplats: Underlag till fövaltning och politik clipore Utmaningen: Hotet om klimatförändringar är en av de viktigaste och mest komplicerade utmaningar som världen står inför. Internationella överenskommelser behöver för att lyckas bygga på gedigen kunskap kring olika aktörers förutsättningar och intressen och ske utifrån bedömningar av konsekvenserna för såväl klimat som olika förhandlingsparter. Nyttan: Clipore stödjer forskning och stimulerar till dialog, som kan föra de internationella klimatförhandlingarna framåt. Användare: Syftet är att huvuddelen av forsknings- resultaten ska ha ett direkt värde för inhemska politiska beslutsfattare och deras kollegor i andra länder. Industrin spelar också viktig roll i programmet, både för att ge underlag till forskningen och som användare av resultaten. Programtid:: Mistra investerar: 106,9 mkr Webbplats: future forests Utmaningen: Klimatförändring, globalisering och en allt större konsumtion av energi och råvaror ökar efterfrågan på våra skogliga resurser. Utmaningen är att hantera avvägningar mellan att utvinna mer timmer, papper och energi och samtidigt säkra biodiversitet, rekreation och andra ekosystemtjänster. Nyttan: Future Forests skapar kunskap och utvecklar verktyg som möjliggör vetenskapligt underbyggda beslut för framtidens förvaltning av en av våra mest värdefulla naturresurser skogen. Användare: Forskningsprogrammets målgrupper är de som sköter skogen, inklusive privata skogsägare, skogsägarorganisationer och skogsbolag. Andra målgrupper är nationella och regionala myndigheter, andra näringar som är beroende av skogen, politiker och intresseorganisationer. Programtid: Mistra investerar: 55 mkr Webbplats: entwined Utmaningen: Internationellt utbyte av produkter, tjänster, kapitalflöden, teknologi, information, och till viss del arbetskraft, har skapat ett allt större beroende mellan länder. Entwineds forskning fokuserar därför på hur den ekonomiska globaliseringen, och dess styrande institutioner, påverkar den mänskliga välfärden och miljön lokalt, nationellt och globalt. Nyttan: Genom att bidra med en ökad förståelse för hur integration av marknader som sträcker sig över landgränser kan uppnås med en balanserad miljökvalitet. Användare: Forskningen ska bidra till utveckling av verktyg som stödjer svenska, och andra europeiska forskare och intressenter, för att integrera miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programtid: Mistra investerar: 53,8 mkr Webbplats: mistra urban futures Utmaningen: Stadsutveckling över hela världen behöver gå mot mer hållbar utveckling. För att så ska ske behövs förnyad kunskap inom såväl teori som praktik. Nyttan: Mistra Urban Futures är ett världsledande centrum för hållbar stadsutveckling där praktiker och forskare i nära samverkan erbjuder innovativa lösningar genom förstklassig, verkningsfull och samhällsrelevant kunskap. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Användare: Resultaten ska komma till nytta för allt från ingen jörer, arkitekter till samhällsplanerare och ekonomer inom såväl företag som offentlig förvaltning över hela världen. Programtid: Mistra investerar: 103 mkr Webbplats: mistrapharma Utmaningen: Knappt tvåhundra aktiva läkemedels- substanser har återfunnits i vattenmiljön. Förekomsten är i sig oönskad, men frågan är om de nivåer som finns är farliga för de djur och växter som lever där? Det är känt att syntetiskt östrogen i p-piller påverkar fisk, men kunskapsbristen är stor rörande de allra flesta läkemedels möjliga miljöeffekter. s 20 s 21

12 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Nyttan: Programmet ska identi - fiera läkemedelssubstanser som utgör en betydande risk för vattenlevande organismer, rekommendera tekniker för förbättrad avloppsvattenrening, förbättra strategier och indikatorer för att tidigt kunna identifiera läkemedelssubstanser som kan orsaka oönskade miljöeffekter och stärka kontakterna och kommunikationen inom nätverket av svenska och internationella forskare och avnämare. Användare: Myndigheter, företag/organisationer som renar och använder vatten, huvudmännen för offentlig hälso- och sjukvård och läkemedelsindustrin. Programtid: Mistra investerar: 42,2 mkr Webbplats: stockholm resilience centre Utmaningen: Människan utövar ett växande inflytande på ekosystemens dynamik. Många ekosystem har övergått till mindre produktiva tillstånd i förmågan att generera ekosystemtjänster som mat, vattenrening och klimatreglering. Risken är stor för tröskeleffekter. Nya principer behövs för förvaltning av naturresurser och miljö som bygger resiliens. Nyttan: Centrumet avser att utveckla förståelsen av komplexa social-ekologiska system samt bidra med nya insikter och redskap som möjliggör bättre styrning och förvaltningen av dessa. Användare: Centrumet generar kunskap och bistår med råd till beslutsfattare på nationell, europeisk och internationell nivå. Centrumet utvecklar breda partnerskap, och utgör ett samarbete mellan Stockholms Universitet, Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholm Environment Institute. Programtid: Mistra investerar: 98,5 mkr Webbplats: mistra-swecia Utmaningen: Klimatet förändras. Framtida utsläppsminskningar är avgörande för hur stora förändringarna blir. Samtidigt är det inte längre möjligt att avstyra en viss klimatförändring och med den vissa klimateffekter. Samhällets olika anpassningsbehov är relaterade till klimat, ekonomi, klimateffekter och samhällets processer. Dessa ämnesområden behöver studeras integrerat. Nyttan: Programmet tar fram och integrerar modeller och kunskaper om klimat, ekonomi, effekter och anpassning för stöd till samhällets klimatarbete. Användare: Lokala, regionala och nationella beslutsfattare och andra aktörer med ansvar för klimatanpassning, som myndigheter, politiker, organisationer, företag, forskning och allmänhet. Programtid: Mistra investerar: 39 mkr Webbplats: sustainable investment research platform Utmaningen: Institutionella investerare kan genom sina investeringar påverka företagen i riktningen mot en hållbar utveckling. Hindren kan dock vara många innan en mera långsiktig investeringsstrategi som integrerar miljömässiga, sociala och ägarstyrningsfrågor slår igenom. Nyttan: Programmet ska bidra med tillämpad forskning i värdekedjan på finansmarknaden. I fokus står företagens rapportering, analytikers värderingar, förvaltares och investerares beteenden samt portföljval utifrån hållbarhetskriterier. Användare: Resultaten ska komma till nytta för såväl institutionella investerare, förvaltare, analytiker och övriga aktörer på de finansiella marknaderna. Programtid: Mistra investerar: 101 mkr Webbplats: Under 2010 avslutades forskningsprogrammet ProEnviro som Mistra finansierat tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning. ProEnviro var en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Totalt deltog 13 projekt i programmet. Ett krav för att delta var att projekten hade ett samarbete mellan industri och högskola eller forskningsinstitut i projekten. Ny styrelse och en ny vd 2010 blev ett år av eftertänksamhet. Uteblivna framgångar i de internationella klimatförhandlingarna, trots att forskarna blir allt tydligare när det gäller effekter av ett förändrat klimat, gör det tydligt att det behövs nya kreativa lösningar. Den top-down ansats som klimatförhandlingarna innebär måste kombineras med förstärkt bottom-up. Lyckligtvis inväntar inte de svenska företagen vad som händer i förhandlingsrummen. Omställning mot miljö- och energieffektiva processer och produkter pågår samtidigt som det svenska näringslivet är starkare än någonsin. Här har Mistra-modellen varit en föregångare som visat på att det med forskning är möjligt att skapa fortsatt tillväxt parallellt med att miljöbelastningen minskar. Det är just detta som behövs demonstreras just nu. Utvecklingsländer ställer krav på tillväxt för en rättmätig ökning av välfärd för sina medborgare. Att kunna frikoppla en ökad tillväxt från en motsvarande belastning av miljön är därför en nödvändighet. Mistras industriellt orienterade program har härvid varit framgångsrika. Sju av Mistras program har avslutats under 2010, ett antal pågår och nya planeras. Särskilt intressant är det samarbete vi har haft med Stiftelsen för Strategisk Forskning SSF där vi tillsammans finansierat miljöinriktad forskning och utveckling hos små och medelstora företag, dvs sådana som normalt inte har förutsättningar att bedriva egen FoU. Detta har resulterat i nya produkter med väsentligt mindre belastning på miljön. Kan vi i nästa steg nå den internationella marknaden så vinner vi inte bara bättre miljö utan förstärker också den svenska konkurrenskraften. Detta kräver nära samverkan med andra aktörer. Förutsättningarna är bra eftersom vi i våra program alltid söker en tidig medverkan från användare. De program vi finansierar vars syfte är att stödja policyutveckling lyckas också göra skillnad. För att klara de utmaningar vi står inför, i Sverige såväl som internationellt är behovet stort av policyinnovationer där man knyter ihop teknik- och naturvetenskap med samhällsvetenskap. Därför eftersträvar vi tvärdisciplinärt integrerad forskning i många av våra program. Det möter ibland kritik från forskarsamhället om för mycket styrning av forskning och krav på specifika upplägg. En del menar att ren nyfikenhetsdriven forskning skulle vara ett bättre alternativ. Självklart vore det inte bra om alla forskningsfinansiärer hade samma anslag som Mistra, lika lite som om alla finansierade nyfikenhetsdriven forskning. Det viktiga är att det finns en mångfald av ansatser som kompletterar varandra. Året 2010 har också inneburit en delvis ny styrelse i enlighet med det beslut regeringen fattade under året om en ny modell för att utse stiftelsestyrelserna i de sk löntagarfondsstiftelserna. Vi har också fått en ny och mycket kompetent VD med god erfarenhet av Mistra från tidigare styrelsearbete. Ny personal har rekryterats så att vi nu har ett kansli som fullt ut kan möta de utmaningar vi står inför. Sammantaget tycker jag att vi är väl rustade att fortsätta verka för en framgångsrik forskning för att stödja en hållbar samhällsutveckling. Lena Treschow Torell Styrelseordförande s 22 s 23

13 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Flerårsöversikt (Mkr) Beslutade anslag Totalt utbetalt till forskning Förvaltat kapital Årsredovisning Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Räkenskapsåret 2010 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) får härmed avge årsredovisning för räkenskaps året , stiftelsens sjuttonde verksamhetsår. Beloppen inom parentes avser år Ändamålsförvaltning Ändamålsbestämningen, paragraf 1, i stiftelsens stadgar har följande lydelse: Stiftelsen, vars benämning skall vara Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tilllämpningar skall tagas till vara. Styrelsen Under verksamhetsåret har följande personer varit ledamöter i Mistras styrelse: Lena Treschow Torell, ordförande Stefan Nyström (ledamot tom , vice ordförande from ) Christina Lindbäck Maria Strömme Mathilda Tham Kenneth Alness (fr ) Birgitta Bergman (fr ) Elisabeth Salander Björklund (from ) Thomas Sterner (fr ) Bengt Söderström (fr ) Björn Hägglund (vice ordförande, tom ) Svante Axelsson (tom ) Charlotte Brogren (tom ) Lars Magnusson (tom ) Johan Trouvé (tom ) Cynthia de Wit (tom ) Mistras styrelse har under år 2010 haft sju (fem) sammanträden. Mistras verksamhet 2010 Mistra har betalat ut 169 (226) Mkr i forskningsmedel beviljat medel till en ny satsning Mistras satsningar kan delas in i tre olika grupperingar: Mistraprogram, Mistra Centrum samt övrigt stöd. Mistraprogram och Mistra Centrum Mistra har från start till och med utgången av år 2010 fattat beslut om att investera i totalt 41 (40) större forskningsprogram samt 2 (2) Mistra Centrum. Den nya satsningen Mistra Arctic Futures är resultatet av en utlysning år Det beviljade beloppet för Mistra Arctic Futures är sammantaget högst 38 Mkr och sträcker sig tre år framåt. Under året har fyra program, Svartlutsförgasning, mase, persea respektive Greenchem slutfinansierats när det gäller forskning. Övrigt stöd Utöver stöd till forskning har Mistra under 2010 beviljat stöd främst till planeringsanslag för att sökanden ska utveckla fullständiga programförslag samt beviljat en mindre fortsättningsanslag inom Greenchems forskningsområde. Kapitalförvaltning Mistras stadgar berör förvaltningen av stiftelsens kapital: Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas. Stiftelsens förmögenhet utgörs av de medel, som genom regeringens beslut den 2 december 1993 överförts till stiftelsen samt de medel som härefter kan komma att överlämnas till densamma som ytterligare stiftelsekapital. Stiftelsens verksamhet får på sikt medföra att stiftelsens förmögenhet förbrukas. Kommittén för kapitalförvaltning har under året bestått av de externa ledamöterna Märtha Josefsson (ordförande), Peter Norman (tom ), Erik Sjöberg samt John Howchin (from ). Enligt den av styrelsen antagna arbetsordningen ingår Mistras VD som ledamot av kommittén för kapitalförvaltning. Vid starten år 1994 var Mistras kapital Mkr. Vid utgången av 2010 var marknadsvärdet (2 957) Mkr. Totalt har (2 783) Mkr betalats ut till forskning, varav 169 (226) Mkr under året. Mistras förvaltning är uppdelad i tretton mandat förvaltade av tio externa förvaltare. Mistra har alltså ingen intern förvaltning. Avkastningen på Mistras kapital var 5,9 procent för hela portföljen vilket överskred det sammanvägda jämförelseindexet med 0,7 procentenheter. Avkastningen på aktieportföljen var 9,3 procent vilket var 1,0 procentenheter över Mistras jämförelseindex för aktier. Ränteportföljen avkastade 2,4 procent vilket var 1,0 procentenheter över jämförelseindex. Avkastningen beräknas genom att mäta förändringen i portföljens marknadsvärde efter förvaltningsarvoden och transaktionskostnader samt justerat för insatt och uttaget kapital (så kallad tidsvägd avkastning). Hela Mistras portfölj förvaltas sedan 1 april 2007 med någon form av hållbarhetskriterier. Mistra har genomfört en uppföljning av hållbarhetsprofilen i förvaltningen genom en enkät och uppföljande telefonsamtal för femte året i rad. Detta för att säkerställa att Mistra får den förvaltning som överenskommits samt för att samla erfarenheter. Det är ännu för tidigt att göra en avkastningsanalys för dessa uppdrag jämfört med en konventionell portfölj. Fördelningen av Mistras totala portfölj i procent: Räntebärande placeringar inklusive likvida medel 42,4 % 48,0 % Svenska aktier 12,7 % 10,4 % Övriga europeiska aktier 6,8 % 8,8 % Amerikanska aktier 5,4 % 5,8 % Globala aktier 20,8 % 20,1 % Övriga aktier 5,5 % 4,9 % Alternativa placeringar 6,4 % 2,0 % Totalt 100,0 % 100,0 % s 24 s 25

14 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Organisation och personal Mistra hade vid årsskiftet sex (sju) fast anställda. Mistra har under året rekryterat en ny VD, Lars-Erik Liljelund, som efterträtt Ola Engelmark. Mistra anlitar vetenskapliga experter, främst utländska, för bedömning av förslag till forskningsprogram, för utvärdering av pågående forskningsprogram inför fortsatt finansiering samt för utvärdering av avslutade program för erfarenhetsåterföring. Även för att bedöma forskningsprogrammens relevans och nytta anlitar Mistra externa experter. Mistra använder konsulter och extern kompetens för specialområden som IT, juridik, värdepappersadministration m.m. Risker och riskhantering Vid förvaltningen av stiftelsens kapital uppkommer marknadsrisker i form av aktieprisrisk, ränterisk, kreditrisk och valutarisk. Styrelsen har lagt fast riktlinjer för att anpassa risknivån till den fastställda placeringshorisonten. Kapitalförvaltningskommittén följer löpande upp risknivån i förvaltningen och utvärderar de ramar som lagts fast. I verksamheten förekommer även operativa risker, det vill säga risker för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga faktorn, felaktiga system eller externa händelser. De operativa riskerna begränsas genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Framtidsutsikter Mistras avsikt är att betala ut högst 1,2 miljarder kronor i forskningsbidrag under perioden Med ett kapital på 2,9 miljarder kronor är utbetalningsnivån så hög att det är stor sannolikhet att Mistras kapital kommer att förbrukas på lång sikt. Stiftelsens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. Resultaträkning Stiftelsens intäkter not Aktieutdelningar Räntor, värdepapper Räntor, bank Övriga intäkter Summa intäkter Stiftelsens kostnader Förvaltningskostnader Övriga externa kostnader 1,2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Förvaltningsresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter Ränteintäkter 0 39 Resultat efter finansiella poster Årets resultat Mistras styrelse s 26 s 27

15 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Balansräkning Kassaflödesanalys TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Förlust avyttring inventarier Betald skatt Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från bidragsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Eget kapital och skulder Eget kapital 10 Bundet eget kapital Stiftelsekapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Beviljade, ej utbetalda anslag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser inga inga Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall allmänt råd saknas eller då avvikelse skett gentemot allmänt råd beskrivs tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper nedan. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde där inget annat anges. Kortfristiga placeringar värderas enligt lägsta värdets princip. Upplupen ränta på placeringarna redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Värdering av värdepappersinnehav sker kollektivt till det lägsta av an- skaffningsvärde och verkligt värde. Separat värdering sker av aktierelaterade respektive ränterelaterade instrument uppdelat på svenska och utländska innehav. Verkligt värde fastställs av senaste betalkurs. Värdet av fordringar och skulder i utländsk valuta har framräknats med den på bokslutsdagen noterade köpkursen för respektive valuta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden är 5 år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Anslag Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Intäktsredovisning Vid köp och försäljning av värdepapper tillämpas affärsdagsredovisning. Över- och underkurser på obligationer i förhållande till nominellt värde har periodiserats jämnt över kvarvarande löptid. Upplupen ränta på placeringar redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Återbetalda förvaltningsavgifter redovisas under rubriken övriga intäkter. s 28 s 29

16 M i s t r a Å r s r r a p p o r t M i s t r a Å r s r r a p p o r t Noter 1. Leasingavtal Årets leasingkostnader uppgår till ( ) kronor. 2. Arvode och kostnadsersättning Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Revisionsuppdrag KPMG AB Riksrevisionen Summa Externa kostnader, övrigt Konsultkostnader Resor och traktamenten Redovisningsarvoden Lokalkostnader Övriga externa kostnader Summa externa kostnader övrigt Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Kvinnor 3 4 Män 3 3 Summa 6 7 Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till styrelse och VD Löner och andra ersättningar till övriga anställda Pensionskostnader Övriga sociala kostnader Övriga personalkostnader Summa löner, ersättningar och sociala kostnader Arvodena till styrelseledamöterna var ( ) kronor. Styrelsens arvode utgörs av en fast och en rörlig del. Arvodena till de externa ledamöterna i Mistras kapitalförvaltningskommitté uppgick till ( ) kronor. Under året har ersättning till nuvarande och tidigare VD utgått med kr ( kr). Härutöver har pensionskostnader för nuvarande och tidigare VD uppgått till kr ( kr). Nuvarande VDs anställning kan sägas upp av endera parten med en uppsägningstid om sex månader. Efter anställningens upphörande har VD rätt till ytterligare sex månaders ersättning om uppsägning skett från Mistras sida. Från den månatliga utbetalningen av ersättningen ska avdrag göras motsvarande den månadslön VD erhåller från annan arbetsgivare. Mistra betalar varje månad ut ett belopp motsvarande 32,5 procent av den överenskomna månadslönen till VD:s individuella pensions- och sjukförsäkring. 5. Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Valutakursdifferenser Realisationsresultat vid försäljningar Nedskrivningar/ återföring av nedskrivningar Förbättringsutgift på annans fastighet Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Långfristiga värdepappersinnehav anskaffningsvärde marknadsvärde Bokfört värde Aktier, svenska Aktier, utländska Fondandelar, utländska Obligationer, svenska Övriga utländska värdepapper Summa värdepapper Ackumulerad nedskrivning har skett med totalt kr till marknadsvärdet, då det är lägre än bokfört värde. s 30 s 31

17 M i s t r a Å r s r r a p p o r t Noter (forts) 9. Övriga fordringar Överskottsmedel Skandia Övriga fordringar Kundfordringar Summa övriga fordringar Eget kapital Ursprungligt stiftelsekapital Förändring tidigare år Årets anslag Återförda anslag Årets resultat Summa eget kapital Upplupna kostnader Upplupna förvaltningskostnader Lagstadgade soc. avg. särsk lönesk/sjukf Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Stockholm den 21 mars 2011 Lena Treschow Torell, Ordförande Stefan Nyström, vice ordförande Bengt Söderström Birgitta Bergman Christina Lindbäck Elisabeth Salander Björklund Kenneth Alness Maria Strömme Mathilda Tham Thomas Sterner Detta är Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas till vara. Mistra investerar i tvärvetenskaplig forskning av högsta klass som i samverkan med användare bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Forskning initierad av Mistra ska bland annat bidra till effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp, hållbar produktion, konsumtion och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. För att resultaten ska komma samhället till nytta utvecklas all forskning från idé och framåt i nära samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och frivilligorganisationer. Mistra investerar årligen ca 200 miljoner kronor i forskning. I dagsläget har Mistra ungefär 15 stora tvärvetenskapliga forskningsprogram eller centrum, som vart och ett löper på mellan sex och åtta år och i något fall ännu längre. Mistras kapitalförvaltning ska vara en förebild för hur investeringar kan bidra till att utveckla samhälle och näringsliv på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 mars 2011 Anders Bäckström, Auktoriserad revisor Håkan Östebo, Auktoriserad revisor s 32 s 33

18 Mistras kansli Lars-Erik Liljelund VD Tel: Fredrik Gunnarsson Administrativ chef Tel: Mobil: Malin Lindgren Kommunikationsansvarig Tel Mobil: Berith Nordström VD-sekreterare och Kontorsassistent Tel: Mobil: Britt-Inger Andersson Idéutvecklingsansvarig Tel: Mobil: Britt Marie Bertilsson Programansvarig Tel: Mobil: Johan Edman Programansvarig Tel: Mobil: Christopher Folkeson Welch Programansvarig Tel: Mobil:

19 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Gamla Brogatan 36 38, Stockholm Telefon Telefax e-post

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) 556565-5734. Perioden 2012-01-01 2012-12-31

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) 556565-5734. Perioden 2012-01-01 2012-12-31 Senzime AB (publ) 1 (7) Bokslutskommuniké för Senzime AB (publ) Perioden 2012-01-01 2012-12-31 Senzime AB (publ) 2 (7) Senzime AB (publ) får härmed avge bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2012. Nettoomsättningen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31

Årsredovisning för. Spiffx AB 556856-0246. Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31 Årsredovisning för Spiffx AB Räkenskapsåret 2014-07-01-2014-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

Halvårsrapport. Senzime AB (publ)

Halvårsrapport. Senzime AB (publ) Senzime AB (publ) 1 (6) Halvårsrapport för Senzime AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Senzime AB (publ) 2 (6) Styrelsen och verkställande direktören för Senzime AB (publ) får härmed avge halvårsrapport

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Amago Capital AB (publ), org nr 556476-0782, är ett publikt onoterat bolag med 16 417 959 utestående aktier. Per balansdagen var bolagets tre största aktieägare

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2004 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2004-01-01--2004-12-31

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 DELÅRSRAPPORT AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 Perioden 1 september 2014 28 februari 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK Rörelseresultatet uppgick till - 0,4 (-

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Grythyttan Whisky AB (publ) Org.nr. 556727-3684 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) (556817-1812) Räkenskapsåret 100831-101231 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning Stiftelsen Hälsoforskning Org nr 822003-1689 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01-2005-12-31 Förvaltningsberättelse Stiftelsen är en insamlingsstiftelse vars ändamål är att genom bidrag stödja

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM ÅRSRAPPORT 2008 MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA ÅRSRAPPORT 2007 2 KONKURRENS- KRAFTIG FORSKNING År 2008 har varit ett spännande år för Mistra: två stora forskningsprogram

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M 2011-01-01-2011-12-31 Innehåll Sid Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-7 Organisationsnummer:

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB GoodCause Holding AB Org nr 556672-9769 ÅRSREDOVISNING 2006 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt andra räkenskapsår,

Läs mer

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning

HÄLSOFONDEN Stiftelsen Hälsoforskning. Årsredovisning Stiftelsen Hälsoforskning Org nr 822003-1689 Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-01-01-2004-12-31 Förvaltningsberättelse Stiftelsen är en insamlingsstiftelse vars ändamål är att genom bidrag stödja

Läs mer

Årsredovisning. Comfort Window System AB (publ) för. Org.nr. 556574-9826

Årsredovisning. Comfort Window System AB (publ) för. Org.nr. 556574-9826 Årsredovisning för Comfort Window System AB (publ) Org.nr. 556574-9826 Styrelsen och verkställande direktören får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2006 09 01-2007

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-09-01--2005-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-09-01--2005-12-31 1 DF Certifiering AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-09-01--2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ)

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Årsredovisning för Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren Årsredovisning för Norsk-Svenska Handelskammaren 802401-3032 Räkenskapsåret 2014 01 01-2014 12 31 2 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Norsk-Svenska Handelskammaren får härmed avge årsredovisning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005 Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924 Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Balansomslutning 5 726 36 145 68 186 90 673 Eget kapital 675 12 995 22 029 35

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser.

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser. Niomånadersrapport 2007 Publiceras 2007-10-26 (NGM: MSAB B) Nettoomsättningen under perioden uppgick till 31,83 Mkr (17,32) Resultatet efter finansiella poster var 13,61 Mkr (7,00) Resultat per aktie 0,777

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening Årsredovisning för Skottanet Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2009 Skottanet Ekonomisk Förening 1(7) Styrelsen för Skottanet Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Byggillet i Stockholm AB, 556629-8450 får härmed avge årsredovisning för 2011-07-01-2012-12-31. Allmänt om verksamheten

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987

Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987 Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 3-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Ställda säkerheter

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-09-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Föreningen Edsätras Vänner

Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner är en ideell förening utan vinstdelning och leds av en styrelse som inte är arvoderad. Föreningen hade per 31 december 2014 totalt 144 medlemmar. Här

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31 55697-5782 Delårsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 55697-5782 Aptahem kvartalsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 Sammanfattning av kvartalsrapport Tre månader (215-1- 1 215-3- 31)! Rörelsens intäkter uppgick

Läs mer

Årsredovisning MILITÄRSÄLLSKAPETS FÖRLAGS AKTIEBOLAG

Årsredovisning MILITÄRSÄLLSKAPETS FÖRLAGS AKTIEBOLAG Militärsällskapets Förlags AB 1(8) Årsredovisning MILITÄRSÄLLSKAPETS FÖRLAGS AKTIEBOLAG Org nr 566015-5226 2012 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Militärsällskapets Förlags

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer