Landsbygd och stad i Västra Götaland. Foto: Per Quist. En kartläggning och analys av befolkning och näringsliv efter områdestyp.

Transkript

1 Landsbygd och stad i Västra Götaland Foto: Per Quist En kartläggning och analys av befolkning och näringsliv efter områdestyp. 1

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 4 Befolkning... 6 Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren... 9 Sysselsättning inom privat tjänstesektor efter områdestyp och bransch...11 Företagsstruktur...13 Utbildning...15 Inkomst...16 Några slutsatser...17 Bil 1. Gruppering av tätorter per kommun efter storlek. Befolkning 31 dec Bil 2. Tätorter i Västra Götaland efter storlek Bil 3. Invånare per km2 och nation år Bil 4. Gruppering av branscher enligt SNI 92 till näringsgrenar

4 Inledning och bakgrund I denna analys av Västra Götaland är fokus på regionen och dess delar utifrån befolkningens bosättning i tätorter av olika storlek och utanför tätort. Befolkningen studeras med avseende på ålder, utbildning, inkomster och kön. Näringslivet beskrivs genom sysselsättning per bransch och arbetsställen per bransch och storleksklass (antal sysselsatta). Data finns för en tidpunkt och rapporten är därför endast en nulägesbeskrivning. För att kunna studera förändringar och trender behövs data för flera tidpunkter. Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp inom regionutvecklingssekretariatet. Ansvarig för arbetet har varit Christina Christiansson. Kartan, bil 3 har framställts av Ulla Sjögren. Som ett steg i arbetet med tillväxtprogrammen är det möjligt att bryta ner den här studerade statistiken för en analys per kommunförbundsområde. Det går också att göra andra grupperingar eller studera enskilda tätorter t ex i arbetet med avgränsning av stödområden eller i arbetet med lokala utvecklingsprogram. Statistiken bygger på lägesbaserade uppgifter från SCB: s register över total befolkningen, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, utbildningsregistret samt inkomst- och förmögenhetsregistret. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Definitionen är gemensam för de nordiska länderna. SCB gör regelbundet dessa avgränsningar och denna redovisning bygger på avgränsning från år Områden utanför dessa orter kan definieras som glesbygd eller områden utanför tätorter. Här har vi genomgående använt begreppet utanför tätort. Syftet med denna indelning är bland annat att få en indelning av stad och land som inte bygger på administrativa gränser och som kan användas i samhällsplanering och forskning. SCB använder även begreppet småort. En småort har sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och invånare. Fritidshusområde är område med minst 50 fritidshus och där avståndet mellan husen inte är mer än 150 meter. Ett sådant område är planerat för fritidshus, men kan vara bebott permanent. I denna rapport har vi grupperat tätorter i tre grupper. Några tätorter finns i flera kommuner och räknas då som flera tätorter. Dessa tre områdestyper är Tätorter större än invånare, större städer Tätorter invånare, mindre städer och samhällen Tätorter mindre än invånare samt utanför tätort, landsbygd Det finns flera sätt att beskriva en regions struktur med avseende på stad och land. Glesbygdsverket har t ex valt att gruppera i glesbygd, tätortsnära landsbygd och tätort utifrån restidsavstånd till tätort med minst invånare. Restiderna för en viss ort förändras över tiden och orten tillhör då olika kategorier vid olika mätillfällen. Vi har här istället valt att beskriva strukturen genom att avgränsa geografiska områden som grupper av tätorter som kan följas upp över tiden. Denna möjlighet att följa utvecklingen över tiden ser vi som angelägen för ett lokalt förankrat utvecklingsarbete för tillväxt i hela Västra Götaland. Det finns i Västra Götaland 319 tätorter. Kungsbacka kommun som ingår i Göteborgsregionen men ej i Västra Götaland har 22 tätorter. I bil 1 finns en förteckning över samtliga tätorter i Västra Götaland efter områdestyp med uppgift om befolkning. 4

5 Antal tätorter efter kommunförbundsområde Område Mindre än Större än inv. inv inv. Totalt Göteborgsregionen* Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland *Därav Kungsbacka Bilaga 2 är en karta över tätorter i Västra Götaland efter storlek. Kartan ger en bild av befolkningens spridning och koncentration i regionen. Städer och samhällen finns koncentrerade till den västra delen av regionen. I Sjuhärad och Skaraborg finns ett större antal mindre städer och samhällen samt tätorter under invånare, medan det i norra Bohuslän och Dalsland är mer glest befolkat. Om grupperingen av tätorter sker i fler och mindre grupper framkommer olikheter i bosättningsstrukturen mellan de olika delarna av regionen. I Göteborgsregionen finns Göteborgs tätort fördelad på fyra kommuner. I Sjuhärad är Borås den enda tätorten som har mer än invånare. Därefter finns endast en tätort i intervallet invånare och nio i intervallet invånare medan det stora antalet tätorter i Sjuhärad finns bland de allra minsta. I Fyrbodal finns tre tätorter i intervallet invånare, men inga i intervallet invånare. I Skaraborg finns liksom i Fyrbodal ingen tätort större än invånare men där finns en spridning inom alla övriga grupper. Ett mått på bosättningsmönster är befolkningstätheten mätt som antal invånare per km 2. Befolkningstätheten i de tre delarna Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal är ca 30 invånare per km 2 medan den är sju gånger så stor i Göteborgsregionen. I Västra Götaland är befolkningstätheten 63 invånare per km 2. Bil 3 visar antal invånare per km 2 i 25 EUländer. Sverige är i en internationell jämförelse ett glest befolkat land med 22 invånare per km 2. Befolkningstätheten i t ex Tyskland är 231 invånare per km 2 och i Danmark 124 invånare per km 2. Nationerna i norra Europa är glest befolkade medan centrala Europa har högre befolkningstäthet. Nationer som Spanien och Grekland har lägre befolkningstäthet än centrala Europa. Förutom att befolkningstätheten är hög i Göteborgsregionen bor där också runt häften av hela regionens invånare. Detta innebär olika förutsättningar för tillväxt och utveckling i de fyra delarna Göteborgsregionen, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. 5

6 Befolkning I Västra Götaland bor 1,5 miljoner personer. Hälften av dessa bor i de nio större städerna Göteborg, Borås, Kungälv, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Alingsås, Lidköping och Skövde. I mindre städer och samhällen bor 20 % och på landsbygden 30 %. Enligt glesbygdsverkets definition enl. ovan bor i Västra Götaland 76 % i tätorter större än 3000 invånare, 23 % i tätortsnära landsbygd och 1 % av befolkningen i glesbygd. Det är samma fördelning som för riket. Nedan redovisas antalet män och kvinnor efter områdestyp. Befolkning efter områdestyp och kön Områdestyp Totalt Män Kvinnor Större städer Mindre städer och samhällen Landsbygd Västra Götaland Liksom i riket finns det i regionen totalt fler kvinnor än män. I de större städerna är det ett underskott på män och medan det på landsbygden är ett överskott på män. Diagrammet nedan visar befolkning efter områdestyp och kön, dels totalt och dels för åldern 65 år och äldre. Befolkning efter områdestyp, antal invånare män kvinnor större städer Mindre städer o samhällen landsbygd Befolkning 65-w efter områdestyp, Antal invånare män kvinnor större städer Mindre städer o samhällen landsbygd 6

7 Det är i de större städerna det stora antalet äldre kvinnor lever idag. Där finns fler kvinnor än män som är äldre än 65 år. Detta är delvis ett resultat av att kvinnor lever längre än män. Men också en följd av den urbanisering som tog fart efter andra världskriget samtidigt med kvinnors ökande deltagande i förvärvslivet. Nedan redovisas befolkningen efter områdestyp i befolkningspyramider. De tre diagrammen visar befolkningens procentuella fördelning efter kön och ålder för större städer, mindre städer och samhällen och landsbygden. Konturen anger data för Västra Götaland totalt. I diagrammet redovisas alla personer äldre än 85 år i åldersklassen år. Befolkning i större städer, 2002 Män Kvinnor Procent av befolkningen Procent av befolkningen Befolkning i mindre städer och samhällen, 2002 Män Kvinnor Procent av befolkningen Procent av befolkningen 7

8 Befolkning på landsbygden, 2002 Män Kvinnor Procent av befolkningen Procent av befolkningen Andelen av befolkningen i skolåldrarna är störst i de mindre städer och samhällena och på landsbygden. Det betyder att närmare barn och ungdomar i åldern 5-19 år växer upp på landsbygden och att varannan växer upp utanför de större städerna. I de större städerna är andelen i åldern år störst. De är till antalet personer och utgör två av tre personer i denna ålder i regionen. På landsbygden och i de mindre städer och samhällena är andelen personer över 40 år högre än genomsnittet i regionen. Med stigande ålder märks en skillnad mellan kvinnor och män, de äldre kvinnorna är underrepresenterade på landsbygden och i de mindre städer och samhällena. I de större städerna däremot är två av tre i åldern över 80 år kvinnor. Det betyder att det finns kvinnor över 80 år i de större städerna. Detta faktum har betydelse för primärkommunernas och regionens planering av omsorg och vård för äldre personer i stad och på landsbygd. 8

9 Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren Sysselsättningen studeras nedan med data enligt den registerbaserade sysselsättningsstatistiken (RAMS) efter bransch. Branscherna summeras till fyra grupper, näringsgrenar: Jordbruk, tillverkningsindustri, privata tjänster och offentliga tjänster. Grupperingen av data enligt SNI 92 finns i bil 4. Statistiken redovisar dagbefolkningen. Totalt fanns personer i arbetskraften år 2001 i Västra Götaland. Kvinnorna utgjorde 48 % av arbetskraften och männen 52 %. I diagrammet nedan redovisas sysselsättningens fördelning efter kön, områdestyp och näringsgren. För jämförelse redovisas även värden för riket i diagrammet. Sysselsättning för män efter områdestyp och näringsgren, 2001 Sysselsättning för kvinnor efter områdestyp och näringsgren, 2001 Landsbygd Mindre städer o samhällen Större städer Västra Götaland Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren, 2001 Landsbygd Mindre städer o samhällen Större städer Jordbruk Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Okänd näringsgren Västra Götaland Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 9

10 Industrin sysselsätter i de större städerna endast en av fem personer och i mindre städer och samhällen en av fyra. Tre av fyra industrisysselsatta är män. På landsbygden finns jobb inom jordbruket och industrin tillsammans. Procentuellt är det på landsbygden som jordbruket och industrin har störst betydelse för sysselsättningen. I de större städerna arbetar personer eller varannan sysselsatt inom de privat dominerade tjänsterna och av dessa är 58 % män. Även i de mindre städerna och samhällena är de privata tjänsterna en viktig sektor. På landsbygden finns inom den privata tjänstesektorn jobb och av de sysselsatta där är 65 % män och 35 % kvinnor. Sysselsättningsandelen inom offentligt dominerade tjänster är nästan lika stor oberoende av områdestyp, den varierar från 27 % på landsbygden till 31 % i de större städerna. De offentliga tjänsterna innehåller statlig förvaltning och myndighetsutövning samt landstingskommunal och primärkommunal verksamhet. En stor del av de offentliga tjänsterna är befolkningsberoende, dvs. verksamhet inom hälso- och sjukvård samt undervisning och social omsorg som måste produceras där människor bor. Därför finns dessa sysselsättningstillfällen utspridda i hela regionen i alla områdestyper. Det är främst kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn, närmare varannan kvinna oberoende av områdestyp finner sin utkomst inom den offentliga sektorn. De större städerna har ett större och mer varierat utbud av arbetstillfällen men det tycks inte vara denna mer differentierade arbetsmarknad som lockar kvinnor att i större utsträckning än män bosätta sig där. Riket har en större andel sysselsatta i offentlig sektor än Västra Götaland. Detta kan förklaras av att den statliga sysselsättningen i Västra Götaland är låg, 7 % jämfört med 9 % i riket. Det skulle behövas i storleksordningen ytterligare statliga arbetstillfällen i regionen för att nå upp till riksgenomsnittet. I ett tillväxtperspektiv är den privata tjänstesektorn, dess lokalisering och inriktning viktig. Den privata tjänstesektorn har enligt ovan en betydelse för sysselsättningen oberoende av områdestyp och det är också inom denna sektor totalt som könsfördelningen är jämnast. Det finns därför anledning att närmare studera sysselsättningens struktur inom denna del av näringslivet. 10

11 Sysselsättning inom privat tjänstesektor efter områdestyp och bransch. Inom den privata tjänstesektorn finns totalt arbetstillfällen i Västra Götaland. Störst är branscherna handel och kommunikationer med sysselsatta samt kreditinstitutet och företagstjänster med sysselsatta. Männen dominerar inom byggindustrin och i viss mån handel och kommunikationer. Den privata tjänstesektorn består av företagstjänster och personliga tjänster. Ur ett utvecklingsperspektiv är det främst de företagsinriktade tjänsterna viktiga att studera. Nedan visas sysselsättningens procentuella fördelning i den privata tjänstesektorn efter kön, områdestyp och bransch. För jämförelse redovisas även värden för riket i diagrammet. Sysselsättning för män inom privata tjänster efter områdestyp och bransch, 2001 Sysselsättning för kvinnor inom privata tjänster efter områdestyp och bransch, Procent Procent Riket Västra Götaland Större städer Mindre städer o samhällen Landsbygd 0 Riket Västra Götaland Större städer Mindre städer o samhällen Landsbygd Sysselsättning inom privata tjänster efter områdestyp och bransch, Procent energi- och vattenförsörjning,avfallshantering byggindustri handel,transport,magasinering,kommunikation kreditinstitut,fastighetsförvaltningar,företagstjänster personliga och kulturella tjänster 5 0 Riket Västra Götaland Större städer Mindre städer o samhällen Landsbygd 11

12 Fördelningen mellan branscher inom sektorn privata tjänster är relativt likartad för alla områdestyper. Så t ex är andelen sysselsatta inom handel och kommunikationer i större städer 19 %. I både mindre städer och samhällen samt också på landsbygden är andelen 18 %. Det betyder att av jobb inom handel och kommunikation finns knappt hälften eller utanför de större städerna. Störst skillnad mellan land och stad finns inom branschen kreditinstitut och företagstjänster där andelen varierar från 8 % på landsbygden till 15 % i de större städerna. Av jobb inom branschen finns eller två av tre i de större städerna. Det motsatta förhållandet gäller för byggindustrin, där två av tre jobb, till antalet finns utanför de större städerna. Det bör påpekas att sysselsatta inom byggindustrin i många fall har hemmet som arbetsställe men arbetar på byggarbetsplatser i ett större geografiskt område. Branschstrukturen inom den privata tjänstesektorn på landsbygd och i stad skiljer sig åt endast i begränsad utsträckning. Här studeras endast antal arbetstillfällen, inte yrkesstruktur inom branscher. Det ger en begränsad information om kompetens och kunskapsinnehåll i jobben. Sådan ytterligare information är viktig för att finna metoder och verktyg i arbetet med tillväxt i hela regionen. Men dessa data skulle kunna tolkas som att det nuvarande postindustriella tjänstesamhället har förutsättningar för tillväxt på mindre orter i större utsträckning än det tidigare industrisamhället. Med en sådan tolkning blir behovet av en utbyggd infrastruktur med kommunikationer och transportmöjligheter, inte minst IT, i alla delar av regionen ett än angelägnare insatsområde i tillväxtarbetet. 12

13 Företagsstruktur Det finns i Västra Götaland totalt arbetsställen enligt redovisningen från RAMS. Statistiken bygger på företagens kontrolluppgifter samt deklarationer för aktiv näringsverksamhet. Ägare av företag utan anställda finns med som ett arbetsställe med en sysselsatt. Ett företag kan ha verksamhet på flera arbetsställen. Nedan redovisas antal arbetsställen efter storlek och områdestyp. Arbetsställen efter storlek och områdestyp 2001 Områdestyp >250 Alla sysselsatta sysselsatta sysselsatta sysselsatta storleksklasser Större städer Mindre städer och samhällen Landsbygd Uppgift saknas Västra Götaland Närmare hälften av alla arbetsställen eller finns i de större städerna och ett av fyra arbetsställen finns på landsbygden. Det finns knappt 200 arbetsställen med mer än 250 sysselsatta och dessa finns framförallt i de större städerna. Nedan redovisas den procentuella fördelningen av arbetsställen efter storlek och områdestyp. Arbetsställen efter storlek och områdestyp, Procent sysselsatta sysselsatta sysselsatta 250_W sysselsatta Riket Västra Götaland Större städer Mindre städer och samhällen Landsbygd 13

14 I alla områdestyper utgör arbetsställen med 1-9 sysselsatta runt 80 % av det totala antalet. Undantaget är landsbygden där dessa utgör mer än 90 %. Tillsammans med gruppen med sysselsatta utgör dessa arbetsställen med högst 49 sysselsatta något mer än 95 % av samtliga arbetsställen och de sysselsätter i regionen halva arbetskraften. Om tillväxtpotentialen i dessa små företag kan identifieras och tillvaratas finns möjlighet att sprida tillväxten till hela regionen. Nedan visas arbetsställen efter storlek och bransch Arbetsställen i Västra Götaland efter storlek och bransch, Procent sysselsatta sysselsatta syselsatta Jordbruk m m Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Företagstrukturen varierar efter näringsgren. Inom jordbruket finns de allra flesta arbetsställena i gruppen med högst 9 sysselsatta. Inom privata tjänster är 88 % av arbetsställena i den minsta gruppen. Inom industri och offentliga tjänster finns en större andel arbetsställen med 10 och fler sysselsatta. Dessa branschstrukturer är desamma oberoende av områdestyp och Västra Götaland skiljer sig inte heller från riket. Fördelning av arbetställen efter områdestyp, storlek och näringsgren pekar på att det finns många mindre arbetställen inom tillväxtbranscher både i stad och på landsbygd. 14

15 Utbildning Befolkningens utbildningsnivå har grupperats i tre grupper Förgymnasial utbildning, Gymnasial utbildning, fackskola, 2- o 3-årig gymnasieskola, vissa folkhögskoleutbildningar, vissa arbetsmarknadsutbildningar Eftergymnasial utbildning, minst 20 poäng, även vissa folkhögskoleutbildningar. Gruppen inkluderar även forskarutbildade. Det är angeläget att notera att utbildningsklassificeringen ovan endast mäter den formella utbildningsnivån och ger ingen information om kompetens och färdigheter förvärvade på annat sätt. Utbildningsnivån ligger i Västra Götaland i nivå med riket. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män, nästan var tredje kvinnor har eftergymnasial utbildning medan bara var fjärde man. Här analyseras skillnader för olika områdestyper separat för kvinnor och män. Utbildningsnivå för kvinnor år efter områdestyp, 2002 Utbildningsnivå för män år efter områdestyp, 2002 Landsbygd Mindre städer o samhällen Större städer r Västra Götaland Riket t 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning uppgift saknas De mest utbildade kvinnorna finns i de större städerna och de minst utbildade männen finns på landsbygden. I större städer har 34 % av kvinnorna någon form av eftergymnasial utbildning. På landsbygden har 36 % av männen endast förgymnasial utbildning. I de större städerna är skillnaderna mellan kvinnors och män utbildningsnivå marginell medan utbildningsnivån på landsbygden är olika för kvinnor och män. Det skulle behövas en utbildningssatsning med någon form av gymnasieutbildning för runt män och ytterligare insatser för lika många att skaffa sig högskoleutbildning för att männens utbildningsnivå på landsbygden ska nå upp till kvinnors nivå. 15

16 Inkomst Att studera inkomster är ett av flera möjliga sätt att mäta tillväxt och välfärd. Inkomsternas fördelning och dess nivåer är indikatorer på resursfördelning och den ekonomiska välfärdens fördelning mellan grupper. Här studeras inkomster efter kön och områdestyp i Västra Götaland och riket. Det är den sammanräknade förvärvsinkomsten som består av dels inkomst av tjänst dels av inkomst av näringsverksamhet som redovisas. Kapitalinkomster och transfereringar i form av t ex sjukpenning och föräldrapenning, bidrag som bostadsbidrag och socialbidrag ingår inte i detta inkomstbegrepp. Medelinkomsten beräknas inklusive de som har noll kronor i inkomst. Begreppet lön är något annat, ersättning för utfört arbete, kronor per tidsenhet, t ex lön per timma eller lön per månad. Begreppet lön användes för jämförelser mellan näringsgrenar, yrkes-, ålders- och utbildningsgrupper. Alla inkomstbegrepp mäter på något sätt tillgång till ekonomiska resurser, men sådana begrepp har en begränsad användning om inte samtidigt kostnader och kostnadsnivåer för olika utgifter beaktas. Trots de begränsningar som finns i begreppet medelinkomst har vi valt att använda det för att studera skillnader efter områdestyp och kön. Medelinkomst efter områdestyp, 2001 Landsbygd Mindre städer och samhällen Större städer kvinnor män Västra Götaland Riket Högst inkomster har männen i de mindre städer och samhällena, de tjänar i genomsnitt kr. I de större städerna var medelinkomsten kr lägre och på landsbygden ytterligare kr lägre. Kvinnors inkomster varierar mycket lite beroende av områdestyp. På landsbygden i Västra Götaland var kvinnors medelinkomst kr och i de större städerna och mindre städer och samhällena kr. Dessa genomsnittssiffror kan spegla en stor spridning mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst men de indikerar ändå att välfärd mätt som individers medelinkomst är större i mindre städer och samhällen utanför de större städerna än i de större städerna Det finns en skillnad mellan kvinnors och mäns inkomster oberoende av områdestyp. Kvinnors inkomster är alltid lägre än männens. De är i genomsnitt 70 % av männens. Det motsvarar en skillnad på drygt kr per månad i inkomst under alla yrkesverksamma år. Störst är denna skillnad i de mindre städer och samhällena och minst på landsbygden. Det kan tolkas som att det på landsbygden finns en tendens till större jämställdhet mellan kvinnor och män mätt i termer av inkomstskillnader. 16

17 Några slutsatser I Västra Götaland finns 49 kommuner av mycket olika storlek, den minsta Dals-Ed har invånare och Göteborg har invånare. Att enbart studera regionen med hjälp av data per kommun ger en ofullständig bild av hur verkligheten ser ut. Olika studier har olika syften. Ibland studerar vi grupper av kommuner utifrån begrepp som funktionella arbetsmarknader eller administrativa indelningar som kommunförbundsområden. Här har vi valt att beskriva regionen efter hur tätbefolkat området är. Vi har valt begreppet områdestyp för att beskriva tre typer av områden, större städer, mindre städer och sam-hällen samt landsbygd. Större städer står för tätorter större än invånare, mindre städer och samhällen står för tätorter med till invånare och landsbygd står för tätorter med mindre än invånare och områden utanför tätorter. Nedan redovisas i sammandrag några slutsatser från analysen, Det är iakttagelser, som kan tillföra viktig kunskap för det fortsatta arbetet för tillväxt i regionen och dess olika delar. Lika många barn och ungdomar växer upp utanför som i de större städerna Av regionens åldringar över 80 år bor i de större städerna, av dessa är två av tre kvinnor Den offentliga sektorn står för närmare ett av tre jobb både i stad och på landsbygd Kvinnor bosätter sig helst i större städer men väljer trots tillgången till en mer differentierad arbetsmarknad där oftast jobb inom den offentliga sektorn Den privata tjänstesektorn står för fler jobb på landsbygden än jordbruket och industrin tillsammans Arbetsställen med mindre än 50 sysselsatta utgör i alla områdestyper 95% av antalet arbetsställen och sysselsätter 50 % av arbetskraften Det skulle behövas någon form av gymnasial utbildning för män på landsbygden och ytterligare insatser för lika många män att skaffa sig högskoleutbildning för att mäns utbildningsnivå ska bli på nivå med kvinnors. Högst medelinkomsten, kr har män i de mindre städerna och samhällena. Kvinnor har alltid lägre inkomster än män, i snitt kr per månad Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster är minst på landsbygden 17

18 18

19 Bilaga 1 Gruppering av tätorter per kommun efter storlek. Befolkning (En tätort kan innefatta flera kommuner och utgör då flera tätorter) Större städer Större städer = Tätorter > invånare (12 st) Tätort Antal inv Göteborg i Härryda 3 Göteborg i Partille Göteborg i Göteborg Göteborg i Mölndal Kungälv i Kungälv Uddevalla i Uddevalla Vänersborg i Vänersborg Trollhättan i Trollhättan Alingsås i Alingsås Borås i Borås Lidköping i Lidköping Skövde i Skövde Totalt större städer Sidan 1 19

20 Mindre städer och orter Mindre städer och orter = Tätorter invånare (50 st) Tätort Antal inv Mölnlycke i Härryda Landvetter i Härryda Hönö i Öckerö Öckerö i Öckerö Stenungsund i Stenungsund Skärhamn i Tjörn Kungshamn i Sotenäs Munkedal i Munkedal Ed i Dals-Ed Nödinge-Nol i Ale Surte i Ale Älvängen i Ale Lerum i Lerum Floda i Lerum Gråbo i Lerum Vårgårda i Vårgårda Bollebygd i Bollebygd Grästorp i Grästorp Karlsborg i Karlsborg Tranemo i Tranemo Bengtsfors i Bengtsfors Mellerud i Mellerud Lilla Edet i Lilla Edet Kinna i Mark Svenljunga i Svenljunga Herrljunga i Herrljunga Vara i Vara Götene i Götene Tibro i Tibro Töreboda i Töreboda Billdal i Göteborg Hjuvik i Göteborg Torslanda i Göteborg Lindome i Mölndal Kållered i Mölndal Lysekil i Lysekil Ljungskile i Uddevalla Strömstad i Strömstad Vargön i Vänersborg Dalsjöfors i Borås Fristad i Borås Viskafors i Borås Ulricehamn i Ulricehamn Åmål i Åmål Mariestad i Mariestad Skara i Skara Skultorp i Skövde Hjo i Hjo Tidaholm i Tidaholm Falköping i Falköping Totalt mindre städer och orter Sidan 2 20

21 Landsbygd Landsbygd = Tätorter < invånare + utanför tätort (306 st) Tätort Antal inv Tätort Antal inv Hindås i Härryda Bovallstrand i Sotenäs 478 Rävlanda i Härryda Hovenäset i Sotenäs 213 Benareby i Härryda 372 Malmön i Sotenäs 236 Björröd i Härryda 543 Väjern i Sotenäs 668 Eskilsby och Snugga i Härryda 196 Glesbygd i Sotenäs Hällingsjö i Härryda 256 Dingle i Munkedal 880 Härryda i Härryda 832 Hedekas i Munkedal 396 Nya Långenäs i Härryda 199 Hällevadsholm i Munkedal 765 Rya i Härryda 305 Torreby i Munkedal 216 Stora Bugärde i Härryda 295 Glesbygd i Munkedal Tahult i Härryda 526 Grebbestad i Tanum Glesbygd i Härryda Tanumshede i Tanum Öjersjö i Partille Fjällbacka i Tanum 809 Jonsered i Partille 941 Hamburgsund i Tanum 787 Kåhög i Partille 755 Rabbalshede i Tanum 266 Glesbygd i Partille 382 Glesbygd i Tanum Björkö i Öckerö Glesbygd i Dals-Ed Fotö i Öckerö 605 Färgelanda i Färgelanda Hälsö i Öckerö 610 Högsäter i Färgelanda 746 Kalvsund i Öckerö 238 Stigen i Färgelanda 399 Källö-Knippla i Öckerö 448 Ödeborg i Färgelanda 634 Rörö i Öckerö 294 Glesbygd i Färgelanda Glesbygd i Öckerö 314 Skepplanda i Ale Stora Höga i Stenungsund Alvhem i Ale 230 Hallerna i Stenungsund 537 Glesbygd i Ale Jörlanda i Stenungsund 794 Björboholm i Lerum 640 Starrkärr och Näs i Stenungsund 399 Norsesund i Lerum 139 Stenungsön i Stenungsund 231 Olstorp i Lerum 952 Strandnorum i Stenungsund 316 Sjövik i Lerum 885 Svartehallen i Stenungsund 209 Tollered i Lerum 822 Svenshögen i Stenungsund 416 Öxeryd i Lerum 422 Ucklum i Stenungsund 244 Glesbygd i Lerum Ödsmål i Stenungsund 535 Östadkulle i Vårgårda 252 Glesbygd i Stenungsund Glesbygd i Vårgårda Höviksnäs i Tjörn Hultafors i Bollebygd 230 Myggenäs i Tjörn Olsfors i Bollebygd 590 Rönnäng i Tjörn Töllsjö i Bollebygd 332 Bleket i Tjörn 246 Glesbygd i Bollebygd Klädesholmen i Tjörn 450 Glesbygd i Grästorp Kållekärr i Tjörn 563 Nossebro i Essunga Stora Dyrön i Tjörn 265 Främmestad i Essunga 412 Åstol i Tjörn 254 Jonslund i Essunga 335 Glesbygd i Tjörn Glesbygd i Essunga Ellös i Orust Mölltorp i Karlsborg Henån i Orust Forsvik i Karlsborg 366 Svanesund i Orust Undenäs i Karlsborg 270 Hälleviksstrand i Orust 228 Glesbygd i Karlsborg Mollösund i Orust 306 Gullspång i Gullspång Svanvik i Orust 325 Hova i Gullspång Varekil i Orust 596 Otterbäcken i Gullspång 800 Glesbygd i Orust Skagersvik i Gullspång 263 Hunnebostrand i Sotenäs Glesbygd i Gullspång Smögen i Sotenäs Sidan 3 21

22 Landsbygd Tätort Antal inv Tätort Antal inv Limmared i Tranemo Vedum i Vara 954 Länghem i Tranemo Glesbygd i Vara Ambjörnarp i Tranemo 280 Källby i Götene Dalstorp i Tranemo 793 Hällekis i Götene 739 Grimsås i Tranemo 765 Lundsbrunn i Götene 896 Ljungsarp i Tranemo 238 Glesbygd i Götene Rosenlund i Tranemo 326 Fagersanna i Tibro 589 Sjötofta i Tranemo 237 Glesbygd i Tibro Uddebo i Tranemo 271 Moholm i Töreboda 680 Glesbygd i Tranemo Älgarås i Töreboda 428 Billingsfors i Bengtsfors Glesbygd i Töreboda Dals Långed i Bengtsfors Donsö i Göteborg Bäckefors i Bengtsfors 696 Mysterna i Göteborg Skåpafors i Bengtsfors 340 Andalen i Göteborg Glesbygd i Bengtsfors Styrsö i Göteborg Bränna i Mellerud 234 Olofstorp i Göteborg Dals Rostock i Mellerud 872 Angered i Göteborg 697 Åsensbruk i Mellerud 571 Asperö i Göteborg 432 Glesbygd i Mellerud Björlanda i Göteborg 471 Lödöse i Lilla Edet Brännö i Göteborg 672 Göta i Lilla Edet Kvisljungeby i Göteborg 563 Hjärtum i Lilla Edet 402 Låssby i Göteborg 220 Nygård i Lilla Edet 469 Tumlehed i Göteborg 430 Glesbygd i Lilla Edet Nolvik i Göteborg 885 Fritsla i Mark Rödbo i Göteborg 243 Horred i Mark Säve i Göteborg 739 Berghem i Mark 367 Vrångö i Göteborg 383 Björketorp i Mark 432 Gundal och Högås i Göteborg 55 Hyssna i Mark 630 Glesbygd i Göteborg Rydal i Mark 375 Hällesåker i Mölndal 349 Sätila i Mark 834 Mölnlycke i Mölndal 98 Torestorp i Mark 384 Tulebo i Mölndal 221 Öxabäck i Mark 329 Gundal och Högås i Mölndal 24 Glesbygd i Mark Glesbygd i Mölndal Hillared i Svenljunga 610 Diseröd i Kungälv Holsljunga i Svenljunga 252 Kode i Kungälv Mjöbäck i Svenljunga 318 Marstrand i Kungälv Sexdrega i Svenljunga 783 Kareby i Kungälv 289 Östra Frölunda i Svenljunga 347 Kärna i Kungälv 439 Överlida i Svenljunga 533 Tjuvkil i Kungälv 449 Glesbygd i Svenljunga Glesbygd i Kungälv Annelund i Herrljunga 525 Brastad i Lysekil Fåglavik i Herrljunga 179 Fiskebäckskil i Lysekil 421 Ljung i Herrljunga 703 Grundsund i Lysekil 692 Glesbygd i Herrljunga Rixö i Lysekil 391 Kvänum i Vara Glesbygd i Lysekil Fåglavik i Vara 31 Herrestad i Uddevalla Arentorp i Vara 476 Ammenäs i Uddevalla 399 Emtunga i Vara 289 Fagerhult i Uddevalla 395 Jung i Vara 406 Hogstorp i Uddevalla 377 Larv i Vara 209 Sunningen i Uddevalla 456 Stora Levene i Vara 826 Glesbygd i Uddevalla Tråvad i Vara Sidan 4 22

23 Landsbygd Tätort Antal inv Tätort Antal inv Kebal i Strömstad 276 Fengersfors i Åmål 375 Skee i Strömstad 604 Tösse i Åmål 327 Glesbygd i Strömstad Glesbygd i Åmål Brålanda i Vänersborg Lyrestad i Mariestad 515 Frändefors i Vänersborg 624 Sjötorp i Mariestad 558 Nordkroken i Vänersborg 405 Ullervad i Mariestad 911 Glesbygd i Vänersborg Lugnås i Mariestad 667 Sjuntorp i Trollhättan Glesbygd i Mariestad Velanda i Trollhättan 561 Vinninga i Lidköping Upphärad i Trollhättan 613 Filsbäck i Lidköping 649 Väne-Åsaka i Trollhättan 311 Järpås i Lidköping 823 Glesbygd i Trollhättan Saleby i Lidköping 219 Ingared i Alingsås Tun i Lidköping 228 Sollebrunn i Alingsås Örslösa i Lidköping 273 Västra Bodarna i Alingsås Glesbygd i Lidköping Gräfsnäs i Alingsås 390 Axvall i Skara Hjälmared i Alingsås 213 Ardala i Skara 744 Norsesund i Alingsås 118 Eggby i Skara 228 Stora Mellby i Alingsås 315 Varnhem i Skara 747 Glesbygd i Alingsås Glesbygd i Skara Gånghester i Borås Stöpen i Skövde Sandared i Borås Igelstorp i Skövde 651 Sjömarken i Borås Lerdala i Skövde 450 Bosnäs i Borås 234 Tidan i Skövde 882 Aplared i Borås 451 Timmersdala i Skövde 914 Borgstena i Borås 391 Ulvåker i Skövde 284 Bredared i Borås 269 Väring i Skövde 540 Dannike i Borås 395 Värsås i Skövde 597 Frufällan i Borås 837 Glesbygd i Skövde Hedared i Borås 361 Korsberga i Hjo 246 Kinnarumma i Borås 261 Glesbygd i Hjo Målsryd i Borås 899 Ekedalen i Tidaholm 423 Rydboholm i Borås 979 Fröjered i Tidaholm 199 Rångedala i Borås 390 Madängsholm i Tidaholm 437 Sandhult i Borås 594 Glesbygd i Tidaholm Tosseryd i Borås 219 Floby i Falköping Äspered i Borås 307 Stenstorp i Falköping Glesbygd i Borås Gudhem i Falköping 455 Blidsberg i Ulricehamn 532 Kinnarp i Falköping 950 Dalum i Ulricehamn 632 Kättilstorp i Falköping 270 Gällstad i Ulricehamn 506 Odensberg i Falköping 280 Hulu i Ulricehamn 271 Torbjörntorp i Falköping 482 Hökerum i Ulricehamn 684 Vartofta i Falköping 512 Marbäck i Ulricehamn 488 Åsarp i Falköping 586 Nitta i Ulricehamn 354 Glesbygd i Falköping Rånnaväg i Ulricehamn 348 Totalt landsbygd Timmele i Ulricehamn 857 Trädet i Ulricehamn 287 Vegby i Ulricehamn 531 Älmestad i Ulricehamn 201 Glesbygd i Ulricehamn Sidan 5 23

24 24

25 Bilaga 2 Tätorter i Västra Götaland efter storlek Tätorter större än invånare, större städer Tätorter invånare, mindre städer o samhällen Tätorter mindre än invånare Tätorter som finns i flera kommuner redovisas som en tätort 25

26 26

27 27 Bilaga 3

28 28

29 Bilaga 4 Bil 4. Gruppering av branscher enligt SNI 92 till näringsgrenar. Näringsgren Jordbruk Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Okänd näringsgren Bransch Jordbruk, skogsbruk, jakt,fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering, byggindustri, handel, transport,magasinering, kommunikation, kreditinstitutet, fastighetsförvaltning, företagstjänster, personliga o kulturella tjänster Forskning och utveckling, hälso- o sjukvård, socialtjänst, veterinär, civila myndigheter, försvar, internationella organisationer Okänd näringsgren 29

30 30

31 31

32 Bilden på framsidan visar torghandel i Mariestad Ovanstående bild visar torghandeln på samma plats hundra år tidigare. 32