Riksdagsvalet 2011, uppställning av kandidater

Transkript

1 Val 0 Riksdagsvalet 0, uppställning av kandidater Uppställning av kandidater vid riksdagsvalet 0 Vid valet uppställdes totalt 5 kandidater, vilket är kandidater fler än i förra riksdagsvalet. Alla 7 registrerade partier deltar i riksdagsvalet. Antalet partier som deltar i valet minskade med ett jämfört med förra riksdagsvalet. Tre nya partier deltar i valet, de övriga var med också fyra år tidigare. De partier som deltar i valet samt deras förkortningar finns i kvalitetsbeskrivningen för offentliggörandet. Figur. Andelen kvinnor och män bland kandidaterna i riksdagsvalen (%) Nästan 7 procent av kandidaterna har uppställts av de nuvarande riksdagspartierna (CENT, SAML, SDP, VÄNST, GRÖNA, KD, SFP och SAF). I den här gruppen fanns det totalt 679 kandidater. Antalet kandidater i övriga partier som inte ingår i den nuvarande riksdagen varierade stort. Flest kandidater ställde Finlands Kommunistiska Parti () upp och minst partiet För de fattigas väl (). I hela landet var antalet kandidater utanför partierna bara. Majoriteten av kandidaterna i riksdagsval har alltid varit män. I riksdagsvalet 0 är av kandidaterna män och 90 kvinnor. Kvinnornas andel av kandidaterna är i detta val 9 procent, vilket är något under en procentenhet mindre än i riksdagsvalet 007. Jämfört med förra riksdagsvalet minskade de kvinnliga kandidaternas andel av partiernas kandidater i fyra riksdagspartier. Mest minskade de kvinnliga kandidaternas andel i Finlands Socialdemokratiska Parti. Av SDPs kandidater i detta val är, procent Helsingfors..0 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 kvinnor, vilket är nästan sex procentenheter mindre än fyra år tidigare. De kvinnliga kandidaternas andel steg mest hos Sannfinländarna, med över åtta procentenheter. Av riksdagspartierna är de kvinnliga kandidaternas andel dock fortfarande minst hos Sannfinländarna,, procent. Gröna förbundet är det enda riksdagspartiet, där över hälften av kandidaterna i valet är kvinnor. I andra partier än riksdagspartier varierar kvinnornas andel av kandidaterna mer än i riksdagspartierna. Tre av fyra kandidater i partiet För de fattigas väl är kvinnor, medan bara under en sjättedel av Förändring 0 och Piratpartiets kandidater är kvinnor. Av kandidaterna är 5 stycken 0 år eller äldre. Tolv kandidater är över 75 år. Totalt är 5 kandidater under 5 år. Av dessa är sju år gamla. Medelåldern för alla kandidater är 5, år, för de manliga kandidaterna 6, år och för de kvinnliga, år. (Åldern är kandidaternas ålder på valdagen). Ett riksomfattande kandidatregister har publicerats på justitieministeriets webbplats. Tabell. Antalet kandidater efter kön partivis i riksdagsvalet 0 Kandidater Tot. CENT SAML SDP VÄNST GRÖNA KD SFP SAF FKP SSP IP KA KAP FAP Frihetsp. Piratp. Förändr. 0 Övr. Totalt Män Kvinnor

3 Innehåll. Kommunsammanslagningar i riksdagsvalen Tabeller Tabellbilagor Antalet kandidater efter parti och valkrets i riksdagsvalet Riksdagssval, kvalitetsbeskrivning...

4 . Kommunsammanslagningar i riksdagsvalen 9 0

5 Kommunsammanslagningar i riksdagsvalen 9 0 (..0, sammanlagd 5) Upplöst kommun 0 Kymmene valkrets 59 Nuijamaa 0 Nylands valkrets Tenala 0 Åbo södra valkrets 09 Kalanti 0 Åbo norra valkrets 65 Raumo lk Mellersta Finlands valkrets 77 Säynätsalo 7 Konginkangas 0 Nylands valkrets 7 Lojo Lojo kommun 6 Borgå 6 Borgå lk 06 Tavastlands valkrets 0 Heinola 09 Heinola lk 09 Södra Savolax valkrets 0 Anttola 9 S:t Michels lk Mellersta Finlands valkrets 99 Kuorevesi Uleåborgs valkrets Temmes Kymmene valkrets 97 Veckelax Uleåborgs valkrets 5 Pattijoki Södra Savolax valkrets Jäppilä 59 Pieksämäki lk 97 Virtasalmi Egentliga Finlands valkrets Loimaa kommun 9 Karinainen Satakunta valkrets 9 Kullaa Birkalands valkrets 70 Sahalahti Kymmene valkrets 7 Saari 9 Uukuniemi Norra Savolax valkrets 99 Vehmersalmi Kangaslampi Norra Karelens valkrets Namnet på den nya eller den utvidgade kommunen 0 Kymmene valkrets 05 Villmanstrand 0 Nylands valkrets 5 Ekenäs 0 Åbo södra valkrets 95 Nystad 0 Åbo norra valkrets 6 Raumo Mellersta Finlands valkrets 79 Jyväskylä 99 Äänekoski 0 Nylands valkrets Lojo Lojo 6 Borgå 6 Borgå 06 Tavastlands valkrets Heinola Heinola 09 Södra Savolax valkrets 9 S:t Michel 9 S:t Michel Mellersta Finlands valkrets Jämsä Uleåborgs valkrets 59 Tyrnävä 0 Kymmene valkrets 075 Fredrikshamn Uleåborgs valkrets 67 Brahestad 09 Södra Savolax valkrets 60 Pieksänmaa 60 Pieksänmaa 60 Pieksänmaa 0 Egentliga Finlands valkrets Loimaa 66 Pöytyä Satakunta valkrets 6 Ulvsby Birkalands valkrets Kangasala Kymmene valkrets 50 Parikkala 50 Parikkala Norra Savolax valkrets 97 Kuopio 95 Varkaus Norra Karelens valkrets Tidpunkt

6 Upplöst kommun 5 Kiihtelysvaara 56 Tuupovaara 9 Värtsilä Vasa valkrets 59 Peräseinäjoki 5 Lapplands valkrets 699 Rovaniemi lk 0 Egentliga Finlands valkrets 90 Mietoinen 0 Satakunta valkrets 66 Kodisjoki 07 Birkalands valkrets 6 Toijala 9 Viiala 9 Luopioinen 77 Suodenniemi 9 Viljakkala 07 Birkalands valkrets Längelmäki 09 Södra Savolax valkrets 05 Haukivuori 60 Pieksänmaa Vasa valkrets 79 Maxmo 9 Vörå Mellersta Finlands valkrets 770 Sumiainen 77 Suolahti Uleåborgs valkrets 9 Kuivaniemi 90 Vuolijoki 70 Ruukki Mellersta Finlands valkrets 5 Leivonmäki 0 Nylands valkrets 77 Sammatti 0 Karis 606 Pojo 5 Ekenäs 0 Egentliga Finlands valkrets 60 Pikis 00 Dragsfjärd Kimito 9 Västanfjärd 006 Alastaro Mellilä 0 Houtskär 50 Iniö 79 Korpo Namnet på den nya eller den utvidgade kommunen Tidpunkt Vasa valkrets 7 Lapplands valkrets 69 Joensuu Joensuu Tohmajärvi Seinäjoki Rovaniemi Egentliga Finlands valkrets 50 Satakunta valkrets 6 Birkalands valkrets Mynämäki Raumo Akaa Akaa Pälkäne Vammala Ylöjärvi Mellersta Finlands valkrets Jämsä Södra Savolax valkrets 9 59 Vasa valkrets S:t Michel Pieksämäki VöråMaxmo VöråMaxmo Mellersta Finlands valkrets Uleåborgs valkrets Äänekoski Äänekoski Ii Kajana Siikajoki Mellersta Finlands valkrets 7 Nylands valkrets Joutsa Lojo Raseborg Raseborg Raseborg Egentliga Finlands valkrets S:t Karins Kimitoön Kimitoön Kimitoön Loimaa Loimaa Väståboland Väståboland Väståboland

7 Tidpunkt Namnet på den nya eller den utvidgade kommunen Upplöst kommun Väståboland 5 Nagu 5 Väståboland 5 Pargas 57 Masku Villnäs 07 Masku Lemu 9 Nådendal 59 Merimasku 5 Nådendal 59 Rimito 705 Nådendal 59 Velkua 90 Pöytyä 66 Pöytyä 66 Pöytyä 66 Yläne 979 Rusko 70 Vahto Halikko 07 7 Kiikala 5 7 Kisko 59 7 Kuusjoki 0 7 Muurla 50 7 Bjärnå 56 7 Pertteli Suomusjärvi Finby 7 Satakunta valkrets 0 Satakunta valkrets 0 Eura 050 Kiukainen 6 Huittinen 0 Vampula 9 Raumo 6 Lappi 06 Tavastlands valkrets 06 Tavastlands valkrets 06 Tavastehus 09 Hauho 0 Tavastehus 09 Kalvola 0 Tavastehus 09 Lammi 0 Tavastehus 09 Renko 69 Tavastehus 09 Tuulos 55 Birkalands valkrets 07 Birkalands valkrets 07 MänttäVilppula 50 Mänttä 506 MänttäVilppula 50 Vilppula 9 Sastamala 790 Mouhijärvi 9 Sastamala 790 Vammala 9 Sastamala 790 Äetsä 9 Ylöjärvi 90 Kuru 0 Kymmene valkrets 0 Kymmene valkrets 0 Kouvola 6 Elimäki 0 Kouvola 6 Jaala 6 Kouvola 6 Kouvola 6 Kouvola 6 Kuusankoski 06 Kouvola 6 Anjalankoski 75 Kouvola 6 Valkeala 909 Villmanstrand 05 Joutseno 7 Södra Savolax valkrets 09 Södra Savolax valkrets 09 Nyslott 70 Savonranta 7 Norra Karelens valkrets Norra Karelens valkrets Joensuu 67 Eno 05 7

8 Upplöst kommun 6 Pyhäselkä Vasa valkrets Lehtimäki 00 Alahärmä Kauhava Kortesjärvi 97 Ylihärmä 5 Kelviå 9 Lochteå 5 Ullava 75 Jurva 5 Nurmo 7 Seinäjoki 975 Ylistaro Mellersta Finlands valkrets 79 Jyväskylä 0 Jyväskylä lk 77 Korpilahti Jämsä Jämsänkoski 6 Pylkönmäki Uleåborgs valkrets 97 Ylikiiminki 7 Kestilä 60 Piippola 67 Pulkkila 6 Rantsila 0 Nylands valkrets Liljendal Lovisa 55 Pernå 70 Strömfors 0 Satakunta valkrets 57 Norrmark 609 Björneborg 0 Kymmene valkrets 05 Villmanstrand 97 Ylämaa Uleåborgs valkrets 0 Kalajoki Vasa valkrets 095 Himanka 06 Tavastlands valkrets 05 Artsjö 560 Orimattila 07 Birkalands valkrets 00 Akaa 0 Kylmäkoski Kangasala Namnet på den nya eller den utvidgade kommunen Tidpunkt Vasa valkrets Joensuu Alajärvi Kauhava Kauhava Kauhava Kauhava Karleby Karleby Karleby Kurikka Seinäjoki Seinäjoki Seinäjoki Mellersta Finlands valkrets Uleåborgs valkrets Nylands valkrets Satakunta valkrets Kymmene valkrets Uleåborgs valkrets 0 Uleåborgs valkrets 0 Jyväskylä Jyväskylä Jyväskylä Jämsä Jämsä Saarijärvi Uleåborg Siikalatva Siikalatva Siikalatva Siikalatva Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Björneborg Björneborg Villmanstrand Villmanstrand Kalajoki Kalajoki Tavastlands valkrets Birkalands valkrets Orimattila Orimattila Akaa Akaa Kangasala

9 Upplöst kommun 9 Kuhmalahti 0 Norra Savolax valkrets 7 Karttula 97 Kuopio 96 Varpaisjärvi 0 Lapinlahti Vasa valkrets 559 Oravais 95 VöråMaxmo Namnet på den nya eller den utvidgade kommunen Tidpunkt 0 Kangasala Norra Savolax valkrets Vasa valkrets Kuopio Kuopio Lapinlahti Lapinlahti Vörå Vörå

10 Tabellbilagor Antalet kandidater efter parti och valkrets i riksdagsvalet 0 Parti Valkrets Övriga Frihetsp. Förändr. 0 Piratp. FAP KAP KA IP SSP FKP SAF SFP KD GRÖNA VÄNST SDP SAML CENT Tot Hela landet Helsingfors Nyland Egentliga Finland 5 97 Satakunta Tavastland Birkaland 6 Kymi 5 9 Södra Savolax Norra Savolax 5 0 Norra Karelen Vasa Mellersta Finland Uleåborg Lappland Åland 0

11 Riksdagssval, kvalitetsbeskrivning. Relevans av statistikuppgifterna. Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över Riksdagsvalet med de centrala uppgifterna om partiernas röstetal och andelar efter kommun fördelade på röster i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen de kvinnliga kandidaternas röstetal och andelar efter parti och valkrets antalet röstberättigade och väljare kommunvis efter kön, både i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen antalet kandidater och invalda riksdagsledamöter partivis efter kön samt alla kandidaters röstetal och jämförelsetal efter valkrets Fr.o.m. år 9 finns uppgifterna i Statistikcentralens avgiftsfria statistiktjänst StatFin (fr.o.m. år 00 finns uppgifterna också tillgängliga efter röstningsområde).. Centrala begrepp Valförrättning Enligt Finlands grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av en till riksdag samlad representation. Riksdagsledamöterna väljs med direkta och proportionella val efter statsrådets utfärdade förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Riksdagsledamöterna väljs genom riksdagsval som förrättas vart fjärde år, valdagen är under valåret den tredje söndagen i april. Vallagstiftning Genom en revidering av vallagstiftningen år 99 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (7/99), som trädde i kraft Valet förrättas enligt gällande vallagstiftning. Mer detaljerade uppgifter finns på justitieministeriets webbsidor (=> Vallagstifting) och vallagen (7/99). Centrala principer vid förrättning av val Alla val i Finland förrättas enligt följande principer: Valen är direkta. Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda. Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval). Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst. Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud. Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval). Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid riksdagsvalet är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller år. Den röstberättigade kan rösta antingen. under förhandsröstningstiden eller

12 . på valdagen, på söndagen Valbarhet Valbar, dvs. behörig att vara kandidat i riksdagsvalet, är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Dessutom kan vissa höga myndigheter (t.ex. justitiekanslern i statsrådet och medlemmar i högsta domstolen) inte vara ledamöter i riksdagen och således inte heller vara kandidater i val utan att avgå från sin befattning. Kandidatuppställning De partier som är antekcnade i partiregistret har rätt att ställa upp kandidater i varje valkrets, eller om antalet mandat i valkretsen överskider, högst så många kandidater som det finns mandat. Förutom partierna har valmansföreningar, som bildats av minst 00 röstberättigade i samma valkrets, rätt att ställa upp en kandidat. En och samma person kan i ett och samma val ställas upp som en kandidat bara för ett parti eller en valmansförening och i bara en valkrets. I landskapet Ålands valkrets har en valmansförening, som bildats av minst 0 röstberättigade i valkretsen, rätt att ställa upp en kandidat till riksdagsledamot och en till ersättare för kandidaten. Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade I statistiken över statliga val visas fyra olika siffror för valdegandet:. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta utomlands. det totala valdeltagandet, som omfattar båda ovannämnda grupper. valdeltagandet för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp ovan) I förhandsröstningen beaktade, godkända och förkastade röster Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag klockan 5. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan. Vid rösträkningen strävas det efter att resultatet av räkningen skall vara klart senast klockan 0, efter detta kan man publicera preliminära uppgifter. Valkretsar För riksdagsval har landet indelats i 5 valkretsar utgående från landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna fördelas enligt förordning av statsrådet. I riksdagsvalet som förrättas 7..0 ändras antalet riksdagsledamöter i två valkretsar. Nylands valkrets får ett tilläggsmandat och Norra Savolax valkrets mister ett mandat. Enligt lagen väljs en riksdagsledamot i landskapet Ålands valkrets och de övriga 99 riksdagsmandaten fördelas mellan övriga valkretsar på grundval av antalet finska medborgare som är stadigvarande bosatta i Finland. Antalet togs från befolkningsdatasystemet Statsrådet utfärdade..00 en förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Mandatfördelningen vid riksdagsvalet 0 är enligt följande: Helsingfors valkrets Nylands valkrets 5 Egentliga Finlands valkrets 7 Satakunta valkrets 9 Tavastlands valkrets Birkalands valkrets Kymmene valkrets Södra Savolax valkrets 6 Norra Savolax valkrets 9 Norra Karelens valkrets 6 Vasa valkrets 7 Mellersta Finlands valkrets 0 Uleåborgs valkrets Lapplands valkrets 7 Landskapet Ålands valkrets

13 Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i statistikens avsnitt Klassificeringar på internet. Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på den tätortsavgränsning som görs vart femte år i samband med folkräkningen och de uppgifter om tätortsbefolkning som då erhålls.. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 000 men under Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 000. Indelningarna i statistiken Statistikcentralens kommunklassificering. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder. Valkretsarnas namn i riksdagsvalet 0 är:. Helsingfors valkrets. Nylands valkrets. Egentliga Finlands valkrets. Satakunta valkrets 5. Landskapet Ålands valkrets 6. Tavastlands valkrets 7. Birkalands valkrets. Kymmene valkrets 9. Södra Savolax valkrets 0. Norra Savolax valkrets. Norra Karelens valkrets. Vasa valkrets. Mellersta Finlands valkrets. Uleåborgs valkrets 5. Lapplands valkrets Följande registrerade partier ställde upp kandidater i riksdagsvalet 0:

14 Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) Centern i Finland (CENT) Samlingspartiet (SAML) Svenska folkpartiet i Finland (SFP) Kristdemokraterna i Finland (KD) Gröna förbundet (GRÖNA) Vänsterförbundet (VÄNST) Sannfinländarna (SAF) Finlands Kommunistiska Parti (FKP) Seniorpartiet i Finland (SSP) Kommunistiska Arbetarparti För Fred och Socialism (KAP) Finlands Arbetarparti (FAP) Självständighetspartiet (IP) För de fattigas väl (KA) Piratpartiet Förändring 0 Frihetspartiet Finlands framtid Insamlingsmetoder och uppgiftskälla Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp.. Lagar, förordningar och rekommendationer Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen..99/). Statistiken omfattar också valstatistiken. Enligt Statistikcentralens arbetsordning framställs valstatistiken av enheten för individstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK006900).. Metodbeskrivning Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem:. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets, kommun och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheterna;. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om alla allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen;. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 6:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 5:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. den :e dagen före valdagen;. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning; 5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet; 6. Statistik och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen. Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret. Bakgrundsanalys av kandidater och invalda

15 Analysen baserar sig å ena sidan på det landsomfattande kandidatregistret (justitieministeriet) och resultaten av den preliminära rösträkningen och å andra sidan på uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.. Riktighet och exakthet Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.. Tidsenlighet och rättidighet De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess att ett fastställt resultat erhålls. Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras. 5. Tillgänglighet och transparens Förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFintjänsten samt på statistiksidan Riksdagsval, så snabbt som möjligt. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 00) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFintjänsten. På statistiksidan Riksdagsval publiceras offentliggöranden på tre språk (finska, svenska och engelska) och tabeller gällande det aktuella valet samt tidsserietabeller. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFintjänstens databaser. I den avgiftsbelagda regionala databasen ALTIKA finns det uppgifter om resultaten i riksdagsvalen fr.o.m. år Jämförbarhet I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts och landsbygdskommuner) började användas år 999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val. På statistiksidan Riksdagsval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 90. Preliminär statistik över Riksdagsvalen har publicerats på internet på statistiksidan sedan år 995. Dessutom finns det en tidsserie över Riksdagsvalen i StatFintjänsten fr.o.m. 9 (Obs! Från år 00 också uppgifter efter röstningsområde). 7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering Justitieministeriet publicerar allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor ( Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder: Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor. 5

16 Val 0 Förfrågningar Kimmo Moisio (09) 7 9 Jaana Asikainen (09) Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma vaalit@stat.fi Källa: Riksdagsvalet 0, Statistikcentralen Statistikcentralen, försäljning PB C 000 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 7 0 fax (09) myynti@stat.fi ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)